Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåLärares tankar om läxor
Teachers Thoughts about Homework
Sara Westander
Lärarexamen 210 hp Samhällsorienterade ämnen och barns lära Slutseminarium: 2011‐12‐20 Slutseminarium: 2011‐11‐04 Examinator: Lena Rubinstein Reich Handledare: Charlotte Paggetti
Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle
Sammanfattning
Uppsatsens syfte är att genom intervjuer och litteraturstudier undersöka begreppet läxor. Då det inte nämns något om läxor i nuvarande styrdokument, har jag valt att undersöka vad lärare har för tankar med sina läxor. Jag har valt att använda mig utav kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod och de lärare jag valt att intervjua är 7 grundskolelärare. De undervisar i årskurs 2 – 6 och skolan som de undervisar på ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige. Uppsatsen bygger på intervjuerna med de lärare som använder sig utav läxor i sin undervisning. Min teoridel bygger på Antonovskys begrepp KASAM, som är ett salutogent förhållningssätt. Med denna teori vill jag se om läxan är meningsfull, hanterbar och begriplig.
Lärarna i undersökningen har en gemensam bild om varför de använder sig utav läxor, men vad de ger i läxa och vad de anser att läxa är skiljer sig lite åt. Den gemensamma synen på läxor är att läxan är en del av deras undervisning. Läxan handlar om att de som lärare har till uppgift att förbereda elever för fortsatta studier och att lära eleverna att ta eget ansvar för sina studier. Läxan ser de även som nödvändig då kunskapen som de förmedlar i skolan måste repeteras för att befästas och att detta görs i hemmet ser de bara som något positivt då föräldrarna blir mer involverade i barnens skolgång och att eleverna då även får möjlighet att göra detta i en lugn miljö. De tankar som skiljer lärarna åt, är att vissa menar att läxa även är sådant som man inte hunnit jobba färdigt med i skolan, medan vissa enbart ser läxan som en uppgift som hela klassen får att arbeta med till en viss dag. Läxans innehåll skiljer sig även åt beroende på vilken årskurs man går i. I de yngre åren är läxan mer på elevens villkor och den används mer för att skapa en relation mellan elev, hem och skola.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ………. 3
1. Inledning……… 7
2. Syfte och frågeställning ……… 8
3. Litteraturgenomgång………... 9
3.1 Definition av begreppet läxa………. 9
3.2 Läxans roll i läroplanerna………. 10
3.3 Läxa och ansvar……… 11
3.4 Läxa och lärande……… 12
3.5 Läxa och tid………... 13
3.6 Läxan och hemmet……… 14
3.7 Slutsats av litteraturgenomgång……… 15
3.8 Teori……….. 15
3.8.1 Salutogent förhållningssätt – KASAM………. 16
3.8.2 Slutsats av teori ……… 17
4. Metod och genomförande………. 18
4.1 Val av undersökningsmetod……….. 18
4.1.1 Intervju……….. 19
4.1.2 Parintervju……… 19
4.2 Undersökningsgrupp………. 20
4.3 Genomförande och forskningsetiska övervägande………... 21
4.3.1 Bearbetning och analys………. 22
4.3.2 Tillförlitlighet och trovärdighet……….……… 23
5. Resultat och analys……… 24
5.1 Vad är en läxa?... 24
5.1.2 Läxa – hemuppgift………. 24
5.1.4 Kunskap och lärande………. 27
5.1.5 Tid………. 28
5.1.6 Hem och skola………... 29
5.1.7 Sammanfattning av resultat………... 30
5.2 Teoretisk analys……….. 31
6. Slutsats och diskussion………. 33
6.1 Resultat och slutsats……….. 33
6.2 Pedagogiska implikationer……… 35 6.3 Vidare forskning……… 35 Referenser……… 36 Bilaga………... 38
1. Inledning
När min dotter började första klass, så ställde hon mig frågan varför man fick läxor. Jag kom på mig själv att jag inte längre kunde ge henne ett svar som jag nu efter min utbildning kunde stå för. Jag vill med denna undersökning därför bilda mig en syn på vad läxor är och vad de ska ha för syfte för både mig som lärare och för mina framtida elever.
Jan-Olof Hellsten har studerat kurslitteratur som ingår på lärarutbildningen i Uppsala, men har i dessa böcker inte funnit att författare diskuterar läxor, mer än i bestämd form, vilket han tolkar som att författarna betraktar läxan som en självklar del i undervisningen. Sammanfattningsvis, konstaterar han att läxor som arbetssätt inte problematiseras i litteraturen, så görs det inte heller under utbildningen (Hellsten 1997:207).
Maja Keszei har skrivit fyra uppsatser om läxor och hon har även skrivit en artikel i Grundskoletidningen, ”Varför bry sig om läxor?”. Där tar även hon upp att bristen på litteratur kring läxor, medför att lärarutbildningarna saknar undervisning i att undervisa om läxor. Hon menar att svenska lärare går ut lärarutbildningen utan relevanta kunskaper i hur man undervisar genom läxor och vilka effekter läxorna har på eleverna (Grt 2010/5:34).
Även om vi inte haft någon enskild kurs som tagit upp begreppet läxa på utbildningen så har jag stött på läxor när jag själv gick i skolan, på min verksamhetsförlagda tid och när jag varit ute och vikarierat på olika skolor. Jag har inte tänkt så mycket över dem, då det för mig som själv är uppväxt med läxor på något underligt sätt känts som en naturlig del av ens skoltid. Jag har under min tid som lärarstudent och förälder, däremot stött på diskussioner om läxor i olika sammanhang. Dessa diskussioner har många åsikter, men jag känner att jag vill finna min egen utifrån ett pedagogiskt perspektiv.
Då läxor fortfarande existerar på de flesta skolor, vill jag nu ta reda på vad forskningen säger och hur aktiva lärare använder och utformar dessa och vad de har för tankar kring läxor.
2. Syfte och frågeställningar
Hellsten beskriver läxans förekomst som en skolritual som har en lång tradition då de flesta har upplevt eller upplever läxor i skolan. Med detta blir läxan nästan omöjlig att ifrågasätta (Hellsten 2000:151). Syftet med min undersökning är att se vad som finns forskat kring läxor och vad det är som gör att lärare väljer att fortsätta traditionen med läxor i sin undervisning.
Frågeställningar:
•
Vad är en läxa?3. Litteraturgenomgång
Detta kapitel kommer jag dela in i två delar, i den första delen kommer jag ta upp forskning och avhandlingar som berör begreppet läxa. I den andra delen kommer jag ta upp Antonvskys teori om det salutogena förhållningssättet och begreppet KASAM. Denna teori kommer jag senare använda i min analys utifrån mina resultat.
3.1 Definition av begreppet läxa
I Nationalencyklopedins internetversion 2010, förklaras läxa som en ”Avgränsad skoluppgift
för hemarbete, särskilt om visst textstycke som skall läras in”. Ordet läxa härleds i
nationalencyklopedin till det latinska ordet lectio, vilket betyder läsning (www.ne.se, 2010-10-10). Detta skulle jag förmodligen godta som definition om jag inte valt läraryrket. Men för mig som blivande lärare är det inte så enkelt, utan innebörden av en läxa tror jag är mer än så. Men hur det ska kunna formuleras på ett bra sätt vet jag inte. Även den forskning som jag har läst, så har författarna inte lyckats få fram en definition av begreppet läxa.
Hellsten, konstaterar i sin avhandling att ingen definition av vad läxa är blir riktigt bra, trots flera olika försök. Han menar att läxan som begrepp är för komplext och att det krävs mer än en enda förklaring för att innefatta hela begreppet. Hans definition blir därför att läxan är en skoluppgift som utförs efter skoldagen (Hellsten 2000:119 -120).
Westlund instämmer med Hellsten att begreppet läxa är svårdefinierat. Hon försöker i sin rapport ”Läxberättelser – läxor som tid och uppgift” att formulera en definition av läxa, men hon kommer fram till att det inte finns någon generell definition. Hon anser att läxan som begrepp är så pass vag då den svävar någonstans mellan att handla om uppgift och tid, arbete och fritid, skola och hem, individ och kollektiv (Westlund 2004:78).
En definition på läxa som Keszei använder sig av i sin artikel i Grundskoletidningen, är att läxor är ett obligatoriskt skolarbete som lärare använder med syfte att nå skolans mål, som ska genomföras utanför ordinarie lektion. Hon poängterar även att det finns mycket mer kring läxor som man måste förhålla sig till när man diskuterar läxor (Grt 2010/5:34).
