• No results found

Min studie har haft som syfte att ge en ökad kunskap om svensklärares sätt att arbeta med multimodala medier i klassrummet för att främja elevernas läsmotivation. Studien har kommit fram till följande:

Lärarnas kunskaper om multimodala medier och hur de använder dem i undervisningen varierar. En majoritet, det vill säga tre av fyra lärare använder multimodala medier aktivt för att främja elevernas läsmotivation. Den lärare som inte gör det beskriver att hen inte har reflekterat över hur multimodala medier kan främja elevernas läsmotivation, utan be- skriver istället att hen upplever att det engagerar och att eleverna uppskattar en variation i undervisningen. Samtliga lärare beskriver vikten av att bygga en bro mellan den informella och formella sfären och beskriver att eleverna blir mer motiverade av att läsa om det finns en koppling till deras vardag, hur olika berättande motiverar och engagerar elever och hur de kan fånga upp fler elever i klassrummet när det finns flera multimodala medier att välja mellan. På frågan hur lärarna beskriver att de arbetar blir svaret att de kombinerar flera olika medier, de låter eleverna arbeta med samma medier som de är vana vid hemma och anpassa mediet efter eleven. Viktigt att poängtera är att lärarna inte enbart undervisar mul- timodalt, utan eleverna får skapa uppgifter som är multimodala. Lärarna är medvetna om att de behöver hjälpa eleverna utveckla ett språk som behövs för att kunna arbeta med olika berättande former och medier för det ska främja deras läsmotivation.

Samtliga lärare beskriver att utmaningar med multimodala medier är att det är väldigt tidskrävande, svårt att hitta rätt och bra material samt att förhålla sig till lag och rätt. Yt- terligare utmaningar som beskrivs är att eleverna har fel inställning till film, otillräckligt med kunskap och att många elever upplever nya former och medier som svåra till en bör- jan. Vidare beskriver lärarna att utmaningarna med multimodala medier kontra traditionell text kan vara att det finns störande moment när de använder multimodala medier eller di- gitala texter, något som inte finns om de läser den traditionella texten. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig syn på hur lärare ska och kan använda multimodala medier i undervisningen. Detta kan ses som problematiskt av den anledning att lärare kommer fort- sätta arbeta på olika sätt och ett enhetligt arbete uteblir.

Didaktiska vinster med att arbeta med multimodala medier kontra traditionella texter i syfte att främja elevernas läsmotivation är många. Att kombinera den traditionella texten med de medier eleverna är vana att använda hemma är något som främjar elevernas läsmotivat- ion. Om eleverna får möjlighet att ta del av en berättelse från olika medier leder det till att

36 eleverna blir mer engagerade och lärare kan fånga upp fler elever. Multimodala medier kan också fungera som en hjälpande hand för elever som saknar läsmotivation att komma in i berättandet, exempelvis genom att lyssna och läsa på texten samtidigt.

37

Referenslista

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. (Forskning för kulturrådet) Kulturrådet. Hämtad 12 maj 2021 från: https://www.bokstart.se/glo- balassets/med_lasning_som_mal.pdf

Björkvall, A. (2019). Den visuella texten : multimodal analys i praktiken (Andra upplagan). Studentlit- teratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl: Liber

Cole, J. (2002). What motivates students to read: Four literacy personalities. International Reading Asso- ciation, 54(4). Hämtad 19 april 2021, från https://search-proquest-com.proxy.lib- rary.ju.se/docview/203275374?pq-origsite=primo

Danielsson, K., & Hertzberg, F., (2018) Val av modalitet. Skolverket, Språk-, läs- och skrivutveckling,

(Del 5), 1–11. Hämtad 12 maj 2021 från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/010_skriva-i-alla-am- nen-4-6/del_05/Material/Flik/Del_05_MomentA/Artiklar/M10_gr_05_01A-Val.docx

Danielsson, K., & Selander, S. (2014). Se texten! : multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete . Gleerup.

Esaiasson, P., Gilljam, M.,Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten att stu-

dera samhälle, individ och marknad, (femte upplagan). Wolters Kluwer.

Edvardsson, J., Godhe, A., & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet (Upp- laga 1). Studentlitteratur.

