I föregående del besvarade vi våra forskningsfrågor och kommer nu i denna del att förhålla resultatet till den tidigare forskningen kring högkänslighet. Vi kommer även att diskutera resultatet med dess samband för vårt framtida yrkesval.
7.1 Diskussion
Studien av Stephen Suomi som Aron (2014) studerat, visar att rhesusapor och människan har samma genetiska variation som gör att de är mer nervösa och stress påverkade, vilket innebär att vår roll som pedagog i barnets liv är så pass viktig för att kunna stödja dem på rätt sätt. Detta på grund av att det visade sig att i studien att rhesusaporna blev ovanligt kompetenta och ledare i sin grupp med rätt sorts stöd. Enkätens resultat visade att pedagogerna menade att bemöta alla barn rättvist inte alltid handlar om att göra likadant för barnen, utan att man bemöter barnen utifrån deras behov, rättvist för mig är möjligtvis inte rättvist för dig.
Som vi skrev tidigare så innebär högkänslighet att man är extra känslig, blir lättare påverkad av känslomässiga intryck och reagera starkare på stimulans utifrån och inifrån än andra människor (Hägglund och Dahlin, 2012). Det är alltså mycket som kan påverka barnet i den vardagliga miljön, både det fysiska och det psykiska. En del pedagoger svarade att man i enighet med detta ska anpassa verksamheten efter barnet och inte tvärtom. Det är viktigt att barnet känner sig tryggt i den miljö hen ska befinna sig i på förskolan.
Högkänsliga har lätt för att bli överstimulerade om det är mycket som händer runt dem
(Gerstenberg, 2012). Det är många pedagoger i enkäten som märker detta då barnen reagerar på mycket stim, höga ljud eller stora grupper människor. För barnen är det då bättre att ingå i mindre grupper och göra saker med färre barn åt gången, på det sättet barnen slipper den stressen, framgår det i enkäten.
Högkänsliga är mer uppmärksamma för de subtila detaljerna och bearbetar ofta information djupare än andra vilket kan ibland vara positivt i vissa lägen. En anledning till detta är att de kan jämföra nya händelser med saker de varit med om innan. Vad det gäller för de högkänsliga barnen som behöver få en liten stund för att smälta och tänka över vad som har hänt kan det vara positivt för dem att få en liten stund för sig själv så de kan göra det. I vissa fall kan detta användas för att barnen ska lugna ner sig också menar pedagogerna.
Vid en undersökning visade det sig att när högkänsliga vuxna människor försöker hitta skillnader på två bilder har de högre hjärnaktivitet än andra som gjorde samma undersökning (Jagiellowicz et al, 2011). Detta visade att personer som är högkänsliga reagerar starkare på till exempel tilldragande och otäcka bilder. På förskolan kan detta visa sig när man tittar i olika böcker eller videoklipp, när det kommer starka bilder kan även de högkänsliga barnen reagera starkare än de andra barnen. Att barnens hjärna jobbar på hårt visar sig genom att de lättare blir trötta och behöver en paus från verksamheten. Just att låta barnen få en paus i vardagen var det många pedagoger som svarade i enkäten, låta barnen gå iväg en liten stund och rensa tankarna.
Barndomens påverkan visade sig vara stor enligt Booth et al (2015), speciellt de negativa sakerna från barndomen påverkade personer som är högkänsliga. Få av de svaren vi fick in på enkäten handlade om barnens tidiga barndomsupplevelser, de barn som går på förskolan är fortfarande i sin barndom så detta kanske inte visar sig förens senare i livet. Även föräldrarna kunde påverka mycket (Liss et al, 2005). Många pedagoger svarade att det är viktigt med föräldrakontakten för att kunna ge barnet det bästa i verksamheten och en trygg plats att komma till.
Enligt Benham (2006) visar forskning att högkänsliga visar fler fall med symtom på psykisk ohälsa än andra, högkänsliga reagerar även stress i högre grad. Eftersom vår målgrupp av människor går på förskolan så finns det ingen forskning på psykisk ohälsa hos dem. Men för att undvika att de senare i livet drabbas av psykisk ohälsa är det viktigt att förskolorna har pedagoger som vet hur man kan bemöta dessa barn för att underlätta deras fortsatta liv och lärande. Aron (2014) har också upptäckt att man har större risk att bli olycklig som högkänslig. Känslan av olycka kan sitta i att barnen känner sig annorlunda eller att de inte passar in med de andra barnen vid sociala aktiviteter. Genom att som pedagog då sätta sig ner med barnet och prata om dessa känslor kan hjälpa barnet att hantera dem.