Även amerikanen Cooper definierar läxor som uppgifter som tilldelas elever av lärare, som har till uppgift att utföras efter skoltid. Han skriver dock att läxans syfte sällan har ett enda syfte, läxorna har oftast flera syften utifrån både undervisning och lärarens uppdrag (Cooper 2001:4, 7).
3.2 Läxans roll i läroplanerna
Användandet av läxor har en lång tradition i skolan. När man tittar närmare på de styrdokument som har reglerat och reglerar skolan finner man däremot att synen på läxor har förändrats under åren.
I den första allmänna läroplanen för grundskolan 1962 (Lgr 62) skrivs det att: ”huvuddelen av det med skolan förbundna arbete bör göras i skolan” (a.a.s.57).
Under denna läroplan ser jag det som att allt som har med skolan att göra bör göras där, men ordet bör gör det förmodligen till att det även fanns uppgifter utanför skoltid.
I läroplan för grundskolan 1969 (Lgr 69) står det formulerat på ungefär samma sätt att: ”huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet skall göras i skolan” (a.a.s.69).
Skillnaden är att man i denna läroplan är tydligare med att man avstår från läxor genom att använda sig av skall där man i Lgr62 använder sig av bör, det står däremot även att ”hemuppgifter /…/ bör i största möjliga utsträckning vara frivilliga för eleven” (a.a.s 71). Så på sätt och vis så lägger de ansvaret på eleverna istället, då det förmodligen handlar om att jobba i fatt hemma om man varit borta eller inte gjort vad man ska på lektionerna.
I läroplanen för grundskolan från 1980 förändras dock synen på läxorna. Där står det att: ”hemuppgifter för elever utgör en del av skolans arbetssätt” (a.a.s.50)
Men det står även att: ”en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge” är ”att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, anpassad efter deras individuella förmåga” (a.a.s.50). Så som jag tolkar det är det under denna läroplan, som läxan blir en mer självklar del i elevens eget ansvar. Om läxorna var individ anpassade eller inte, har jag inte hittat någon information om. Men min egen, känsla är att så inte var fallet, utan jag tror att alla fick samma läxa.
I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), hittar jag inget om begreppet läxa eller hemuppgift. Men man skriver däremot att:
”skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö” (s.15).
För mig handlar detta om att, läxan finns kvar för de lärare som vill, det står inget om att man som lärare inte får använda sig av läxor, men inte heller att man ska. Däremot ska skolan fortfarande sträva efter att eleven ska ta eget ansvar för sina studier, men nu handlar det inte bara om en uppgift som är anpassad efter elevens förmåga utan även om elevens arbetsmiljö. I dagens aktuella Läroplan för grundskolan lgr11, så har jag inte hittat något om läxor eller hemuppgifter. Däremot så, står det som i lpo94 om elevens eget ansvar:
”Skolans mål är att varje elev ska ta personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö”. ”Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt arbete i skolan” (lgr11 s.12).
Ulf Leo är en svensk som har forskat kring läxor. Han har granskat styrdokumenten och kommit fram till att det i dag inte finns något som reglerar läxornas omfattning. Han kommer fram till att: ”Skolan har inte som uppdrag att ge elever läxa”( Leo 2004:4).
3.3 Läxa och ansvar
Utifrån läroplaner nya som gamla, så står det inget om att lärare ska eller inte ska använda sig utav läxor. Däremot är ett av skolans mål att eleverna ska lära sig ta ett personligt ansvar. Läraren ska: ”Utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan” (Lgr 11, s 15).
Forskning som jag läst tar upp ansvar som ett av de begrepp som lärare menar att de övar med eleverna då de ger läxor. Lärare vill med läxor även förbereda sina elever inför högre studier. Westlund anser att många lärare och föräldrar ser läxor som något positivt. Orsaken till läxor skiljer sig däremot åt mellan lärare. Lärare för de yngre eleverna använder sig inte av läxor enbart i kunskapssyfte, utan även för att låta dem ta ansvar utanför skolan samt för att förbereda dem för högre studier (Westlund 2004:35).
Även Hellsten skriver att dialogen kring läxor handlar om elevernas ansvar och förberedelse. Läxorna ska förbereda eleverna för kommande läxförhör och prov. De ska också lära eleverna att ta ansvar för sina studier och lära dem tänka för sig själv. Ansvaret ska
förbereda dem för livet efter skolan (Hellsten 1997:211).
Österlind som har forskat kring elevers förhållningssätt till eget arbete och läxor skriver att läxor kan liksom eget arbete ses som den ständiga pågående disciplineringsprocessen i skolan. Elevernas syn på det egna ansvaret kring läxor varierar, då mycket handlar om ifall de har motivation och självdisciplin. Men de flesta eleverna i hennes studie ser läxan och det egna arbetet som ett stöd i utbildning då de uppskattar tydliga ramar och yttre krav, som att veta när en viss uppgift ska vara klar (Österlind 2001:57).
Lärare ger läxor för att hjälpa elever lära sig ta eget ansvar för sina studier och för att lära dem följa instruktioner menar den amerikanska läxforskaren Epstein (Epstein 1983:6).
3.4 Läxa och lärande
Lärande och minne är något som inte överlever utan varandra. Utan minnet skulle vi inte behöva lära oss något och utan lärandet skulle vi inte behöva minnas något, menar Peter Gärdenfors som är professor i kognitionsvetenskap. För att minnas behövs olika sorters pedagogik. Beroende på vad som ska läras, så måste man anpassa de lärometoder som används. Genom att ta hänsyn till hur våra minnestyper fungerar kan man få en bas för hur undervisning bör bedrivas (Gärdenfors 2011:41- 56).
Hur hjälper då läxorna eleverna att minnas? Beroende på vad som ska läras in så lär vi oss nästan i alla syften bättre av att repetera ny kunskap. Den nya kunskapen måste nötas in för att vi ska kunna minnas den, menar hjärnforskaren Thomas Klingberg. Utan repetitioner minns vi bara ungefär 20 procent av det vi lärt oss (Klingberg 2011:63). Genom att repetera det vi gjort i skolan hemma som läxa, gör så att eleverna minns bättre det de lärt sig i skolan. Det vanligaste syftet med läxor är enligt Harris Cooper, att förstärka inlärning av tidigare inlärda kunskaper från lektioner för att lära eleven behärska specifika färdigheter (Cooper 2001:6). Österlinds intryck av elevernas läxor i hennes studie, består av traditionella, rutinartade övningsuppgifter i kombination med att läsa större textavsnitt och skriva sammanfattningar och uppsatser. Uppgifter som handlar om problemlösningar och uppgifter som kan lösas på olika sätt lyser med sin frånvaro liksom uppgifter som på något sätt går utöver läromedlen (Österlind 2001:27). Många elever i hennes studie ser läxan som ett sätt att lära sig mer, förstå bättre och att få öva på att ta ansvar. Läxan är inget problem för dem, eller tillåts kanske inte bli ett. Men den ses inte heller som någon kungsväg till bildning utan mer som en tradition (Österlind 2001:54).
Gärdenfors budskap i sin bok är:
”I ett fungerande utbildningssystem är eleverna motiverade och deras lärande leder till förståelse” Gärdenfors 2011:22
Jag tror att det är detta som Österlind och eleverna i hennes studie menar med att läxan inte är någon kungsväg till bildning. Läxan saknar motivation och förståelse. Gärdenfors menar att motivation och förståelse är två viktiga komponenter i människans lust till lärande. Vi lär oss saker för att vi är nyfikna (Gärdenfors 2011:21).
Även i Lgr 11 så ligger stor vikt vid att skolans verksamhet ska utgöra en grund för elevers utforskande, nyfikenhet och lust att lära när det gäller kunskap (Lgr11 2011:13).
Läxans nytta och varför man bör använda sig av den har den amerikanska läxforskaren J. L. Epstein tagit fram sju punkter i sin studie som även Westlund hänvisar till i sin bok (Westlund 2004:35). Två av dessa punkter tar upp läxans nytta utifrån kunskap och lärande.
• Öva färdigheter – Väl planerad tid av läxor ökar inlärningen av färdigheter.
• Öka engagemang för olika uppgifter – Läxor ger struktur åt elever då de får tid åt att tänka och förstå uppgifterna (Epstein 1983:4-8).
