Rapporten visar att det finns möjlighet att effektivisera efterforskningsprocessen ytterligare genom förbättringsåtgärder inom samverkan och informationsdelning. Genom utveckling av system inom samverkan och informationsdelning kan Polisens gemensamma arbete med externa aktörer skötas mer effektivt, vilket kan korta ner räddningsinsatser så att försvunna personer hittas tidigare än de gör i dagsläget.
Svar på de frågeställningar som presenterades i början av rapporten redovisas nedan:
• Vilka aktiviteter ingår och i vilken ordning utförs de i processen för efterforskning av
försvunna personer i nuläget och vilka steg eller faser kan identifieras?
Efterforskningsprocessen är annorlunda från fall till fall men generellt sett följer den tidslinjen i Figur 4. Det börjar med att ett samtal inkommer gällande att en person försvunnit. Då startar operatören en händelserapport och påbörjar informationsinhämtningen. En polispatrull skickas till platsen för försvinnandet och samtidigt bedömer vakthavande befäl angelägenhetsgraden för fallet. Därefter skickas fler polisiära resurser till platsen och utför närsök och sedan även
ledstångssök. När detta inte resulterar i att den försvunna personen hittats väljer vakthavande befäl att starta räddningstjänst för att få tillgång till fler resurser. Sakkunniga kopplas då in och får ta del av all information om den försvunna personen för att kunna bestämma ett sökområde. Även externa aktörer kontaktas och då gärna SAR Sweden och Försvarsmakten tidigt eftersom de har fyrhjulingar och motorcyklar som passar bra att använda vid ledstångssök. Om resurser som Sjö- och flygräddningen eller kommunal räddningstjänst har skulle behövas kontaktas även dessa aktörer tidigt. När SAR Sweden kommit fram till platsen för söket påbörjar de snabbt ledstångssök. När ett sökområde tagits fram startar sektorsöket och därefter anländer Missing People till platsen vid de tillfällen de medverkar. När det inte längre föreligger fara för liv eller hälsa tar räddningsledaren beslut om att räddningstjänst ska avslutas. Ärendet förs då vidare till en utredare som fortsätter informationsinhämtningen. Missing People fortsätter vanligen att söka genom skallgångar och informationsinhämtning efter att räddningstjänst avlutas om den
försvunne personen inte återfunnits.
Utifrån tidslinjen i Figur 4 kan två faser identifieras - före och efter räddningstjänst startats. I fasen före räddningstjänst använder sig Polisen främst av sina egna resurser medan de när räddningstjänst startats har stöd av lagen att kalla in externa aktörers sökresurser. Det finns tillfällen då Polisen tar hjälp av Missing People med informationsinhämtning redan innan räddningstjänst startats, men det sker efter muntlig överenskommelse och inte enligt LSO. Det går även att identifiera faser i vakthavande befäls och räddningsledarens arbete. Där handlar det om tre bedömningsfaser i form av att bedöma om det finns fara för liv eller hälsa, om och när räddningstjänst enligt LSO ska startas samt om och när efterforskningen, oavsett om det gäller räddningstjänst enligt LSO eller ej, ska avslutas. De två första bedömningarna och besluten genomförs av vakthavande befäl medan den sista antingen sker av vakthavande befäl i de fall där det inte gäller räddningstjänst enligt LSO eller av räddningsledaren när det gör det.
74
• Vilka sökresurser finns att tillgå och vad har de för kapacitet i form av personella och
materiella resurser, anspänningstid, uthållighet och kunskap?
Sökresurserna som finns att tillgå vid efterforskning av försvunna personer sträcker sig från människor och djur till fordon av olika slag. Exakt vilka förmågor de olika aktörerna har redogörs för i Tabell 3 och 4.
• Vilka roller har olika aktörer i efterforskningsprocessen och hur samverkar
de/koordineras deras kunskaper, verktyg och metoder?
Polisen har enligt LSO ansvar för att efterforskning av försvunna personer utförs och tar hjälp av externa aktörer för att kunna göra detta på ett organiserat och effektivt sätt. Deras roll är att ta beslut, leda och utbilda. SAR Sweden är en tillgång vid ledstångssök och i terräng då de har fyrhjulingar och motorcyklar. Missing People tillför många frivilliga sökresurser till skallgångar och andra sökmetoder som kräver många mänskliga resurser samt att de är en tillgång vid informationsinhämtning. De innehar även en viktig social roll mot anhöriga och allmänheten. Sjöfartsverkets roll är att utföra search and rescue vid insatser som sker på vatten, vilket även SSRS gör men på frivillig basis. Försvarsmakten är ett "fotfolk" som kan bidra med många resurser vid exempelvis skallgång. De har även specialresurser som kan komma till användning. Kommunal räddningstjänsts roll är att bistå med specialresurser såsom vattendykare och stegbil. Den kommunala räddningstjänsten bistår med resurser som Polisen kan nyttja vid sökinsatsen men de deltar personligen inte aktivt.