Många pedagoger som svarade på enkäten skrev att genom att dela upp barnen i mindre grupper, just för att slippa den stora gruppen, hjälper det barnen att ta plats i den mindre gruppen.
Pedagogernas svar stödjer vår tidigare forskning kring Cains (2012) tankar om att samhället inte är anpassat för introverta högkänsliga, det mesta i samhället är anpassat efter att vara social i större sammanhang. Cain tog upp ett exempel om ett klassrum, i ett klassrum finns en stor grupp med barn vilket inte alls passar en introvert högkänslig individ. Samma introverta högkänsliga individ skulle möjligtvis varit mer delaktig barnantalet varit mindre. Extroverta högkänsliga kan också reagera på bullriga miljöer, resultaten då kan bli koncentrationssvårigheter. Då större barngrupper oftast betyder en mer högljudd miljö är det varken bra för introverta eller extroverta att vistas i de miljöerna. Även om ett extrovert högkänsligt barn är mer socialt utåt betyder det inte att det känner sig tryggt på insidan (Aron, 2014). Många av pedagogerna i enkäten svarade att dessa barn behöver många pauser under dagen för att kunna återhämta sig och tänka över allt som har hänt under dagen.
I enkäten framkom det att pedagogerna anser att varje barn behöver mer eller mindre stöd utav dem. Det som funkar bäst är om man lägger sig på en nivå som man vet att barnen klarar och känner sig trygga med, menar pedagogerna. Barnen behöver speciellt stöd i nya situationer där barnen känner sig otrygga i början. I många av svaren från enkäten stod det att det är bra om man kan ha bara en pedagog som stöttar just detta högkänsliga barn tills det barnet känner sig tryggare. Även efteråt kan det kännas bra för det högkänsliga barnet att fortsätta ha den trygga pedagogen som hen kan gå till om det är något. Den här speciella pedagogen kan underlätta barnets dag genom att förbereda barnet på hur dagen kommer se ut och vad som kommer hända under dagen. Genom att hjälpa barnet redan i tidig ålder kommer det bara vara positivt för barnet senare i livet (Aron, 2014).
7.2 Slutsats
För att sammanfatta så var syftet med studien att ta reda på om högkänslighet är ett känt personlighetsdrag bland de som jobbar i förskolan. Svaret på första frågeställningen kring vad pedagoger på förskolor vet om högkänslighet, visade att cirka 75 procent visste vad det innebar att vara högkänslig och majoriteten av de som svarade på enkäten är förskollärare. Svaret på andra frågeställningen kring hur pedagoger bemöter högkänsliga barn, visade att många inom förskolan visste hur man kan bemöta och känna igen symtomen hos ett högkänsligt barn. Dock upplevde större del av majoriteten att de inte fått tillräcklig kunskap eller redskap för att bemöta barn med högkänslighet.
Om man jämför resultatet med den tidigare forskning kring högkänslighet så finns det många kopplingar till enkätsvaren, där dessa visar att pedagogerna agerar i enlighet med forskning kring högkänsliga barn. Enligt Gerstenberg (2012) upplever högkänsliga människor mer inre stress och har en lättare att bli deprimerade. Det är därför viktigt att jobba med högkänsliga barn direkt för att vända personlighetsdraget till en fördel för individen.Följer man målen och tar hänsyn till alla barns identiteter och bemöter barnen utifrån deras behov, så uppfyller vi en del av läroplanens mål samtidigt som vi möter högkänsliga och inte högkänsliga barn efter deras förutsättningar.
Kunskapen kring högkänslighet och andra personlighetsdrag behöver dock bli mer
uppmärksammat och pedagogerna behöver få mer information för att lättare kunna bemöta och stödja dessa barn.
