Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle Kultur-Språk-Medier
Examensarbete
15 högskolepoäng på avancerad nivå
Instruktionsformer i slöjden
Instructional forms in crafts
Marie Freij
Lärarexamen 270 hp Handledare: Ange handledare
Kultur, medier och estetik 2014-02-21
Examinator: Pär Widén
Handledare: Els-Mari Törnquist
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer – digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete.
Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare. Genom att eleverna själv kan söka upp och undersöka hur hantverket kan utföras och hanteras på skolans slöjdblogg eller YouTube.
Med studien ville jag undersöka hur självständiga eleverna kunde bli med hjälp av instruktionsfilmerna, där instruktören på filmen beskriver med berättarröst och händer hur hantverket kan utföras.
Jag har använt en ostrukturerad observation och enkät undersökning som metod, eftersom jag instruerat, observerat och väglett eleverna i deras slöjdarbete mot ett färdigt föremål, med hjälp av olika instruktionsmaterialet som tillverkats för studien.
Resultatet visade att många elever hade svårt att förstå digitala instruktioner och föredrog den muntliga. Analysen visade att svårighetsgraden i mina instruktioner var högre än elevernas förkunskaper och många av eleverna sakande vana av att använda sig av digital teknik i slöjden.
Utveckling utav detta är att förenkla instruktionerna, till att anpassa sig till elevernas kunskapsnivåer. Eleverna behöver träning i att använda digital teknik i slöjden i form av instruktionsfilmer, powerpointpresentationsbeskrivningar och andra beskrivningar som finns på nätet på olika hemsidor och sajter, att använda sig av i slöjden.
I slutsatsen ser jag positivt på digitala hjälpmedlen i slöjden och ser med fördel på en slöjdande framtid med digital teknik, där eleverna utvecklas, kan få svar på och lära sig olika hantverk genom olika former av instruktioner.
Innehållsförteckning
Inledning 7 Syfte 9 Frågeställningar 9 Litteraturgenomgång 10 Mästarlära 10Datorn i slöjden 10
Filmer på YouTube 11
www.slojd.nu 12
Utveckling av slöjdapp på Åbo Akademi 12
Teorier om skapande, fantasi och praktisk kunskap 13
Metod och genomförande 15
Beskrivning av undersökningsgrupp 16
Forskningsetik 16
Instruktionsformerna 16
Digital instruktion (film) 16
Skriftlig instruktion 17 Muntlig instruktion 17 Observation 18 Dokumentation 18 Enkätundersökning 18 Resultat 20
Lektion 1 – Vad är korsstygnsbroderi? 20
Lektionsplanering 20 Dagbok – lektion 1 20 Lektion 2 – Idéskissande 21 Lektionsplanering 21 Dagbok – lektion 2 21 Lektion 3 -‐Material 23 Lektionsplanering 23 Dagbok – lektion 3 23
Lektion 4 – Lektion av förberedelser och komma igång och brodera. 24
Dagbok – lektion 4 24
Lektion 5 – Brodera korsstygn 26
Dagbok – lektion 5 26
Lektion 6 26
Svarsredovisning av enkäten 27
Analys och teoretisk tolkning 29
Arbete i slöjdsalen 29
Mästarlära och tyst kunskap 29
Mitt perspektiv som lärare 30
Elevernas perspektiv som mottagare 31
Skapande av läromedel till slöjden 32
Instruktionsformerna 33
Skriftlig instruktion 33
Digital instruktion 34
Muntlig instruktion 35
Förenkling av instruktionsformerna 36
Enkätundersökningen 37
Slutsats och diskussion 38
Referenser 41
Bilaga 1: Lektionsplanering 42
Arbetsområde korsstygn åk 6 ht-‐13 42
Bilaga 2: Skriftlig instruktion 44
Bilaga 3: Elevenkät 46
Bilaga 4: LPP med bedömningsmatris till arbetsområdet – Brodera Korsstygn 47
Inledning
Efter år av studier når jag mitt mål, att vara KME-slöjdlärare och får möjligheter föra mitt stora intresse vidare genom att ”smitta av mig” av min glädje för olika textila hantverk till eleverna.
Inför mitt kommande yrke finns funderingar och idéer hur jag kan arbeta med planering, teknik, kunskapskrav med mera med hjälp av digital teknik.
Det jag upptäckt under min utbildning är att slöjdläraryrket kan vara stressigt och det många gånger kan vara svårt att hinna med att ge alla elever den handledning, vägledning och hjälp som de behöver, kräver och vill ha på en 70 minuters lektion. Liksom att det är många olika moment i form av kunskapskrav (Lgr-11), hantverkstekniker och slöjdande som ha hinnas med på en slöjdlektion. Där mycket utav slöjdlärarens tid går åt till att instruera och svara på frågorna ”Vad gör jag nu?” och ”Vad ska jag göra sen?”. Frågor som eleverna oftast själv kan söka upp svar på genom att läsa och titta/se på erbjudet instruktionsmaterial (skriftligt och digitalt) eller ta hjälp av en kompis. På så sätt skulle slöjdlärarens roll ändras från instruktör till inspiratör och ge eleverna mer tid att kunna diskutera färg, form, funktion, uttryck, process och vidareutveckling, som är en viktig del i slöjdens läroplan.
I slöjdsalarna kan instruktionerna och beskrivningarna vara många och varierande, allt ifrån enkla till svåra. Instruktionerna är oftast skriftliga med bildillustrationer och kan ibland vara svåra för eleverna att förstå, vilket leder till att eleven också behöver en muntlig individuell genomgång för att förstå hur det ska göras i praktiken. Detta tar tid från slöjdlärarnas undervisning och gör att han/hon kan ha svårt att hinna med att ge alla elever med den hjälp och handledning som eleverna kräver och behöver. Detta kan leda till en lång väntan på lärarens hjälp, som oftast bara gäller en bekräftelse på att de gör rätt och hur de kommer vidare i slöjdarbetet.
Jag vill med min undersökning och undervisning finna en väg där eleverna vägleds in i en kreativ värld, där elever från de tidiga årskurserna tränas in i att kunna läsa och tyda instruktioner till hantverkstekniker och tillverkning av olika slöjdalster, genom att se på instruktionsfilmer eller följa en detaljerad beskrivning. Vilket kan göra att jag som slöjdlärare kan få mer tid till att diskutera med eleverna, något som jag idag upplever att det inte finns tid till under lektionerna. Jag vill erbjuda eleverna ett nytänkande arbete inom slöjden där datorer, iPads och smartphones är en del av slöjdandet, dokumenterande, lärande och inspirationssökande. För att stödja eleverna att nå kunskapskraven i slöjd, där elever i år 9
förväntas enligt kunskapsmålen kunna arbeta självständigt med material, hantverkstekniker, redskap och maskiner på ett idérikt och kreativt sätt i slöjden (Lgr-11).
I slöjdsalarna behövs handledning och vägledning för att eleverna elever ska kunna arbeta kreativt och utforskande med olika material, hantverkstekniker, redskap och maskiner på ett idérikt och kreativt sätt, där tidigare kunskaper byggs på med nya och utvecklande av hantverkstekniker. Eleverna ska skapa förståelse för hur maskiner, redskap och hantverken fungerar och kunna använda dessa på ett fungerande och ändamålsenligt sätt.
Grunder och tekniker behöver utforskas och testas för att eleven ska kunna arbeta självständigt sätt, det vill säga att eleven behöver testa, prova och bli säker i hantverket innan det kan vidareutvecklas och utforskas, vilket ibland kan kräva upprepade instruktioner, repetitioner, individuell hjälp och tillsyn i hantverkandet av läraren.
För att kunna genomföra studien tillverkade jag ett eget läromedel i olika instruktionsformer (digitalt, muntligt och skriftligt) som skulle vägleda och hjälpa eleven i åk 6 i arbetsområdet korsstygnsbroderi. Där jag från terminsstart skulle starta upp eleverna i arbetsområdet efter mitt läromedel och lektionsplanering
Jag vill med detta arbete söka efter nya arbetsmetoder i slöjden, där undervisningen strävar att göra eleverna självständiga, genom att erbjuda olika instruktionsformer muntlig, film och text.