Räddningsledare hos Polisen är den som beslutar om vilka resurser som ska kontaktas för att kunna hjälpa till vid en räddningsinsats. Sakkunniga ur beredskapsgruppen hos Polisen gör sin bedömning av vilka resurser som kan komma att behövas i samband med att ett sökområde tas fram och detta meddelas vidare till räddningsledaren. Polisen undersöker därmed vilka resurser och kunskaper som är av intresse att få hjälp av och beslutar sedan om vilka av dessa som ska kontaktas och när. Genom dessa bedömningar och beslut har koordineringen av resurserna påbörjats. När resurserna sedan är på plats utförs ytterligare koordinering för att efterforskningen ska vara så effektiv som möjligt.
• I vilken fas av efterforskningsprocessen ska respektive aktörs sökresurser sättas i
beredskap?
Externa aktörers sökresurser bör enligt tidslinjen i Figur 5 sättas i beredskap i ett tidigt skede i fasen före räddningstjänst enligt LSO startas. Frivilligorganisationer bör kontaktas med hänsyn till den anspänningstid som står i Tabell 4 för att sökresurserna ska ha möjlighet att så snabbt som möjligt efter att räddningstjänst startats kunna vara på plats och bistå Polisens arbete.
75
Referenser
Ahlgren, Marianne (2017). Samhällsguiden - En handbok i offentlig service. 29 uppl., Stockholm: Wolters Kluwer.
Austin, Michael J. (2003). The changing relationship between nonprofit organizations and public social service agencies in the era of welfare reform. Nonprofit and voluntary sector quarterly, 32(1), ss. 97-114. doi: 10.1177/0899764002250008
Chen, R., Sharman, R., Rao, H.R & Upadhyaya, S.J. (2008). Coordination in emergency response management. Communications of the ACM, 51(5), ss. 66-73.
doi:10.1145/1342327.1342340
Danermark, Berth (2000). Samverkan: Himmel eller Helvete? Stockholm: Gothia. Drabek, T.E. & McEntire, D.A. (2002). Emergent Phenomena and Multiorganizational
coordination in Disasters: Lessons from the Research Literature. International Journal of Mass
Emergencies and Disasters, 20(2), ss. 197-224.
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4:6. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3:1. uppl., Lund: Studentlitteratur. Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Erlandsson, Åsa (2017). "Vi hittar de flesta". Svensk polis, 29 augusti.
http://www.svenskpolis.se/Artikelarkiv/Artiklar-2017/September-2017/Vi-hittar-de-flesta/ [2018-05-05]
Fredholm, Lars (2010). Dealing with all types of emergency from everyday accidents up to disasters. I Fredholm, L. & Göransson, A-L. (red.) Emergency response management in today’s
complex society. Karlstad: Swedish Civil Contingencies Agency.
Frey, J.H. & Oishi, S.M. (1995). How to conduct interviews by telephone and in person. Thousand Oaks, Calif.: Sage
Försvarsmakten (u.å.a). Eftersök.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/nationella-insatser/stod-till- samhallet/eftersok/ [2018-04-13]
76
Försvarsmakten (u.å.b). Försvarsmaktens uppdrag – i Sverige och utomlands.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vart-uppdrag/uppdrag-i-sverige-och- utomlands/ [2018-04-13]
Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur Hansson, Tommy (2009). Blåljus ger ett par exempel på hur det kan gå när poliser på uppdrag inte har fungerande samband. Blåljus.nu, 22 oktober.
http://www.blaljus.nu/nyhetsartikel/rakel-ingen-van-i-noden [2018-05-04]
Hasslevall, Kristina (red.) (2008). Räddningstjänst i samverkan – Ansvar och uppgifter för
räddningstjänstansvariga myndigheter och samverkande organisationer. Karlstad:
Räddningsverket.
Hedberg, Dan (red.) (2004). Räddningsdykning. Karlstad: Räddningsverket. Höglandsnytt (2016). Eksjömilitärer ägnade sig åt hemlig avlyssning.
http://www.hoglandsnytt.se/eksjomilitarer-agnade-sig-at-hemlig-avlyssning/ [2018-05-04] Johansson Wennergren, Sandra (2018). Detta hände i Sävsjö när kvinna frös ihjäl. SVT Nyheter, 6 mars.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/detta-hande-i-savsjo-nar-kvinna-fros-ihjal [2018-04- 26]
Jonsson, P. & Mattsson, S.-A. (2011). Logistik: Läran om effektiva materialflöden. 2:2 uppl., Lund: Studentlitteratur
Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju. Konsten att lyssna och fråga. 1:16 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Krisberedskapsmyndigheten [KBM] (2008). Handbok i privat-offentlig samverkan inom området
krisberedskap. KBM:s utbildningsserie 2008(5). Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.
