Existentiellt och moraliskt historiebruk
5. Slutsats och diskussion
I den här delen av uppsatsen har jag främst för avsikt att behandla den tredje och sista frågan om hur jag kan använda mina resultat från de tidigare två analyserna och koppla dem till en historiedidaktisk kontext. Häri förs även mer generella resonemang kring spelfilmen som pedagogiskt verktyg.
Spelfilmen har med sin dramadokumentära karaktär en engagerande potential då den befinner sig någonstans i gränslandet mellan dokumentär och underhållning, menar didaktikern Lars Terner.66
Schindlers list är, anser jag och många med mig, till stora delar en film som påverkar
åskådaren emotionellt genom dess inlevelse och obehagliga bild som illustreras i det strukturella och besinningslösa våldet gentemot judarna. Med analysen utifrån historiebruken och
historiemedvetande i bakhuvudet tänker jag mig att i en undervisningssituation kunna diskutera och
lyfta olika begrepp och frågor baserade på dessa. Med koppling till det troligen mest centrala bruket som kommer till uttryck i Schindlers list, nämligen det ideologiska historiebruket, kan man diskutera exempelvis makt. I enlighet med den nazistiska ideologin tillskrivs inte judarna något mänskligt värde utan likställs med exempelvis löss och råttor, vilket då antas rättfärdiga pogromerna mot dem. Judarna berövas således på deras identitet, såväl som på deras historia. Häri tar filmen på många sätt ett tydligt ställningstagande genom att man som åskådare känner sympati för de utsatta judarna. Detta ställningstagande är moraliskt med avsikt att uppmärksamma denna tragedi, vilket också påverkas av upphovsmannens (alternativt männens) motiv till det som skildras. På så sätt kommer det moraliska och existentiella historiebruken i fokus, vilka i mångt och mycket framhäver delar av historien i syfte att försona och rehabilitera. Upphovsmännen är ju sällan helt objektiva i sin framställning vilket kan vara av vikt för elever vid en eventuell filmvisning att känna till. Det kan vara del av en så kallad förbehandling för att använda Lars Terners terminologi, där man ger eleven fakta och redogör för vissa förutsättningar gällande det medium som ska användas.67 Här blir samtidsaspekter onekligen också av intresse då man ser till motiv för
produktionen och på vad sätt tiden kring produktionstillfället kom att prägla dessa omständigheter. Förintelsen började bli alltmer uppmärksammad i början på nittiotalet, i synnerhet genom digitala
66 Terner, Lars, Bild, ljud, film och drama i historieundervisningen, sid. 21, Uppsala, 1990
medium. Detta ”offentliga historiebruk”68 för att upprepa Raphael Samuels uttryck, är på väg att bli
en naturlig del av historieförmedlingen och kulturarvet som oundvikligen påverkar elevers, men även den gemene åhörarens historiemedvetande.
Rent filmtekniskt, vilket Pelle Snickars även argumenterar för, är användningen av handkameror som förekommer i hög utsträckning ett effektivt sätt att levandegöra historien och som får åskådaren att ryckas med. Allt eftersom att den digitala tekniken har utvecklats har känslan av närvaro ökat markant.69 Med koppling till mer filosofiska frågor rörande etik och moral är
personporträttet av Oskar Schindler ett utmärkt exempel för att belysa människans mångsidighet. Här finns en berättelse om en man som förändras, vars empati successivt tycks växa fram och där dessa insikter får denne att göra nya och för sin samhällskontext modiga och kontroversiella val. Schindlers växande empati för de exploaterade och förföljda judarna försätter honom i en situation där han genom valet att rädda sina arbetare sätter sitt eget liv på spel. Spielbergs film nyanserar bilden av nazismen genom att visa på att inte allting var svart på vitt, helt igenom gott eller helt igenom ont. Här har filmen, liksom Rosenstone även nämner, en unik möjlighet att problematisera en individ genom att just lyfta fram en mångfacetterad och motstridig personlighet.70 Schindlers
List framhäver denna mångsidighet i synnerhet hos protagonisten, där det hos alla individer kan
