Hur har den svenska regeringen sett på säkerhet i förhållande till hotbilder i Östersjöområdet mellan år 2014 - 2020?
Slutsatsen av studien är att den svenska regeringen betraktar säkerhet som en mångdimensionell process. Detta innebär att säkerhet i förhållande till
Östersjöområdet måste kategoriseras för att kunna få en förståelse för hotbilden som finns. Vi har kunnat konstatera detta utifrån teorierna som använts i studien.
Teorierna beskriver säkerhet som ett utfall som kan förklaras av flera händelser. Utgångspunkten för hotbilden i Östersjön är den ökade ryska militära förmågan. I analysen har vi hittat en koppling till varför den svenska försvarsberedningen måste förstärkas. Det intressanta är att trots att det ännu inte finns några direkta hot mot den svenska suveräniteten så betraktar regeringen problemen som existerande mot statens överlevnad. Regeringen ser intrånget på nationellt territorium som ett existerande hot. Rysslands militära övningar på Gotland har betraktats som ett angrepp mot den nationella integriteten. Konstruktivismen förklarar detta och poängterar att problemen som finns mot ett land inte behöver vara direkta hot. Konstruktionen av hotbilden mot ett land kan finnas inom flera områden. Den svenska regeringen uppfattade detta och betonade vikten av att utföra gemensamma övningar med andra länder. För att regeringen ska kunna säkerhetisera landet så måste Sverige förhålla sig till situationen i Östersjön. Anledningen till detta har främst att göra med synen på den gemensamma säkerheten, vilket kan förklaras genom solidaritetsförklaringen. Det som hotar andra delar av Europa hotar även Sverige. En aspekt som kan relateras till säkerhetiseringsteorins konstruktion av hotbilder är att ett problem ska definieras av hela samhället och inte endast av politiska aktörer. Regeringen uppfyller detta krav genom att stärka
informationsspridningen genom det civila försvaret och delegerar vidare uppgifter till berörda myndigheter och organisationer. Dessa i sin tur har i uppgift att förmedla information om hotbilden till samhället. Regeringens åtgärder inom det civila
Avslutningsvis kan studien konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Östersjön har bidragit till att den svenska neutraliteten ytterligare tonats bort. Regeringens säkerhetsåtgärder berör den nationella såväl som den internationella militära förmågan. Sveriges samarbete med NATO och de internationella
relationerna har bidragit till att den svenska suveräniteten säkerhetiserats.
6.2 Avslutande diskussion
Annekteringen av Krim blev startskottet på den förstärkta svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Studien har bidragit till en större förståelse för regeringens syn på säkerhet samt vilka åtgärder som gjorts för att stärka den svenska suveräniteten. Med tanke på att vår analys och slutsats lägger stor vikt på säkerhetspolitiska försvarssamarbeten så är det intressant att förstå varför gemenskapen är viktig inom säkerhetspolitiska frågor. Synen på gemenskap är enligt teorierna en väsentlig del för staters säkerhetisering däremot kan förtroendet för andra länder eller aktörer vara farligt. Detta eftersom att ett land i grunden ska kunna skydda sin nationella integritet. Att få internationellt stöd kan vara gynnsamt samtidigt som det kan vara negativt att förlita sig på att externt stöd.
Vårt teoretiska ramverk har hjälpt oss att analysera vårt empiriska material. Studien hade även kunnat utformas genom en jämförelse av två säkerhetspolitiska hot mot Sverige. Varför vi valde att rikta in oss på endast en situation är framförallt för att situationen i Östersjön är ett nutida problem som har en påverkan på den svenska säkerhetspolitiska framtiden. Genom detta upplägg har vi kunnat koncentrera oss på situationen som pågår istället för att studera historiska säkerhetspolitiska spänningar. Upplägget har också utformats för att vidare kunna studera problemet och öka förståelsen för den nuvarande säkerhetspolitiska situationen som Sverige befinner sig i.
Referenser
Litteratur
Baylis J, Smith S & Owens P. (2017). The Globalization of world politics: An
introduction to International relations. 7:e upplagan. University press.
Boréus, Kristina & Bergström, Göran. (2018). Textens mening och makt: en
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4:e upplagan. Lund.
Studentlitteratur.
Bjereld U, Johansson A & Molin C. (2008). Sveriges säkerhet och världens fred. Santérus förlag.
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2017). Metodpraktikan. 5:e upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik.
Tracz, Katarina. (2015). Fredens hav?. Frivärld.
Williams, Paul D. (2008). Security studies: An introduction. 2:a upplagan. Routledge.
Digitala källor
McDonald, Matt. (2008). Securitization and the Construction of Security. University of Warwick, UK.
Williams, Michael C. (2003). Words, Images, Enemies : Securitization and
International Politics. University of Wales.
Gustavsson, Jakob. (2018). Svenskt försvarssamarbete. Lunds Universitet. Knaggård, Åsa. (2018). Den säkerhetspolitiska hotbildskonstruktionen. Lunds Universitet.
Wendt. Alexander. (1992). The social construction of Power Politics. The MIT Press.
Säkerhetspolitik. (2015) Fördjupning Ukraina. Hämtad 2020-05-28 från https://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Ukraina/Fordjupning-Ukraina/
Säkerhetspolitik. (2015). Internationella Organisationer: NATO. Hämtad 2020-05- 28 från https://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationella-
organisationer/nato/
Säkerhetspolitik. (2013). Säkerhetspolitik. Hämtad 2020-05-28 från https://www.sakerhetspolitik.se/globalassets/pdf/pdf-larare/har-du- koll/sakerhetspolitik_fakta.pdf
Sweden abroad. (2019). NATO. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/nato-bryssel/
Offentliga handlingar
Prop. 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.regeringen.se/49c857/contentassets/266e64ec3a254a6087ebe9e413806 819/proposition-201415109-forsvarspolitisk-inriktning--sveriges-forsvar-2016-2020
Prop. 2018/19:1. Utgiftsområde 6: Försvar och samhällets krisberedskap. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.regeringen.se/4abaf3/contentassets/d13d35490a9f470a87b885188587b 5ae/utgiftsomrade-6-forsvar-och-samhallets-krisberedskap.pdf
SÖ. 2015:6. Avtal med Ukraina om utvecklingssamarbete. Hämtad 2020-05-28 från https://www.regeringen.se/496171/contentassets/e628391472d04451a539cb1bf21f2 e83/avtal-med-ukraina-om-utvecklingssamarbete-kiev-den-11-mars-2015.pdf Skr. 2003/04:84. Sveriges samarbete med Nato inom Euroatlantiska
partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för fred (PFF). Hämtad 2020-05-28
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skrivelse/sveriges- samarbete-inom-euroatlantiska_GR0384
Skr. 2009/09:137. Sveriges samarbete med Nato inom Euroatlantiska
partnerskapsrådet (EAPR), Partnerskap för fred (PFF) och krishanteringsinsatser.
Hämtad 2020-05-28 från https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/skrivelse/2009/03/skr.-200809137/