Syfte
Jag vill med den här studien utveckla ett arbetssätt som dels ger läraren mer tid med varje elev och dels skapa nya möjligheter för eleven att själv söka svar på sina frågor. Genom att undersöka hur eleverna uppfattar och arbetar med ett instruktionsmaterial i form av text-, film- och muntliga genomgångar har jag för avsikt att utveckla kunskap om nya metoder för lärande i slöjd. För att kunna genomföra studien har jag utvecklat instruktionsfilmer (publicerade på YouTube), skriftliga instruktioner och en lektionsplanering.
Frågeställningar
• Sett ur ett lärarperspektiv, vilket arbetssätt fungerar bäst i slöjdsalen?
• Hur fungerar de skriftliga, muntliga och digitala instruktionsformerna i slöjdundervisningen?
Litteraturgenomgång
Slöjd är ett ämne som oftast undervisas utan pedagogiska eller didaktiska läromedel, skriver Johansson och Porko-Hudd (2013) vilket ofta innebär att slöjdlärarna tillverkar eget undervisningsmaterial/läromedel, till exempel i form av instruktionsfilmer, bloggar, Powerpoints instruktioner och övriga skriftliga instruktioner/beskrivningar anpassade till elever och undervisningsgrupper.
Mästarlära
När en novis ska lära ett nytt hantverk lär denna genom att se hur läraren/mästaren arbetar med hantverket och materialet. Denna lära kallas Mästarlära, som är en inlärningsform som används i lärlingsutbildningar där hantverk och hantverkstekniker läras ut från professionell till novis skriver Cederblad (2007).
Denna mästarlära kopplar Cederblad även till skolslöjden, där eleverna är lärlingar och läraren mästare som lär ut olika hantverk. Där eleverna ser en van hand som arbetar med hantverket och visar hur materialet ska bearbetas/behandlas, eleverna ser bland annat; hur de ska hålla, var nålen ska stickas ner och tas upp, vilket inte alltid är en självklarhet och lärlingen behöver visas om och om igen tills han/hon hittat en egen variant eller väg till eget utförande av hantverket.
Jernström (2000) beskriver hennes väg från novis till professionell hos en hattmakare. Hon gör en beskrivning över den glädjande känslan som sker i kroppen när novisen börjar förstår ett hantverk och själv kan. Jernström (2000) beskriver också om den tysta kunskapen och vad som sker i den tysta kunskapen när hantverk och material utforskas och experimenteras i en kreativ skapande anda.
Cederblad (2007) skriver vidare om vinsterna som eleverna gör, genom att se hantverkstekniker på storbildskärm tillsammans med slöjdgruppen och läraren. Storbilden och berättarrösten visar och beskriver vad/hur eleven ska göra i hantverket och diskussion under och efter filmen leder till en djupare förståelse till hur hantverket och materialen fungerar.
Datorn i slöjden
Slöjdämnet i skolan är på väg in i en förändring från hur den sett ut tidigare där fokus har varit hantverket till idag och eleven ska vara medveten om hela sin process från idé till färdigt
kunskapskraven står det att elever i år 9 ska vara kreativa och idérika elever, som ska finna sin egen inspiration och vidareutveckla tidigare kunskap av de lärda hantverken och begreppen. Samtidigt som det förväntas att de ska dokumentera och beskriva arbetsprocessen i form av bilder, text och film skriver Hasselskog (2008). Detta kan även kännas igen i det Skiöld (2012) beskriver i sin rapport, där hon på sin skola låter eleverna filmdokumentera sin arbetsprocess i slöjd i programmet iMovie1. Skiöld beskriver vidare om fördelarna för slöjdarbetet med de digitala dokumentationerna, eftersom det sparar tid och underlättar redovisningssituationen för eleverna. Filmerna gör det möjligt för eleven att visa upp hela sin slöjdprocess samt uppvisa kunskaper i de slöjdspecifika begreppen som är enligt kunskapskrav i slöjd Lgr-11(skolverket.se).
Filmer på YouTube
Att använda sig av datorn i slöjden skiljer sig från skola till skola – slöjdsal till slöjdsal, variationerna är stora för lärare och elever, liksom kunskaperna att använda sig av datorer i slöjden. Inspirationsbanken på YouTube växer vecka för vecka, där företag, butiker, privatpersoner, hantverkare, lärare och elever lägger ut hantverksfilmer, som inspirerar och instruerar. Filmerna är på svenska, engelska eller många andra språk.
I Johansson & Porko-Hudds (2013) artikel i KLÄM kan man läsa om Nyman (2013) åsikter om filmer på YouTube. Han skriver om svårigheterna att finna filmer med bra pedagogisk kvalitet i det stora utbudet av filmer, vilket leder till att många slöjdlärare tillverkar sina egna filmer som de sedan publicerar på YouTube och/eller i egna slöjdbloggar. Detta har bland annat Marcus Vildir2
gjort som är trä- och metallslöjdslärare på Katarina södra skola i Stockholm. Vildir har skapat hemsidan Verktygsväggen som är en digital pedagogisk samling av videoinstruktioner till trä- och metallslöjden. Vildirs tanke med sin hemsida är att ge sina elever möjligheter att se instruktionsgenomgångarna innan, under och efter slöjdarbetet och så många gånger eleven vill och behöver för att kunna förbereda sig, arbeta självständigt eller repetera tidigare kunskaper och hantverkstekniker. En annan tanke med hemsidan är att underlätta arbetsbördan för slöjdläraren och få tid för att stödja och hjälpa eleven i det de behöver i hantverksarbetet. Verktygsväggen uppdateras fortlöpande
1 Program att använda till att redigera film i Mac-datorer, iPads och iPhones. 2www.verktygsväggen.se
efterhand av Vildir och har likheter med Inger Degerfälts slöjdsajt www.slojd.nu som främst riktar sig till textilslöjden med beskrivningar och digitala instruktioner.
www.slojd.nu
Inger Möller Degerfälts prisbelönta sajt www.slojd.nu, vann 2012 priset för det bästa digitala läromedel. www.slojd.nu är en slöjdsajt som riktar sig främst till skolslöjden (textil).
I Degerfält artikel om Informationsteknik – ett redskap i slöjden Borg m.fl.(2008) beskriver hon sin väg till sajten www.slojd.nu, där hon började sin bana på 1990-talet med att undervisa bland annat elever med svenska som andraspråk och hennes upptäckt hur svårt det var att hjälpa dessa elever på slöjden eftersom begreppen saknades i språken både i modersmålspråket och det svenska språket och hur filmerna kunde hjälpa dessa elever genom rörliga bilder och berättar röst att få begreppen i båda språken samtidigt. Filmerna kunde ses så många gånger som eleven behövde för att kunna utöva det till eget hantverk. Fördelar är enligt Degerfält (2008) att eleverna lär sig begreppen i båda språken både på modersmålet och i svenska, samtidigt som eleverna får uppleva en glädje av att kunna göra/slöjda utan att förstå språket. Degerfält arbete med filmerna utmynnade i sajterna @tt virka (1999), @tt sticka (2001) och @tt brodera (2003) och vidare till @tt slöjda som idag heter www.slojd.nu.
Företaget har växt och sajten uppdateras och utvecklas hela tiden genom att personalen på www.slojd.nu lägger ut och publicerar instruktionsfilmer med pedagogisk anknytning till olika hantverksarbeten i slöjden (främst textilslöjd). Instruktionsfilmerna är tänkta till att ge ett hjälpmedel in i slöjdsalen för lärare och elever. En vision med sajten är i slöjdportfolion där elever får se vad andra elever i samma årskurs och ålder tillverkar på sina skolor och få inspiration till slöjdande på detta sätt.
