I denna del kommer jag att diskutera de resultat och slutsatser jag kommit fram till under denna undersökning. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad lärare har för tankar om läxor, för att skapa mig en större inblick i hur jag som ny utexaminerad lärare ska förhålla mig till detta begrepp.
6.1 Resultat och slutsats
Jag har under min undersökning fått svar på mina frågeställningar. Läxan är ett svårdefinierat begrepp, då det finns så många olika perspektiv att titta utifrån. Jag valde att undersöka lärarens perspektiv genom att intervjua lärare för att ta reda på vad de har för tankar om läxor. Hellsten anser att läxan är en skolritual som har en lång tradition bakom sig. Då många lärare som använder sig utav läxor har upplevt läxor under sin egen skoltid så blir läxan svår att ifrågasätta (Hellsten 2000:151). Jag förstår hur han tänker, då jag själv har tagit läxan förgiven och tyckt att det är något som ingår i skolan utan att jag ens funderat på att ifrågasätta den. Men då det inte står skrivet något i dagens läroplan lgr11 om läxor, kände jag att jag var tvungen att se om jag kunde förstå varför lärare väljer att använda sig utav läxor.
Lärarnas tankar om syftet med att använda sig utav läxor är gemensamt mellan de 7 lärare jag intervjuat. Även om det inte står något i vår läroplan om att vi ska använda oss av läxor eller inte, så står det i varje fall skrivet att ett av skolans mål är, att varje elev ska ta personligt ansvar för sina studier (lgr11 s.12). Enligt lärarna så är detta den största anledningen till att de väljer att ge läxor. Eleverna lär sig ta ansvar och tänka för sig själva. Ansvaret ska förbereda dem för kommande prov, men även förbereda dem för livet efter skolan (Hellsten 1997:211). Alla lärare var samstämmiga med att ett av syftena till läxor var ansvar men även att få eleverna att befästa den kunskap som de fått under lektionerna. Nästan all ny kunskap som eleverna får under lektionerna måste repeteras för att de ska minnas och kunna använda sig av
den nya kunskapen. Hjärnforskaren Klingberg hävdar att utan repetition av ny kunskap minns vi bara ungefär 20 procent (Klingberg 2011:63)
Både lärare och forskare tycker även att läxan hjälper till att få en samverkan mellan hem och skola. Då elever kommer upp i de högre stadierna, tappar man oftast den spontana kontakten med föräldrarna. Men med läxan kan föräldrarna fortsätta med att få en viss insyn i deras barns skolgång. Föräldrars intresse och engagemang i barnets skolarbete och deras gemensamma arbete med läxor blir ett sätt att visa omsorg (Hellsten 1997:212 -213). Det man som lärare måste tänka på är att alla barn inte alltid har föräldrar som kan vara engagerade och att man då måste vara lyhörd och försöka hjälpa till att ge de barnen stöd med läxor.
Läxans innehåll är det som skiljer lärarnas tankar om läxor. Åldersgruppernas bredd, gör att läxans innehåll varierar. I de yngre åren vill barnen gärna ha läxor, medan lärarna oftast känner att det räcker med läsläxan. Läsläxan är en läxa som måste övas om och om igen och då behöver man även tiden i hemmet. Men annars får eleverna oftast små uppdrag att lösa tillsammans med en förälder. De äldre eleverna har oftast läxor som måste repeteras. Arbetsschemat kan även bli en sorts läxa om man inte blir klar med uppgifterna i tid. Den amerikanska läxforskaren Epstein anser dock att elever som inte blir klara med en uppgift i tid, blir bestraffad genom att uppgiften måste göras klart efter skoltid (Epstein 1983:9). Stressen av att ha läxor och göra klart sådant som eleven inte hunnit med hemma gör enligt Westlund att eleverna känner ilska, frustration, sorg och trötthet och överbelastningen av läxor skapar då en negativ bild av skolan (Westlund 2004:42). Lärarna tycker däremot att läxorna som de ger inte är för stora eller avancerade. Hur mycket läxor lärarna i undersökningen ger varierar dock. De ger inga läxor över helger och tycker att de har minskat på mängden läxor då föräldrar och elever har mindre tid till läxor nu än förr då fritids aktiviteter har ökat och föräldrarna jobbar mer.
Skolans uppdrag är att utgöra en grund för elevers utforskande, nyfikenhet och lust att lära när det gäller kunskap (Lgr11 s. 13). Läxorna är kanske inte alltid lustfyllda, men om man som lärare kan förhålla sig till Antonvskys begrepp KASAM, när det gäller begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet så tror jag att eleverna kommer göra läxorna med mer lust. Lärarnas resonemang om att individ anpassa läxor för de som har svårigheter och att ge stöd efter skoltid visar att lärarna utan de vet om det redan uppfyller både begriplighet och hanterbarhet.
