Slutsats - Möjlighet till implementering av det nya totalförsvaret : En studie gällande möjligh

Tidigare forskning visar på att samspelet mellan forskning och praktik är utmaningen i

implementeringsprocessen. Den visar även att implementering tar tid och behöver ta tid för att aktörerna ska ta till sig de nya uppgifterna eller rutinerna. Jensen et. al forskningen framhåller att problematiken ligger i andras förståelse för implementeringsprocessen och vilka

missförstånd som ger upphov till detta. Knight et. al menar att forskare inte lägger

engagemang på att framföra hur deras forskning bidrar till ett verkställande i praktiken. De menar att det inte får bli en normalitet bland forskare att utesluta förslag på implementering av deras egen forskning, utan att detta behöver ges större utrymme. Fernler diskuterar den mer konservativa synen på hur aktörer ska vara mer följsam till den vetenskapliga kunskapen för att uppnå optimal implementering. Den vetenskapliga kunskapen ska vara oberoende av exempelvis sociala och ekonomiska faktorer och då helst från lokal nivå, för att generera den mest gynnsamma implementeringsprocessen. En kombination av Vedung och Lundqvist teorier samt bakgrunden till den tidigare forskningen har används i syfte att besvara den huvudsakliga frågeställningen: Hur ser möjligheterna ut för implementering av det nya

totalförsvaret hos Sveriges kommuner med avseende överenskommelsen för civilt försvar gällande perioden 2018-2020?

Först analyserades det empiriska materialet utifrån Lundqvists teori vilja, kunna och förstå. Sammanfattningsvis visar analysen att Lundqvists egenskap kunna identifieras som den största utmaningen i att dels hur totalförsvarets verksamhet framställ och hur förståelsen för denna ser ut. Dels visar analysen på att i uppstarten av att åta sig uppgifterna för kommunerna inte påverkar viljan att genomföra detta negativt. Men i förlängningen visar analysen att även viljan kan minska på grund utav egenskapen kunna. Det finns en osäkerhet hos kommunerna som grundar sig i en oförståelse för totalförsvarets verksamhet. Kommunerna menar att för att skapa sig en bättre förståelse behöver de få möjlighet att kunna göra det. De anses att deras

förmåga att agera på de givna uppgifterna är svag. Kommunerna menar att möjligheten till att verkställa den önskade styrningen är ytterst liten just nu i och med avsaknaden av den

ekonomiska faktorn. Det som blir lidande av den ekonomiska faktorn är inflytande, kunskap och handlingsförmåga. Analysen visar på att implementeringsprocessen även i detta fall blir problematisk som den tidigare forskningen tydliggör. Viljan anses utifrån analysen inte vara den kritiska och mest utmanande egenskapen som Lundqvists teori indikerade på. Analysen av FOI:s rapporter visar på att viljan är den mer simpla egenskapen att tillfredsställa då kommunerna var tydliga med att de tar uppgifterna på allvar trots att intresset och engagemanget kan se olika ut dem i mellan.

I analysens andra del analyserades det empiriska materialet utifrån både Lundqvists och Vedungs teorier. Här visar analysen än mer tydligt att kommunernas möjlighet till

implementering av totalförsvaret är beroende av den ekonomiska aspekten, d.v.s. kunna och moroten. Arbetet kanske direkt inte är beroende av kunna och moroten men för att utveckla, förvalta och behålla god kvalité på det civila försvaret är tillskott av medel ett måste. SKR och Länsstyrelserna trycker på att vikten av behovet av den ekonomiska faktorn är ofrånkomligt om regeringen vill se utvecklingspotential och att det civila försvaret tar den plats i samhället som önskas. Analysen visar på problematiken som uppstår för kommunerna då styrningen från regeringen anses som ett regelverk då kommunerna är tvingad att rätta sig efter beslutet om återupptagandet av totalförsvaret. Resultatet blir att kommunerna behöver implementera de prioriterade uppgifterna som omfattas av överenskommelsen men utan någon adderad ersättning av ekonomiska medel. Detta medför dels ovannämnda svårighet med att utveckla och förvalta verksamheten och dels uppstår ett hinder för kommunerna att stödja

Försvarsmakten med olika uppgifter. Att stödja Försvarsmakten är ett utav tre målsättningar med det civila försvaret. Denna uppgift kan komma att inte verkställas överhuvudtaget vilket kan resultera i ett nederlag för återupptagandet av totalförsvaret. Avslutningsvis visar

analysen att viljan av att implementera totalförsvaret även existerar för Länsstyrelsen och SKR som ger förslag på ett trestegs plan för hur kommunerna ska disponera sitt arbete för att uppnå stabilitet i det civila försvaret.