Instruktionsfilmerna visar eleverna hur de ska arbeta med hantverket och materialet på ett pedagogiskt sätt, genom att instruktörens händer arbetar med materialet och berättar vad som görs.
Utveckling av slöjdapp på Åbo Akademi
Den digitala forskningen går framåt inom skolämnet slöjd och idag finns det många idéer om utveckling och hur eleverna ska, kan och kommer att arbeta med slöjden i framtiden. På Åbo Akademi i Turku Finland håller man just nu på att utveckla ett digitalt hjälpmedel i form av en mobilapp till slöjden. Med tanken att eleverna med sina smartphones ska skanna in olika
QR-koder3
som finns uppsatta runt om i slöjdsalen för att få svar på slöjdrelaterade frågor, t ex grunder i hur man broderar korsstygn, stickar, virkar, trär symaskinen, lämpliga sömmar och mycket mer. Efter inskanningen letar mobilappen upp instruktionsfilmer eller beskrivningar som ger eleven svar på den inskannade frågan skriver Johansson och Porko-Hudd (2013) som är med i utvecklingen av Talking Tools appen.
Vidare skriver Johansson & Porko-Hudd (2013) om hur stressigt lärararbetet i slöjden kan vara och att det är svårt att hinna med att se, hjälpa och stödja alla elever och att appen ska ses som ett hjälpmedel och komplement till undervisningen där eleverna kan få svar på sina frågor på egen hand genom mobilappen. Tanken är att i slöjdsalarna där elever arbetar med Talking Tools appen ska kunna arbeta på ett mer självständigt sätt och använda sig av lärarna som handledare och vägledare istället för instruktörer. Medan lärarna får mer tid att kunna ge varje elev formativ bedömning i hur deras arbete kan utvecklas och hur de går vidare i sitt slöjdande skriver Johansson & Porko-Hudd (2013)
Teorier om skapande, fantasi och praktisk kunskap
Lev Vygotskij (1995) skriver att kreativitet är en mänsklig aktivitet där någonting nytt skapas utifrån tidigare kunskaper, känslor, erfarenheter eller minne. Han skriver att fantasin är grunden för kreativa handlingar och att kulturen runt oss har betydelse för vad det blir och är. Att få vara kreativ och få skapa är en viktig del i en liten människas mognad och utveckling. Vidare skriver Vygotskij att små barn oftast är mest kreativa genom och i leken, där de bygger på fantasin med material som finns i deras direkta verklighet och kombinerar detta till sin egen verklighet. Vygotskij (1995) ser skapandet som en lång process av inre och yttre förnimmelser av erfarenheter som binds ihop till ett kreativt görande och för att kreativiteten inte ska hämmas måste kunskap och erfarenheter i hur man ska göra/handskas med materialen läras genom att barnet bekantar sig med hantverket/materialet på egen hand eller blir visad. För att sedan bygga på till något eget, där det enda som sätter gränser är fantasin. Det lilla barnet är fullt av fantasi och kreativitet, vilket skiljer sig stort mellan den vuxne och tonåringen som är mer hämmade i sitt kreativa skapande. Enligt Vygotskij teorier får fantasin en mognad i de tidigare tonåren genom erfarenheter och kunskaper, där tonåringen börjar se sina skapelser med en kritisk syn och i jämförelse med andras. Skapandet börjar därför bli svårare för tonåringen, eftersom de känner av sina begränsningar av att skapa och har svårt att känna glädje av skapandet.
3qr (från engelska quick response, 'snabbt svar'), qr-kod, tvådimensionell kod för optisk maskinell
Deweys (2004) teorier är mer pragmatiska och han menar att barnet lär sig medan de gör, det vill säga att barnet bygger på tidigare kunskaper med nya. Genom att de får göra och tränas in att göra när det leker, experimenterar med material och hantverk. I och med detta tränar och repeteras tidigare erfarenheter samtidigt som nya erfarenheter bygg på. Dewey beskriver detta som att kunskapen ska läras in steg för steg tills alla ämnesbitarna är på plats i ämnet. Han beskriver också att det inte är kunskapen och orienteringen som är målet utan att eleverna ska förstå det de gör och se ett sammanhang i lärandet.
Metod och genomförande
Mina frågeställningar var att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar bäst i slöjden och för att kunna undersöka detta erbjöd jag min undersökningsgrupp tre olika typer av instruktionsmaterial; skriftlig, muntlig och digital. Detta för att ge eleverna den instruktionsform/inlärningsstil som fungerande bäst i arbetsområdet korsstygnsbroderi åk 6.
Jag valde att utföra min studie i textilslöjdsalen på en f-9 skola i södra Sverige och till förfogande fick jag en halvklassgrupp i årskurs 6 på 10 elever.
Eftersom jag ville belysa olika synvinklar på vad eleverna tycker om de olika instruktionsformerna, är min undersökning enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskning.
Kvalitativ eftersom jag ville undersöka vad eleverna tyckte om att arbeta med de olika instruktionsformer och analysera hur lektionerna blev enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013). I den kvalitativa forskningens anda gjorde jag intervjuer4, observationer5, loggbokskrivning6 och sammanställning till analys av det insamlade materialet.
Kvantitativ eftersom jag ville söka efter ett samband mellan mina och elevernas reflektioner och letade under undersökningen och analyseringen efter ett mönster enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013). Genom att jag tillverkade ett eget läromedelsmaterial i form av filminstruktioner7 ville jag förstå ett samband mellan de olika företeelserna i individen och gruppen samt se skillnaderna och likheter mellan elevernas sätt att arbeta, söka upp svar på frågor och få hjälp i det egna hantverket. Jag visste också innan jag påbörjade min undersökning vilken min undersökningsgrupp kommer att vara, många de är i gruppen, ålder och årskurs Eriksson Barajas m.fl. (2013).
Genom att eleverna i undersökningsgruppen fick skriftligt svara på frågor i en enkät med några slöjdspecifika frågor om de olika instruktionsformerna i slöjden, fick jag in material till min datainsamling att reflektera och analysera.
4 samtal med eleverna under lektionerna 5 under lektionerna
6 min och elevernas
Beskrivning av undersökningsgrupp
Till min undersökningsgrupp tillhör 10 stycken elever i åk6. Eleverna har slöjd i halvklassgrupp där hälften av eleverna har textilslöjd och andra hälften trä och metall slöjd. I klassen går det totalt 20 elever med fördelningen 13 pojkar och 7 flickor. Av eleverna är det ungefär 65 % av eleverna som talar ett annat modersmål än svenska hemma och det finns fler pojkar än flickor i klassen, vilket slöjdgruppsindelningen har tagit fasta på genom att fördela eleverna pojkar och flickor jämt mellan slöjdarterna.
6A
Textil Trä och metall Flickor Pojkar Flickor Pojkar
4 6 3 7
Slöjdlärarna bestämmer vilken slöjdart eleverna ska ha och slöjdartsbyte sker vid terminsskiftena. Alla elever ska under ett läsår ha båda slöjdarterna med samma eller liknande innehåll, där de ska tillverka ett slöjdföremål utifrån samma hantverksteknik8.
Forskningsetik
Eleverna i undersökningsgruppen var informerade om att de var med i min undersökning och att de skulle beskrivas under fingerande namn liksom skola och övrig miljö som beskrivs. Detta för att skydda eleverna, skola och övrig miljö. För att studien ska kunna genomföras har elever och föräldrar gett mig sitt samtycke till att genomföra min studie på slöjdlektionerna, enligt forskningsetik på människor9.
Instruktionsformerna
Under studiens gång har eleverna fått ta del av tre stycken instruktionsformer - skriftlig, muntlig och digital. Nedan följer en kort beskrivning av de olika instruktionsformerna:
Digital instruktion (film)
I en egen producerad filmserie i fem delar fick eleverna instruktioner i hur man förbereder, kommer igång och broderar korsstygn.
8 i detta fall för åk 6 - brodera korsstygn 9
Med rörliga bilder och min berättarröst fick eleverna beskrivet för sig hur de skulle arbeta med hantverket. På filmen såg de mina/instruktörens händer röra sig över hantverket och får se hur man på enklast sätt arbetar med materialen.