6.2 Pedagogiska implikationer
Mitt uppdrag som nyutexaminerad lärare har under denna undersökning förtydligats. Jag har genom att sätta mig in i lärares tankar och olika forskares studier, fått en bredare insikt om hur man jobbar för att nå de olika mål man som lärare ska sträva efter i skolan. Genom att använda sig utav läxor så låter man eleverna träna de olika färdigheter som vår läroplan tar upp. Läxan kan ha en negativ effekt på både lärare och elever, men jag tror att lärare som väljer att använda sig utav läxor har en mening med dessa. Jag önskar att läxor skulle diskuteras mer både ute på skolor och på lärarutbildningen. En dialog mellan elev och lärare om läxor tror jag också är ett måste för att skapa en meningsfullhet med läxan.
6.3 Vidare forskning
Jag har i min undersökning fått veta varför lärarna använder sig utav läxor och vad de anser att deras läxor har för syfte. För att utöka denna undersökning, bör man göra undersökningen på mer än en skola. Detta för att kunna se likheter och skillnader för att kunna jämföra resultaten. Efter denna undersökning om lärares tankar om läxor, så har jag även blivit intresserad av att se mer av vad eleverna har för tankar om de läxor lärarna ger. Förstår eleverna syftet med varför de får läxor och vad läxan har för innehåll? Detta är frågor som jag funderat på under undersökningen.
Referenser
Antonovsky, A. (2004) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur Backman, J. (1998) Rapporter och uppsatser 2000. Lund: Studentlitteratur Bryman, A. (2008) Social Research Methods. Oxford University Press 3:ed
Cooper, H. (2001) The battle over homework: common ground for administrators, teachers
and parents. Thousand Oaks, California: Corwin Press
Ejvegård, R. (1996) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Glentow, B. (2006) Förebygg och åtgärda läs och skrivsvårigheter: Metodisk handbok. Stockholm: Natur och Kultur
Grt (2010) nr 1, Hansson, A. Salutogent ledarskap – för en framgångsrik skola. Grt (2010) nr 5, Keszei, M. Varför bry sig om läxor?
Gärdenfors, P. (2011) Lusten att förstå – Om lärande på människors villkor. Stockholm: Natur och Kultur
Hansson. A (2010) Salutogent ledarskap – för hälsosam framgång. Fortbildning AB Hellsten, J-O. (2000) Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. Uppsala Universitet Klingberg, T. (2011) Den lärande hjärnan – om barns minne och utveckling. Bookweel Finland.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kvale & Brinkman.(2010) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Kylén, J-A. (2004) Att få svar: intervju, enkät observation. Stockholm: Bonnier Utbildning Leo, U. (2004) Läxor är och förblir skolarbete – En studie om inställningar till läxor i ett F-9
spår i grundskolan. Magisteruppsats, Malmöhögskola.
Lgr 11. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Lindell, E. (1990) Läxor – hemarbetets effekter och utformning. Metarapport nr 2, Stockholm Lpo 62. (1962). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet
Lpo 69. (1969). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Lpo 80. (1980). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Lpo 94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Trost, J.(2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Westlund, I. (2004) Läxberättelser. Linköping: Linköpings universitet.
Widerberg, K. (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Österlind, E. (2001) Elevers förhållningssätt till läxor: en uppföljningsstudie. Högskolan Dalarna
Elektroniska referenser
Epstein, J L. (1983) Homework practice, achivements and behaviors of elementry school students. http://eric.ed.gov/PDFS/ED250351.pdf Hämtat 2010-10-05
Hellsten, J-O. (1997) Läxan är inget att orda om – Läxan som fenomen i aktuell pedagogisk forskning, http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/hellsten.pdf Hämtat 2010-10-13
Nationalencyklopedin. (2010) http://www.ne.se Hämtat 2010-10-10
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtat 2010-10-20
Bilaga 1
Intervjuguide
Definition - Vad är en läxa?
Syfte - Varför ger du läxor? Läroplanen?
Innehåll - Vad ger du för läxor? – Varför ger du dessa läxor? – Hur? Svårigheter - Individ anpassar du läxor? – Varför? Varför inte? Stöd - Finns det läxhjälp? Föräldrar?
Tradition - Har dina läxor förändrats under åren? – Varför?
KASAM – Tänker du på hur elever uppfattar dina läxor? Meningsfulla, hanterbara,