Krisberedskapsmyndigheten (u.å.). Krisberedskap – Så funkar det: Att förbereda sig på det
värsta…
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/21544.pdf [2018-06-02]
Larson, Paul (2014). An improvement process for process improvement: quality and
accountability in humanitarian logistics. I Tatham, P. & Christopher, M. (red.) Humanitarian
logistics: Meeting the challenge of preparing for and responding to disasters. London;
77
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. 3:1. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Kajsa (2009). Samverkan. 1:1. uppl., Malmö: Liber. Linköpings universitet (2012). Blåljuslogistik.
http://kts.itn.liu.se/kl/blaljuslogistik?l=sv [2018-03-07]
Mattsson, Stig-Arne (2002). Logistik i försörjningskedjor. Lund: Studentlitteratur. Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Miller, Elaine T. (2011). Benefits of Volunteering. Rehabilitation Nursing, 36(3), s. 90. Missing People (u.å.). Om oss.
http://missingpeople.se/om-oss/ [2018-04-06]
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB] (2012). Rakelhandboken: För dig som vill
veta hur Rakel-systemet fungerar och används.
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26540.pdf [2018-04-23]
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB] (2015). Räddningstjänst i siffror 2015. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28203.pdf [2018-03-22]
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB] (2016). Samordning av statlig
räddningstjänst.
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Tillsyn--tillsynsvagledning/Skydd-mot- olyckor/Samordning-av-statlig-raddningstjanst/ [2018-04-03]
Nyström, Peter (2000). Försvunnen person.
http://www.fmck.se/old/dokument/MSO%20Instruktioner..pdf [2018-03-07]
Oskarsson, B., Aronsson, H. & Ekdahl, B. (2013). Modern logistik - för ökad lönsamhet. 4:2. uppl., Stockholm: Liber.
Polisen (2018). EFP – föreläsning om Efterforskning av försvunnen person. [Internt material]. Stockholm: Polisen.
Polisen (u.å.a). Efterforskning av försvunna personer – polisens arbete. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/forsvunna-personer/ [2018-03-07]
78
Polisen (2017a). För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt
och välfärd (Rapport 2017:1). Stockholm: Polismyndigheten.
http://www.regeringen.se/498284/contentassets/e1b9cdb8f0f943f9ba35840fa30d96c4/polismynd igheten.pdf [2018-05-02]
Polisen (2017b). Räddningsledare vid polismyndigheten. [Internt material]. Stockholm: Polisen Polisen (u.å.c). Polismyndighetens författningssamling.
https://polisen.se/lagar-och-regler/polismyndighetens-forfattningssamling/ [2018-04-25] Polisen (u.å.d). Polisens telefonnummer.
https://polisen.se/kontakt/polisens-telefonnummer/ [2018-05-01]
Polisen (2016). Polismyndighetens handbok för efterforskning av försvunna personer [Internt material].
Quarantelli, Enrico (1979). Studies in disaster response and planning. (Rapport 24). Washington, D.C.: Defense Civil Preparedness Agency.
http://udspace.udel.edu/bitstream/handle/19716/1131/FPR24.pdf?sequence=1&isAllowed=y [2018-05-07]
Quist, Johan (2009). Komplex koordinering. I Adolfsson, P. & Solli, R. (red.) Offentlig sektor
och komplexitet – om hantering av mål, strategier och professioner. Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet (2005). En utökad användarkrets i radiokommunikationssystemet.
https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Rakel/Om_Rakel/Historik/En_utokad_anvandare krets_Rakel_2005-10-24.pdf [2018-06-28]
Ridderstolpe, Erik (2016). Polis och räddningstjänst vill ersätta kommunikationssystem. Sveriges Radio [SR], 25 januari.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6351916 [2018-05-04] SAR Sweden (u.å.a). Våra kompetenser.
https://www.sarsweden.se/vr-kompetens/ [2018-05-07] SAR Sweden (u.å.b). Vår organisation.
https://www.sarsweden.se/vr-organisation-alt-2/ [2018-04-06] SAR Sweden (2017). Välkommen till SAR Sweden.
https://www.sarsweden.se [2018-04-06]
SFS 2003:789. Förordningen om skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2003:778. Lagen om skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet.
79
Sheu, Jiuh-Biing (2007). Challenges of emergency logistics management. Transportation Research: Part E 43, ss. 655–659.