Filmserien beskriver hantverksarbetet korsstygnsbroderi samt följer lektionsplaneringen på vad eleverna förväntas göra under lektionerna (lektionsmålen).
För att filmerna skulle vara lättillgängliga för eleverna publicerades de på skolans slöjdblogg och på YouTube, där eleverna fick möjligheten att se om filmerna hur många gånger de behöver i sitt hantverkande på datorn i slöjdsalen, på iPads/smartphones eller på datorn hemma.
Nedan följer beskrivning vad de olika filmerna visar:
1. Intro till korsstygnsbroderi – Filmen visar vad korsstygnsbroderi är, hur mönstren är uppbyggda, vad som är viktigt att tänka på och vad behövs för att börja brodera. 2. Idéskiss – Filmen visar vad en idéskiss är, varför den är viktig för arbetet och varför den
ska följa med under hela arbetet till det färdiga slöjdföremålet.
3. Material – Filmen visar vilket material som behövs för att brodera korsstygn.
4. Förberedelser – Filmen visar hur man väljer aidaväv efter måtten på idéskissen, hur man lägger till sömsmån och varför, hur man markerar mitten på mönster och aidaväv och hur man bekantar sig med mönster, symboler och broderitrådar.
5. Börja brodera – filmen visar hur man börjar brodera, hur man broderar korsstygn på enklast sätt, lodrätt och vägrätt, byter tråd, läser mönster och hur man löser eventuella problem som kan uppstå när man broderar.
Skriftlig instruktion
Den skriftliga instruktionen är en papperskopia (bilaga 1) som delades ut till eleverna under introduktionen till arbetsområdet. På den skriftliga instruktionen beskrivs arbetsgången steg för steg och eleverna rekommenderades att pricka av de gjorda arbetsmomenten efter hand som arbetet framskred.
På den skriftliga instruktionen fanns också instruktioner på var och när den digitala filmserien skulle ses. Tanken med detta var att filmserien och skriftlig instruktionen skulle komplettera varandra och användas parallellt under arbetets gång.
Muntlig instruktion
Den muntliga instruktionsformen var tänkt som inledande och avslutande instruktionsform. Lektionen inleds med en muntlig genomgång där lektionens mål och lektionsförväntningar
berättas för eleverna. På tavlan skrivs var eleverna finner det erbjudna instruktionsmaterialen (digitalt och skriftligt) och där efter självständigt arbete med hjälp av filmer, text och den muntliga genomgången. Elever som behövde mer hjälp fick detta genom individuella visningar i hur man arbetar med hantverket på deras slöjdalster.
Observation
Observationerna gjordes i textilslöjdsalen under uppstarten av arbetsområdet brodera korsstygn i åk 6 och under 6 lektionstillfälle. Under observationstillfällena hade jag en aktiv roll i slöjdsalen, där det var jag som var läraren som ledde lektionen, instruerade, vägledde och hjälpte eleverna att komma vidare i sina förberedelser till ett korsstygnsbroderi. Problematiken med detta observationssätt var enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013) att det kan vara svårt att skapa sig ett sammanhang av det som händer och sker i klassrummet samtidigt som jag var en aktiv observator och handledare. Detta kan vara en utmaning och ge möjligheter att påverka/påverkas av omständigheterna i gruppen under observationerna.
Jag har därför valt att göra en ostrukturerad observation, eftersom jag valt att observera innehållet i lektionerna som en helhet och inte som en del av ett arbetsområde.
Dokumentation
Till observationshjälp har jag skrivit loggbok av det som skedde och sades i slöjdsalen, elevernas arbeten och mina reflektioner. Viss ljudupptagning spelades in (men togs bort på grund av mängden som blir av 70 minuter slöjd/vecka x 7 lektioner). Citat, kommentarer och reflektioner skevs i loggboken under och efter lektionen.
Eleverna skrev också loggböcker, detta för att komma ihåg vad de gjort under lektionen och vad de ska göra nästa lektion samt ge möjligheter att anteckna ner nya saker som de lärt sig under lektionen och eventuella idéer med mera. Eleverna hade under observationerna själva ansvar för sina loggböcker, för att sedan samlas in för en jämförelse mellan mina och elevernas reflektioner. Dessa reflektioner är dock inget underlag i denna studie och har följaktligen inte samlas in för analys.
Enkätundersökning
För att tydliggöra elevernas tankar, reflektioner och värderingar i valet av instruktionsform, delades en enkät ut till elever, med specifika frågor som var direkt riktade till arbetsområdet (Eriksson Barayas m.fl (2013). I enkäten fick eleverna anonymt svara på vilken
undervisningen samt hur de ville arbeta vidare med instruktionsformer i slöjden. Frågorna var öppna och eleverna uppmanades att skriva och berätta vad de vill och hur de tänker osv.
Eleverna fick svara anonymt på frågorna och min förhoppning var att svaren på frågorna blir mer ärliga då än att de ska skriva namn och klass.
Enkätundersökningen behandlades helt efter årskurs/grupp och inte efter grupp och kön. Den är en vägledning för mig hur jag kan arbeta vidare med olika instruktionsformer i min undervisning i framtiden.
Resultat
I resultatdelen nedan beskriver/redogör jag för hur eleverna arbetade med de olika instruktionsformerna, vilka reflektioner som uppstod och hur vi bearbetade dem i gruppen.
Resultatdelen är skriven i den följd som lektionerna hölls, med inledning om lektionsinnehåll, planering10 och mål11. Därefter följer en lektionsdagbok som beskriver vad som hänt på lektionerna, elevernas arbete och mina reflektioner. Lektionsdagboken avslutas med en sammanfattning om hur eleverna använde sig av de olika instruktionsformerna.
Lektion 1 – Vad är korsstygnsbroderi?
Lektionsplanering
Genomgång och introducering till arbetsområdet korsstygnsbroderi i årskurs 6.
Lektionen började med att eleverna fick utdelat en skriftlig instruktion/ arbetsbeskrivning som beskriver arbetsgången till ett korsstygnsbroderi. I den finns instruktioner hur förberedelserna till ett korsstygnsbroderi ska genomföras samt var och när de olika digitala instruktionsfilmerna bör ses i arbetet. Den muntliga instruktionen ska fungera som inledning och avslutning av lektionen samt vid individuell hjälp till elever som behövde en extra visning/hjälp i sitt arbete. Lektionsmålet var att eleverna skulle introduceras in i arbetsområdet och innan lektionen var slut skulle de ha funnit ett korsstygnsmönster att brodera.
Dagbok – lektion 1
Lektionen började med att jag presenterade mig och berättade vem jag är och vad jag skulle göra på deras slöjdlektioner under första delen av terminen. Eleverna lyssnade uppmärksamt och ställde frågor till mig om vilken skola jag går på, var jag bor och har arbetat tidigare.
Vid närvarokontrollen var alla elever närvarande och arbetsbladet med den skriftliga instruktionen delades ut. Jag förklarade, visade och gick igenom hur den skriftliga instruktionen skulle användas och fungera i arbetsområdet, att det är en avprickningslista där arbetsmomenten prickas av efterhand som de genomförs i förberedelserna till ett korsstygnsbroderi. Vi gick gemensamt igenom punkt 1-3 som också var målen för lektionen.
Jag visade eleverna hur de söker upp filmerna på YouTube12 och på skolans skolblogg13 genom att jag skrev upp adresserna på tavlan och pekade på var de stod på instruktionen.
Några av pojkarna jublade över att de skulle få se på film. Och eleverna delades in i grupper om två och två med en iPad/grupp och innan eleverna startade filmerna visade jag var korsstygnsmönstren står i klassrummet.
När alla iPadsen var i gång samtidigt blev ljudnivån ohållbar i klassrummet och för att lösa detta fick Anna och Sanna se filmen i tygförrådet, Theo och Casper i korridoren och elever som stannade kvar i klassrummet placerades ut i olika delar av rummet för att inte bli störda av varandra.