Enligt Hellsten, då det gäller inlärning via läxor, är det delade meningar mellan eleverna. Vissa tycker att man lär sig bättre när man får jobba för sig själv, medan andra tycker att man enbart gör läxor för förhörens skull. Lärare menar att kunskap tar tid att befästa och därför är läxan ett bra komplement. Men det som gör läxan nödvändig är framförallt att den ger möjlighet till självständigt arbete i lugn och ro (Hellsten 2000:1).
3.5 Läxa och tid
Hellsten skriver att dialogen kring läxans uppgift spelar en stor roll i strukturerandet av tid. Läxan blir ett sätt att strukturera tiden både i skolan och i hemmet och då betonar han vikten av att eleven skapar sig en rutin kring läxläsningen (Hellsten 1997:211).
En del elever förklarar läxan ur ett lärarperspektiv i Österlinds studie. De tror att lärare använder sig av läxor för att upprätthålla ordning och kontroll eller för att kunna planera
undervisningen utifrån vad de vet att eleverna kan (Österlind 2001:27).
Till läxans nackdel anser Ingrid Westlund att det finns ett tydligt samband mellan läxor och stress. Det framkommer även att mängden läxor har ökat för eleverna och när detta sker, känner eleverna ilska, frustration, sorg och trötthet (Westlund 2004:42). Hon påpekar även att barn och ungdomar ofta sysslar med någon sorts aktivitet efter skolan, som ofta krockar tidsmässigt med läxan, vilket kan bidra till ett stressrelaterat beteende. Westlund ser det som självklart att för mycket läxor upplevs som belastande och skapar en negativ bild av skolan. Hon anser att den schemalagda skoltiden inte utnyttjas optimalt, vilket leder till att läxor ofta används till att ta igen det lärarna inte hinner med på lektionerna. Westlund menar också att föräldrars och lärares syn på läxor inte är densamma som elevens. De vuxna ser läxor som en möjlighet till inlärning och ansvar, medan eleverna ser det som en börda eller brist hos dem själva som skall rättas till (Westlund 2004:61- 63).
Epstein ser läxan som ett krav som ges till elever som inte blir klara med en uppgift under en bestämd tid i skolan, som en slags bestraffning då uppgiften oftast ges att göras klart efter skoltid (Epstein 1983:9).
3.6 Läxan och hemmet
Lindell som 1990 sammanställde den svenska forskningen kring läxor anser att läxan skapar ett samspel mellan elev, lärare och föräldrar. Föräldrar måste däremot ta sitt ansvar genom att vara delaktiga (Lindell 1990).
Enligt Hellsten så handlar dialogen i forskningen kring läxor om gemenskap och kontroll och kärlek och omsorg. Dessa delar handlar om att elevens läxarbete skapar en kontakt mellan skolan och hemmet, men så klart även mellan barnet och föräldrarna. Föräldrarnas intresse och engagemang i barnets skolarbete och deras gemensamma arbete med läxor blir ett sätt att visa omsorg. Läxorna anses leda till intimare familjerelationer (Hellsten1997:212-213). De båda amerikanska forskarna Epstein och Cooper tar upp att läxan kan ha en positiv effekt mellan elev och föräldrar, men även mellan hem och skola. Läxan informerar föräldrar om deras barns skolarbete vilket ökar föräldrarnas medverkan i deras barns skolgång och att de på så vis är delaktiga i barnets utveckling (Epstein 1983:4-8, Cooper 2001:10).
Läxan är en av lärarnas kontakt med hemmet. Med läxan håller läraren föräldrarna uppdaterade om vad som sker i skolan. I vår läroplan är ett övergripande mål samverkan mellan hem och skola. Det står i Lgr11 att läraren ska:
”samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling” (Lgr11 2011:16).
3.7 Slutsats av litteraturgenomgång
Den svenska forskning som finns om läxor är inte så omfattande och den berör sällan läxan utifrån vad lärare tycker och tänker. Eleverna är i fokus, då det är de som får läxor. Forskningen har handlat om läxans effekter hos eleverna, negativa som positiva. Läxans definition i både svensk och internationell forskning har varit ganska diffus. Det forskningen kommer fram till gemensamt är att läxan är en uppgift som ska utföras efter skoltiden.
Inom den forskning jag har tittat på framkommer det att läxan har olika syften. Läxan handlar oftast om kunskaper som ska repeteras och befästas och om ansvar som ska övas för att förberedas inför högre studier och om läxans betydelse för samverkan mellan hem och skola.
I våra läroplaner nämns begreppet läxa inte nämnvärt och i Lgr11 nämns den inte alls vilket tyder på att skolan inte har i uppdrag att ge läxa. Att läxan fortfarande existerar, tror man handlar om att den inte diskuteras på lärarutbildningarna och på skolledningsnivå. Läxans långa tradition gör den även svår att ifrågasätta.
Min egen uppfattning kring den forskning och litteratur som jag läst är även att det som skrivits i Sverige har en mer negativ syn på läxor medan den amerikanska även tar upp en viss del som de ser positivt på. Den amerikanska forskning som finns om läxor är mer omfattande än den svenska och kan därför vara en anledning till varför jag funnit både fördelarna och nackdelarna med läxor där.
3.8 Teori
Jag har valt att titta närmare på en teori som jag vill koppla ihop med lärarnas tankar kring lärande utifrån läxor. Antonovskys teori om det salutogena förhållningssättet utifrån begreppet KASAM, står för känsla av sammanhang som förknippas med ledarskap och motivation. Med detta begrepp vill jag ta reda på hur man motiverar eleverna till att göra läxor och hur man gör en läxa så alla ska kunna klara av den inom rimlig tid på egen hand eller med stöd.
3.8.1 Salutogent förhållningssätt och KASAM
”Se människan som intressant, kompetent och lärande. Visa intresse för det som fungerar och varför det fungerar. Utforska nyfiket varje individs resurser och bekräfta den förmåga hon har. Där finns fröet för fortsatt lärande och utveckling” (Grt1/2010:2).
Med dessa ord beskriver Hanson det salutogena förhållningssättet i sin artikel ”Salutogent ledarskap för en framgångsrik skola” (Grt 1/2010:2)
Hanson skriver i sin artikel att det är värt att fundera över vad det salutogena ledarskapet kan tillföra i skolan. Han menar att för eleven är framgångsupplevelsen nödvändig för att hon ska vilja och orka anstränga sig. Därför är det salutogena synsättet användbart inte bara inom hälsoarbete utan även inom pedagogik och ledarskap. Han menar att vi idag kan konstatera att elevers motivation bygger i större utsträckning på lust än på plikt och lydnad. Dialogen, förståelsen och meningsfullheten i det som vi gör är därför viktig (Grt 1/2010:3). För att kunna uppnå det som står i våra läroplaner som lärare är det salutogena förhållningssättet ett bra verktyg att ha i åtanke enligt Hanson.
Salutogenes betyder hälsans ursprung, något som forskaren Aaron Antonovsky myntade. Antonovsky föddes 1923 i Brooklyn där han även studerade och blev forskare och medicinsk sociolog. Senare emigrerade han till Israel där hans forskning kring hälsa och ohälsa tog fart. Det var under en studie kring människor som lyckats bevara sin hälsa trots svåra påfrestningar i livet som han började formulera den salutogenetiska modellen. Hans iakttagelser kring hur dessa människor som upplevt koncentrationsläger och andra traumatiska händelser ändå kunde vara vid tillfredsställande hälsa som fick honom att se på sjukdom och hälsa ur ett nytt perspektiv. Han började titta på orsaken kring varför man håller sig frisk trots olika svårigheter. Genom begreppet känsla av sammanhang KASAM försökte han besvara denna fråga. Begreppet KASAM har tre komponenter – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky 1991:11- 15, Hanson 2010:29- 40).
Aaron Antonovsky definierar KASAM som:
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till tre olika perspektiv.
1. Begripighet handlar om de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga.
2. Hanterbarhet handlar om de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dess stimuli ställer på en finns tillgängliga.
3. Meningsfullhet handlar om att dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (Antonovsky 1991:41).
3.8.2 Slutsats av teori
Då Aaron Antonovskys forskning och teori har sitt ursprung i ett hälsoperspektiv, har det varit svårt att finna tankar om hans teori i litteratur som handlar om det pedagogiska perspektivet. Jag valde att använda mig utav det salutogena förhållningssättet och begreppet KASAM då jag under en kurs i specialpedagogik stötte på detta och tyckte det var ett konkret och förståeligt sätt att se på lärande. Hanssons artikel i Grt 1/2012:3, är dock det enda jag funnit, där någon skriver om det salutogena förhållningssättet och KASAM utifrån ett pedagogiskt perspektiv.
