Den digitala världen tar över mer och mer i vår vardag. Nästan alla elever har en smartphones, allt ifrån 9-10-åringar till 16-åringar och nu är det dags för skolan att börja använda dessa hjälpmedel i undervisningen i skolan på ett pedagogiskt sätt. Jag ser fördelar med att låta eleverna använda sina smartphones i skolan och att kontinuerlig användningen tar bort det roliga med användningen av smartphones under lektionstid20, samtidig som användandet av dem kan ge eleverna en sund inställning till hur dessa hjälpmedel kan användas i skolan och i framtiden. Detta är något som även Johansson och Porko-Hudd (2013) nämner i sin artikel om app-produktionen på Åbo Akademin.
De digitala instruktionsfilmerna var både uppskattade och avskydda av samma elev och analys av filmerna upptäcker jag att undervisningsformen med att få använda sig av datorer, internet och mobiltelefoner i slöjden var nytt för dem och tabubelagt att använda sig av mobiltelefonerna i undervisningen. Liksom mina förväntningar att de skulle skriva ner sina tankar, funderingar och idéer i sina loggböcker. Jag upptäckte i min analys att jag hade högre förväntningar på eleverna än vad de klarade av. Vilket också ledde till att eleverna tappade tron att de självständigt skulle kunna förbereda ett korsstygnsbroderi med hjälp av instruktionsfilmerna.
En annan förklaring till varför att de digitala filmerna inte hade genomslagskraft för eleverna var att slöjdsalen som vi var i inte var anpassad för sådan undervisning. I salen fanns det endast en stationär dator och trådlöst internet. Det saknades en storbildsprojektor eller smartboard för att visa filmer och inspirationsbilder på och en annan svårighet från skolor jag varit tidigare på var att eleverna i de senare årskurserna saknade en egen dator21 (laptop en- till-en-dator) och fick i stället låna iPads som fanns på skolan.
Jag ser möjligheter med att eleverna arbetar med egna datorer i slöjdsalen, med dessa kan de som Skiöld (2012) beskriver i sin artikel använda datorerna till dokumentation med film, bild och text, loggbokskrivning direkt i datorn22 , reflektion och sammanställning av muntlig eller skriftlig redovisning eller kanske rent av en film som visar hela arbetsprocessen från början till slut. På YouTube finns några elevredovisningar publicerade.
20 Som att surfa på internet, facebook och andra sociala sajter.
21 Vilket jag hade planerat att eleverna hade då jag producerade filmerna.
Vad det gäller digital teknik i slöjden är den ganska ny. Inger Degerfält har sedan 90- talet tillverkat filmer som elever använt sig av i slöjden och många slöjdlärare tillverkar egna filmer att ha i sin under visning
Genom att använda datorn i slöjden blir även slöjden mer lustfylld, genom att eleverna kan surfa runt få inspiration vad andra har gjort ta hjälp av mina rekommendationer om sajter och bloggar som jag tycker kan vara bra för undervisningen.
Att få möjligheter att arbeta med digitala hjälpmedel i slöjden i framtiden ser jag som en utveckling och vidareutveckling av den traditionella hemslöjden. I dag används datorer i nästan alla områden från ung till gammal – från förskola till ålderdomshem och utvecklingen går snabbt framåt. Olika program och smartphoneappar produceras och är under ständig utveckling och omarbetning för att passa in i användarnas vardag. Att använda sig av digital teknik är på intåg i skolan och allt fler skolor/kommuner delar ut bärbara datorer (en-till-en) till eleverna för att använda dessa i skolan och läxläsning hemma.
Arbetet i skolslöjden är också under förändring, där den digitala tekniken innebär värdefulla hjälpmedel för slöjdundervisningen, där elever kan söka inspiration, instruktion och se hur andra gjort och utforma det till något eget i en egen design.
