Slutsats och diskussion

Under detta kapitel kommer slutsatsen och diskussionen av uppsatsens resultat i relation till tidigare forskning att presenteras. Metoddiskussion samt förslag till vidare forskning kommer också att presenteras här nedan.

6.1 Slutsats

Studien ska svara på hur respondenterna hanterar didaktiska utmaningar och hur mångkulturalitet påverkar undervisningen.

6.1.1 Hur påverkar mångkulturalitet religionslärarnas undervisning?

religionslärarnas undervisning: språk som hinder, religiositet påverkar undervisningen samt kulturkrockar.

Lärarnas oförmåga att kunna kommunicera fritt och på ett för ämnets avancerade nivå ställer till hinder i lärarnas undervisning. Wagner (2004, s. 7) menar att genom samtal och kommunikation blir elever, lärare och vårdnadshavare synliga för varandra vilket främjar elevernas lärprocess. Respondenterna sade att planeringen blev mer utmanande då språket var en stor utmaning. I undervisningen behövde samtliga respondenter tänka på begreppsförståelsen samtidigt som det svenska språket ibland var främmande för eleverna och där tog respondenterna hjälp av modersmålsläraren på skolan.

Respondenterna lyfte mycket hur elevernas personliga övertygelse påverkade undervisningen. Det är tydligt att det finns en diskrepans mellan vad lärarna och svenska skolan vill med undervisningen och vad eleverna har för tankar och viljor med undervisningen. Detta visar också på de kulturkrockar som blev tydliga i vår analys. Kulturer baserade på religion eller på olika tolkningstraditioner men även olika skolkulturer.

Genom de olika flyktingvågor Sverige varit med om har det även inneburit en förändring för samhället, genom andra kulturer, språk och religioner. Anställda inom skolverksamheten har lagt märke till detta då skolorna har gått från att vara homogena till att bli heterogena skolor. Lärarna hade märkt under sin undervisning att tydligheten var viktig då missförstånd kunde uppstå bland eleverna när de skulle lära sig om andra religioner. Att nyttja elevernas

förförståelse för att kunna bygga vidare på deras kunskaper var central i planeringen av kommande undervisning.

6.1.2 Hur arbetar lärarna med de didaktiska utmaningar inom ramen för

religionsundervisningen?

Vår analys visar att respondenterna har fyra teman i hur lärare arbetar med didaktiska utmaningar inom ramen för religionsundervisningen: relationsskapande, förförståelse, förebygga missförstånd samt tydlighet.

Relationsskapandet lyfts fram som det mest centrala verktyget för att kunna arbeta med undervisningens didaktiska utmaningar. Aspelin (2010, s. 91) skriver att relationen till eleverna är viktigt för att kunna skapa en god klassrumsmiljö. Bubers teori utgår från att läraren är en vägvisare för eleverna, men att det är eleverna som avgör vilken väg och vilken kunskap de behöver.

Respondenterna menade att relationsskapandet mellan lärare, elev och vårdnadshavare var centralt både för att skapa relation, men också för att inkluderingen skulle ske på ett tillförlitligt sätt där eleven litar på läraren och vårdnadshavarna vet vad eleverna lär sig och varför. Att planera utifrån elevernas förkunskaper för att de ska kunna uppnå progression i sin kunskapsinlärning innefattar både relation och kommunikation. Det blir både tydligt för eleverna och för vårdnadshavarna, samt underlättande för läraren. För att läraren ska veta vilka elever som finns i klassrummet, samt deras kunskapsnivå, behöver läraren lära känna sina elever. På så vis skapas en relation och en givande klassrumsmiljö där eleverna känner sig inkluderade både till sin egen kunskapsinlärning, men också till relationsskapandet utav klassrumskramrater.

Respondenterna anser även att en tydlig kommunikation med eleverna där den ska bidra till inkludering är viktig. De menar att lektionsplaneringarna ska vara av god kvalitet för att elevernas kunskapsinlärning ska hållas på hög nivå. Aspelin (2005, s. 6) skriver att en lärare måste vara beredd på att ändra sin planering om inkluderingen är låg till elevantalet. En lärare märker genom sina olika arbetsmetoder vilka elever som är aktiva under lektionerna och vilka som förstår vad som ska göras samt de som inte hänger med och inte förstår.

