I detta avsnitt kommer vi att diskutera, problematisera och dra slutsatser utifrån resultatet av studien som presenterats i föregående kapitel. Studiens metodval diskuteras. Vidare diskuteras studien i förhållande till vår kommande profession och slutligen ges ett förslag till fortsatt forskning.
Vår studie utgår från frågorna: “Vad upplever elever i mellanåldern motiverar dem till läsning?” och “Hur ser elever på sin egen läsning och läsaktiviteter i skolan?”. Vårt resultat visar att informanterna har en positiv syn på läsning och ingen av våra informanter kan ses som “icke läsare”. Vi kunde i vårt resultat urskilja både inre och yttre motivationsfaktorer samt elevernas syn på läsning och läsaktiviteter i skolan.
Alla informanter hade en mer eller mindre positiv syn på läsning i skolan. Både tyst läsning och högläsning visade sig i vårt resultat vara aktiviteter som merparten uppskattade. Att eleverna var övervägande positiva till de olika läsaktiviteterna i skolan kan hänga samman med elevernas positiva bild av sig själva. Taube (2013) påpekar att elevers självbild och självförtroende är en betydelsefull pusselbit i läsprocessen och på vägen för att bli en god läsare.
Det framkom dock att tyst läsning ofta används som utfyllnadsaktivitet i skolan när andra uppgifter är färdiga eller som ett medel för avslappning för att få eleverna att varva ner. Detta innebär att en del elever inte hinner att läsa i sina skönlitterära böcker. Det kan vara så att det är just de elever som behöver läsa för att påbörja en positiv utvecklingsspiral, med ökat ordförråd och avkodning, som inte får möjlighet och tid till detta. Taube (2013) betonar att ju lättare avkodningen går desto bättre blir också läsförståelsen vilket i sin tur leder till att läsningen blir mer givande för eleven. Finns det inte planerad tid till läsning finns risken att de elever som är i störst behov av att öka sitt läsflyt blir lidande då de aldrig hinner läsa när läsningen enbart sker när andra uppgifter är färdiga.
En informant föredrog att själv läsa högt i klassen framför tyst läsning. Vår tolkning är att eleven i enlighet med det sociokulturella perspektivet uppskattar det sociala med högläsningen och att få ta del av interaktionen som blir när boken bearbetas i klassen. Schmidt (2013) understryker värdet av att låta elevernas egna tolkningar och föreställningar ligga till grund för samtalen om skönlitteratur och att interagera och lyssna till elevernas åsikter i syfte att öka elevernas delaktighet och vilja att läsa.
31
En av studiens frågor var “Vad upplever elever i mellanåldern motiverar dem till läsning?”. Resultatet visar att merparten av informanter hade en instrumentell inställning till läsning och såg läsningen som ett verktyg och nytta för framtiden, ett resultat som i sådan ung ålder kan ses som överraskande. Det kan möjligtvis bero på att eleverna fått höra från lärare och föräldrar att läsning är viktigt för framtiden och kommande yrken. Det kan även bero på att eleverna känner en press att svara vad de tror är “rätt” i en intervjusituation.
En informant uttryckte att hen kände ett tvång från föräldrarna att läsa men att det var något positivt för hen kunde uppskatta läsningen när den väl var igång. Elevens läslust väcktes först när läsningen var igång och eleven behövde yttre påverkan för att finna den inre motivationen. Taube (2013) och Schmidt (2013) betonar att barn behöver stöd av förebilder, i form av föräldrar och andra anhöriga som uppmuntrar och möjliggör tillgången till och användandet av texter. Uppdelningen i inre och yttre motivation är alltså inte självklar.
Resultatet visar i enlighet med Reichenberg och Lundberg (2011) att elever blir motiverade att satsa energi och tid på läsningen om de upplever att läsningen tar sin utgångspunkt i sådant som känns angeläget och meningsfullt för eleven. Majoriteten av eleverna berättar att de tycker det är roligt att läsa och anger bokserier som de gärna väljer. Resultatet visar dock att det inte enbart beror på ett meningsfullt innehåll utan att bokens utseende och form också är avgörande för motivationen och elevernas drivkraft. En elev blev motiverad av att känna att hen kom någonstans i boken, att fysiskt kunna se sidorna som var avklarade. En fråga som väcks av detta är vad som händer när allt fler elever läser på surfplatta eller mobiler.
