Resultatet vi fått fram i vår studie visar att lärarna har ett stort intresse för didaktiska frågeställningar. I intervjuerna säger de att dessa frågeställningar ingår i deras planering av undervisningen och att de följs upp av den genomförda undervisningen och utvärderingen av elevernas prestationer. Det finns tre centrala fokus hos lärarna: reflektion kring sin yrkesroll, reflektion kring sitt arbetssätt och reflektion kring vilka elever man har. Det är läraren som ska lära ut och det är läraren som ska hitta de olika vägarna och de verktyg som behövs för att lära ut. De tar hjälp av forskning och har ett reflekterande tankesätt kring vad forskningen säger om olika undervisningsmetoder och inlärning. Utöver vad forskningen säger är reflektionen kring deras elever enligt våra intervjupersoner väsentligt, eftersom undervisningen är till för eleverna, det är eleverna som ska utvecklas och lära. Vidare menar lärarna att det är viktigt att lära känna varje elev, hitta och förstå deras sätt att skapa nya erfarenheter. Ett framgångsrikt lärande för dem är ett lärande som anpassas till den enskilde eleven. Klassrummet rymmer en mångfald av olika erfarenheter, intressen och begåvningar. Vår tolkning av materialet visar att läraren måste ha tänkt igenom om undervisningen är planerad för den mångfald som finns i klassrummet. Det är inte eleverna som ska anpassa sig till undervisningen, utan det är läraren som ska anpassa undervisningen till varje elev. Det är en skyldighet läraren har och en rättighet eleven har i skolan. Lärarna har ett tydligt fokus på vem som bär ansvaret i undervisningen, om det går dåligt är det alltid lärarens ansvar, där lärarna förklarar att de måste utvärdera vad de kan göra annorlunda till nästa gång. Det låter tungt anser vi att säga att ansvaret alltid är lärarens. Vissa komplikationer som kan uppstå under en lektion är inte alltid lärarens fel. Läraren kan inte styra över de ramar som finns som kan försvåra eller styra deras arbete i en viss riktning. Imsen (1999) beskriver att de val läraren gör kommer ständigt att möta begränsningar och ramar som styr undervisningen i bestämda riktningar. Läraren har då inte fullständig kontroll över dessa ramar men det går inte att helt förklara händelserna i klassrummet genom att endast hänvisa till strukturella, kulturella och politiska krafter utanför klassrummet. Det skulle leda till att det är ramarna och samhällsstrukturerna som bestämmer, inte den enskilda läraren menar Imsen (1999). Vi tolkar detta med att om en incident händer i klassrummet och leder till att lektionen
yttre omständigheter. Vi tycker det är av stor vikt att lärare reflekterar kring vart de väljer att rikta sitt fokus på. Går det dåligt på en lektion kan jag antingen rikta mitt fokus på att lägga skulden på eleverna, skolledningen eller skolans materiella resurser och låta mig begränsas i mina didaktiska val på grund av detta. Eller riktas fokuset på mig den som lär ut, att ifrågasätta min egen undervisning för att kunna utveckla den. Det är viktigt att ifrågasätta genom att knyta ihop teori med praktik. Det gäller att ha de färdigheter som behövs för att analysera sin egen undervisning. Utan lärarens reflektion blir det inte någon utveckling i undervisningen. Imsen (1999) beskriver att det finns många sätt att uppträda professionellt som lärare, där en av de viktigaste egenskaperna är den reflekterande läraren, som innebär att läraren kan ifrågasätta sin egen undervisning så att den ständigt kan förbättras. Precis som eleven utvecklas genom handling och erfarenhet, utvecklas läraren genom att dra slutsatser av sin egen praxis. Det vi har nämnt inledningsvis att läraren har en stor uppgift och det vilar ett stort förtroende i lärarens yrkesroll att hjälpa och vägleda sina elever för ett framtida liv. Detta skapar en bild av läraren som huvudrollsinnehavare på en scen (klassrummet) vars uppgift är att fånga allas intresse i publiken (eleverna). Denna roll är den vi tänker ta i vår framtida yrkesroll som lärare och inte låta oss begränsas i vårt arbete som kan leda till en annan bild av läraren. Här är det de yttre ramarna som spelar huvudrollen och läraren intar rollen som en marionettdocka som styrs i sina trådar av ramarna och intar en passiv roll på scenen. I den senare bilden av läraren saknas en yrkesstolthet.
Ett citat som vi bär med oss är att de vuxna har glömt bort hur det är att vara barn. Som barn söker man efter sin identitet och det är så oerhört viktigt att stärka barnet i det man finner hos dem. Enligt Imsen (1999) har skolan en identitetsskapande funktion som ska hjälpa eleverna i deras växt och utveckling. De erfarenheter eleverna får i skolan och de uppgifter och krav som finns kan skapa en upplevelse, där några elever upplever sig som ”vinnare”, medan andra känner sig som ”förlorare” (Imsen, 1999). Som vi beskrev i förordet att känna växandets glädje har läraren en viktig roll i elevens liv. Läraren måste se varje elev, lyssna till varje elev, respektera varje elev för den den är och hjälpa dem att bygga upp sitt självförtroende.