Studiens undersökning baseras på ett flertal rapporter och dokument där diskussioner gällande möjligheter och förutsättningar för ett totalförsvar presenteras. Syftet med studien är att besvara mer generella frågor rörande möjligheter, implementering och lite hur

kommunerna ser på saken. Eftersom studien inte har gjort ett tydligt nedslag i val av kommun att titta närmare på blir studiens fokus mer av en generell presentation. Utförbarheten har resulterat i avsaknaden av tydliga exempel för att stärka analysen. Undersökningen kan likväl

exemplifiera utfallet av diskussioner utförda av berörda aktörer som verkar eller kommer verka inom totalförsvaret.

Kanske kan studien bidra till ökad förståelse för dels komplexiteten i

implementeringsprocesser men dels utmaningen i att införa en sådan stor verksamhet som berör stora delar av samhället igen. I likhet med tidigare forskning framgår det av analysen att en förståelse för implementeringsprocesser inte är helt enkelt och att det är en egenskap som behöver tid att etableras hos individer. Dessutom framgår det att vetenskapen och praktiken erfordras av interaktion och samverkan för att minska ”knowing-doing gap” och att variabler på lokal nivå ska tas med i beaktning för att skapa en följsamhet till vetenskapen.

6.1 Vidare forskning

Det som fattas forskningen idag är hur kommunerna påverkas av den oförändrade ersättningen från överenskommelsen i det fortsatta arbetet med implementering av de prioriterade uppgifterna. Då förläningen av överenskommelsen innebar att arbetet fortlöper under 2021 finns det risk att förberedelserna inför andra etappen som förväntas byggas på propositionen 2020/2:30 Totalförsvaret 2021-2025 kan bli försenat. En tid längre framåt önskas implementeringsprocessen utvärderas och vidare forskning på huruvida utveckling av det civila försvaret har skett eller om ambitionsnivån har behövts sänkas för kommunerna. Genom detta hade det varit av intresse att se en bredare teoretisk ansats på samspelet mellan vetenskapen och implementering på lokal nivå. Om en undersökning gjorts på fler aktörer inom det civila försvaret eller om olika perspektiv satts mot varandra hade en djupare förståelse kunnat frambringas. Det hade eventuellt varit mer användbart för aktörerna att likaledes tagit del av det resultatet.

7. Referenslista

7.1 Empiriskt material

Andersson, Emmelie. 2019. Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige.

https://www.fhs.se/centrum-for-totalforsvar-och-samhallets-

sakerhet/forskning/publikationer/forutsattningar-for-krisberedskap-och-totalforsvar-i- sverige.html(Hämtad 2020-01-06)

Eriksson, Pär; Larsson, Per och Welander, Frej. 2019. Kommunerna och det lokala

geografiska områdesansvaret. https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--

4800--SE (Hämtad 2020-12-15)

Fernler, Karin. 2012. Perspektiv på implementering. Leading health care nr 8.

http://leadinghealthcare.se/wordpress/wp-content/uploads/2016/03/LHC_2012- 8_Perspektiv_pa_implementering.pdf (Hämtad 2020-01-06)

Jakobsson, Lignell, Maria. 2019. Totalförsvarets förutsättningar då och nu. Strategisk utblick 8. https://www.foi.se/forskning/strategisk-utblick.html (Hämtad 2020-01-06)

Johansson, Bengt. 2019. Att skapa engagemang och förmåga för totalförsvaret. Strategisk utblick 8. https://www.foi.se/forskning/strategisk-utblick.html (Hämtad 2020-01-06) Johansson, Bengt; Darin, Mattsson, Kristoffer; Mittermaier, Eva och Rossbach, H, Niklas. 2017. Det civila försvarets utgångspunkt i krisberedskapen, en övergripande analys av

förutsättningar och utmaningar.

https://www.foi.se/rapporter.html?query=Det%20civila%20f%C3%B6rsvarets%20utg%C3% A5ngspunkt%20i%20krisberedskapen(Hämtad 2020-01-06)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2020. Om totalförsvar och civilt försvar.

https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/om-totalforsvar-och- civilt-forsvar/ (Hämtad 2020-11-18)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2018. Överenskommelse om kommunernas

arbete med civilt försvar.

https://www.msb.se/siteassets/dokument/amnesomraden/krisberedskap-och-civilt-

forsvar/finansiering/overenskommelse-kommunerna-civilt-forsvar2018-2020-180619.pdf

(Hämtad 2020-11-25)

Nationalencyklopedin. u.å. Implementering.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/implementering (Hämtad 2020- 11-24)

https://www.regeringen.se/49c857/contentassets/266e64ec3a254a6087ebe9e413806819/propo sition-201415109-forsvarspolitisk-inriktning--sveriges-forsvar-2016-2020 (Hämtad 2020-11- 23)

Regeringen. 2020. Omfattande satsningar på totalförsvaret.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/omfattande-satsningar-pa- totalforsvaret/ (Hämtad 2020-11-18)

Regeringen. 2015. Planeringsanvisningar för det civila försvaret.

https://www.regeringen.se/4aeb92/globalassets/regeringen/dokument/justitiedepartementet/be slut-civilt-forsvar-planeringsanvisningar.pdf (Hämtad 2020-11-25).