Om man får elever att se skolan och de uppgifter de gör i skolan som begripliga, hanterbara och meningsfulla så tror jag chansen ökar att de får en känsla av sammanhang och skolan blir då både lättare och roligare. Min tanke med att använda denna teori i detta arbete, är att försöka se om läxor är eller kan bli begripliga, hanterbara och meningsfulla.
4. Metod och genomförande
I detta arbete vill jag undersöka hur lärare tänker kring läxor Jag kommer i detta kapitel redogöra för hur jag valt att göra denna undersökning. Min redogörelse för vilken metod jag valt att använda och hur genomförandet gått till med de etiska riktlinjer jag valt att följa kommer även att tas upp. I slutet av kapitlet kommer jag att beskriva hur jag har bearbetat och analyserat mitt material.
4.1 Val av undersökningsmetod
Jag har valt att använda mig av intervju som metod för att göra min undersökning kring läxor och lärares tankar om dessa. Intervju valde jag för att ett samtal och ett möte med en person ger mig förutsättningarna för att få fram hur den intervjuade tänker och känner. Att jag inte valt enkät som metod är för att då skulle bortfallet av svar kunnat bli större. Det är lättare för undersökningspersonen att välja att inte svara på en fråga på en enkät, än vad det är att inte svara på en fråga under en intervju/samtal (Kylén 2004:9). Observationsmetoden har jag inte ens funderat över att använda mig av. Detta då jag inte är intresserad av vad som sker, utan mer intresserad av vad läraren har för tankar och dessa ser jag inte i en observation.
Genom enkla och raka frågor, får man komplexa och innehållsrika svar, som ger ett otroligt rikt material där man kan finna många intressanta tankar, åsikter och mönster, skriver Trost då han förklarar den kvalitativa intervjuformen (Trost 2010:25). Det kvalitativa synsättet riktar ett intresse mot individen och dennes tankar och tolkningar. Med ett kvalitativt perspektiv får undersökningen en innebörd och mening utifrån intervjupersonen, som annars kan vara svår att få med i en undersökning (Backman 1997:48). Widerberg skriver att den kvalitativa forskningen primärt söker efter fenomenets innebörd eller mening. Den kvalitativa forskaren är inte ute efter att fastställa frekvensen av ett fenomen, utan söker i stället svar på vad fenomenet handlar om (Widerberg 2002:15). För att skapa en mening med en kvalitativ forskningsintervju så måste man förstå meningen hos den intervjuades livsvärld.
Huvuduppgiften blir då att förstå innebörden av vad den intervjuade säger (Kvale 1997: 34). Jag tycker därför att en kvalitativ metod i form av intervju är den metod som är bäst lämpad för att undersöka lärares tankar om läxor. På detta sätt vill jag komma in på djupet och uppnå en förståelse för vad lärare har för tankar om läxor.
4.1.1 Intervju
Då jag valt att använda mig av den kvalitativa intervjun som undersökningsmetod till detta examensarbete, har jag funderat över hur intervjun ska vara för att få fram de svar jag söker.
Enligt Kylén så bör en intervju som man vill kunna fördjupa sig i vara mellan 40 – 60 minuter och dessa intervjuer är då oftast öppna och kallas för djupintervjuer (Kylén 2004:17- 20).
En kvalitativ intervju, får inte ses som bara ett samtal. Ett samtal behöver inte vara planerat eller ha ett syfte, det måste däremot den sorts intervju som jag ska använda mig utav vara. Däremot tycker Trost att den intervjuade gärna får se intervjun som ett samtal, så jag som intervjuare kan få reda på så mycket som möjligt om dens åsikter, tankar och känslor. Jag som intervjuare ska däremot helst inte dela med mig utav mina åsikter och tankar utan jag ska bara söka svar på mina frågeområden (Trost 2010:54 -55).
För att få ut så bra material som möjligt till mitt examensarbete med mina intervjuer, så har jag valt att använda mig utav en intervjuguide. Detta gjorde jag genom att först skriva en lista av de frågeområden som jag ville få svar på. Frågorna är konstruerade utifrån den litteratur jag läst och det syfte jag har med min undersökning. Jag valde att använda mig av få men öppna frågor, för att på så vis får man lättare fram svar som är oväntade och användbara enligt Bryman. Då kan den intervjuade inte bara svara ja eller nej på frågorna och jag får då istället möjlighet att ställa följdfrågor. (se bilaga 1). Frågorna har jag sedan övat in för att som Trost och Bryman skriver kunna använda frågorna i intervjun där de passar in bäst. Om man har en plan och en viss struktur på sin intervjuguide, så blir oftast intervjuerna bäst då man låter den intervjuades svar visa vägen till vilken ordning frågorna hamnar i och att man på så vis undviker ledande frågor (Bryman 2008:442; Trost 2010:71 -72).
4.1.2 Parintervju
Då jag frågade lärare om de ville medverka i min undersökning, var det några som ville göra intervjuerna tillsammans med den läraren som de jobbade tillsammans med. Så då lät jag
dessa göra intervjun tillsammans. Vilket resulterade i två par.
Nackdelen till att intervjua mer än en person, är att de ofta påverkar varandra och att den tystlåtne inte kommer så lätt till tals medan den språksamma lätt tar över samtalet (Trost 2010:67- 68). Hade jag intervjuat barn hade jag inte valt att intervjua fler än en i taget, men då dessa lärare jobbar bredvid varandra och då redan delar vissa synsätt och åsikter, kände jag att jag vågade testa att intervjua dem som ville i par.
4.2 Undersökningsgrupp
Jag har i min undersökning gjort fem intervjuer med sju lärare för att undersöka deras förhållningssätt till läxor. Då det är de som väljer att ge läxor, vill jag undersöka deras tankar om läxor. De lärare jag valt att intervjua, är verksamma på samma grundskola. Skolan ligger i ett populärt villaområde i västra Skåne, där det i största del bor medelklassfamiljer som har svenska som modersmål. På skolan som är en f – 9 skola är ungefär 490 elever inskrivna. Valet av skola gjorde jag utifrån att skolan var känd för mig sedan tidigare och jag visste därför att läxor var något som användes. Då jag vill undersöka vad lärare har för tankar om läxor, tyckte jag att det var en viktig del att de som medverkade i min undersökning använder sig utav läxor i sin undervisning.
De lärare som jag intervjuade består av:
Gun: Gun är 62 år gammal och tog sin lärarexamen 1974. Hon har jobbat på skolan som
mellanstadielärare sedan 1983. Just nu har hon årskurs 6 tillsammans med Margareta.
Margareta: Margareta är 54 år gammal och tog sin examen 1985. Hon har jobbat på skolan
som mellanstadielärare under två olika perioder, 1991 – 1995 och 2001 fram till nu. Just nu har hon årskurs 6 tillsammans med Gun . Både Margareta och Gun använder sig utav läxor och har alltid gjort.
Eva: Eva är 64 år gammal och en av de två lärarna som har årskurs fem. Eva tog sin
lärarexamen för 27 år sedan. I 25 år har hon jobbat på skolan. Eva använder sig av läxor, men hon ger inte lika mycket läxor nu som förr.
Katrin: Katrin är en av de två lärarna som har årskurs fyra. Katrin är 30 år gammal och har
jobbat på skolan en termin. År 2007 tog hon sin lärarexamen. Katrin använder sig av arbetsschema och läxor i sin undervisning.
Jenny: Jenny är 38 år gammal och tog sin lärarexamen 1996. Jenny är en av de tre lärarna i
årskurs 3. Hon har jobbat på skolan sedan år 2000. Jenny använder sig av läxor och arbetsschema i sin undervisning.
Maria: Maria har årskurs 2 tillsammans med Sofia. Maria är 59 år och hon tog sin
lärarexamen 1998. Hon har jobbat på skolan sedan 2004.
Sofia: Sofia är 31 år och hon tog sin lärarexamen år 2005. Samma år började hon jobba på
skolan och har under denna tid jobbat på lågstadiet. Just nu har hon årskurs 2 tillsammans med Maria. Sofia och Maria använder sig främst av arbetsschema, men läxor förekommer och då främst läsläxor.
