5. Diskussion
5.6 Slutsats
Döva elever och elever med hörselnedsättning (D/HN) har som grupp lägre läsförmåga än sina hörande jämnåriga (Hansson 1989; Marschark & Hauser, 2012; Kelly, 2003; Wang et al., 2008).
De undersökta interventionerna kunde delas in i fyra kategorier: läsning, fonologisk träning,
morfologi/syntax och ordförråd. Fonologisk träning, morfologi /syntax och ordförråd är områden som forskningen identifierat som särskilt utmanande för D/HN-gruppen för att nå en god läsning och läsförståelse (Gaustad, 2000; Hansson, 1989; Harris et al., 2017; Håkansson, 2003; Kelly, 2003; Wang et al., 2008). Interventionerna var i huvudsak utformade för normalhörande elever, men anpassningar gjordes i de flesta av interventionerna för att även passa DH/N-elever i form av visuellt stöd och teckenspråk.
D/HN-gruppens hörselförmåga varierade stort, från lätt hörselnedsättning till dövhet. Detta innebär att en del D/HN- elever använde tal som sitt första språk och en del använde teckenspråk som sitt första språk eller både tal och teckenspråk. Interventionerna visade positiva resultat på elevernas
läsutveckling, men visar också att D/HN elever behöver mer tid för att uppnå god läsförmåga (Nakeva von Mentzer et als., 2014; Schirmer et al., 2012; Trussel & Easterbrooks, 2015 ).
30
Svenska språket är ett alfabetiskt språk som bygger på fonem, språkljud. Fonologisk träning blir därför viktigt när ett barn ska tillägna sig skriften (Höien & Lundberg, 2013). Flera interventioner i vår studie hade fonologisk inriktning (fyra stycken) och de tre studierna med flest deltagare var phonics-studier.
Goda fonologiska kunskaper är en av framgångsfaktorerna för god läsutveckling, även för D/HN-elever (Hansson, 1989; Harris et al., 2017; Leybaert, 2005; Wang et al., 2008). För D/HN-D/HN-elever är det en utmaning att tillgodogöra sig fonologiska kunskaper (Wang et al., 2008). Visual phonics och Cued Speech är visuella metoder baserade på tecken för att tillägna sig fonologiska kunskaper. Tidig lek med ljud, tecken och bokstäver redan i förskoleåldern möjliggör för barnen att få en framtida god läsutveckling (Wang et al., 2008).
Teckenspråket har en annan grammatik och struktur än talad svenska (Håkansson, 2003). För en D/HN-elev som använder teckenspråk som första språk blir det som att lära sig ett nytt språk när han/hon ska lära sig läsa. Goda kunskaper i teckenspråk är en utav förutsättningarna för att D/HN- elever ska utveckla skriftspråket (Håkansson, 2003; Allen et al., 2009). Eleven måste lära sig ordens böjningsmönster och meningarnas uppbyggnad (morfologi/ syntax). För D/HN-elever är en möjlighet att öka sin morfologiska förmåga, och därmed lättare läsa och förstå nya ord, att strukturerat få arbeta med till exempel prefix.
Döva barn som föds in i hörande familjer får inte alltid tillgång till teckenspråket på ett tidigt stadium.
Språkutvecklingen och utvecklandet av ett ordförråd, blir försenat (Wagner et al., 2010). D/HN-elever har inte heller samma möjligheter som sina hörande jämnåriga att uppfatta nya ord runt omkring sig av en slump. Det blir därför viktigt att tidigt arbeta med att bygga upp D/HN-elevers ordförråd. Det är väsentligt för läsförståelsen att ha ett gott ordförråd. Dialogboksläsning kan vara ett sätt att arbeta med ordförråd och förståelse från tidig förskoleålder (Trussell et al., 2017; Trussell & Easterbrooks, 2013).