Efter filmen skulle eleverna finna ett korsstygnsmönster som de ville brodera och lektionen slutade med att Sara, Sanna, Elliot, Anna och Maria hade vars ett mönster som de ville brodera och som avslutning fick eleverna skriva i ner sina idéer, tankar och funderingar som uppstått under lektionen i sina loggböcker.
Sammanfattning av instruktionsformerna: Eleverna tog emot den digitala instruktionsformen med intresse och blev imponerad av att det var jag som gjort filmen där de hörde min röst och såg mina händer arbeta på skärmen. Den skriftliga användes under den muntliga instruktionsgenomgången där jag berättade vad de skulle göra under lektionen (målen).
Lektion 2 – Idéskissande
Lektionsplanering
Kort genomgång av vad eleverna gjorde förra gången/lektionen. Genomgång av lektionens mål och vad eleverna förväntades göra klart under lektionen. Målen lektion två var att eleverna skulle se instruktionsfilm 2 som handlade om idéskiss och innan lektionens slut skulle eleverna ha ett mönster och en idéskiss att arbeta vidare med.
Dagbok – lektion 2
Lektionen började med genomgång av lektionens mål och lektionen fortsatte med att vi gick igenom den skriftliga beskrivningen som beskrev vad eleverna ska göra under lektionen. Jag visade hur jag gjort min idéskiss och förklarade varför måtten var viktiga för skissen. Maria frågade om de fick gör vilket föremål som helst och mitt svar på detta var under rimliga
12www.youtube.com/user/sydtjej 13www.hojaslojd.blogspot.se
former och att ingenting är omöjligt, vi kan diskutera en lösning som passade idé, arbetsområde och önskat föremål och jag ser det bara som en fördel om eleven tänker utanför ramarna och gör något helt eget.
Inför filmvisningen delade eleverna in i två grupper med en iPad/grupp och placerades ut i olika delar av salen, på tavlan stod vilken internetadress filmen finns på. Eleverna tittade på filmerna och flera utav dem konstaterade efter filmvisningen att de inte förstod riktigt vad de skulle göra – min hänvisning var att se om filmen, lyssna och läsa den skriftliga instruktionen.
Sara som bestämt sig för att göra en tavla ifrågasatte meningen med att måtten på idéskissen, hon ansåg att det färdiga broderiet bestämmer hur stor hennes tavla blir och att hon inte kan bestämma det innan hon får brodera. Som förklaring och konkretisering till Sara och resten utav gruppen, återberättade jag vad filmerna visat/sagt om valet av Aidaväv14 och
att det är väven på aidaväven som avgör hur stor broderiet blir. Jag tog fram instruktionsmaterialen som tillverkats till filmen och visade olika exempel på hur mönstret förändras beroende på grovleken på aidaväven. Eleverna förstod konkretiseringen och tyckte att den fina/täta väven gav finast resultat och jag berättade för dem att den också var den svåraste att brodera på.
Sara och Elliot valde att göra tavlor av den finare väven, med motivationen att de broderat tidigare och vet hur man gör.
Vid lektionens slut hade Hampus och Malcolm idéskisser på kuddar med mått som de ville brodera men inget mönster. Sara, Anna och Maria hade mönster, men ingen idé till föremål. Elliot - hade mönster och idéskiss och en tydlig bild över hur stort broderiet ska vara. Casper, Theo och Anders letade fortfarande efter mönster och hade ingen idé på vad de ville göra.
Lektionen avslutades med att eleverna fick berätta vad de gjort under lektionen för varandra samt anteckna nya tankar och funderingar i sina loggböcker. Som avrundning berättade jag vad vi skulle göra nästa lektion och vad målet blir.
Sammanfattningsvis användes den digitala filmen om idéskissandet, men eftersom att eleverna inte har arbetat med idéskisser tidigare var den skriftliga och digitala instruktionerna svåra att förstå för eleverna och den muntliga instruktionen var det som eleverna förstod bäst.
Lektion 3 -Material
Lektionsplanering
Som tidigare startar lektionen med att dagens lektionsmål står uppskriva på tavlan och vilken internetadress den digitala instruktionsfilm15 anknuten till lektionen hittas.
Lektionens mål var att ta fram material som behövs för att komma igång med broderingen.
Dagbok – lektion 3
Efter den gemensamma genomgången fick eleverna arbeta utifrån var de var i arbetsbeskrivningen och se de digitala instruktionsfilmerna när eleven behöver det eller när instruktionen säger det.
Under denna lektion blev den skriftliga instruktionen mer tydlig och viktig än tidigare, på grund av att eleverna arbetade mer individuellt nu än tidigare, samtidigt som de befann sig på olika nivåer i sitt hantverkande. Vid frågor om hjälp hänvisades eleverna i första hand att läsa i den skriftliga instruktionen och därefter se filmen som rekommenderas för att få svar på sina frågor och förhoppningsvis hjälp. I sista hand skulle eleverna fråga mig som lärare. Sara höll inte med mig i min planering som eleverna skulle arbeta efter och undrade vad jag gjorde på deras slöjdlektioner om de ändå inte får fråga mig om hjälp. Hon förklarade högt och tydligt att hon saknade deras ”riktiga” slöjdlärare, som alltid hjälper till när hon behövde hjälp.
Hampus och Malcolm gillade lektionsupplägget och försökte se om filmerna för att komma undan arbete i en kommentar från pojkarna: ”Om vi tittar på filmerna behöver vi inte göra så mycket”. Vilket inte var min tanke med att eleverna skulle få se om filmerna så många gånger de behövde och ville.
Elliot, Sara, Maria och Anna satt tysta och tittade på lektionens instruktionsfilm på den stationära datorn i slöjdsalen. Elliot hade fått en idé och när han hade tittat klart på filmen ändrade han på sin idéskiss innan han förberedde det material han behöver. Sara, Anna och Maria som blivit osäkra av filmen, visste inte vad de skulle göra och frågade om hjälp.
Theo var osäker och ber om hjälp, får vägledning i hur han kommer vidare i arbetet genom att jag visade honom hur han räknar rutorna på mönster och aidaväv. När jag visade fick han en koppling till instruktionsfilmen och vet nu helt själv vad han ska göra.
Pojkarna Hampus, Malcolm, Casper och Anders har gjort egna korsstygnsmönster. Elliot som efter filmvisningen förstod vad han skulle göra, arbetade efter instruktionerna med förberedelserna.
Lektionen avslutades med att eleverna fick berätta var och en vad de gjort under lektionen, jag försökte få eleverna att använda sig av begreppen som används i korsstygnsbroderiet som aidaväv, broderitråd, broderinål, korsstygnsmönster och gav eleverna de sista minuterna av lektionen att skriva i sina loggböcker.
Sammanfattande kommentar: Allt fler elever utnyttjade mina muntliga instruktioner, där jag hjälpte eleven att komma vidare i arbetet. På detta sätt blir hjälpen snabbare och de slipper att leta upp svaren själv, detta leder till ett lugn i klassrummet, men självständigheten tränas inte. De digitala instruktionsfilmerna användes och Elliot förstod vad man skulle göra och arbetade nästan helt självständigt.
Lektion 4 – Lektion av förberedelser och komma igång och
brodera.
Lektionsplanering
Lektionsmålen för lektion 4 var att ta fram och förbereda material till korsstygnsbroderiet. Som muntlig genomgångsinstruktion fick eleverna se materialen och lära sig begreppen aidaväv, broderitråd, broderinål och korsstygnsmönster, de fick också visat var de finner de olika materialen i slöjdsalen och hur de olika broderitrådarna ska behandlas.
Vid lektionens slut förväntades att eleverna ska ha en tillklipp aidaväv i önskad storlek och grovlek anpassad till idéskissen, de ska också ha bestämt vilka broderigarn/trådar/färger de ska använda samt tagit fram en broderinål anpassad till materialet. De ska också ha bekantat sig med mönster och broderitrådar samt räknat ut var mitten är på aidaväv och mönster.