Namnen på lärarna är fingerade, då de ska få vara anonyma i undersökningen.
Anledningen till att jag inte intervjuade alla lärare på skolan var att de avböjde. De avböjde på grund av tidsbrist eller att de vid min förfrågning varit frånvarande. Så av de 14 grundskolelärare från årskurs 1 - 6 som är klasslärare/mentorer på skolan så har jag haft 5 intervjuer med 7 lärare.
4.3 Genomförandet och forskningsetiska övervägande
Då jag bestämt mig för att använda mig av intervju som metod för att undersöka lärares tankar om läxor kontaktade jag en skola som jag tidigare varit i kontakt med. Efter rektorns godkännande, kontaktade jag lärarna som har årskurs 4 – 6. Jag berättade om min tanke kring min studie och att jag önskade få intervjua en lärare från varje årskurs. De som var intresserad av att ställa upp, bestämde jag tid med. Årskurs 6 har två lärare och dessa ville helst göra intervjun tillsammans. Från årskurs fyra och fem, blev det en lärare per intervju. Lärarna fick själv välja en plats där de tyckte vi kunde utföra intervjuerna i lugn och ro, då de bäst känner till miljön på skolan. Alla intervjuer utfördes i respektive lärares klassrum efter skoltid. Risken med att utföra intervjuerna där, är att vi kunde bli störda av elever som glömt något eller att andra lärare kom förbi för att fråga om något. Dessa störningsmoment kan förstöra den goda kontakt man lyckats bygga upp (Trost 2010:65). Därför valde jag att sätta upp lappar på dörrarna där det stod: Samtal pågår! Om detta hjälpte till så att vi inte blev störda vet jag inte, men jag kände mig lugnare och blev inte störd under någon intervju.
Något som kan påverka intervjupersonen och kan verka hämmande, är om man spelar in intervjun. Det kan dock undvikas genom att intervjupersonen i förväg vet om att intervjun ska
spelas in, samt att man garanterar intervjupersonen anonymitet (Ejvegård 1996:45 – 49). Den första intervjun hade jag med läraren från årskurs fem. Efter att jag förklarat syftet med min undersökning, berättade jag att vårt samtal skulle spelas in, men att bara jag skulle ha tillgång till ljudfilerna och att dessa skulle raderas så fort jag transkriberat intervjun och att hon därför skulle förbli anonym i min uppsats och att jag har tystnadsplikt om både skolan och vilka personer som ingått i undersökningen. Jag var även tydlig med att förklara att intervjun var frivillig så att hon när som helst under intervjun kunde välja att inte medverka (Vetenskapsrådet 2010-10-07, sid 7-10). Alla intervjuer startade med detta samtal. Intervjuerna genomfördes på olika dagar, då jag ville få tid att lyssna genom intervjun för att se om jag ville ändra på något i min intervjuguide eller bara för att höra vad jag själv kunde förbättra till nästa intervju. Då vi var överens, så startade jag diktafonen och intervjun började. Den första intervjun gick ganska fort, något som jag inte var nöjd med. Då jag lyssnade igenom intervjun, senare på kvällen ändrade jag en del formuleringar på mina intervjufrågor och skrev även ner vissa underrubriker. De andra intervjuerna gick bättre och varade längre. Intervjun som jag hade sist, var den med två lärare från årskurs 6. Denna intervju kändes bäst, samtalet blev mer givande, då det fördes en diskussion mellan de två lärarna.
Efter att ha lyssnat igenom mitt material från intervjuerna med årskurs 4 – 6, kände jag att dessa lärare som ingår i samma arbetslag och har jobbat en längre tid tillsammans hade en likvärdig syn och arbetssätt kring läxor. Jag kontaktade därför även lärare från årskurs 2 och 3 för att jag vill se om deras tankar och arbetssätt kring läxor skiljer sig i de lägre årskurserna då de inte har samma samarbete med lärarna i årskurs 4 – 6. Med lärarna i årskurs 2 hade jag parintervju då det var det var deras önskan och med läraren i årskurs 3 hade jag enskild intervju. Efter två par intervjuer och tre enskilda intervjuer kände jag mig äntligen nöjd med mitt material och kunde börja bearbeta mitt material.
4.3.1 Bearbetning och analys
Jag har registrerat mina intervjuer genom att spela in dem med hjälp av en diktafon. Då kan jag koncentrera mig på ämnet och dynamiken i intervjun, vilket hade varit svårt för mig om jag valt att endast föra anteckningar (Kvale 1997:47). Allt eftersom att intervjuerna blev klara har jag transkriberat dessa på datorn. Att strukturera materialet i en text ger överblick och är i sig början av en analys. När man jobbar med en kvalitativ undersökning bearbetar man oftast mycket textmaterial, vilket lätt blir väldigt tids - och arbetskrävande (Kvale 1997:155). Den
största svårigheten för mig under transkriberingen var att skilja på personerna i parintervjuerna. Till slut valde jag att skriva ut allt som sades, utan att markera vem som sa vad. När det var klart, lyssnade jag igenom inspelningen samtidigt som jag markerade i texten med färg vem som sa vad. Jag har inte skrivit ut intervjuuttalandena ordagrant, så pauser och upprepningar och mmm…, har jag valt att inte skriva ner. Detta då jag under min analys av textmaterialet, samtidigt lyssnat på inspelningarna. Vissa analyser och tolkningar har jag antecknat redan efter intervjun, då jag känt att minnet var som bäst. Dessa anteckningar har jag sedan använt tillsammans med de anteckningar jag gjort efter att ha läst och analyserat utskrifterna för att finna olika mönster som är intressanta för mitt arbete. Min analys har jag sammanställt utifrån, de frågeområden som examensarbetet utgår från och de tolkningar som jag gjort av vad lärarna har för tankar om läxor. Sammanställningen utifrån denna analys presenteras i resultat kapitlet, där jag utifrån mitt intervjumaterial även kommer att analysera svaren utifrån min litteraturstudie och teoridel. Syftet med en analys är att avslöja meningen med sina frågeställningar genom att göra den underförstådda synen av examensarbetet tydligt (Trost 2010:206).
4.3.2 Tillförlitlighet och trovärdighet
Jag har i uppsatsen beskrivit hela min process så noggrant som möjligt och tagit vara på lärarnas intervjuer så att en läsare ska kunna skapa sig uppfattningen om uppsatsens trovärdighet. I en kvalitativ undersökning är det svårt att veta om dess tillförlitlighet, då intervjupersonerna kan svara på olika sätt på en och samma fråga, medan i den kvantitativa undersökningen så måste alltid en intervjuperson ha samma svar på en fråga vid olika tillfällen (Trost:2010:132). Att vid en kvalitativ intervju diskutera tillförlitlighet är en aning egendomligt, skriver Trost. Människan går igenom för många nya erfarenheter genom olika situationer för att inte ändra på sitt svar på en fråga vid en intervju. I en kvalitativ intervju måste intervjuaren dock vara lyhörd och uppmärksam på kroppsspråk, tonfall och ansiktsuttryck för att nå en viss tillförlitlighet (Trost 2010:132). Att vara objektiv som intervjuare är också viktigt. Då min uppsats syfte handlar om att undersöka vad lärare har för tankar kring läxor så har jag försökt vara så objektiv som möjligt, mina egna åsikter och tankar har jag försökt hålla för mig själv.
5. Resultat och analys
I detta kapitel kommer jag att presentera min undersökning utifrån intervjuerna med lärarna. Då lärarna jag intervjuat ska vara anonyma, så har jag valt att använda fingeradenamn på lärarna som jag presenterade under metod kapitlet.
5.1 Vad är en läxa?
Utifrån intervjuerna har jag delat in lärarnas svar i olika kategorier. De kategorier som jag tycker att de tar upp då vi pratat om läxor är, hemuppgift, ansvar, kunskap, tid och hem och skola.
5.1.1 Läxa - hemuppgift
Då jag ställde frågan till lärarna som jag intervjuade vad en läxa är, gav de mig alla liknande svar. Att det är en form utav en hemuppgift.
Eva: Läxor är hemuppgifter som ska göras hemma till en viss dag.
Maria: Det är en uppgift som eleverna ska göra hemma, som har med skolan att göra. Katrin: Läxor är hemarbete. Uppgifter man gör hemma som har med skolan att göra….
