Resultatet tyder på att införandet av en obligatorisk förskoleklass har potential att bära med sig många fördelar, både gällande den livsviktiga läsundervisningen och för den enskilda elevens läsutveckling men också för en likvärdig skola för alla.
Det råder dock oklarheter gällande läroplanens framskrivning eftersom läsundervisningen i förskoleklass kan komma att kräva en utökad undervisningstid samtidigt som förskoleklassens varierande timplan fortfarande råder, trots införandet av en obligatorisk förskoleklass. Läromedelsförfattare bör ta hänsyn till det samhälle och den läroplan som råder och spegla den kunskapen i sina läromedel. För att läromedlet alltid skall vara uppdaterat krävs en årlig revidering som tar avstamp från aktuella forskningsresultat. Studiens resultat visar också att det finns vissa oklarheter när det kommer till vem som skall arbeta i förskoleklass och vilken behörighet denna pedagog skall ha.
Sammanfattningsvis anser vi att det finns ett behov av fortsatt forskning gällande vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1, eftersom det inte finns ett slutgiltigt svar inom varken transformerings- eller realiseringsarenan om hur läsundervisningen kommer att påverkas av besluten i formuleringsarenan. Slutligen finns det även ett behov av vidare forskning gällande vem som skall arbeta i förskoleklass för att eleverna skall få en likvärdig utbildning och som utgör en grund för den livsviktiga läsundervisningen.
Referenser
Ackesjö, H. (2010). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett
gränsland. Göteborg: Göteborgs universitet.
Alatalo, T. (2018). Språkstimulans och skrivundervisning i förskoleklass
Stockholm: Skolverket.
Brooker, L. (2002). Starting school – Young children’s learning cultures.
Buckingham: Open University Press.
Bulkley, J. & Fabian, H. (2006). Well-being and belonging during early
educational transitions. International Journal of Transitions in Childhood. Vol
2, 18–30.
Burns, D.L. (2012). Standards, Policy Paradoxes, and the New Literacy
Studies. A call to proffessional political action. Journal of Adolescent & Adult
Literacy. Vol 56(2), 93–97.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research methods in education.
London: Routledge.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Duke, N.K. & Block M.K. (2012). Improving Reading in the Primary Grades.
USA: University of Michigan. Vol 22(2), 55–72.
Fenner, A., & Newby, D. (2000). Approaches to materials design in European
textbooks: Implementing principles of authenticity, learner autonomy, cultural
awareness. Graz: ECML.
Hamre, B.K. & Pianta, R.C. (2001). Early teacher-child relationships and the
trajectory of children’s school outcomes through eighth grade. Child
Development. Vol 72, 625–638.
Hummel, C. (1988). School textbooks and lifelong education: An analysis of
schoolbooks from three countries. Hamburg: UNESCO.
Issit, J. (2004). Reflections on the study of textbooks. History of Education,
33(6), 683–696.
Johnsson Harrie, A. (2009). Staten och läromedlen. En studie av den svenska
statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938–1991. Linköping:
Linköpings universitet.
Kivirauma, J. & Ruoho, K. (2007) Excellence through Special Education?
Lessons from the Finnish School Reform. International Review of Education.
Vol 53, 283–302.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup.
Lindblad, S, Sahlström, F. (1999). Gamla mönster och nya gränser. Om
ramfaktorer och klassrumsinteraktion. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr 1,
73–92.
Lee, J. & Catling, S. (2016). Some perceptions of English geography
textbook authors on writing textbooks. International Research in Geographical
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori! Lund:
Studentlitteratur.
Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik.
Linköping: Tema kommunikation.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling Kartläggningar och
övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundgren, U. (1986). Att organisera omvärlden. En introduktion till
läroplansteori. Lund: Liber.
OECD. (2015). Organisation for Economic Co-operation and
Development. Improving schools in Sweden. Paris: OECD.
Opoku-Amankwa, K., Brew-Hammond, A. & Elsbend Kofigah, F. (2011)
What is in a textbook? Investigating the language and literacy learning
principles of the ”Gateway to English” textbook series. Pedagogy, Culture &
Society, 19(2), 291–310.
PISA. (2015). 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. Stockholm: Skolverket.
Regeringen. (1997). Prop 1997/98:6. Förskoleklass och andra skollagsfrågor.
Stockholm: Regeringen.
Riksdagen. (2017). Skolstart vid sex års ålder. Prop. 2017/18:9.
Sandberg, G. (2012). På väg in i skolan: om villkor för olika barns delaktighet
och skriftspråkslärande. Uppsala: Uppsala universitet.
Shanahan, T. (2014). Educational Policy and Literacy Instruction. Worlds
Apart? Reading Teacher. Vol 68(1), 7–12.
Simeonsdotter Svensson, A. (2009). Den pedagogiska samlingen i
förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Göteborg:
Göteborgs universitet.
Skolinspektionen. (2015). Undervisning i förskoleklass. Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolverket. (2011/2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om
förskoleklassen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016a). Förskoleklassen: ett kommentarmaterial till läroplanens
tredje del. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2016b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Skoog, M. (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Örebro:
Örebro universitet.
Song, M. & Miskel, C.G. (2005). Who Are the Influentials? A Cross-State
Social Network Analysis of the Reading Policy Domain. USA: The University
Council for Educational Administration. Vol 41(1), 7–48.
SOU. (1997). Växa i lärande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sverige. (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen
(2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Nordstedts Akademiska
Förlag.
UNICEF. (2016). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF.