Gambrell, Linda B (2011). SEVEN RULES OF ENGAGEMENT: What’s Most Important to Know About Motivation to Read. The Reading Teacher, 65(3), 172–178. Hämtad 19 april 2021 från https://doi.org/10.1002/TRTR.01024

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå : om lärande på människans villkor (1. utg.). Natur & kultur. Holmberg, L. (2020). Formellt och informellt lärande. Biblioteksbloggen [blogg] 22 Jan, 2020. Hämtad

28 maj 2021 från https://www.llkom.se/formellt-och-informellt-larande

Hägnestens, T. (2018). Digitalt boksamtal. Pedagogbloggen [blogg] 13 mars 2018. Hämtad 29 april 2021 från: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/tag/lasstimulans/

Magnusson, P. (2014). Meningsskapandets möjligheter: Multimodal teoribildning och multiliteracies i

skolan. Malmö: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle. Hämtad 14 april 2021

från: http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:892864/FULLTEXT01.pdf

Nordlund & Svedjedal, (2020). Läsandets årsringar. Rapport och reflektion om läsningens aktuella till-

stånd i Sverige. Hämtad 24 maj 2021 från: https://www.forlaggare.se/sites/default/files/lasan-

dets_ars-

ringar_0.pdf?fbclid=IwAR0XNzrIGB0N8xc2nJJZ7QDeUSk43MYLlt6WMeXdRBbkSPXiL0n- mKjJhfY

Lozic, V. (2020). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Hämtad 13 april 2021 från Skol- verket https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forsk- ning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang

38 Rasmusson, M. (2014). Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat. Mittuniversitetet Härnö-

sand. Hämtad 14 april 2021 från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:770228/FULL- TEXT01.pdf

Selander, S., & Kress, G. (2017). Design för lärande : ett multimodalt perspektiv (Andra upplagan). Studentlitteratur.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Skolverket.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forsk-

ning. Stockholm: Vetenskapsrådet Hämtad 4 april 2021 från: 21https://www.vr.se/down-

load/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_principer_VR_2002.pdf Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik. (Andra uppla-

gan). Natur & Kultur.

Wigg, U. (2019). Att analysera livsberättelser. I B Fejes & Thornberg (RED.), Handbok i kvalitativ

39

Bilagor

Bilaga 1 – Intervjuguide.

1. Hur länge har du arbetat som lärare?

- Vill du berätta lite kort om din erfarenhet som lärare? - Vilka ämnen förutom svenska undervisar du i? - Hur länge har du arbetat på skolan?

- Hur ser elevernas läsmotivation ut? Är den hög eller låg?

- Om hög, är det något som har arbetats fram i skolan eller hade eleverna redan en hög läsmotivation när de började?

- Om låg, är det något eleverna hade när de började på skolan eller har deras läsmo- tivation sjunkit allt eftersom?

2. Hur arbetar du med multimodala medier för att främja elevernas läsmotivation? - Varför arbetar du med multimodala medier i klassrummet?

- Stödjer du dig mot någon didaktisk eller pedagogisk teori i detta val? På vilket sätt? Vilka teorier i så fall och varför?

- Planera du aktivt för användandet av multimodala medier i undervisningen eller sker det som en given del i din planering?

- Vilka olika typer av medier använder du i din undervisning? Film, ljud, bild? - Varför just dem?

- Vid användningen av multimodala medier i undervisningen, finns det några speci- fika metoder du använder dig av och varför?

- Finns det något tillfälle du anser att arbeta multimodalt inte lämpar sig i undervis- ningen?

3. Vad är din erfarenhet av att multimodalt arbete främjar elevernas läsmotivation, i sådana fall på vilket sätt?

- Vilka möjligheter upplever du det finns med att använda multimodala medier i klassrummet för att främja elevernas läsmotivation?

- Vilka utmaningar upplever du det finns med att använda multimodala medier i klassrummet för att främja elevernas läsmotivation?

4. Upplever du att det finns en skillnad för elevernas läsmotivation att arbeta med multimodala redskap, kontra traditionella texter, i såna fall hur?

- Finns det någon typ av litterär genre som passar bättre än någon annan?

- Vilka fördelar anser du det finns att arbeta med multimodala redskap kontra tradit- ionella texter i syfte att främja elevernas läsmotivation?

- Vilka nackdelar anser du det finns att arbeta med multimodala redskap kontra trad- itionella texter i syfte att främja elevernas läsmotivation?

40 Frågor kopplade till tidigare forskning och teori.

5. När elevernas ska läsa litteratur, får de välja om de ska läsa boken i tryckt form eller finns möjligheten att läsa den på skärm? Exempelvis dator eller ipad.

- Upplever du att du behöver ge eleverna mer stöd och hjälp när de arbetar med olika medier kontra den traditionella texten (bok)

- När elevernas väljer litteratur, får de välja fritt bland genrer, ämnen och nivåer eller har du valt ut vilken litteratur eleverna ska läsa? Kan du ge exempel på litteratur? (teori och TF)

- Bör man använda multimodala medier på olika sätt gentemot elever med olika grad av läsmotivation?

Related documents