Vår förhoppning med detta arbete är att varje lärare finner en drivkraft av att konstant vilja förbättra och utveckla sin yrkesroll. Det skall alltid finnas en strävan till att växa ännu mer, att aldrig känna att nu är jag en fullärd lärare. Att inse vikten av att använda
didaktiken som ett redskap för att aldrig stagnera i sin yrkesroll och arbetssätt. Didaktikens frågor hjälper läraren att ifrågasätta sina val som leder till att läraren blir mer trovärdig i sin yrkesroll då didaktiken kräver motiveringar till varför man gör de val man gör (Uljens, 1997). Det ska även finnas ett intresse på varje skola att hålla sig uppdaterad med aktuell forskning och satsa på utbildning av personal.
Till vidare forskning hade det också varit intressant att mer på djupet gå in på hur man faktiskt ska göra för att tillgodose alla olika elevers behov. Det är bra att säga att man gör det, men vi kan tänka oss att det är lättare sagt än gjort. Det måste vara helt omöjligt ibland med 25 elever att se allas egna sätt att lära sig och samtidigt känna de krav på sig att jag är grunden till hela deras framtid. Hur hanterar man detta som lärare? Det måste vara en svår balansgång. Vissa barn kanske också ger sken av att kunna något, de har kanske ytförståelse men saknar djupförståelse. Hur ska man ta reda på det?
Referenser
Bransford, J. D., Brown, A. L. & Cocking, R. R. (1999): How people learn: Brain,
mind, experience, and school. National Academy Press, Washington DC. I Gärdenfors,
Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Dewey, J. (1966). Democracy and education. New York: The Free Press. (Original publicerat 1916.) I Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt
perspektiv. Stockholm: Prisma
Egidius, Henry (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur
Gardner, Howard (1998). Så tänker barn - och så borde skolan undervisa. 2., rev. uppl. Jönköping: Brain Books
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1991). Forskningsmetodik: om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld: introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur
Jaworski, B. (1998). Att undervisa i matematik: ett social-konstruktivistiskt perspektiv. I Engström, A. (Red.). Matematik och reflektion. Lund: Studentlitteratur. I Sellbjer, Stefan (2002). Real konstruktivism [Elektronisk resurs] : Ett försök till syntes av två
dominerande perspektiv på undervisning och lärande / . Diss. Växjö : Växjö
universitet, 2002
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sellbjer, Stefan (2002). Real konstruktivism [Elektronisk resurs] : Ett försök till syntes
av två dominerande perspektiv på undervisning och lärande / . Diss. Växjö : Växjö
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Uljens, Michael (red.) (1997). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska källor
Skolverket. Didaktik – vad, hur och varför?
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/didaktik-vad-hur- och-varfor-1.187908 Hämtad 2013-05-15
Skolverket. Hur viktigt är det att lärarna har ämnesdidaktiska kunskaper?
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/so-amnen/tema- so/amnesdidaktiska-kunskaper-1.186639 Hämtad 2013-05-15
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf Hämtad 2013-05-17 Strandvall, T (2000) Konstruktivism http://www.vasa.abo.fi/users/tstrandv/kapitel23.htm Hämtad: 2013-10-03 http://www.vasa.abo.fi/users/tstrandv/avhandling.html Hämtad: 2013-10-03
Biehler, R. & Snowman, J. (1997). Psychology applied to teaching. Boston, MA: Houghton Mifflin I Strandvall, T (2000)
http://www.vasa.abo.fi/users/tstrandv/kapitel23.htm Hämtad: 2013-10-03
Mayer, R. (1998). Cognitive theory for education: What teachers need to know. Ingår i N. Lambert & B. McCombs (red.), How students learn. Reforming schools through
Intervjufrågor
1. Hur definierar du innebörden i begreppet didaktik?
2. Vilka ingredienser har du i åtanke när du planerar din undervisning? Vilka frågeställningar utgår du ifrån?
3. Vad har eleven för roll i din lektionsplanering? 4. Vilka metoder använder du i undervisningen?
5. Vad ser du för potential med olika metoder i undervisningen?
6. Upplever du att det finns svårigheter med att jobba med flera olika metoder i undervisningen?
7. Känner du att det finns en frihet att välja den undervisningsform som du anser vara bäst?
8. Händer det att dina val möts av begränsningar isåfall vilka?
9. Vilken roll spelar den yttre styrning av strukturella, kulturella, sociala och materiella ramar i dina didaktiska val kring undervisningen?
10. Vad har du för kriterier för att bestämma om en lektion har fungerat bra eller mindre bra?