Tillgången till böcker hemma och möjligheten till att gå till biblioteket på fritiden är något som enligt vårt resultat hängde samman. På skola 2 besökte eleverna aldrig skolbiblioteket men de elever som hade föräldrar som läste hemma och som uppmanade eleverna att läsa gick på fritiden till biblioteket för att låna böcker. På skola 1 besökte eleverna skolbiblioteket när de läst ut böckerna, det framkom dock att det inte alltid fanns möjlighet att få tillgång till biblioteket. Vårt resultat visar att tillgång till biblioteket är något som motiverar eleverna därför kan avgränsningarna i detta fall ifrågasättas. Om skolan valt att ha biblioteket öppet för eleverna hela tiden, hade detta då ökat motivationen hos eleverna? På skola 1 besökte eleverna precis som på skola 2 bibliotek utanför skolan, detta kan verka överraskande i en tid när medier konkurrerar med traditionella böcker. Informanternas svar visar på att böcker i sin ursprungliga form
32
fortfarande är vad eleverna först tänker på när de berättar om sin läsning, vi kan dock se att eleverna själva berättar om ett vidgat textbegrepp där de även inkluderar andra medier i läsning.
I vår studie har vi intervjuat tio elever från två olika skolor i två olika kommuner i Sverige. Vi är medvetna om att vårt val av metod gör att vårt resultat inte är
generaliserbart då vi enbart haft tio informanter från två olika skolor. Resultatet hade kunnat bli annorlunda om vi använt oss av ett annat tillvägagångssätt, om vi valt att intervjua andra elever eller om vi valt att ställa andra frågor under intervjun. En majoritet av eleverna var positiva till läsning vilket är ett resultat som kan ifrågasättas. Det är möjligt att eleverna ville ge “rätt svar” under intervjuerna men det kan också bero på bortfallet som var relativt stort på en av skolorna. Valet av elever för intervjun var slumpmässigt och det kan ha slumpat sig så att vi råkade få elever som var positiva till läsning.
Vårt resultat visar att eleverna har en positiv attityd till läsning, och fortsatt forskning skulle kunna undersöka om läsförståelse och undervisning i hur elever läser och hur lärare arbetar med att fånga upp och stötta svaga läsare. Forskningen kunde utgå ifrån klassrumsobservationer och intervjuer med lärare och elever. Eftersom vår studie visar att elever upplever att läsning ibland sker som en utfyllnadsaktivitet vore det intressant och relevant för yrket att undersöka lärarens bild av läsning i klassrummet, inte minst i ljuset av läslyftet vore det intressant att undersöka hur lärare anser att de tillämpar de nya riktlinjerna från skolverket. Det vore intressant att göra en jämförelse mellan hur lärare och elever upplever att läsundervisningen bedrivs.
33
Referenser
Aarnoutse, Cor & Schellings, Gonny. (2003). Learning reading strategies by triggering reading motivation. Educational Studies, 29(4), ss. 387-409
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Andersson, Annica & Valero Paola & Meaney Tamsin. (2015). “I am [not always] a maths hater”: Shifting students’ identity narratives in context. Educational Studies In Mathematics, 90(2), ss. 143-161.
Bong, Mimi & Clark, Richard E. (1999). Comparison between self-concept and self- efficacy in academic motivation. Educational Psychologist, 34(3), ss. 139.
Bryman, Alan. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2. Stockholm: Liber
Bråten Ivar. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: studentlitteratur
Egidius, Henry. (2015). Motivation. Psykologiguiden. Natur & Kulturs
Psykologilexikon. [Hämtad 06-03-2017]
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=%20motivation
Frank, Elisabeth. (2009). Läsförmågan bland 9-10-åringar betydelsen av skolklimat,
hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. Göteborg:
Göteborgs universitet
Halpenny, Ann Marie & Pettersen, Jan. (2015). Piaget och det tänkande barnet. Lund: Studentlitteratur.