Som digital film ska filmen om förberedelser ses.
Dagbok – lektion 4
Denna lektion startade med lektionsmål och begrepp i hantverket och materialen (se ovan). Begreppen skrevs upp på tavlan samt var lektionens film hittas på internet.
IPadsen var begränsade till två stycken eftersom eleverna var utspridda i sina arbeten och det var få elever som var på samma arbetsställe i instruktionen och därmed skulle se filmen samtidigt.
I den gemensam genomgång visade jag hur rutorna räknas på korsstygnsmönstret och aidaväven (lod- och vågrät) samt hur man lägger till sömsmån runt om på enklaste sätt. Visade också hur mitten kan markeras med förklararingen varför jag vill att eleverna ska utgå från mitten. Innan eleverna fick komma igång med sina arbeten fick de berätta för varandra vad de gjorde förra gången och vad de planerade att göra denna gång. Sara tycker det är för mycket med alla förberedelser och att hon inte förstår något av instruktionsfilmerna. Sanna, Anna och Maria håller med. Jag förstod dem, men tyckte ändå att de skulle titta på lektionens film.
Elliot och Sara som började brodera förra lektionen upptäckte svårigheterna med att brodera på en finare/tätare väv och ville byta upp sig och börja om på en ny grövre väv. Med hjälp av den skriftliga instruktionen och annan skriftlig instruktion/inspirationsmaterial och de digitala filmerna gjorde Elliot och Sara om sina förberedelser tillsammans till ett nytt korsstygnsbroderi och när lektionen var slut hade de kommit igång med ett nytt broderi. Maria som sade i inledningen att hon kunde brodera behövde hjälp i handledning och vägledning hur man läser av korsstygnsmönstret. Pojkarna som tillverkade egna mönster hade börjat brodera och deras arbeten förenklades genom att de började brodera uppifrån och ner, istället för att utgå från mitten i broderiet.
Eleverna upplevde den digitala instruktionen svår att förstå på slöjden, och fick därför i läxa/uppgift att se om den 4:e filmen och titta på den 5:e filmen hemma. Denna handlar om att brodera och visar grunderna i hur man broderar korsstygn, fäster och börjar med ny tråd. Rekommendation som jag gav eleverna för att öka förståelsen till filmerna var att sänka ljudet och istället koncentrera sig på vad händerna gör med hantverket.
Sammanfattning av lektionen. Den skriftliga instruktionen har förutom för Sara och Elliot legat kvar i skåpet denna lektion. Eleverna var vana vid att ha den individuella hjälpen av läraren och har svårt att söka upp informationen och kunskapen själva (läs mer i analysavsnittet) av olika anledningar. Min förhoppning var att denna lektion utesluta den skriftliga och tydliggöra de visuella instruktionerna för eleverna i form av två olika instruktioner. Eleverna fick i läxa att titta på filmerna hemma och på så sätt skapa sig förståelse till hantverket. De fick i uppdrag att skriva ner ljudet och bara titta på de rörliga bilderna och se om det ökar förståelsen där de inte hör instruktörens röst.
Lektion 5 – Brodera korsstygn
Lektionsmålet lektion 5 var att alla elever skulle vara igång och brodera, de skulle ha inhämtat kunskaper i hur man fäster tråd och börjar med ny. Eleverna fick denna lektion ta sina saker från skåpet när de är på väg in i klassrummet för att ha dem framför sig under den muntliga gemensamma genomgången, jag visade dem hur man på enklast sätt broderar korsstygn.
Dagbok – lektion 5
Vi började lektionen med att eleverna får ta sina slöjdalster i skåpet och ha dem framför sig under den muntliga instruktionsgenomgången – hur man broderar korsstygn. Vi började med att diskutera läxan (att se den sista och avslutande filmen i serien) och vi diskuterade fördelarna med att höra och inte höra vad som berättas på filmerna och vad det gör för förståelsen. Sara tyckte det var lättare att förstå filmen om hon inte hörde vad instruktören sa utan bara såg händerna arbeta på filmen. Hampus ville höra vad som sades, annars förstod han inte vad händerna gjorde med hantverket. Eleverna började plocka med sina broderier under genomgången och någon mer uppstart behövdes inte för att få eleverna till att arbeta.
Jag placerade mig mellan Theo och Malcolm och de elever som behövde min hjälp fick komma till mig.
Eleverna hålls sysselsatta under lektionen och genom att jag satt vid samma bord och handarbetade så hade detta en lugnande positiv inverkan på eleverna. Min närvaro ledde till diskussion om en hädelse som skett på rasten där alla kring bordet var delaktiga på ett trevligt sätt under hantverkandet.
Sara och Maria fick vid lektionens slut ta hem sina broderier och brodera hemma efter att de visat att de förstått och har fått kunskaper i hantverket. Det ville Anna också göra men hon hade några grunder kvar att visa mig innan hon fick ta hem sitt handarbete. Pojkarna Hampus, Malcolm, Casper och Anders broderar, de har förstått tekniken att brodera korsstygn. Hampus behöver lite hjälp att läsa mönstret och Theo behöver mycket hjälp att förstå tekniken och vägledas in i arbetet. Sanna behöver motiveras i sitt broderande för att inte tappa gnistan, hon säger att hon inte tycker det är ”jättekul” att brodera.
Lektion 6
Alla elever i slöjdgruppen hade kommit i gång och brodera, vilket också var lektionens mål, resten av terminens mål var att de ska brodera klart och montera till ett färdigt föremål efter idéskissen. Anders som valt att brodera en bokstav i sitt namn är klar och vill montera det på
tyg till en kudde. Han valde ett mjukt velourtyg som enligt hans motivering till tygvalet kändes skönt mot ansiktet.
Theo tappar koncentrationen och sitter och tittar framåt istället för att kalla på min uppmärksamhet och faller lätt i glömska när det blir oroligt i slöjdsalen.
Anna visar att hon klarar av att brodera korsstygn och fick vid lektionens slut ta hem och brodera hemma.
För övrigt arbetade eleverna på bra med sina broderier och efter allt förarbete och alla förberedelser tycker de flesta elever att det är kul att brodera.
Jag funderade på att förenkla de digitala filmerna till nästa gång de ska användas. På grund av att de är omfattande i sin beskrivning hur man ska brodera, vilket kan vara en trolig orsak till elevernas missnöje med instruktionerna i filmerna och som gjorde att de hade svårt att förstå.
Lektionen avslutas med att eleverna får svara på en enkät och när alla har svarat får de avsluta lektionen.
Sammanfattning av lektion 5 och 6. När eleverna kommit igång med att brodera blev det lugnare i slöjdsalen. Att jag sätter mig och handarbetar vid samma bord som eleverna ger lektionen ett lugn, där jag sitter nära och överblickar vad de gör och var nära till hjälp för de elever som behöver stöd och hjälp i broderandet.
Svarsredovisning av enkäten
När eleverna kommit igång och brodera och sett alla instruktionsfilmerna fick de svara på en enkät om vad de tycker om att få instruktioner via film. Här nedan följer resultatet utav enkäten.
Enkäten var formulerad till att eleverna ska ringa in alternativ och kommentera om de vill. De får sätta mer än ett svar på varje fråga och siffrorna i den mittersta kolumnen berättar hur många elever som svarade och vilka kommentarer de hade på frågorna.
1. Vilken instruktionsform/former tyckte du bäst om att arbeta med i slöjden? Elevkommentarer:
Skriftlig 3 • När man läser instruktioner fattar man. Muntlig 9 • När läraren berättar fattar jag bättre.
• Det är lättare att förstå • Man förstår mer.
Digital 2 • Jag gillar digital och filmer. • Man lär sig bättre
2.Vilken instruktionsform har gett dig svar på dina frågor i ditt slöjdande? Elevkommentarer:
Skriftlig 1 • Kan redan brodera Muntlig 8 • Det är tydligare
• Förstår mer när läraren berättar
• Man förstår bättre om det förklaras muntligt. • Det är bra att lyssna på läraren
Digital 3 • Bilder
• Man kan kolla om och om igen.
