I detta avslutande kapitel ges svar på uppsatsens frågeställningar och en övergripande slutsats redogörs för. Avslutningsvis så förs en diskussion kring undersökningens resultat i ljuset av den tidigare forskningen och förslag på vidare studier presenteras.
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kunskapsdelning ser ut när det fysiska mötet inte längre sker. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var:
• Hur påverkar avsaknaden av fysiska interaktioner medarbetarnas sätt att kommunicera?
• Hur sker det sociala mötet genom digitala kommunikationsverktyg?
Genom semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som arbetar digitalt kunde fem teman utvinnas ur deras utsagor. Dessa fem teman var: tillhörighet, missförstånd, hinder, stöttepelare och kunskapsåtervinning.
Avsaknaden av fysisk interaktion påverkade respondenternas sätt att dela med sig av sin kunskap. Missförstånd och hinder var två identifierade teman som negativt påverkade respondenternas sätt att dela kunskap sinsemellan. Missförstånd uppstod på grund av bristen på fysisk interaktion. Exempelvis beskrevs bristen av visuell kommunikation som ett problem då det kunde vara svårt att förstå ifall det som kommunicerades förstods av den andra parten.
Otillräcklig kunskap om personers sätt att kommunicera beskrevs som en konsekvens av den digitala arbetsplatsen. Respondenterna poängterade hur det kunde vara svårt att uppfatta huruvida en person var skämtsam eller sarkastisk och att detta kunde leda till missförstånd.
Bristen på fysiska interaktioner ansågs även ligga som grund för hinder i kunskapsdelningen.
Respondenterna beskrev hur det ibland kändes som att de besvärade sina medarbetare när de sökte kontakt. På ett fysiskt kontor går det att se ifall en medarbetare är upptagen och avvakta om detta är fallet. Denna tveksamhet fungerade som ett hinder från att söka kontakt med sina medarbetare.
Det sociala, informella mötet sker genom de digitala kommunikationsverktyg som respondenterna använder sig av. Respondenterna berättar om hur vissa nyckelpersoner fungerar som stöttepelare. Dessa personer ansågs som stöd för deras arbetsuppgifter men relationen var även av mer personlig karaktär. Det vittnas även om en brist på en större tillhörighet till arbetsgruppen och dessa stöttepelare fungerar som en motvikt gentemot denna
35 bristande tillhörighet. Informella, personliga, interaktioner sker således mer naturligt med den individ som identifierats som stöttepelare snarare än i en mer kollektiv skala.
Informella interaktioner genom digitala kommunikationsverktyg är mer bundna till det formella mötet. Exempelvis menar respondenterna att det informella sker i samband med det formella, då gemensamma fikapauser och luncher inte längre är möjliga. Till följd av att det gemensamma, fysiska, rummet inte längre delas med kollegor beskrev en respondent att hen inte längre interagerar med medarbetare utanför sin direkta arbetsgrupp.
Undersökningen visar sammanfattningsvis på att den fysiska interaktionen verkar
betydelsefull för en uttömmande kunskapsdelning, vilket överensstämmer med det teoretiska ramverket. Trots att digitala verktyg gör det möjligt att arbeta på distans genom att
exempelvis kunna medverka i möten, så saknas det mer spontana mötet med medarbetarna.
Studien visar på vissa svårigheter i att skapa ett socialt samband och personliga relationer med sina medarbetare, vilket sedermera skapar problem i organisationens kunskapsdelning.
Det undersökningen inte kan säga är huruvida denna problematik skapar mer förödande problem över tid. Det sociala samspelet och medarbetarnas personliga relationer lyfts fram som viktiga komponenter för kunskapsdelning inom organisationer. Holste och Fields (2010) beskriver hur viktigt tillit mellan medarbetarna är medan Lin (2007) belyser den interna motivationen för kunskapsdelning. Van den Hooff och Huysmans (2009) studie visar hur kunskapsdelning påverkas av socialt kapital.
Ett förslag på en vidare studie är därmed kopplat till den longitudinella påverkan av ett digitalt arbetssätt. Hur främjas relationsbyggande utan det fysiska mötet och vilka långvariga
organisatoriska konsekvenser kan distansarbete leda till?
Ytterligare ett förslag på vidare forskning är att undersöka medarbetares motivation till kunskapsdelning under en digital arbetsform. Rodes (2016) studie kring motivationer för kunskapsdelning över företags sociala medier belyser att det snarare är externa motivationer, såsom ens rykte eller förväntan av en gentjänst, som ligger bakom kunskapsdelning när den sker digitalt.
36
Referenser
Braun, C. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology.
3(2), pp.77–101.
Bryman, A. 2018. Samhällsvetenskapliga metoder tredje upplagan. Stockholm: Liber.
Holste, F. and Fields, D. 2010. Trust and tacit knowledge sharing and use. Journal of knowledge management. 14(1), pp.128–140.
Ipe, M. 2003. Knowledge Sharing in Organizations: A Conceptual Framework. Human resource development review. 2(4), pp.337–359.
Lin, H.-F. 2007. Effects of extrinsic and intrinsic motivation on employee knowledge sharing intentions. Journal of information science. 33(2), pp.135–149.
Nonaka, I. 1994. A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation. Organization science (Providence, R.I.). 5(1), pp.14–37.
Nonaka, I.; Toyama, R and Konno, N. 2000. SECI, Ba and Leadership: a Unified Model of Dynamic Knowledge Creation. Long range planning. 33(1), pp.5–34.
Panahi, S.; Watson, J and Patridge, H. 2016. Conceptualising social media support for tacit knowledge sharing: physicians’ perspectives and experiences. Journal of knowledge management. 20(2), pp.344–363.
Patton, M.Q. 2002. Qualitative research & evaluation methods 3. ed. London: SAGE.
Rode, H. 2016. To Share or not to Share: The Effects of Extrinsic and Intrinsic Motivations on Knowledge-sharing in Enterprise Social Media Platforms. Journal of information technology. 31(2), pp.152–165.
Teece, D.J. 2000. Managing intellectual capital : organizational, strategic, and policy dimensions. Oxford: Oxford University Press.
van den Hooff, B. and Huysman, M. 2009. Managing knowledge sharing: Emergent and engineering approaches. Information & management. 46(1), pp.1–8.
Vetenskapsrådet, 2017. God forskningssed. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-
analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html (Hämtad 2020-12-01)
37 Wildemuth, B.M. 2009. Applications of social research methods to questions in information
and library science . Westport, Conn: Libraries Unlimited.
38