7.3 Fortsatt forskning
För fortsatt forskning hade man kunnat gå djupare och kolla hur de högkänsliga barnen reagerar i praktiken ute på förskolorna, kan man se någon skillnad på barnen i mindre och större grupper. Vad kan man göra på förskolan för att göra den mer anpassad för alla barnens olika behov. Man hade kunnat gå djupare in i de teoretiska bakgrunderna kring högkänslighet. I fortsatt forskning hade man även kunnat gräva djupare i forskningen om det teoretiska och det empiriska kring högkänslighet bland barn i förskoleålder. Genom att göra jämförelser om hur högkänsliga och icke högkänsliga barn reagerar på olika situationer som uppstår i förskolan kan man se skillnader på hur de agerar i de olika situationerna också. När man delar in barnen i mindre grupper har visat sig positivt för alla på en förskola, men skulle man även kunna ta till på vara när barnen är i de stora grupperna? Kan man ändra på miljön på avdelningarna så att barnen inte känner av de stora barngrupperna, men samtidigt inte skilja av barnen från varandra. Skapa större/fler miljöer för barnen att vara i?
Av svaren från enkäten att döma så känns det som om alla pedagoger vill ha mindre grupper på avdelningarna, men är det så barnen vill ha det?
Referenser
- Aron, Elaine N. (2014). Det högkänsliga barnet: att växa och må bra i en överväldigande
värld. [Stockholm]: Egia
- Aron, Elaine N. (2017). Den högkänsliga människan: konsten att må bra i en
överväldigande värld. Språkligt reviderad utgåva Stockholm: Egia
- Benham, G. (2006). The highly sensitive person: stress and physical symptom reports.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.paid.2005.11.021
- Bianca Acevedo Elaine N. Aron Arthur Aron Matthew- Donald Sangster Nancy Collins Lucy L. Brown (2014): The highly sensitive brain: an fMRI study of sensory processing
sensitivity and response to others' emotions https://doi- org.proxy.mau.se/10.1002/brb3.242
- Booth Charlotte, Standage Helen,Fox Elaine- Sensory-processing sensitivity moderates the association between childhood experiences and adult life satisfaction
https://doi.org/10.1016/j.paid.2015.07.020
- Boterberg, Sofie, Warreyn, Petra (2015) Making sense of it all: The impact of sensory
processing sensitivity on daily functioning of children Ghent University, Ghent, Belgium
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.paid.2015.12.022
- Cain Susan. (2012). The power of introverts.
https://www.ted.com/talks/susan_cain_the_power_of_introverts?language=sv#t-254872
- Ejlertsson, Göran (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
- Gerstenberg, Friederike X.R (2012) - Sensory-processing sensitivity predicts performance
on a visual search task followed by an increase in perceived stress. I Personality and Individual Differences Volume 53, Issue 4, 2012, Pages 496-500
- Hägglund, M. & Dahlin, D. (2012). Drunkna inte i dina känslor : En överlevnadsbok för
sensitivt begåvade. Stockholm: Libris förlag
- Jadzia Jagiellowicz, Arthur Aron, Elaine N. Aron(2016) Relationship between the
temperament trait of sensory processing sensitivity and emotional reactivity. Published by
Stony Brook University https://doi.org/10.2224/sbp.2016.44.2.185
- Jagiellowicz, J., Xiaomeng, X., Aron, A., Aron, E., Guikang, C., Tingyong, F., & Xuchu, W. (2011). The trait of sensory processing sensitivity and neural responses to changes in
visual scenes. Social Cognitive & Affective Neuroscience, Published by Oxford University
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1093/scan/nsq001
- Max Wolf, G. Sander van Doorn, and Franz J. Weissing (2008) - Evolutionary emergence
of responsive and unresponsive personalities. Edited by Brian Skyrms, University of
California, Irvine, CA https://doi.org/10.1073/pnas.0805473105
- M. Liss, L. Timmel, K. Baxley, P. Killingsworth Sensory processing sensitivity and its
relation to parental bonding, anxiety, and depression
https://doi.org/10.1016/j.paid.2005.05.007
- Rizzo-Sierra, C. V., Leon-S, M. E., & Leon-Sarmiento, F. E. (2012). Higher sensory
processing sensitivity, introversion and ectomorphism: New biomarkers for human creativity in developing rural areas. Journal Of Neurosciences In Rural Practice
https://dx-doi-org.proxy.mau.se/10.4103%2F0976-3147.98314
- A.M. Smith, S. Roux, N.T.R. Naidoo, D.J.L. Venter(2005) Food choice of tactile defensive
children nutrition, 21 (1) (2005), pp. 14-19, https://doi- org.proxy.mau.se/10.1016/j.nut.2004.09.004