I denna uppsats kan i huvudsak två slutsatser dras med koppling till den tidigare debatt som förts kring införandet av diverse regleringar för att förstärka minoritetsskyddet inom svenska aktiebolag. För det första ger de empiriska resultaten bevis för att CAR varit positiv i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985-2005. För det andra visar testen att CAR ej har ändrats efter 1999.
De positiva signifikanta resultaten för CAR under perioden 1985-2005 visar tydliga tecken på att blockförvärv i genomsnitt fungerar som en värdegenererande faktor för aktieägarna, vilket medför att en större förmögenhet skapas för minoritetsägarna när blockförvärv sker. Med andra ord stödjer de empiriska resultaten teorin om att den nya huvudägaren visar större incitament till att övervaka den sittande ledningen i bolaget. Aktiemarknadens i genomsnitt positiva reaktion är en indikation på att blockförvärvaren tillför en bredare kompetens till målföretaget. Effektivitetsförbättringar förväntas ske i målföretaget som en följd av bättre resursallokering.
Med hjälp av resultaten som erhållits erbjuder denna uppsats en komplettering till tidigare teorier och ger stöd åt införandet av den obligatoriska budplikten i Sverige 1999. Om ett upprättande av budplikten likt kritikernas synvinkel har två motverkande effekter verkar dessa enligt resultaten i denna uppsats ta ut varandra. Även om resultaten för CAR varit positiva för perioden 1985-2005 så finns det inga bevis för att detta beror på implementeringen av budplikten. Däremot går det ej att påstå det motsatta, det vill säga att budplikten haft en negativ inverkan.
När blockförvärven separeras i två skilda tidsgrupper, en före respektive en efter införandet av budplikten 1999, för att avgöra hur CAR påverkats blir resultaten tvetydiga. Det finns emellertid tendenser som visar att CAR vid blockförvärv efter 1998 inte längre är positiv. Trots att det ej går att säkerställa att det föreligger skillnader mellan medelvärde eller median för de två grupperna så finns vissa tendenser på förändringar av CAR. Till skillnad från perioden 1999-2005 visar Wilcoxon Signed-Rank testen för perioden att CAR är signifikant skild från noll för perioden 1985-1998. Även om bevisen inte är tillräckliga för hur CAR utvecklats kan eventuellt resultaten från de icke-parametriska testen ge signaler om konsekvenserna av budplikten.
33
Kontentan av resultaten är att minoritetsägarnas situation varken tycks vara dålig innan eller efter införandet av budplikten. Självklart är detta baserat på tron om att minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare endast kan beskrivas genom undersökningar av CAR vid blockförvärv. I verkligheten är sannolikt situationen mer komplex och i framtida studier finns en del möjligheter till att utveckla slutsatserna från denna uppsats. Detta kan exempelvis genomföras med hjälp av en multipel regression där flera olika faktorer som potentiellt påverkar CAR kan undersökas. De förklarande variablerna kan kanske i ett sådant fall utveckla förståelsen för CAR och därigenom också ge större förståelse för huruvida CAR bör användas som den variabeln som förklarar hur minoritetsägarnas ställning påverkas av blockförvärv.
Avslutningsvis är det relevant att tillägga att den obligatoriska budplikten infördes i Sverige för endast åtta år sedan. Det finns en osäkerhet inför när dess konsekvenser visar sig. Vare sig det gett en positiv eller negativ effekt är kanske möjligheterna till att empiriskt säkerställa statistiskt givande resultat större om några år.
34
Referensförteckning
Banerjee, S., Lelelux, B., & Vermaelen., T., 1997, ”Large shareholdings and corporate control: An analysis of stake purchases by French holding companies”, European Financial
Management, Vol. 3, No. 1, pp. 23-44.
Barclay, M.J. & C.G. Holderness., 1989, “Private benefits from control of public corporations”, Journal of Financial Economics 25, pp. 371-396.
Barclay, M.J. & C.G. Holderness., 1991, “Negotiated block trades and corporate control”, The
Journal of Finance, Vol. 46, No. 3, pp. 861-878.
Berglöf, E. & Burkart, M., 2003, “European takeover regulation”, Economic Policy, April, pp.171-213.
Burkart, M. & Panunzi, F., 2003, “Mandatory Bids, Squeeze-out, Sell-out and the Dynamics of the Tender offer Process”, ECGI Working Paper Series in Law, No. 10.
Burkart, M., Gromb, D., & Panunzi, F., 2000, “Agency Conflicts in Public and Negotiated Transfers of Corporate Control”, The Journal of Finance, Vol. 55, No. 2.
Cronqvist, H., & Nilsson, M., 2003, “Agency Costs of Controlling Minority Shareholders”,
Journal of Financial and Quantitative Analysis, Vol. 38, No. 4.
Grossman, S.J., & Hart O. D., 1980, “Takeover bids, the free-rider problem, and the theory of the corporation”, The Bell Journal of Economics, Vol. 11, No. 1, pp. 42-64.
Johnson, S., La Porta, R., Lopez-de-Silanes, F., & Shleifer, A., 2000, “Tunneling”, The
American Economic Review, Vol. 90, N0. 2, Papers and Proceedings of the One Hundred
Twelfth Annual Meeting of the American Economic Association., pp. 22-27.
La Porta, R., Lopez-de-Silanes, F., & Shleifer, A., 1998, ”Law and Finance”, Journal of
Political Economy, Vol. 106, No. 6.
MacKinlay, C.A., 1997, ” Event Studies in Economics and Finance”, Journal of Economic
Literature, Vol. 35, No. 1, pp. 13-39.
Sandström, S., 1994, “Aktiemarknadens reaktion på större förvärv av aktier”, SNS Occational
Papers, No. 54.
Shleifer, A., & Vishny, R.W., 1986, ”Large Shareholders and Corporate Control”, Journal of
35
Elektroniska referenser
Information om obligatorisk budplikt;
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:451, hämtad 2008-01-20.
Litteraturlista
Newbold, P., Carlson, W.L., & Thorne, B., 2003, “Statistics For Business and Economics”, Fifth Edition, Prentice Hall, Upper Saddle River, United States of America.
Peterson, S., 1998, “Large Shareholdings and Corporate Control: An Analysis of Block Purchases in Swedish Public Companies”, Essays on Large Shareholders and Corporate
Control, Göteborg University.
Wackerly, D.D., Medenhall, W., & Scheaffer, R.L., 2002, ”Mathematical Statistics with Applications”, Sixth Edition, Duxbury, Pacific Grove, United States of America.
Övrig litteratur18
Demsetz, H., & Lehn, K., 1985, “The Structure of Corporate Ownership: Causes and Consequences”, Journal of Political Economy, Vol. 93, No. 6.
Fama, E.F., & Jensen, M. C., 1983, ”Separation of Ownership and Control”, Journal of Law
& Economics, Vol. 26.
Fama. E.F., & Jensen, M.C., 1983, “Agency Problems and Residual Claims”, Journal of Law
& Economics, Vol. 26.
Jensen, M.C., & Meckling, W.H., 1976, ”Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure”, Journal of Financial Economics, Vol. 3, pp. 305-360.
18 Litteraturen som är given finns inte refererat till i uppsatsen men har bidragit till hjälp med bakgrunden och förståelsen för uppsatsskrivandet.