För att nå framgång i läsutvecklingen för D/HN-elever ser vi några faktorer som vi anser viktiga:
Arbeta strukturerat efter Response to Interventions (RTI)-principer med fonologisk träning, morfografi/syntax, ordförråd samt läsning.
Arbeta från tidig ålder. För att underlätta framtida läsinlärning är det viktigt att läraren i tidig ålder leker med bokstavsljud/tecken tillsammans med barnen och att han/hon strukturerat och regelbundet läser och tecknar/pratar om innehållet i böcker.
Bygg på D/HN-elevers starka sida - den visuella.
Var medveten om Rosenthaleffekten. Ha höga positiva förväntningar på eleverna, men med mål som är möjliga att nå. Motivationen och självbilden ökar och bidrar till positiva spiraler.
När arbetet med olika läsinterventionerna ska göras är det viktigt att se ur vilken kontext de tas; är interventionen utformad för döva elever och elever med hörselnedsättning eller behöver interventionen anpassas? Är interventionen evidensbaserad? Hur ser skolsystemet ut i det land där läsinterventionen utförts jämfört med det svenska? Hur ser man på kunskap och på lärarens och elevens roll? Det är många frågor som bör ställas och diskuteras på organisationsnivå hos skolledning och
kollegiet/arbetslaget innan arbetet med en läsintervention genomförs.
"The difference between a lady and a flower girl is not how she behaves, but how she's treated."
(G. B. Shaw, Pygmalion)
31
Referenser
Allen, T. E., Clark, M. D., del Giudice, A., Koo, D., Lieberman, R., Mayberry, R., & Miller, P. (2009).
Phonology and reading: A response to Wang, Trezek, Luckner, and Paul. American Annals of the deaf, 154(4), 338-345.
Adams, M.J. (1994). Beginning to read: Thinking and learning about print. Cambridge, MA: MIT Press.
Allard, K. (2013). Varför gör de på detta viset? Kommunikativa praktiker i flerspråkig
språkundervisning med svenskt teckenspråk som medierande redskap. Örebro: Örebro universitet.
Andersson, G., & Arlinger, S. (red.) (2007). Nordisk lärobok i audiologi. (1. uppl.) Bromma: CA Tegnér.
Arnmyr, L., Larsson, K., Olsson, M., & Freijd, A. (2012). Strenghts and difficulties in children with cochlear implants - comparing self- reports with reports from parents and teachers. International journal of pediatric otorhinolaryngdogy, 76, 1107-1112.
Beal-Alvarez, J., & Easterbrooks, S. (2013). Increasing children´s ASL classifier production: A component intervention. American Annals of the deaf, 158(3), 311-333
Borg, E., & Westerlund, J. (2017). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber.
Brackenbury, T., Ryan, T., & Messenheimer, T (2006). Incidental word learning in a hearing child of deaf adults. Journal of deaf studies and deaf education, 11, 76-93.
*Bergeron, J. P., Lederberg, A. R., Easterbrooks, S. R., Malone Miller, E., & McDonald Conner, C.
(2009). Building the alphabetic principle in young children who are deaf or hard of hearing. The Volta Review, 109(2-3), 87-119.
*Cannon, J. E., Easterbrooks, S. R., Gagné, P., & Beal-Alvarez, J. (2011). Improving DHH students’
grammar through an individalized software program. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 17(8), 437-457. doi: 10.1093/deafed/enr023
*Charlesworth, A., Charlesworth, R., Raban, B., & Rickards, F. (2006). Reading recovery for children with hearing loss. The Volta Review, 106(1), 29-51.
Christersson, G. (2002). Döva barn lär sig läsa. Specialpedagogiska institutet. Örebro:
Tryckeriverksta´n.
Dammeyer, J. (2014). Literacy Skills among Deaf and Hard of Hearing Students with Cochlear Implants in Bilingual/Bicultural Education. Deafness & Education International, 16(2), 108-119.