3. vilken instruktionsform vill du att vi ska arbeta mer med i slöjden i framtiden? Elevkommentarer:
Skriftlig 1 • Kan redan brodera Muntlig 8 • Det är tydligare
• Förstår mer när läraren berättar Digital 3 • Bilder
• Man kan kolla om och om igen.
Hur har du fått svar på dina frågor? • Jag har frågat läraren.
• Jag frågar, ibland måste man vänta • Jag har tittat på film.
• Har både tittat på filmen och frågat läraren.
4. Vilken instruktionsform har du bäst lärt dig att brodera på egen hand? Elevkommentarer:
Skriftlig •
Muntlig 9 • Muntlig för jag fattar bättre. • Fattar mer.
• Det är bättre att förstå.
• Jag förstår bäst om någon förklarar. Digital •
5. Vad tycker du om att använda instruktionsfilmer i slöjden?
Bra 5
Mindre bra 3 Dåligt 2 Vet inte!
6. Har du tittat på filmerna på andra ställen än i skolan. Till exempel hemma?
Analys och teoretisk tolkning
Jag ska utifrån mitt resultat analysera de olika instruktionsformerna och arbetssätten som jag använde i textilslöjden. Med perspektiv på mig som slöjdlärare och tillverkare av eget instruktionsläromedel och eleverna som mottagare av olika instruktioner i form av läromedel.
Arbete i slöjdsalen
Mästarlära och tyst kunskap
I skolslöjden är det mästarläran som har övertaget, eleverna är osäkra på sig själv och hantverket, de vill se både praktiskt och fysiskt hur man ska göra med hantverket. Detta kan göras enligt Cederblad (2007) att läraren ”mästaren” visar eleverna hur de ska arbeta med och i hantverket genom fysisk muntlig instruktion, där eleverna är delaktiga och kan ställa frågor och få svar direkt. I slöjden är eleverna lärlingar enligt Cederblad (2007) och ska göra om det som läraren ”mästaren” visar på samma, liknande eller eget sätt.
Denna mästarlära kändes tydligt i klassrummet under arbetsområdet, eleverna ville se hur ”mästaren” (dvs. jag) arbetade med hantverket och göra om på samma eller liknande sätt. För en slöjdlärare är det lycka att se när en elev kan utöva ett hantverk helt själv. Där de olika instruktionerna landat och eleven har utvecklat det till något eget. Cederblad (2007) och Jernström (2000) kallar detta fenomen tyst kunskap. Där eleven utvecklar instruktionskunskaperna till sitt eget genom att testa, ompröva och göra om, om det skulle gå helt galet. Jernström (2000) skriver om den totala glädjen som sker (och som alla känt) när något bara blir som man vill, där tanken/idén kan utövas genom ett kreativt handlande genom handens träning med materialet. Detta är något jag fick prova på och känna många gånger när jag gick min slöjdlärarutbildning och fick lära mig nya hantverk. Det totala kaos innan hantverket är inlärt och glädjen när jag kan hantverka och våga experimentera med material och själva utförandet av olika hantverk.
Denna glädje är underbar när eleverna har, det lyser om dem och skaparglädjen är total och kreativiteten flödar och som den pragmatiske Dewey (2004) säger Learning by doing och i görandet finns kunskapen i hur de olika hantverken fungerar och kan skapas. Vidare menar Dewey (2004) att skapandets kunskaper ska byggas på stegvis och eleverna ska våga utmana sig själv att utvecklas i arbetet genom av testa hur hantverk och material samarbetar med varandra i en skapande process.
Mitt perspektiv som lärare
Slöjdlärarens stressade vardag är något som både Johansson & Porko-Hudd (2013) och Degerfält (2008) tar upp i sina artiklar. Där de beskriver hur svårt det kan vara för slöjdläraren att hinna med och ge elever den tid och hjälp de behöver i sitt slöjdande. Där slöjdlärarens tid går åt till att instruera istället för att inspirera och vägleda hävdar Hasselskog (2008) och där stor del av slöjdlärarens tid går åt till att ge elever muntliga individuella instruktionsanvisningar istället för att använda samma tid till att ge eleven vägledning och handledning i hur de kan komma vidare i arbetet och göra en fördjupning i hantverket. För att i kunskapskraven för E i slöjd i slutet av åk 9 är att:
”Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets-och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. …”(lgr-11)
Vilket innebär att eleverna bland annat måste tränas i att läsa och tyda instruktioner redan från tidigare årskurser. T ex instruktioner i hur de kan utföra olika hantverk, förstå hur verktyg, redskap och maskiner fungerar och ha en förståelse i hur material och hantverkstekniker kan kombineras för att de ska utvecklas till självständiga elever i slöjden i åk 9.
Jag har under min vft16 och i studien upplevt att det har varit svårt att tillgodose alla elevers behov i slöjdsalen, att många elever behöver liknande hjälp när de befinner sig på samma ställe i arbetsinstruktionen och mycket av slöjdlärarens lektion går åt till att upprepa samma instruktion till varje elev. Här är en muntlig gemensam instruktion bra och en instruktionsfilm som visar momentet för eleverna, en film som eleven kan se om och om igen hur många gånger han/hon behöver för att förstå hantverket. Detta var något som jag och mina kurskamrater i Umeå pratade mycket om under vår slöjdlärarutbildning (ht11-vt13). Där
vi studenter tillsammans med kurslärare diskuterade fram att film och powerpointpresentationers fördelar och nackdelar för att tillgodose elevernas behov av hjälp i slöjdsalen. Där de digitala hjälpmedlen i första hand ska fungera som sökning i att få svar på frågor i hantverket och som sysselsättning i väntan på lärarens hjälp. Detta var något som jag också upplevde under min studie, men att oroliga och stökiga elever kunde lungas ner av filmerna under tiden som de väntade på min hjälp, med anknytning till Johansson och Porko-Hudd (2013) skriver är det lätt att elever som upplever en lång väntan kan känna olust för slöjdämnet och gör slöjdandet svårt för sig själv genom att ställa till oro i slöjdsalen.
Elevernas perspektiv som mottagare
Eleverna på skolan där jag gjorde studien hade mycket liten vana vid att använda digitala hjälpmedel i slöjden, där de tidigare fått instruktioner via muntliga genomgångar och skrift. Där de genom den individuella muntliga genomgången fick en direkt bekräftelse på att de gjorde rätt.
Konflikten som jag mötte som pedagog var att eleverna inte hade förkunskaper i hur de skulle söka svar på sina frågor i instruktionsfilmerna eftersom de inte hade använt sig av de digitala hjälpmedlen i slöjden tidigare och där med också olusten till att försöka att förstå. Detta är något som Vygotskij tar upp i den proximala utvecklingszonen eleven lär sig nya saker med upprepning och vidareutveckling av tidigare kunskaper. Vilket min lektionsplanering och utförandet av lektionerna inte stödde på grund av att hantverket17 och inlärningssättet/arbetssättet var nytt för eleverna. Detta visade sig också i elevernas svar i enkäten där de skulle göra en utvärdering av vilken instruktionsform de föredrog och motivera varför. Där jag i ljudinspelningen av detta hör elever diskutera med varandra att de tyckte om att se på instruktionsfilmerna men att de var svåra att förstå och därför är den muntliga instruktionsformen bättre ”För då förstår man bättre.” skrev en elev. Jag kommer att åter komma till detta i avsnittet om fortsatt arbete/forskning.