Den gemensamma syn som lärarna har är att läxor är en uppgift som lärare ger elever som ska utföras efter skoltid. Denna enkla definition är densamma som läxforskarna Hellsten och Cooper skriver i sin forskning (Hellsten 2000:119- 120, Cooper 2001:4).
När jag däremot ställer frågan om läxa och hemuppgift är samma sak, så tvekar några.
Eva: Hmm, nej det tycker jag nog inte. Nu blir jag osäker… Hemuppgift är för mig egentligen
något litet som de ska utföra hemma med hjälp av någon vuxen. Som att tex intervjua någon eller att tillsammans med förälder lösa en liten mattekluring.
Några lärare använder sig endast av ordet hemuppgift för det är den enklaste synonymen till ordet läxa.
Katrin: Skillnaden mellan hemuppgift och läxa är att det är två olika ord och jag föredrar ordet
läxa. Jag använder mig inte av hemuppgift mer än nu när jag försöker göra en förklaring.
Maria och Sofia tvekar också i sina svar: Nja, i de lägre åldrarna som jag/vi jobbar i, så kan
man säga att läxorna är hemuppgifter mer än läxor. Hemuppgifter är lite lättare och handlar mer om små lätta uppdrag som de gör tillsammans med sina föräldrar.
Sofia: Vi använder oss av olika uppdrag som vi tar ur en bok som heter Ditt uppdrag från Beta
Pedagog, som vi ger i läxa och dessa ser jag egentligen inte som en läxa utan mer som en uppgift…ja, en hemuppgift. Vi använder oss även ibland utav läxboken, där de själva skriver in en liten uppgift som de ska lösa hemma. Men egentligen ser jag inte den som en läxa heller, däremot ser jag läsläxan som en viktig läxa./…../ Läsläxan är mer en läxa än en hemuppgift, för det är något som de måste göra för att komma vidare i sin kunskapsutveckling, medans de andra läxorna inte har så mycket med kunskap att göra utan mer om att ha något från skolan att göra hemma. Eller nä, det låter också fel. Jag förvirrar mig här och vet nog inte riktigt vad jag tycker och tänker.
Jenny: Hemuppgift för mig är samma sak som läxa, bara det att läxa är en modernare
benämning än hemuppgift.
Att diskussionen blev annorlunda när jag undrade om läxa och hemuppgift var samma sak, tror jag handlar om att det är här det svårdefinierade kring läxor uppstår som Hellsten (2000:119- 120) och Keszei (Grt/5:34) menar när de skriver att det finns så mycket mer att förhålla sig till än att läxor är uppgifter som ska utföras efter skoltiden. Utifrån vad lärarna och forskarna säger, tror jag att det är så att läxor innehåller hemuppgifter, men vad hemuppgifterna ska innehålla går isär då alla har olika tolkningar av begreppet.
5.1.2 Ansvar
När vi under intervjuerna pratade om vad läxa är för något kom begreppet ansvar upp som ett viktigt syfte till varför man ger läxor.
I den nya läroplanen för grundskolan lgr11, så står det att skolan och lärarens mål ska vara att ge eleverna förutsättningar till att ta personligt ansvar för sina studier (lgr11 s.12). Med läxor tycker alla lärare att man ger eleverna en möjlighet att ta eget ansvar för sina studier när de får läxor.
Eva: Läxor är en uppgift som jag ger eleverna för att ge dem möjlighet att ta ansvar.
Margareta: Läxor handlar om att man har en liten uppgift som man ska kunna ansvara för. För
detta blir viktigare ju äldre de blir. Så därför måste vi förbereda eleverna på detta.
Katrin: Det står inget i våra styrdokument om att man får eller inte får använda sig av läxor.
Däremot går vi i skolan för att bli förberedda inför livet, så på så vis kommer ansvaret in. Vi övar barnen på detta med att ta ansvar genom tex läxor och då en viktig del av styrdokumenten handlar om att förbereda eleverna på livet så tycker jag att läxor är ett bra sätt att lära sig ta ansvar.
Diskussionen om ansvar i intervjuerna var en av de saker som alla lärare lade stor tyngdpunkt på och menade att det är en av de viktigaste byggstenarna för att klara av skolgången. Även i den litteratur jag läst så skriver de olika forskarna att läxans stora uppgift handlar om att lära eleven ta eget ansvar och förbereda dem för prov och högre studier. Hellsten skriver att skolan ska lära eleverna tänka för sig själv och genom ansvaret med att få läxor, så blir eleverna tvungna till detta (Hellsten 1997:211).
En del av läxans uppgift handlar om att lära sig ta eget ansvar genom en uppgift som ska göras hemma. En del lärare menar även att det egna arbetet i form av arbetsschema som många använder sig utav även är en sorts läxa som eleverna själv får planera och lägga upp för att hinna med att bli klara innan veckans slut. Blir man inte klar med sitt arbetsschema i tid eller man har varit sjuk så får man ta igen det man missat. Vissa lärare kallar även detta en form utav läxa då det ofta blir att dessa elever får jobba med detta hemma, medan andra enbart ser gemensamma uppgifter till en specifik dag som läxa. Österlind skriver att de flesta eleverna i hennes studier ser läxan och det egna arbetet som ett stöd i utbildningen då de uppskattar tydliga ramar och yttre krav, som att veta när en viss uppgift ska vara klar (Österlind 2001:57).
Maria: Läxan är en uppgift som eleverna ska göra hemma, som har med skolan att göra. Ibland
handlar det om att de måste jobba ifatt, för att de missat något eller inte hunnit med sitt arbetsschema. Oftast handlar det om en uppgift som alla får som de ska göra hemma. På detta sätt lär de sig att ta eget ansvar.
Jenny: Läxor är något som vi lärare använder oss utav för att elever behöver lära sig ta ansvar.
Det kan handla om att bli klar med sitt egna arbete i tid eller att få en uppgift som ska göras hemma.
Eva: Läxor för mig får inte vara något straff. Läxor är de uppgifter jag ger till vissa dagar… Att
5.1.3 Kunskap - lärande
Förutom ansvar så tycker lärarna att den andra viktiga byggstenen som gör att de använder sig av läxor handlar om lärandet av kunskap.
Eva: Läxor är ett sätt som man använder för att eleverna ska kunna befästa olika kunskaper genom
att repetera det vi jobbat med på lektionerna.
Gun: Läxor handlar om hemarbete där man tränar olika moment som man har gått igenom i
skolan. Det är för att befästa eller utveckla kunskaper /…/ läxor är även en förberedelse till kommande prov.
Jenny: Eleverna behöver mer tid hemma för att få kunskapen att sitta.
Läxor handlar inte bara om att lära sig ta ansvar utan självklart om att införskaffa kunskap. Lärarna pratar om att det man gjort i skolan är bra att repetera hemma för att befästa den nya kunskapen. Glosor är en sådan vanlig läxa som lärarna tycker man måste öva på mer hemma för att få kunskapen att sitta. Hjärnforskaren Thomas Klingberg uttrycker även detta i sin bok och menar att nästan all ny kunskap måste repeteras för att man ska minnas den. Om vi inte repeterar så minns vi ungefär bara 20 procent av den nya kunskapen (Klingberg 2011:63)
Katrin: /…/ att man repeterar saker som är viktigt, för ibland så krävs det lite mer repetition.
Ibland tror jag man behöver sitta hemma i lugn och ro, för att repetera och pränta in saker som glosor. Det kan vara svårt att få tid och lugn och ro till det i skolan.”
Sofia: Läsningen hos de yngre barnen är en kunskap som måste övas om och om igen /…./ Får
inte eleverna tid att läsa hemma, så tar det längre tid för dem att knäcka koden…
Läxor är ett sätt som förbereder eleverna inför prov, gör de sina läxor och repeterar saker de lärt sig under lektionerna, blir inte proven lika svåra att läsa på. Att få möjlighet att repetera och reflektera kring det man lärt sig är något som blir mer och mer viktigt under högre studier, så för att träna detta anser alla lärarna att läxor är ett bra sätt.
5.1.4 Tid
Både Epstein och Hellsten trycker på att eleverna måste skapa sig rutiner kring läxläsning då det ökar inlärningen om man strukturerar sin tid både i skolan och i hemmet (Epstein 1983:4-8, Hellsten 1997:211). Svårigheten med detta anser en del lärare handlar om att föräldrar har
mindre tid idag med att hjälpa sina barn med läxor och att elevers aktiviteter på fritiden har ökat.