Simpson, N.C. & Hancock, P.G. (2009). Fifty Years of Operational Research and Emergency Response. The Journal of the Operational Research Society, 60(1), ss. 126-139.
doi:91.0.1057/jors.200
Sjöfartsverket (2018a). Aktuellt beredskapsläge för Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Sjo--och-flygraddning/Uppdrag-och-
verksamhet/Resurser/Raddningshelikoptrar/Aktuellt-beredskapslage-for-Sjofartsverkets- raddningshelikoptrar/ [2018-04-13]
Sjöfartsverket (2018b). Resurser för sjö- och flygräddning.
http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Sjo--och-flygraddning/Uppdrag-och- verksamhet/Resurser/ [2018-05-22]
Sjöfartsverket (2018c). Räddningshelikoptrar.
http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Sjo--och-flygraddning/Uppdrag-och- verksamhet/Resurser/Raddningshelikoptrar/ [2018-04-12]
Sjöfartsverket (2018d). Samverkan och administration.
http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Sjo--och-flygraddning/Administration/ [2018-05-22] Sjöfartsverket (2018e). Sjö- och flygräddning.
http://www.sjofartsverket.se/Sjofart/Sjo--och-flygraddning/ [2018-04-12] Sjöfartsverket (2018f). Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC).
http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Sjo--och-flygraddning/Uppdrag-och-verksamhet/Sjo-- och-flygraddningscentralen/ [2018-04-26]
Sjöfartsverket (2013). Svenskt program för sjö- och flygräddningstjänst. http://www.sjofartsverket.se/pages/40973/Svenskt%20Program%20Sjö- %20flyg%20SAR%202013-01-31%20Ver.%201.01%20klar.pdf [2018-05-23] Sjöfartsverket (2018f). Uppdrag och verksamhet.
http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Sjo--och-flygraddning/Uppdrag-och-verksamhet/ [2018- 05-22]
Sjöfartsverket (2016). Vad är Sjöfartsverkets ansvar och uppdrag?
http://www.sjofartsverket.se/Sok-i-nyhetsarkiv/2016/Vad-ar-Sjofartsverkets-ansvar-och- uppdrag/ [2018-05-22]
Skar, M., Sydnes, K. & Sydnes, M. (2016). Integrating unorganized volunteers in emergency response management. International Journal of Emergency Services, 5(1), ss. 52-65.
80
Storhagen, Nils G. (2003). Logistik – grunder och möjligheter. 1:1. uppl., Malmö: Liber. Storstockholms brandförsvar (u.å.). Vår verksamhet.
https://www.storstockholm.brand.se/mer-om-oss/var-verksamhet/ [2018-04-28] Supertext (u.å.). Om Supertext.
https://www.thesupertext.com/faq.html [2018-06-16]
Svenska Akademien (2009). Svensk ordbok: A-L. Stockholm: Svenska Akademien.
Svenska Akademien (2015). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 14. uppl., Stockholm: Svenska Akademien.
Svenska Sjöräddningssällskapet [SSRS] (2018). Sjöräddningssällskapets årsbok 2018. https://www.sjoraddning.se/sites/default/files/arsbok_2018_webb.pdf [2018-05-10]
Svenska Sjöräddningssällskapet [SSRS] (2017). Årsredovisning för Sjöräddningssällskapet. https://www.sjoraddning.se/sites/default/files/arsredovisning_2017.pdf [2018-05-10]
SVT Nyheter (2016). "RAKEL-systemet måste utvecklas".
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rakelsystemet-maste-utvecklas [2018-05-04]
Tatham, P. & Spens, K. (2014). Cracking the humanitarian logistic coordination challenge: some pointers from the International Search and Rescue Advisory Group and the Foreign Medical Teams. I Tatham, P. & Christopher, M. (red.) Humanitarian logistics: Meeting
the challenge of preparing for and responding to disasters. London; Philadelphia: Kogan Page.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:1 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Turoff, M. & Van de Walle, B. (2007). Emergency Response Information Systems: Emerging trends and technologies. Communication of the ACM, 50(3), ss. 29-31.
Wijkström, Filip (1997). The Swedish non-profit sector. Dimensions of the voluntary sector, ss. 289-294.
Yang, C.-L., Xu, M.-L., Meng, J. & Tang, F.-F. (2017). Efficient large-size coordination via voluntary group formation: an experiment. International economic review, 58(2), ss. 651-668. doi: 10.1111/iere.12230
Yousefi Mojir, Kayvan & Pilemalm, Sofie (2016). Actor-centred emergency response systems: a framework for needs analysis and information systems development. International Journal of
81
Yousefi Mojir, Kayvan (2016). New forms of Collaboration in Emergency Response Systems: A
framework for participatory design of information systems. Lic.-avh. Linköping: Linköpings
82