I de elevperspektiv som jag mötte under min studie var att den muntliga instruktionen var den instruktionsform som eleverna föredrog och ville ha. Detta på grund av att eleven blir synlig i sitt arbete och kan få en direkt feedback och formativ bedömning till sitt arbete och kan komma vidare i sitt slöjdande. Som lärare och pedagog ser jag för och nackdelar med båda sidor, fördelarna med muntliga instruktioner är att lärare/elev är nära varandra och eventuella fel och misstag i hantverkandet kan rättas till innan de blir allt förstora. Nackdel är att de individuella muntliga instruktionerna tar alldeles för stor del av lektionerna. Elever som
arbetar på självständigt stagnerar i sitt arbete och vidareutvecklas inte på grund av att lärarens tid inte finns till för fördjupning och utveckling av hantverket, skriver Degerfält (2008). Denna problematik har jag upplevt tidigare under min utbildning men med filmerna som stöd till fördjupning och vidareutveckling kunde även dessa elever lära sig nya saker under lektionerna än att bara brodera korsstygn efter mönster.
Skapande av läromedel till slöjden
I många slöjdsalar saknas pedagogiska och didaktiska läromedel, vilket leder till att många lärare tillverkar egna läromedel som de använder sig av i undervisningen. Läromedlen som kan vara förenklade arbetsbeskrivningar med text och bild som med enkla steg beskriver elevens arbetsgång i slöjdandet till teoretisk information om materiallära, material med mera. Det finns också slöjdlärare som skapar egna slöjdbloggar, hemsidor med pedagogiska filmer och material för eleverna att använda sig av.
I mitt skapande av ett läromedel till slöjden upptäckte jag hur fort arbetet blir omfattande och svårt för eleven. Eftersom jag i filmerna ville visa alla moment efter hantverkets alla regler, vilket var överkurs för elever i åk 6 som inte tidigare broderat korsstygn tidigare. Filmerna förenklades under produktionen och när de ska användas igen i en ny grupp/klass behöver de förenklas för att passa årskursen och elevernas förkunskaper.
När jag ser hur trä och metallslöjdsläraren Marcus Vildir har lagt upp sina filmer på sin hemsida www.verktygsväggen.se, ser jag att filmerna är korta och enkelt sökbara för eleverna, vilket jag också försökte uppnå med att dela upp instruktionen i flera små filmer. Filmerna hade kunnat göras fler och kortare och varje moment kunde ha en egen film med stöd av skriftlig instruktion som beskriver hur eleven ska arbeta med hantverket, instruktionsfilmerna och slöjdandet.
Att producera egna läromedel kräver enormt mycket tid och planering och som verksam lärare finns inte tiden att själv producera eget material att använda i slöjden. Vilket här leder in till Inger Degerfälts idé på www.slojd.nu där hon tillsammans med sina kollegier producerar och lägger ut instruktionsfilmer på sajten. En nackdel är att sajten kostar pengar att använda och på skolor med en begränsad budget kan ett medlemskap på slöjdlexikonet18
kosta mer än vad slöjdarten har råd med, på grund av att slöjdarten behöver mer än en användare till sajten. Som fördelar är att www.slojd.nu producerar löpande pedagogiska/didaktiska instruktioner som riktar sig till eleverna i slöjden och ger eleverna möjligheter att inspireras
av varandra genom att ta del av vad elever på andra skolor gjort i Slöjdportfolion på sajten. Fördelarna väger över nackdelarna och i elevens slöjdprocess kan instruktionsfilmerna på sajten i kombination med egna instruktionsfilmer i slöjdsalen gynna eleverna till ett eget självständigt arbete i slöjden, där filmerna inspirerar, instruerar och vägleder eleverna i deras arbete genom att de kan se om filmerna så många gånger de behöver enligt Degerfält (2008).
Genom att skapa olika instruktionsformer i form av skriftliga, muntliga och digitala varianter når jag elever visuellt, auditivt och kinestetiskt genom olika inlärningsstilar och former.
Instruktionsformerna
I slöjdundervisningen i åk 6 använde jag mig av olika instruktionsformer som eleverna fick använda sig av i sitt slöjdande. I första hand skulle eleverna använda sig av den skriftliga och digitala instruktionsformen och i sista hand av den muntliga. Jag ville göra alla elever lika synliga i min undervisning genom att erbjuda dem olika instruktionsformer och möjligheter till fördjupning i arbetet.
För att enklare förstå vad jag menar kommer jag att beskriva varje instruktionsform och hur jag och elever arbetade med den. Till min hjälp använder jag av mina reflektioner av observationslektionerna och loggboksanteckningar.
Skriftlig instruktion
Eleverna fick vid det första lektionstillfället ett skriftligt instruktionsblad utdelat som ska följa elevens genom hela slöjdprocessen. Den skriftliga instruktionen är utformad som en punktlista där eleverna ska pricka av varje moment under förberedelserna och slutförandet av hantverket korsstygnsbroderi. På instruktionen står även när de olika instruktionsfilmerna ska ses och var de hittar dem på internet, men tanken på övertydlighet av instruktioner för att vägleda eleverna rätt i arbetet på egen hand, mot kunskapskravet i åk 9 där eleverna ska kunna följa en beskrivning (Lgr-11).
Den skriftliga instruktionen användes flitigt under de första lektionerna för att sedan falla i glömska både för mig och elever, på grund av att eleverna frågade hellre mig av vana än att läsa sig till instruktionerna på ett papper. En annan anledning var att eleverna arbetade sig framåt i ett snabbare tempo än jag planerat och att de tog hjälp av varandra istället för att läsa beskrivningen. I den sociokulturella teorin enligt Vygotskij är inlärningen och kunskapsinhämtningen också en del av inlärningen genom att se vad en kompis gör och göra
efter eller att eleverna visar varandra vad de gjort. I den sociokulturella teorin växer båda eleverna den som lär ut och den som tar emot instruktionerna, på ett positivt sätt. Jag uppmärksammade att när eleverna instruerade varandra använde de sig av inlärda slöjdbegrepp inom hantverket och egna begrepp för att förstå själv och lära ut till en klasskompis.
Som vidareutveckling av instruktionsbladet behövs den förenklas för att anpassas till elevernas kunskapsnivå och förkunskaper. Den kan också göras om till en aktiv LPP19 där eleverna är delaktiga i var de är i planeringen, hur deras arbetsgång ser ut, vad som kommer att bedömas med arbetsområdet och att loggboken finns med i LPP som en naturlig del i slöjdandet i slöjdsalen. Bladet behöver en trevligare layout för att inspirera och fånga eleverna till arbetsområdet.
Digital instruktion
I kombination med den skriftliga instruktionen skulle eleverna använda en digital instruktion med filmer publicerade på skolans slöjdblogg och YouTube. Eleverna förväntades att använda instruktionsfilmerna parallellt med de skriftliga instruktionerna och kunna arbeta sig framåt självständigt med hjälp utav dessa och varandra.
Filmerna som eleverna skulle använda sig av var digitala hjälpmedel som producerats till deras arbetsområde, eftersom en sökning på YouTube visade att instruktionsfilmerna där håller varierande standard och kvalitet och många utav filmerna som hittades kunde inte användas i ett pedagogiskt syfte. Denna problematik nämner även Nyman (2012) i sin rapport där han skriver om filmpubliceringen på YouTube och användandet utav dessa i skolan.
Ett av mina syften med filmerna var att visa eleverna grunderna i hur de kommer igång och broderar korsstygn. Där jag ville visa eleverna hur man förbereder, börjar brodera och slutför. Jag hade också ett syfte med att filmerna skulle passa min lektionsplaneringen och innehålla de arbetsmoment och begrepp som jag förväntade mig att eleverna skulle kunna efter arbetsområdets slut. I filmproduktionen ville jag visa eleverna hur händerna skulle arbeta över hantverket och materialen. Jag ville visa hur man broderar korsstygn på enklast sätt och hur avslutar, börjar och fäster tråd i arbetet. Med filmproduktionen och publicering på YouTube ville ge eleverna möjlighet att kunna se filmerna på andra ställen än i skolan.
Hur blev det då? Eleverna blev först imponerade över mitt arbete, att jag hade gjort filmerna och publicerat dem på YouTube, för att sedan tappa tron och glädje över filmerna när de skulle användas i deras slöjdande. I analysen utav detta visar det sig att filmerna (som