Eva: Min syn på läxor har inte förändrats, men jag ger inte lika mycket läxor nu som förr. Detta
beror på att dagens elever inte tar lika stort ansvar och inte föräldrarna heller för den delen. Sen kan det klart även handla om läroplaner som förändrats och annat nytänkande kring hur lärare ska jobba som har gjort att jag ger färre läxor.
Både Westlund och Hellsten anser att det finns tydliga samband mellan läxor och stress hos elever. Westlund påpekar på att fritidsaktiviteter efter skoltid ofta krockar med läxläsning och att detta kan bidra till stressrelaterat beteende. Eleverna känner då ilska, sorg, frustration och trötthet vilket skapar en negativ bild av skolan (Westlund 2004:42). Hellsten är även kritisk till att eleverna behöver jobba med läxor efter skolans slut. Han ser elevens tid i skolan som arbetstid och varför ska då eleverna behöva arbeta hemma. Han menar att det finns inte många yrken som tar jobb med sig hem efter dagen slut, så varför måste då elever göra det. (Hellsten 1997:112 - 214).
Jenny: ”Vi har oftast samma läxor varje vecka, men ibland då vi jobbar med ett tema så blir det
annorlunda. De läxor som vi har varje vecka är glosor, ordkunskap – rättstavning, läsläxa och matten är väl egentligen ingen läxa men ser de under veckan att de inte hinner i skolan dit de ska komma så ska de räkan hemma /…/ Ibland ger jag mattekluringar.”
Eva: ”Repetitioner från genomgångar, träningsläxor eller ansvarsläxor. Jag förbereder inte så
noga. Inte nu längre, har samlat på mig under åren, så det kommer spontant i annat fall så har de alltid vissa läxor till vissa dagar, som består av engelska glosor med text och veckansord i svenska /.../ Läxorna är inte så svåra och för de elever som har svårigheter, skalar jag av en bit av läxan så de ska orka och klara av läxan.”
Katrin:” Nu när det en årskurs 4, försöker vi få till det så att det är läxor till varje dag och de vet
det från måndagen och då är det i engelska, matte, svenska och so eller no. Så fyra läxor, ingen till måndagen, för helgen får vara läxfri /... / Då många har aktiviteter och annat, så är det de som styr när barnen kan göra läxorna, samtidigt måste ju jag även tänka på detta, att de har andra aktiviteter än skolan som ska hinnas med, därav är egentligen ingen läxa särskilt avancerad.”
En anledning till varför man ger läxor, tror de har att göra med att tiden till att hinna med allt i skolan inte finns. Att befästa kunskapen man lärt sig under lektionerna och förstå det man lärt sig hinns inte med helt enkelt. Westlund anser dock att den schemalagda tiden i skolan inte utnyttjas optimalt, vilket leder till att läxor ofta används till att ta igen det lärarna inte hinner med på lektionerna (Westlund 2004:61- 63). Lärarna känner att i dagens undervisning går tyvärr tiden åt till mycket mer än att tillämpa kunskaper, det är så mycket annat som händer så
det skulle aldrig finnas tid under skoltiden att repetera och befästa nya kunskaper. Och då klasserna ofta är ganska stora, så är det svårt att få den arbetsro som man kan behöva för att kunna fokusera och koncentrera sig på att befästa all kunskap.
Maria: ”Läs och skriv inlärningen som är väldigt viktig när en elev börjar skolan hinns inte med
att bara öva på i skolan, utan detta är även något som måste göras hemma. Detta är de flesta föräldrar väldigt införstådda med, men något som de behövs påminnas om. Så för att de ska få rutin på det så ger vi läsläxor.”
5.1.5 Hem och skola
Att elever får uppgifter att jobba med hemma ser läxforskaren Epstein som ett sätt för föräldrar att skapa en kontakt med sina barn men även en insyn i vad som händer i skolan (Epstein 1983:4-8). Lärarna har under intervjuerna uttryckt samma tankar.
Gun: ”När eleverna blir äldre och kommer upp i mellanstadiet så släpps ofta kontakten mer och
mer mellan föräldrar och skolan och eleven får ta mer eget ansvar. Med att vi ger läxor, så tappar föräldrarna inte helt insynen av vad som händer och sker med deras barns utveckling.”
Sofia: ”När de små barnen börjar skolan är föräldrar kontakten väldigt viktig, för att både barnen
och föräldrarna ska känna sig trygga. Ofta både lämnar och hämtar föräldrarna sina barn och man får en lite pratstund om det skulle vara något. Så läxans betydelse utifrån att etablera en kontakt med hemmet är inget vi tänker på /……/ Både föräldrar och elever är dock väldigt angelägna med att få läxor så fort man börjar skolan. Själv hade jag nog kunnat vara utan läxor, men då man vill uppmuntra barnen med att skolan är rolig så ger vi läxor, då de tycker att läxan är det roligaste som finns när det börjar 1:an. Den enda läxa jag däremot inte skulle välja att ta bort, är läsläxan då den måste övas mer hemma och gärna då med en förälder.”
Däremot finns det vissa elever som inte har föräldrar som har tid eller ork att hjälpa eller uppmuntra eleverna med läxor.
Katrin: ”Jag försöker ha minst en timme i veckan till förfogande efter skoltiden för att hjälpa
elever som har kommit efter i något ämne eller om de behöver hjälp med sin läxa/…/ Vissa föräldrar tycker att de krigar med sina barn då det är dags för läxan, då har jag sagt att eleverna kan göra läxan hos mig den timmen jag sitter kvar i klassrummet. Läxan får inte skapa konflikter där hemma. På min förra skola, så fanns det läxstugor dit elever kunde gå, tror det var tre dagar i veckan, tyvärr finns det inte här. Men än så länge har det fungerat bra med att jag sätter av en timme i veckan.
5.1.6 Sammanfattning av resultatet
Lärarna har en gemensam syn på läxans syfte, men när vi diskuterar läxans innehåll så går tankarna isär. Under diskussionerna om läxor, var lärarna ganska säkra på varför de gav läxor och vad de gav i läxa. Men ju mer vi diskuterade läxans definition, desto osäkrare på sina svar blev de. Det som alla var säkra på var att läxor är uppgifter som lärarna ger eleverna att arbeta med hemma till en viss dag. Läxans innehåll varierar beroende på vilken årskurs eleverna går i. I de yngre årskurserna är läsläxan den läxa som de ser som den viktigaste läxan. De andra läxorna de ger, är utformade som små uppgifter att göra tillsammans med föräldrarna. Läxans uppgifter blir ibland kallade hemuppgifter. Ordet hemuppgift har olika betydelser mellan lärarna. Några tycker att hemuppgifter är lättare uppdrag som elever ska utföra, medan läxor är uppgifter som mer handlar om att öva eller repetera en kunskap. Lärarna för de yngre eleverna känner även att de till viss del ger läxor för att elever och föräldrar har de önskningarna.
Lärarna i de högre årskurserna ger läxor främst för att eleverna ska lära sig ta eget ansvar och för att i lugn och ro få repetera och befästa kunskaper som de jobbat med under lektionerna. Dessa läxor kan vara glosor/ordkunskap eller läsa en text ur en lärobok. Vissa lärare använder sig även av arbetsschema för att eleverna ska lära sig planera sin egen tid och det de inte hinner med under lektionerna får de jobba med hemma. Dessa uppgifter som eleverna inte hinner med under lektionerna eller som de missat på grund av sjukdom eller ledighet ser dock lärarna inte som läxor. Detta handlar för dem bara om att lära sig ta eget ansvar. Förutom att läxan används för att lära barnen ta eget ansvar för sina studier så tycker även lärarna att läxorna förbereder eleverna för högre studier. Läxan ska även förbereda eleverna för kommande prov.
Lärandet utifrån läxor menar lärarna handlar om att öva olika förmågor. För att kunna ta åt sig kunskap måste man repetera och befästa kunskapen. Denna sort lärande hinns inte med i skolan och därför använder lärarna sig utav läxor. Samtidigt tycker de flesta lärare att det är bra om föräldrar får en viss inblick i vad deras barn jobbar med i skolan. Att föräldrarna är delaktiga i deras barns skolgång, uppmuntrar eleverna då alla barn vill ha uppmärksamhet från sina föräldrar. Tyvärr, tycker vissa lärare att samhället har förändrats så att elever och föräldrar inte har så mycket tid över för läxor efter långa dagar på jobb och olika fritids aktiviteter, vilket har lett till att läxorna har blivit färre. Vissa av lärarna hjälper gärna till med att sitta kvar efter skolans tid, för att ge stöd åt de elever som behöver hjälp med en läxa eller
med att arbeta ifatt sådant de missat. Något ställe där eleverna kan gå på skolan och göra sina läxor finns inte, så det är upp till varje lärare om de vill ge stöd till eleverna efter skoltiden.