Regeringen. 2015. Regeringen beslutar om återupptagen totalförsvarsplanering.

https://www.regeringen.se/artiklar/2015/12/regeringen-beslutar-om-aterupptagen- totalforsvarsplanering/ (Hämtad 2020-11-18)

Regeringen. 2020. Regeringens proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021-2025.

https://www.regeringen.se/4a965d/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/f orsvarsproposition-2021-2025/totalforsvaret-2021-2025-prop.-20202130.pdf (Hämtad 2020- 01-06)

Regeringen. 2015. Uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap avseende totalförsvarsplaneringen.

https://www.regeringen.se/4ab3dd/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/r egeringsbeslut/regeingsbeslut-5-2015_12_10-uppdrag-till-forsvarsmakten-och-msb-avseende- totalforsvarsplanering.pdf(Hämtad 2020-01-06)

Regeringen. 2018. Utveckling av ett modernt totalförsvar.

https://www.regeringen.se/sveriges-regering/forsvarsdepartementet/utveckling-av-ett- modernt-totalforsvar/ (Hämtad 2020-11-23)

Socialstyrelsen. 2012. Om implementering. Västerås: Tryck Edita Västra Aros.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012- 6-12.pdf (Hämtad 2020-12-04)

Sveriges kommuner och regioner. 2020. Budgetproposition för 2021 och

höständringsbudgeten för 2020.

https://skr.se/tjanster/merfranskr/cirkular/cirkular/2020/budgetpropositionenfor2021ochhostan dringsbudgetenfor2020.34167.html(Hämtad 2020-01-06)

Sveriges kommuner och regioner. 2019. Civilt försvar, kommuner.

https://skr.se/samhallsplaneringinfrastruktur/trygghetsakerhet/civiltforsvar/civiltforsvarkomm uner.28145.html (Hämtad 2020-12-10)

Sveriges kommuner och regioner. 2020. Förlängd och justerad överenskommelse om

kommunernas arbete med civilt försvar 2021.

https://skr.se/download/18.674da0c4176840ee94d22bab/1608643525260/2020-12-

18%20Missiv%20om%20f%C3%B6rl%C3%A4ngd%20%C3%B6verenskommelse%20om% 20kommmuneras%20arbete%20med%20....pdf(Hämtad 2020-01-06)

Sveriges kommuner och regioner. 2020. Kommunalt självstyre.

https://skr.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyres astyrskommunenochregionen.380.html(Hämtad 2020-01-06)

Sveriges kommuner och regioner. 2020. Otillräckliga medel i överenskommelse om civilt

försvar.

https://skr.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/otillrackligamedelioverenskommelseomciviltf orsvar.35959.html (Hämtad 2020-01-06)

Sveriges kommuner och regioner. 2020. Kommuners åtaganden.

https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommunernasatagan den.3683.html(Hämtad 2020-01-06)

Sveriges kommuner och regioner. 2020. Totalförsvarspropositionen prioriterar bort

kommunerna.

https://skr.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/totalforsvarspropositionenprioriterarbortkom munerna.34643.html (Hämtad 2020-12-01)

7.2 Litteratur

Bergström, Göran och Boréus, Kristina. (red.). 2012. Textens mening och makt, metodbok i

samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.

Bjereld, Ulf; Demker, Marie och Hinnfors Jonas. 2018. Varför vetenskap? 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, Alan. 2018. Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. Lundquist, Lennart. 1992. Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Rothstein, Bo. (red.). 2014. Politik som organisation, förvaltningspolitikens grundproblem. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Vedung, Evert. 2002. Effektivare energi i bostäder: En antologi om framtidens styrmedel. Eskilstuna: Energimyndighetens förlag.

7.3 Personlig kommunikation

Planmo, Markus; Handläggare vid sektionen för planering, säkerhet och miljö. Avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad. 2020. E-post 2020-12-02. Dokument: Begäran om

In document Möjlighet till implementering av det nya totalförsvaret : En studie gällande möjlighet till implementering av totalförsvaret för Sveriges kommuner (Page 32-38)