rymmas både altruistiska och egoistiska val. Ur ett historiemedvetandeperspektiv kan det kopplas till samtiden då denna problematik – om människan och hennes val – är tidlös. Här väcks således frågor om identitet och vilka vi är i förhållande till historien. Individens etiska hållning och identitet, med dess ofta något statiska uppfattning om rätt och fel, prövas och konfronteras genom att resonera kring hur dessa levnadsödena i filmen reagerar på maktens ondska. Dels kan man med historien som scenariekompetens, i enlighet med Jensen, lära sig av historien genom att se till hur människor har handlat, dels se på vad sätt den fortfarande är aktuell och vari den egna identiteten kan kopplas till den. Det är nämligen något av en historiedidaktisk kärnfråga, det vill säga hur en samtida individ kan länka sig själv till det förflutna. Jag tolkar det som att det inte nödvändigtvis handlar om att man har ett fysiskt släktband till människor i den gångna tiden, utan snarare att det handlar om individen som medborgare och medmänniska och att vara uppmärksam på vad som sker omkring en. Stimulans av historiemedvetande bör också ses som en heuristisk process, där moderna och dåtida perspektiv möts vilket påverkar tolkning. Individen är delaktig i formandet av historien, inte bara genom att vara, utan även hur den använder sig av det som har varit. Denna förintelse, skildrad av Spielberg, bidrar till en gemensam förståelse som baseras på en emotionell upplevelse vilket tycks kunna stimulera historiemedvetandet, för att återkoppla till Jeismanns definition av 68 Snickars, 2004: 12- 13
69 Snickars, 2004: 36 70 Rosenstone, 2006: 48
begreppet.71 Den emotionella aspekten genomsyrar även Rüsens perspektiv.
Under omvälvande händelser, av vad som Rüsen kallas för borderline events, blir individens val
mer avgörande och ställs på sin spets. Det väcker onekligen frågor kring bland annat ansvar, mod och moralrelativism som är viktigt och intressant att diskutera. Det är också genom att väcka dessa frågor som jag anser att filmens huvudsakliga funktion ligger. Det gör den oavsett om filmen är helt historiskt korrekt. Då det rör sig om en skildring av en verklig historisk händelse har filmen klar relevans för historieförmedling. Men i egenskap av spelfilm är den i viss utsträckning även en fiktiv skildring av denna historiska tid, vilket i mångt och mycket beror på de dramaturgiska krav som följer med den kommersiella filmen. Filmen måste dock inte nödvändigtvis användas som en historisk källa utan kan snarare antas vara en berättande framställning, menar Terner.72I ljuset av det
kan filmen användas som en intresseväckare och en inledning på frågor och studier kring detta historiska område som då förtydligas och förstärks av mer empiriskt material. Filmens samtidskoppling skulle kunna utvecklas vidare i undervisning genom att i synnerhet titta på konsekvenserna av andra världskriget, och på vad sätt det har givit upphov till hur världen ser ut idag med som exempelvis den pågående Israel och Palestina-konflikten. Häri finns många viktiga aspekter av historiemedvetande genom korrelationen mellan det förflutna, samtida och hur denna konflikt utvecklas i framtiden. Förföljelser och etniska konflikter, om än inte lika systematiska, pågår fortfarande idag vilket gör filmens budskap aktuellt.
Simone A. Schweber, professor i utbildningskunskap och judiska studier, konstaterar – i en amerikansk kontext – att i synnerhet under senare år, då konflikter relaterade till terrorism har uppmärksammats alltmer, så har också tilltron till en fredlig lösning mellan Israel och Palestina blivit allt mindre. En konsekvens av det här, menar Schweber, innebär att en ökad sympati för palestinierna leder till att förintelsen riskerar få en mindre roll i undervisning.73 Här möts onekligen
samtida och historiska perspektiv och de tenderar att krocka då samtida föreställningar bidrar till vad man väljer att lyfta fram av historien. Jag menar inte att förintelsen börjar få en perifer roll i svenska skolor. Men det är ändå av intresse att belysa den här typen av utveckling där nutid kan påverka och forma tolkningen av dels det förflutna, men även tankar och idéer om framtida skeenden. Denna koppling, där samtiden påverkar synen av det förflutna och framtiden, är central för historiemedvetande. Nazistpartiet var i många avseenden ett missnöjesparti som godtyckligt utmålade i synnerhet judarna som samhällets syndabockar. De förklarades vara anledningen till att den tyska ekonomin befann sig i kris. Från ett samtida perspektiv kan man se på liknande tendenser 71 Jeismann, 1979: 42
72 Terner, 1990: 25
73 Schweber, Simone A, Making sense of the Holocaust: Lessons from classroom practice, sid. 13, Teachers college press, Colombia university, New York, 2004
i och med växande sympatier för främlingsfientliga partier runtom i Europa.