5.2 Teoretisk analys
Antonovskys teori om det salutogena förhållningssättet utifrån begreppet KASAM, handlade för honom om hur man kunde främja sin hälsa genom att ha en känsla av sammanhang. De saker som vi upplever meningsfulla, begripliga och hanterbara underlättar vår vardag och vi håller oss friskare och lyckligare (Antonovsky 2004:13).
Hansson (2010) som har fascinerats av Antonovskys salutogena idé och dess användbarhet i ledarskap menar att det salutogena förhållningssättet skulle underlätta för lärare att nå de mål som står i våra styrdokument. Tittare man närmare på några av punkterna nedan från den kommande läroplanen i grundskolan 2011, så ser man vad Hanson menar.
”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr11 s. 5)
”Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.” (Lgr11 s.7)
Alltså, för att stärka elevers självkänsla för att ha lust och energi att lära sig måste eleverna få:
• klara och raka instruktioner, eleven förstår uppgiften (begriplighet)
• positiva förväntningar ställda på sig istället för negativa, eleven känner sig delaktig och är motiverad (meningsfullhet)
• rätt ställda krav på sig och får hjälp och stöd om så behövs (hanterbarhet)
Om barnet får ett bra självförtroende genom att lyckas bra i skolarbetet får det lättare att klara sig även i andra sammanhang. Men det är å andra sidan lätt att rasera en elevs självkänsla, genom att denne ställs inför omöjliga uppgifter eller får ett förnedrande bemötande. Skolan spelar alltså en stor roll för barn. Detta är alltså en pedagogisk utmaning för alla lärare (Glentow 2006:16 -19).
Då läxor oftast handlar om att repetera och befästa en kunskap som man gått igenom under lektionen, så borde läxorna vara begripliga för eleverna. Om det är en annan sorts läxa så är det lärarens uppgift att vara tydlig och förklara så alla förstår.
Meningsfullheten handlar för mig om att det ska finnas en lust till det man ska göra. De läxor som jag diskuterat med lärarna känns inte så lustfyllda alltid, men om lektionerna är det så kanske även läxan kan vara det. De mer lustfyllda läxorna, är de läxor som lärarna kallar hemuppgifter. Dessa hemuppgifter är mer lättsamma och oftast inte en kunskap som ska befästas utan mer en uppgift som ska lösas tillsammans med en förälder. Så är bara föräldern med på noterna så tror jag att dessa läxor känns mer meningsfulla än de läxor som ska repeteras. Antonovskys tankar om meningsfullhet handlar om utmaningar och engagemang och det blir dessa hemuppgifter om föräldrarna kan engagera sig i deras barns skolgång. Meningsfullhet handlar om att dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. (Antonovsky 1991:41)
Läxor är inte alltid hanterbara för alla elever, då vissa har svårigheter och behöver extra stöd och hjälp. Det som lärarna redan gör, är att anpassa läxorna så att även de med svårigheter klarar av dem. Vissa lärare stannar även kvar efter skolans slut för att kunna ge stöd åt de elever som behöver hjälp med läxor eller andra uppgifter
Jag tror att om man bara tänker på dessa tre begrepp då man planerar sina undervisningar och läxor och har en dialog med eleverna så kan eleverna få en känsla av sammanhang.
6. Slutsats och diskussion
I denna del kommer jag att diskutera de resultat och slutsatser jag kommit fram till under denna undersökning. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad lärare har för tankar om läxor, för att skapa mig en större inblick i hur jag som ny utexaminerad lärare ska förhålla mig till detta begrepp.
6.1 Resultat och slutsats
Jag har under min undersökning fått svar på mina frågeställningar. Läxan är ett svårdefinierat begrepp, då det finns så många olika perspektiv att titta utifrån. Jag valde att undersöka lärarens perspektiv genom att intervjua lärare för att ta reda på vad de har för tankar om läxor. Hellsten anser att läxan är en skolritual som har en lång tradition bakom sig. Då många lärare som använder sig utav läxor har upplevt läxor under sin egen skoltid så blir läxan svår att ifrågasätta (Hellsten 2000:151). Jag förstår hur han tänker, då jag själv har tagit läxan förgiven och tyckt att det är något som ingår i skolan utan att jag ens funderat på att ifrågasätta den. Men då det inte står skrivet något i dagens läroplan lgr11 om läxor, kände jag att jag var tvungen att se om jag kunde förstå varför lärare väljer att använda sig utav läxor.
Lärarnas tankar om syftet med att använda sig utav läxor är gemensamt mellan de 7 lärare jag intervjuat. Även om det inte står något i vår läroplan om att vi ska använda oss av läxor eller inte, så står det i varje fall skrivet att ett av skolans mål är, att varje elev ska ta personligt ansvar för sina studier (lgr11 s.12). Enligt lärarna så är detta den största anledningen till att de väljer att ge läxor. Eleverna lär sig ta ansvar och tänka för sig själva. Ansvaret ska förbereda dem för kommande prov, men även förbereda dem för livet efter skolan (Hellsten 1997:211). Alla lärare var samstämmiga med att ett av syftena till läxor var ansvar men även att få eleverna att befästa den kunskap som de fått under lektionerna. Nästan all ny kunskap som eleverna får under lektionerna måste repeteras för att de ska minnas och kunna använda sig av
den nya kunskapen. Hjärnforskaren Klingberg hävdar att utan repetition av ny kunskap minns vi bara ungefär 20 procent (Klingberg 2011:63)
Både lärare och forskare tycker även att läxan hjälper till att få en samverkan mellan hem och skola. Då elever kommer upp i de högre stadierna, tappar man oftast den spontana kontakten med föräldrarna. Men med läxan kan föräldrarna fortsätta med att få en viss insyn i deras barns skolgång. Föräldrars intresse och engagemang i barnets skolarbete och deras gemensamma arbete med läxor blir ett sätt att visa omsorg (Hellsten 1997:212 -213). Det man som lärare måste tänka på är att alla barn inte alltid har föräldrar som kan vara engagerade och att man då måste vara lyhörd och försöka hjälpa till att ge de barnen stöd med läxor.
Läxans innehåll är det som skiljer lärarnas tankar om läxor. Åldersgruppernas bredd, gör att läxans innehåll varierar. I de yngre åren vill barnen gärna ha läxor, medan lärarna oftast känner att det räcker med läsläxan. Läsläxan är en läxa som måste övas om och om igen och då behöver man även tiden i hemmet. Men annars får eleverna oftast små uppdrag att lösa tillsammans med en förälder. De äldre eleverna har oftast läxor som måste repeteras. Arbetsschemat kan även bli en sorts läxa om man inte blir klar med uppgifterna i tid. Den amerikanska läxforskaren Epstein anser dock att elever som inte blir klara med en uppgift i tid, blir bestraffad genom att uppgiften måste göras klart efter skoltid (Epstein 1983:9). Stressen av att ha läxor och göra klart sådant som eleven inte hunnit med hemma gör enligt Westlund att eleverna känner ilska, frustration, sorg och trötthet och överbelastningen av läxor skapar då en negativ bild av skolan (Westlund 2004:42). Lärarna tycker däremot att läxorna som de ger inte är för stora eller avancerade. Hur mycket läxor lärarna i undersökningen ger varierar dock. De ger inga läxor över helger och tycker att de har minskat på mängden läxor då föräldrar och elever har mindre tid till läxor nu än förr då fritids aktiviteter har ökat och föräldrarna jobbar mer.
Skolans uppdrag är att utgöra en grund för elevers utforskande, nyfikenhet och lust att lära när det gäller kunskap (Lgr11 s. 13). Läxorna är kanske inte alltid lustfyllda, men om man som lärare kan förhålla sig till Antonvskys begrepp KASAM, när det gäller begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet så tror jag att eleverna kommer göra läxorna med mer lust. Lärarnas resonemang om att individ anpassa läxor för de som har svårigheter och att ge stöd efter skoltid visar att lärarna utan de vet om det redan uppfyller både begriplighet och hanterbarhet.