Kurtén, Ylva. (2013). Självkänsla. 1177 vårdguiden. [Hämtad 06-13-2017]
http://www.1177.se/Skane/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Kriser-och- svarigheter/Sjalvkansla/?ar=True
34
Lundberg, Ingvar & Reichberg, Monica. (2011). Läsförståelse genom strukturerade
textsamtal -för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Norrby, Catrin. (2014). Samtalsanalys - Så går vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Pittman, Pamela & Honchell, Barbara. (2014). Literature Discussion: Encouraging Reading Interest and Comprehension in Struggling Middle School Readers. Journal Of
Language And Literacy Education, 10(2), ss. 118-133
Schmidt, Catarina. (2013). Att bli en sån’ som läser. Barns menings- och
identitetsskapande genom texter. Örebro universitet 2013
Schmidt, Catarina. (2015). Berättelser då och nu – barns avsändande och erfarenheter
av texter i vår tid. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:847796/FULLTEXT01.pdf [hämtad 24-01- 2017]
Shaffer, David R (2000). Social & personality development. Belmont, Calif : Wadsworth,
Skaalvik, Einar M & Skaalvik, Sidsel (2004). Self-concept and self-efficacy: A test of the internal/external frame of reference model and predictions of subsequent motivation and achievement.Psychological Reports, 95(3) ss. 1187-1202
Skolinspektionen (2011). Olika elever- samma undervisning.
http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/arsrapp orter/olika-elever-samma-undervisning.pdf [hämtad 21-11-2016]
Skolverket (2012). PIRLS 2011 Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv (Rapport 381) https://www.skolverket.se/om-
35 skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2941.pdf%3Fk%3D2941 [hämtad 05-04- 2017]
Swalander, Lena & Taube, Karin. (2007) Influences of family based prerequisites, reading attitude, and self-regulation on reading ability. Contemporary Educational
Psychology. 32(2) ss. 206-230. Kalmar: Linneuniversitetet.
Taube, Karin. (2013). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Tønnesvang, Jan. (2012). Identity, self and motivation: Steps towards an integrative approach. Nordic Psychology. 64(4) ss. 228.
Vygotskij, Lev & Kozulin, Alex. (1999). Thought And Language. Cambridge
Westlund, Barbro. (2009). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & kultur.
36
Bilaga 1
Intervjuguide
Inledande frågor
• Berätta för oss om något som du tycker är roligt att göra i skolan. • Vad tycker du är viktigt att göra i skolan?
Elevers tankar om sin egen läsning
• När läser du i skolan? Vad läser du då? • Vad läser du när du är hemma?
• När lärde du dig läsa? Hur lärde du dig? • När är det roligt att läsa?
Elevers hem- och skolmiljö
• Varför tror du att ni lär er läsa i skolan? • Berätta för oss vad du tycker om högläsning.
• Hur ofta läser dina föräldrar högt för dig? Vad läser de då? • Brukar dina föräldrar läsa själva? Vad läser de då?
• Hur många egna böcker har du hemma?
• Berätta vad man kan hitta att läsa hemma hos dig i er lägenhet / ert hus? • Hur ofta besöker du skolbiblioteket?
• Vad gör du när du går till skolbiblioteket?
• Hur många gånger har du varit på ett annat bibliotek? Vad gjorde du där?
37 Hej!
Vi heter Jenny Landgren och Sandra Ingvarsson och är lärarstudenter på Malmö högskola. Vi skriver vårt examensarbete om elevers egen syn på läsning. Vi skulle vilja intervjua ditt barn kring detta och intervjun kommer att ta ca 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in för att sedan transkriberas. Alla elever får information om att deltagandet är frivilligt, vid förfrågan kan de välja att delta eller inte. De får även information om att de alltid har möjlighet att avbryta intervjun om de så önskar.
Den information som framkommer genom intervjuerna kommer endast att användas i vårt examensarbete och behandlas efter forskningsetiska regler. Uppsatsen kommer att skrivas så att de som läser den inte kan identifiera vad barnet eller skolan heter eller på vilken ort skolan ligger.
Blankett för föräldramedgivande medföljer denna information. Ta ställning och skriv under blanketten och lämna den till ditt barns lärare under v.5 att förvara på skolan. Du kan när som helst ändra ditt ställningstagande.
Har du några frågor kring intervjun och vårt examensarbete är du välkommen att kontakta oss via mail eller telefon.
Jenny Landgren, tfn: 0760392535, email: jenny.landgren@hotmail.com Sandra Ingvarsson, tfn: 0761870064, email: Sandra.birk@hotmail.com
38