Ett annat hjälpmedel i slöjden är datorn fungerar som ett dokumenterande verktyg där dokument skapas, bilder sparas och filmer produceras. Detta är ett verktyg som många slöjdlärare vill se sina elever skapa i och visa sin arbetsprocess i filmer eller PowerPoint presentationer. Där arbetsprocessen ger svar på elevens reflektion på sitt slöjdarbete, där idéer, tankar och funderingar, skapande och görandet samt slutförandet ska finns med och en utveckling av detta.
Den här studien som jag genomförde i åk 6 är bara en början på hur jag kommer att arbeta i min slöjdsal i framtiden. Trots alla motgångar och elevernas negativa mottagande av instruktionsfilmerna, har jag inte tappat tron på att de kan fungera i undervisningen och jag kommer inte att ge mig utan utveckla dem vidare, testa och göra om. Det jag hade önska att jag hade haft med i denna studie hade varit en kurskamrat eller slöjdlärare som hade gjort samma lektionsplanering i en annan grupp och skolan, där vi hade kunnat jämföra resultaten och se om eleverna hade kunnat ta till sig instruktionerna på annat sätt om de hade haft egna laptops eller om skolan haft en annan placering i Skåne med mera.
En dröm är att få tillgång till www.slojd.nu resurser på skolan jag kommer att arbeta på och kunna använda mig utav deras filmer i min undervisning. För varför uppfinna hjulet igen när någon annan redan gjort det. De flesta slöjdsalar saknar didaktiska läromedel och detta kan vara en motivering till detta.
I slöjdsalen där jag gjorde min studie i fanns endast en stationär dator och ingen möjlighet till att ha storbildsvisning för hela slöjdgruppen och diskussioner efter filmen. En utveckling av detta hade varit att köpa in en bildkanon storbildsvisningen, laptops och/eller iPads till slöjdsalen/slöjdsalarna som alltid ska finnas tillgängliga där, för att ge eleverna möjligheter till att kunna dokumentera sin arbetsprocess digitalt.
För att lyckas med digitala instruktionsformer i skolan måste eleverna tränas i detta redan från år 3.
Referenser
Borg, Kajsa & Lindström, Lars (red) (2008) Slöjda för livet, om pedagogisk slöjd. Kristianstads boktryckeri AB, 2008
Cederblad, Jarl (2007) Learning by observation. Umeå Universitet. Print & Media Dewey, John (2004) Individ, skola och samhälle. Stockholm, Natur & Kultur Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm, Natur & Kultur
Holmberg, Karin (2010) Karins broderier. Stockholm, Natur & Kultur
Holmberg, Karin (2012) Små och stora broderier. Stockholm, Natur & Kultur
Jernström, Elisabet (2000) Lärande under samma hatt – En lärandeteori genererad ut multimetodiska studier av mästare, gesäller och lärlingar. Luleå Universitettryckeriet Marner, Anders & Örtegren, Hans (red) (2013) KLÄM Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk. TMG Tabergs, Taberg
Nyman, Christoffer (2012). Slöjda med hjälp av YouTube. En studie om den digitala videons lärandepotential i slöjdundervisning (Opublicerad avhandling pro gradu i slöjdpedago- gik). Åbo Akademi.
Skiöld, Anneli (2011) iSlojd - Egen dator i slöjden - Keynote- och iMoviedokumentation i textilslöjden, år 6. Artikel nummer 5/2011 Skolportens numrerade artikelserie för
utvecklingsarbete i skolan. Finns på internet på http://www.skolporten.se/wp- content/uploads/2012/04/UL_5_2011_skiold.pdf
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Vygotskij, Lev S (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg, Daidalos AB http://hojaslojd.blogspot.se http://www.ne.se.proxy.mah.se/kort/aidaväv (hämtad 131027) http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/qr?i_h_word=QR-kod (hämtad 131027) www.slojd.nu (hämtad 130917) http://vildir.se/verktygsvaggen/index.html (hämtad 131001) http://www.vr.se/etik/etikprovning/forskningpamanniskor.4.2d2dde24108bef1d4a8800077.ht ml (hämtad 131030) www.youtube.com/user/sydtjej