• No results found

I följande avsnitt presenteras studiens slutsats utifrån det syfte, den frågeställning och de delfrågor som behandlas i början på rapporten.

Syftet med den här kvalitativa studien var att försöka förstå vad som motiverar och inte motiverar yrkesarbetare inom byggproduktion med särskilt fokus på lagbasens roll samt inverkan på arbetslagets motivation. Studien har alltså undersökt på vilket sätt som lagbasens inverkar på yrkesarbetarnas motivation i det dagliga arbetet samtidigt som flera andra faktorer som inverkar på yrkesarbetarnas motivation har identifierats.

Frågeställningen i studien var följande: “Vad påverkar yrkesarbetarnas motivation i det dagliga arbetet och på vilket/vilka sätt påverkar lagbasen yrkesarbetarnas motivation?”. Som vi nämnde tidigare är frågan inte falsifierbar och kan därför inte bara besvaras med ett enkelt ja eller nej. Svaret på frågan blir därmed mer beskrivande. Studien har visat på att det finns flera faktorer som påverkar yrkesarbetarnas motivation. Bland de som har dykt upp så har några varit mer frekventa än andra. De faktorer som inverkar mest på yrkesarbetarnas motivation är anställningen, underentreprenörer, kommunikation, lön och uppskattning. Där faktorerna både kan påverka motivationen positivt och negativt, då det ibland uppstår mindre problem som gör att yrkesarbetarnas behov inte stimuleras i samma utsträckning. Problem med bland annat planering gör att drivkraften att skapa bromsas upp och genererar ett klart missnöje. Ett tydligt exempel på det är när de måste “riva väggen” eller när materialbeställningar uteblivit. Studien har även visat på att det är en hög nivå av inre motivation hos individerna som gör att de enbart vill producera, men att de hindras från det av olika anledningar vilket leder till att de hindras från det självförverkligande behovet. Resultatet blir frustrerade individer som klagar mycket på arbetet.

Då kan man fråga sig hur lagbasen inverkar på yrkesarbetarens motivation? Ur studien har vi bland annat identifierat att lagbasen inverkar på arbetslagets motivation via planering och arbetsfördelning. Planerar lagbasen arbetet på ett bra sätt, till exempel ser till att det finns material och arbete att göra, är motivationen hög hos yrkesarbetarna. Det illustrerades även i figur 6. Genom att inte särbehandla någon, utan att fördela arbetet rättvist i den meningen att inte någon får det “bästa jobben” hela tiden kunde även lagbasen inverka positivt på yrkesarbetarnas motivation. Ur resultatet kan man ana att lagbasen har någon form av intermediär påverkan på yrkesarbetarnas motivation. Det verkar som att lagbasen påverkar både den yttre och inre motivationen genom att han eller hon justerar hur yrkesarbetaren tolkar de yttre faktorerna. Vädret är till exempel en yttre faktor som verkar påverka yrkesarbetarnas

motivation, men dåligt väder är inte något som lagbasen kan styra över. Det lagbasen dock kan göra är att fördela arbetet rättvist mellan arbetarna och inte låta till exempel nybörjarna få göra “skitgöra” i det dåliga vädret. Genom att fördela arbete rättvist i arbetslaget vinner lagbasen tillit och förtroende samtidigt som han kan justera den dåliga dagen till att faktiskt bli helt “okej”. Man kan beskriva det som att lagbasen förbättrar omständigheterna genom att reducera de yttre faktorernas negativa påverkan på yrkesarbetarnas motivation.

Det vi kan avgöra från det empiriska resultatet är att lagbasen har en mycket viktig roll i arbetet. Lagbasen är en yrkesarbetare som är utvald att vara en ledare och som oftast är lite äldre och erfaren i branschen. Lagbasen blir vald för att de andra i arbetslaget har förtroende för honom och för att de litar på honom. Så klart kan urvalet i studien inte representera alla lagbasar, men för studiens geografiska genomförande verkar lagbasarna besitta den rollen. Lagbasen är alltså någon som representerar arbetslaget uppåt i organisationen, samtidigt som lagbasen har rollen att fördela det arbete som ska utföras och förmedla information från ledningen. Positionen är stundvis en kommunikationslänk mellan tjänstemännen och yrkesarbetarna där lagbasarna kan lägga tyngd på att sålla ut information och förmedla det som i sin tur skapar en bättre atmosfär för yrkesarbetarna.

Lagbasen är alltså vald till att vara representant för arbetslaget eftersom de har förtroende för denne, vilket gör att rollen som lagbas skulle kunna beskrivas som en informell ledarposition. Rollen skulle även kunna beskrivas med det latinska uttrycket

“Primus inter pares” som betyder ”den främste bland likar” då lagbasen är erkänd som

ledare och talesperson för gruppen. Den här urvalsprocessen är endast baserad på förtroende, respekt och de erfarenheter som den valda yrkesarbetaren besitter. Personen behöver alltså inte ha någon utbildning, förutom sin yrkesutbildning, för att bli ledare. Tidigare studier menar att lagbasens roll står inför en förändring. Yrkesrollen behöver utveckla mer ledaregenskaper och förstå mänskliga relationer bättre. Det föreslås bland annat att lagbasen lämpligtvis bör utbildas mer kring ledarskap och därmed bättre kunna förstå ur man motiverar arbetslaget, skapa en positivare atmosfär och kunna implementera mer etik och moral på arbetsplatsen. Under en sådan förändring är det viktigt att bibehålla lagbasens roll som ledare, och inte formalisera hans roll till en chefsroll. Det som dock sker, med mer utbildning och mer satsning på lagbasen, är att rollen som lagbas blir mer av en formell ledarposition. Då blir det kanske mer än någonsin viktigt att lagbasen fortsätter att utöva ledarskap, och inte chefskap. Att behålla processen hur den informella ledaren väljs kan tänkas vara viktig för att behålla det förtroende och den respekt som arbetslaget har tilldelat lagbasen. Som företag kan man sedan satsa på den utvalda lagbasen och genom

utbildning i ledarskapsutveckling formalisera dennes roll till den formella ledaren som han kanske borde vara.

Studien har tagit reda på vad som motiverar och inte motiverar yrkesarbetare med särskilt fokus på lagbasens inverkan på arbetslagets motivation. Resultatet har visat på hur viktigt det är att motivera, men samtidigt hur viktigt det är att leda på ett bra sätt. Ledarskapet och motivationen går hand i hand och båda verkar vara lika viktiga för den framtida utvecklingen av byggproduktion och byggindustrin.