*Dimling, L. M. (2010). Conceptually based vocabulary intervention: Second graders’ development of vocabulary words. American Annals of the Deaf, 155(4), 425-448. doi: 10.1353/aad2010.0040
Dostal, H., & Weir, R. G. (2017). Supporting the Literacy Development of Students Who Are Deaf/Hard of Hearing in Inclusive Classrooms. The Reading Teacher, 71(3), 327-334.
Ehri, L. (2005). Development of sight word reading: Phases and findings. In M. J. Snowling & C.
Hulme (Eds.), The science of reading, A handbook (pp.135-154). Malden: Blackwell publishing.
Easterbrooks, S. R. (2010). Evidence-based Curricula and Practices That Support Development of Reading Skills. In M. Marschark & P. E. Spencer (Eds.), The Oxford Handbook of Deaf Studies, Language, and Education, Volyme 2 (pp.111-126). New York: Oxford University Press Inc.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2017). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbete och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur &
Kultur.
Flyrén, V., & Jacobsson, Y. (2005). Läsinlärning för döva ur ett lärarperspektiv (Självständigt arbete på avancerad nivå). Trollhättan: Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Trollhättan- Uddevalla. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:215828/FULLTEXT01.pdf Frost, J. (2002). Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur.
Gaustad, M. (2000). Morphographic analysis as a word identifikation strategy for deaf readers.
Journal of deaf studies and deaf education, 5(1), 61-80.
*Gilliver, M., Cupples, L., Ching, T. Y. C., Leigh, G., & Gunnourie, M. (2016). Developing sound skills for reading: Teaching phonological awareness to preschoolers with hearing loss. Journal of Deaf Studies and Deaf Education,21(3), 268-279. doi: 10.1093/deafed/enw004
32
Gilbertson, D. & Ferre, S. (2008). Considerations in the identification, assessment, and intervention process for deaf and hard of hearing students with reading difficulties. Psychology in the Schools, 45(2), 104-120.
Glock, M. D. (1972). Is There a Pygmalion in the Classroom?. The Reading Teacher, 25(5), 405-408.
Grosche, M., & Volpe, R.J. (2013). Response-to-intervention (RTI) as a model to facilitate inclusion for students with learning and behaviour problems. European Journal of Special Needs Education, 28(3), 254-269.
Hageström, M. (2006). Krumelurernas språk. En kvalitativ studie om döva elevers läs- och
skrivutveckling ur ett pedagogperspektiv (Kandidatuppsats). Linköping: Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:22290/FULLTEXT01.pdf
Hagtvet, B. (2009). När riskbarn möter klassrumspraxis. I L. Bjar & A. Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s. 169-192). Lund: Studentlitteratur.
Hanson, V. (1989). Phonology and reading: Evidence from profoundly deaf readers. I: Studdert- Kennedy, Michael (Eds.), Status Report on Speech Research July – December 1989 (s.172–179).
Haskins Labs, New Haven, CT.
Harris, M., Terlektsi, E., & Kyle, F. E. (2017). Concurrent and logitudinal predictors of reading for deaf and hard of hearing children in primary school. Journal of deaf studies and deaf education, 22, 233-242.
Hendar, O., & O’Neill, R. (2016). Monitoring the Achievement of Deaf Pupils in Sweden and Scotland: Approaches and Outcomes. Deafness & Education International, 18(1), 47-56.
Hoover, W., & Gough, P. (1990). The simple view of reading. Reading and writing: An interdisciplinary Journal, 2, 127–160.
Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Malmö: Studentlitteratur.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Stockholm: Natur och Kultur.
Höien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Kelly, L.P. (2003). Considerations for designing practise for deaf readers. Journals of deaf studies and deaf education. 8(2), 171-186.
Knoors, H., & Hermans, D. (2010). Effective Instruction for Deaf and Hard-of-Hearing Students:
Teaching Strategies, School Settings, and Student Characteristics. In M. Marschark & P. E. Spencer (Eds.), The Oxford Handbook of Deaf Studies, Language, and Education, Volyme 2 (pp.57-71). New York: Oxford University Press Inc.