Det må vara något av en plattityd men lärdomen om att historien kan upprepas blir av vikt i detta sammanhang. Utan kunskap, moral, ansvar och mod etc. riskerar liknande brott att begås igen.
Schindlers list kan i undervisningssammanhang fylla en nödvändig funktion då den uppmanar till
att reflektera över den typen av frågor. Därav blir som sagt inte frågan om vad som är helt vetenskapligt korrekt av största vikt, utan snarare filmens förmåga att väcka diskussion kring en tidlös problematik. Genom att väcka sådana frågor och att medvetandegöra denna historia av förtryck kan elever uppmuntras till att utveckla en tilltro till sin egen förmåga att påverka och hävda demokratiska värden. Det här handlar i mångt och mycket om att bli varse de rättigheter och skyldigheter som följer av ett demokratiskt medborgarskap.
6. Referenser
Ammert, Niklas – Det osamtidigas samtidighet: Historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år, Sisyfos, Uppsala, 2008
Aronsson, Peter – Historiebruk- att använda det förflutna, Studentlitteratur, Lund, 2004
Braaten, Lars, Thomas – Inledning till filmstudier Historia, teori och analys,
Studentlitteratur, Lund, 1997
Carlev, Ben David i översättning av Svante Hansson – Judisk krönika , nr. 2, Årgång 62, April, 1994
Hagman, Folke – Schindlers List- ett vaccin mot ondskan?, i Filmrutan, nr 1, årgång 37,
hösten 1994
Hansen, Miriam Bratu – Visual Culture and the Holocaust, ed Barbie ZeliZer, Rutgers University Press, New Jersey, 2001
Hartsmar, Nanny – Historiemedvetande – Elevers tidsförståelse i en skolkontext, Malmö högskola, Lunds universitet, 2001
Hedling, Erik – Förintelsen och filmhistorien, i Bilden av förintelsen, Red. Klas Viklund,
Svenska filminstitutet, Stockholm, 1998
Hermansson Adler, Magnus – Historieundervisningens byggstenar- grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik, Erlanders Berlings, Malmö 2004
Jeismann, Karl- Ernst – Geschichtbewusstsein, Düsseldorf: Pädagogischer Verlag Schwann, 1979 Jensen, Bernard Eric – Historiedidaktiske sonderinger, Bind 1, Köpenhamn: Danmarks
Jönsson, Mats – Film och historia. Historisk Hollywoodfilm 1960- 2000, Lund, 2004
Karlsson, Klas- Göran, Zander, Ulf – Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur, Lund, 2008
Lpo 94 – Se strävande mål för historia
Neiman, Susan – Evil in modern thought. An alternative history of philosophy, Scribe Publications, Melbourne, Princeton University Press, 2002
Patel, Runa, Davidson, Bo – Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund, 2003
Rosenstone, Robert. A – Visions of the past The challenge of film to our idea of history,
Harvard University, 1995
Rosenstone, Robert. A – History on Film/ Film on History, Pearson Educated Limited, Malaysia,
2006
Rüsen, Jörn – History, Interpretation, Narration and Orientation, Berghahn Books, New
York, 2005
Schweber, Simone A – Making sense of the Holocaust: Lessons from classroom practice, Teachers college press, Colombia university, New York, 2004
Snickars, Pelle, Trenter, Cecilia red. – Det förflutna som film och vice versa, Studentlitteratur, Lund, 2004
Spielberg, Steven – Schindlers list, Universal Productions, 1993
Pierre Sorlin – The Historical Film, History and Memory in Media, Ed. Marcia Landy, Rutgers
University Press, New Brunswick, 2001
Zander, Ulf – Clio på bio. Om amerikansk film, historia och identitet, Historiska media,