Valverde, G.A. (2002). According to the book: using TIMSS to investigate the
translation of policy into practice through the world of textbooks. Dordrecht:
Kluwer Academic Publishers.
Bilaga A, intervjuprotokoll (riktat till verksamma lärare)
Yrke
- Berätta lite om din bakgrund och om din roll i skolan. - Hur länge har du arbetat som lärare?
- Vilken utbildning har du? - När var du färdigutbildad? - Vilken behörighet har du?
- Hur länge har du arbetat på denna skolan?
- Har du varit klasslärare för en förskoleklass/årskurs 1 tidigare? - Hur länge har du undervisat klassen?
Undervisning
- berätta hur du arbetar med läsundervisning. - Varför arbetar du just på det sättet?
- Kan du beskriva varför du tycker som du gör?
- Vilket/vilka läromedel använder du dig av i din läsundervisning? - Varför använder du dig av just det läromedlet?
- Hur tolkar du ditt uppdrag gällande läsundervisning i relation till läroplanen? - Hur mycket tid lägger du på din läsundervisning?
- Anser du att införandet av en obligatorisk förskoleklass har/kommer att förändra undervisningen?
- Vilken betydelse anser du att införandet av obligatorisk förskoleklass har för elevens läsundervisning?
- Vad anser du kan påverka läsundervisningen?
- Skulle du vilja ändra något gällande läsundervisningen?
Elevernas utveckling
- Ser du något hinder i läsundervisningen?
- Vad upplever du är en utmaning som lärare, när det kommer till läsundervisning?
- Hur gör du för att stötta eleverna i deras läsundervisning?
Skolmiljön
- Finns det något särskilt som gynnar läsundervisningen i förskolan/årskurs 1?
Avslut
- För att avsluta den här intervjun, skulle du kunna sammanfatta hur du arbetar med läsundervisning?
- Har du några tillägg till det som tagits upp i den här intervjun? - Några övriga saker du vill ta upp?
Stort tack för att du tog dig tid för den här intervjun och för att du ställt upp i vår studie.
Bilaga B, intervjuprotokoll (riktat till läromedelsförfattare)
Yrke
- Berätta lite om din bakgrund? - Hur länge har du skrivit läromedel? - Vilken utbildning har du?
- (När var du färdigutbildad?) - (Vilken behörighet har du?)
- Har du varit klasslärare för en förskoleklass/årskurs 1 tidigare? - Hur länge har du undervisat klassen?
Undervisning
- berätta hur du arbetar med att framställa läromedel - Varför arbetar du just på det sättet?
- Vilket/vilka läromedel har du gett ut?
- Vad är det fokus på gällande läsundervisningen i dina läromedel som riktar sig till förskoleklass – årskurs ett?
- Hur framställer du dina läromedel i relation till läroplanen? - Vilka fördelar/nackdelar ser du med den reviderade läroplanen?
- Anser du att införandet av en obligatorisk förskoleklass har/kommer att förändra läromedel framöver?
- Vilken betydelse anser du att införandet av obligatorisk förskoleklass har för elevens läsundervisning?
- Vilka förutsättningar anser du att lärare har/behöver i sin läsundervisning? - (Skulle du vilja ändra något gällande läromedel i att utveckla elevens
läsundervisning?)
Bedömning
- Hur får eleven möjlighet att visa sina kunskaper i dina läromedel?
- Vilka fördelar/nackdelar har den reviderade läroplanen haft inverkan på hur bedömningen i läromedel skrivs fram?
Skolmiljö
- Berätta om vad du anser gynnar läsutvecklingen i förskolan/årskurs 1
Avslut
- För att avsluta den här intervjun, skulle du kunna sammanfatta hur du arbetar med att utveckla elevens läsundervisning?
- Har du några tillägg till det som tagits upp i den här intervjun? - Några övriga saker du vill ta upp?
- Stort tack för att du tog dig tid för den här intervjun och för att du ställt upp i vår studie.
Bilaga C, information om studie
Hej!
Under våren skriver vi vårt examensarbete i ämnet svenska där vi valt att fokusera på läsundervisningen i f–1 med tanke på införandet av en obligatorisk förskoleklass. Vi kommer intervjua både verksamma lärare och läromedelsförfattare för att få en så bred bild som möjligt av det valda området.
För att få svar på våra frågor önskar vi att få intervjua dig vid ett tillfälle som tar ca 45 minuter. Intervjun kommer att dokumenteras genom ljudinspelning och anteckningar. Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att du när som helst kan avbryta ditt deltagande, utan att behöva motivera varför. Vidare är det endast vi, Lisa och Lina, och vår handledare, Sergej Ivanov, och examinator, Christian Waldmann, som kommer att ta del av ljudinspelning, intervjusvar. Du kommer även att få skriva under en samtyckesblankett inför intervjun. Om du önskar skickar vi gärna den färdiga uppsatsen till dig när den är klar.
Varmt välkommen att kontakta oss om du har några frågor eller funderingar.
Vänliga hälsningar
Lisa Sandquist och Lina Siebing
Lisa Sandquist Lina Siebing
Grundlärarstudent f–3 Grundlärarstudent f–3 ls223ar@student.lnu.se ls223bw@student.lnu.se
Bilaga D, samtycke
Jag har tagit del av information om studien som är en kvalitativ studie med
fokus på läsundervisningen i f–1 med tanke på införandet av en obligatorisk
förskoleklass och deltagandet samt fått möjlighet att ställa frågor och få dem
besvarade.
Ja
Härmed lämnar jag mitt samtycke till att delta i studien