LaSasso, C., & Mobley, R. (1997). National survey of reading instruction for deaf students in the United States. The volta Review, 99, 31-60.
Leimar, U. (1974). Läsning på talets grund. Lund: Liber.
Leybaert, J. (2005). Learning to read with a hearing impairment. In M. J. Snowling & C. Hulme (Eds.), The science of reading. A handbook ( pp 379-396). Malden. Blackwell publishing.
Luckner, J. (2006). Evidence-based practices with students who are deaf. Communication Disorders Quarterly, (28)(1), 49-52.
Luckner, J. (2010). Preparing Teachers of Students Who Are Deaf or Hard of Hearing. In M.
Marschark & P. E. Spencer (Eds.), The Oxford Handbook of Deaf Studies, Language, and Education, Volyme 2 (pp.41-56). New York: Oxford University Press Inc.
Luckner, J. & Pierce, C. (2013). Response to Intervention and Students Who are Deaf and Hard of Hearing. Deafness & Education International, 15(4), 222-240.
Luckner, J., & Urbach, J. (2012). Reading Fluency and Students Who Are Deaf or Hard of Hearing:
Synthesis of the Research. Communication Disorders Quarterly, 33(4), 230-241.
Martinez, R., & Young, A. (2011). Response to intervention: How is it practiced and perceived?
International Journal of Special Education , 26(1), 44-52.
Marschark, M., & Hauser, P. C. (2012). How deaf children learn: What parents and teachers need to know. New York: Oxford University Press.
Miniscalco, C. (2009). Inte bara sen språkutveckling. I L. Bjar & A. Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s.149-168). Lund: Studentlitteratur.
Marais, J. & Kolinsky, R. (2005). Literacy and cognitive change. In M. J. Snowling & C. Hulme (Ed.), The science of reading, A handbook (pp 188-203). Malden: Blackwell publishing.
33
Musselman, C. (2000). How do children who can´t hear read an alphabetic script? A review of the literature on reading and deafness. Journal of deaf studies and deaf education. 5(1), 9-36.
*Nakeva von Mentzer, C, Lyxell, B., Sahlén, B., Dahlström, Ö., Lindgren, M., Ors, M., Uhlén, I.
(2014). Computer-assisted reading intervention with a phonics approach for children using cochlear implants or hearing aids. Scandinavian Journal of Psychology, 55, 448-455. doi: 10.1111/sjop.12149 Nationalencyklopedin, döv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/döv hämtad 2018-02-21, kl.15.54.
Padden, C., & Ramsey, C. (2000). American sign language and reading ability in deaf children. In C.
Chamberlaine, J. P. Morford, & R. I. Mayberry (Eds.), Language acquisition by eye (pp 165–190).
London: Lawrence Erlbaum.
Perfetti, C. A., Landi, N., & Oakhill, J. (2005). The acquisition of reading comprehension skill. In M.
J. Snowling & C. Hulme (Eds.), The science of reading. A handbook ( pp 227-247). Malden:
Blackwell publishing.
Petticrew, M., & Roberts, H. (2006). Systematic reviews in the social sciences: a practical guide.
Malden, Ma: Blackwell Pub.
Roos, C. (2004). Skriftspråkande döva barn. En studie om skriftspråkligt lärande i förskola och skola.
(Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 210). Göteborg:
Acta Universitatis Gothoburgensis.
Roos, C. (2009). Läslära och skriftspråka: för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Stockholm:
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Roos, C., & Allard, K. (2016). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning - En systematisk litteraturstudie. Karlstad: Universitetstryckeriet. http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:903317/FULLTEXT01.pdf
Rosenthal, R., & Jacobsson, L. (1968). Pygmalion in the classroom. Teacher expectation and pupils´
intellectual development. New York: Holt, Rinehart and Winston, Inc.
