81
7 SLUTSATS
I detta avslutande kapitel kommer vi att svara på syftet och de problemfrågor vi ställde i inledningskapitlet. Avslutningsvis kommer vi även att ge förslag till fortsatt forskning inom vårt ämnesområde. Förslagen baseras på idéer vi har fått under arbetets gång.
Precis som en individ inte kan veta allt, kan inte heller företag ha kunskap om allt. Därför är det av vikt att företagen inleder samarbeten för att få tillgång till mer kunskap och nya idéer för att stärka sin ställning på marknaden. En möjlig samarbetspartner är leverantören, då parterna redan har viss kunskap om varandra. Det samarbete vi studerat finns inom bilbranschen, en bransch som enligt många författare befinner sig långt fram när det gäller just samarbete mellan företag. Utifrån analysen är vi benägna att se samarbetet som välfungerande. Det som vi tycker saknas är dock en tydligare kunskapsfokusering inom samarbetet. Företagen har ett förhållandevis nära samarbete med varandra och öppenheten mellan företagen är en viktig faktor för att samarbetet ska nå framgång. Kontakten sker mellan olika kontaktpersoner och trots att kontakten redan idag upplevs som bra är det möjligt att mer kontakt, spridd över olika funktioner, skulle förbättra överföringen av kunskap mellan företagen. Den viktigaste fasen för samarbetet är idag utvecklingsfasen och kretsar således kring utvecklingsfrågor; hur de ska utveckla en så bra produkt som möjligt och hur de tillsammans ska kunna tillfredsställa kunden. I detta avseende spelar kunskap en viktig roll, eftersom kunskap som utvecklas i ett samarbete kan vara svår för konkurrenter att kopiera.
Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår i ett samarbete. Det finns som vi har påvisat flera olika sätt för företag att omvandla den implicita kunskapen till explicit för att sen med hjälp av olika verktyg göra den tillgänglig för andra. Företagen i vårt fall använde sig i stor utsträckning av diskussioner och möten och mindre av observationer. Observation är enligt teorin det bästa sättet att tillvarata den implicita kunskapen på, men detta används inte i så stor utsträckning av företagen. Vår slutsats är att företagen på ett differentierat och fördelaktigt sätt arbetar för att tillvarata implicit och explicit kunskap. Användandet av Internet för att kommunicera ökar allt mer och i samarbetet mellan Autoliv och Vadstena Plast är detta ett vanligt sätt att överföra information. Kunskapsspridningen sker såtillvida på ett smidig sätt, men den stora mängden e-post per dag får inte leda till att medarbetarna blir överhopade med information.
Kunskapsutbyte i ett samarbete
För att kunskap, både implicit och explicit, ska kunna överföras måste båda parterna i samarbetet vara lyhörda för varandra och ta hänsyn till de åsikter och idéer som presenteras. I analysen har vi dock kommit fram till att leverantören ofta känner att de inte får gehör för sina åsikter. Även öppenhet är en förutsättning för att kunskap ska utbytas. Genom att företagen i samarbetet inte har några direkta regler för vilken information som får överföras, tror vi att medarbetarna har givits goda förutsättningar att dela med sig av sina kunskaper. För att ett samarbete ska fungera effektivt är det även av vikt att parterna har insyn i varandras processer och ger varandra feedback. Utifrån analysen drar vi slutsatsen att parterna idag har för stor tilltro till den egna kunskapen om den interna tillverkningsprocessen och således inte ser vilka möjligheter som samarbetet skulle kunna ge. Vi menar även att feedbacken som ges i samarbetet är förhållandevis bra.
Det är svårt för företag att skapa en medvetenhet om den kunskap som individerna i samarbetet besitter. Vi tycker oss ha sett tendenser till att kunskap förbises. Vår empiriska studie visade att parterna besitter kunskap som den andre inte vet om, men skulle ha nytta av. Detta gör att kunskapen blir svår att tillvarata och det blir därför viktigt att kartlägga den kunskap som finns inom samarbetet. Exempelvis har vi sett att Vadstena Plast har kontakt med en liknande kund som Autoliv och i det samarbetet har Vadstena Plast gått in och hjälpt till vid processförbättring. Denna erfarenhet är något som vi tror Autoliv skulle ha nytta av.
En viktig förutsättning för kunskapsöverföring är även att de anställda uppmuntras att utbyta kunskap. Här betonas vikten av att cheferna på företagen uppmuntrar överföring av kunskap. Ledarna måste bli medvetna om att kunskap är ett viktigt fenomen, där det finns många fördelar att inhämta. Vi anser emellertid att det inte bara är inställningen till kunskap som spelar roll vid kunskapsöverföring, utan även det förtroende parterna har för varandra. Sannolikheten att medarbetarna på företagen skulle dela med sig information eller kunskap om de inte hade förtroende för samarbetsparten förefaller liten. Under arbetets gång har vi ett flertal gånger funnit intressanta vinklingar, som tyvärr inte kunnat undersökas denna gång. Vi vill därför nämna de här som uppslag till vidare forskning. Ett ämne som skulle vara intressant att belysa är hur maktförhållanden påverkar överföringen av kunskap, eller om stora och små företag hanterar kunskap på olika sätt. Ett annat ämne av intresse är hur stort inflytande företagskulturen har över kunskapsutbytet. Även de ekonomiska effekterna av ett kunskapsutbyte skulle vara intressant att undersöka.