Rubie-Davies, C. M. (2010). Teacher expectations and perceptions of student attributes: Is there a relationship?. British Journal of Educational Psychology, 80, 121-135.
*Rudner, M., Andin, J., Rönnberg. J., Heimann, M., Hermansson, A., Nelson, K., & Tjus, T. (2015).
Training literacy skills through sign language. Deafness & Education International, 17(1), 8-18. doi:
10.1179/1557069X14Y.0000000037
*Schirmer, B. R., Schaffer, L., Therrien, W. J., & Schirmer, T. N. (2012). Reread-adapt and answer-comprehend intervention with deaf and hard of hearing readers: Effect on fluency and reading achievement. American Annals of the Deaf, 156(5), 469-475.
SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen (2015). Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse.
Kortrapport Dnr2011:6488
https://skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2 015/las-skriv/las-skrivundervisning-kortrapport.pdf
Skolverket. (2011). Läroplanen för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm:
Fritzes.
Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2018). Skolutveckling/Förebyggande arbete. Hämtad 2018-04-30, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/strukturella-faktorer/fokus-pa-forebyggande-arbete-1.194458
Snowling, M. J. & Hulme, C. (Ed.), (2005). The science of reading, A handbook. Malden: Blackwell publishing.
SOU 2011:30. Med rätt att välja- flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, (2017). Språkplan för specialpedagogiska skolmyndigheten.
Specialskolorna för elever som är döva eller hörselskadade
34
https://www.spsm.se/globalassets/specialskolorna/sprakplan-for-specialpedagogiska-skolmyndigheten_specialskolorna.pdf
Stredler-Brown, A. (2010). Communication Choices and Outcomes During the Early Years: An Assessment and Evidence-based Approach. In M. Marschark & P. E. Spencer (Eds.), The Oxford Handbook of Deaf Studies, Language, and Education, Volyme 2 (pp.292-317). New York: Oxford University Press Inc.
Taube, K. (2014). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I L. Bjar & A. Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s. 65-85). Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (2013). Läsinlärning och självförtroende. Lund: Studentlitteratur.
Treiman, R., & Kessler, B. (2005). Writing Systems and Spelling Development. In: M.J. Snowling &
C. Hulme (Eds.), The science of reading, A handbook (pp 120-134). Malden: Blackwell publishing.
*Trezek, B. J., & Hancock, G. R. (2013). Implementing instruction in the alphabetic principle within a sign bilingual setting. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 18(3), 391-408. doi:
10.1093/deafed/ent016
*Trussell, J., & Easterbrooks, S. R. (2013). The effect of enhanced storybook interaction on signing deaf children’s vocabulary. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 19(3),319-332. doi:
10.1093/deafed/ent055
*Trussell, J., & Easterbrooks, S. R. (2015). Effects of morphographic instruction on the
morphographic analysis skills of deaf and hard-of-hearing students. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 20(3), 229-241. doi:10.1093/deafed/env019
*Trussell, J., Dunagan, J., Kane, J., & Cascioli, T. (2017). The effects of interactive storybook reading with preschoolers who are deaf and hard-of-hearing. Early Childhood Special Education, 37(3), 147-163. doi: 10.1177/0271121417720015
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wagner, Å. K. H., Strömqvist, S., & Uppstad, P. H. (2010). Den flerspråkiga människan. Lund:
Studentlitteratur.
Wang, Y., Trezek, J., Luckner, J., & Paul, P. (2008). The role of phonology and phonologically related skills in reading instruction for students who are deaf or hard of hearing. American Annals of the deaf.
153(4), 396-407.
Wengelin. Å. (2009). Språket i tal och skrift. I L. Bjar & A. Frylmark (Red.), Barn läser och skriver (s.127-148). Lund: Studentlitteratur.
http://www.who.int/deafness/hearing_impairment_grades/en/ kl.10.49 21/2-18
*artiklar som ingår i den systematiska litteraturstudien
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se