6.2 Diskussion

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur verksamma religionslärare i årskurs 4–6 arbetar med didaktiska utmaningar och hur mångkulturaliteten har påverkat deras undervisning. Utmaningarna har varit snarlika för de fyra respondenterna och svaren på frågorna som ställdes vid de olika intervjutillfällena likaså. I slutsatsen kom vi fram till att respondenternas reflektioner kring didaktiska utmaningar i det mångkulturella klassrummet arbetas med kontinuerligt. Tidigare forskning visar hur man kan arbeta inkluderande både genom goda relationer och god kommunikation till varandra och därmed sker en tydlighet i undervisningen för elevernas kunskapsinlärning. Språket var en stor utmaning för lärarna då många elever har svenska som andraspråk och ligger på olika nivåer. Lärarna fokuserade därför mycket på elevernas förförståelse både för det svenska språket och kunskapsmässigt i sina planeringar. Med fokus på förförståelse för elevernas språkliga och kunskapsmässiga nivå förbereder läraren ytterligare för en inkluderande klassrumsmiljö och för att bibehålla en god relation till eleverna. Ekstrand och Nadarevic (2010, s. 258) skriver att det inte finns ett måldokument för frågor som rör mångkulturalism. Respondenterna var tydliga med att de respekterar elevernas olika religiösa trosuppfattningar, men att kampen att motarbeta konflikter mellan elever fortsätter. Stier (2004, s. 66) skriver att elevernas kulturer, värderingar och normer är bra att involvera i undervisningen och att det är bra för elevernas identitetsskapande (Stier, 2004, s. 66). Två av respondenterna var mer inne på styrdokumentens formulering och betydelse för planeringen än vad de två andra var även om alla fyra nämnde det. I Skolverket (2011) står det att eleverna ska fostras till goda samhällsmedborgare och att respekt för allas olikheter såsom, kön, etnicitet, sexuell läggning och religiösa tillhörigheter ska främjas.

6.3 Metoddiskussion

Intervjuerna har skett med fyra respondenter vilket utgör ett litet urval och kan därmed medföra viss problematik där spridningen inte blir tillräcklig (Alvehus, 2019, s. 70). Spridningen kunde ha blivit större om urvalet hade varit bredare, det vill säga, fler respondenter och större spridning på lärarexamina. Eftersom urvalet var ett bekvämlighetsurval som är ett sätt att välja ut respondenter till intervju (Bryman, 2018, s. 496) var det svårt att kunna få ett bredare urval då tiden inte räckte till. Vi gjorde samtidigt ett strategiskt urval då vi hade tre krav. De som skulle intervjuas var verksamma lärare med examen, undervisade i de fyra samhällsorienterande ämnena och undervisade i årskurs 4–6 (Alvehus, 2019, s. 71). Ingen

generell bild av lärares erfarenheter kring didaktiska utmaningar i religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum kan tas då alla respondenterna har visat på liknande reflektioner. Det är viktigt att agera professionellt som intervjuare och att tänka på de forskningsetiska kraven. Respondenterna har vi varit i kontakt med eftersom de finns på våra VFU-skolor och nackdelen med det är att empirin kan ha påverkats (Lantz, 2007, s. 70).

Den kvalitativa forskningsmetoden är mer anpassningsbar jämfört med den kvantitativa forskningsmetoden. Följdfrågor och eventuella omformuleringar kan ställas och utföras för respondenternas och intervjuarens skull, både för bredare och djupare svar samt för att underlätta ifall frågorna inte förstås (Christoffersen och Johannessen, 2019, s. 6). Problematiken med en empirisk studie är att empirin inte är objektiv eftersom man inte utesluter sina tolkningar. En annan fördel med följdfrågor som Bryman (2002, s. 136) skriver om är att svaren på frågorna kan bli väldigt djupa med hjälp av följdfrågor, dock kan svaren påverkas om respondenten bara vill hitta ett passande svar till frågan, vilket ofta tyder på att respondenten inte förstått frågan. Reliabiliteten i studien sjunker därmed och reliabiliteten utgår från hur tillförlitlig datan är. En reliabel studie får man om undersökningen utförs ett flertal gånger på flera respondenter, men detta har inte gjorts (Brinkkjaer och Höyer, 2013, s. 105).

Genom användandet av fler metoder, exempelvis genom observationer i syfte att fylla ut intervjuerna, hade studien kunnat bli mer heltäckande och därmed gett ett bredare resultat. Frågeställningarna har kunnat besvaras utifrån intervjuerna. En annan metod hade kunnat vara att använda sig av en referensgrupp där man ställer de tänka intervjufrågorna och därefter utvärderar dem och därmed får en chans att förbättra frågorna innan själva intervjutillfällena.

6.4 Styrkor och svagheter

Styrkorna är att vi valt skolor där mångkultur råder och att lärarna uppfyllde kriterierna för denna studie. Svagheterna är främst att tiden inte räckte till för att ge en bredare helhetsbild i studien samt att skolorna är belägna i samma kommun. Genom valet av skolor och tidsbristen kan man inte generalisera respondenternas svar då det är en för liten spridning i svaren.

6.5 Yrkesrelevans

Det finns en tydlig röd tråd inför kommande yrkesrelevans där vi som kommande lärare i SO, i ämnet religion måste ha en bra relation med alla elever. Detta för att kunna främja alla elever

och deras trosuppfattning som bidrar till att bilda eleverna till samhällsmedborgare (Skolverket, 2011).

Det vi också tar med oss är hur viktigt relationsskapandet är för främjandet av elevernas kunskapsinlärning och hur vi kommunicerar med eleverna och ge eleverna möjlighet att resonera och diskutera om deras trosuppfattning i klassrummet. Kommunikationen blir ett forum där respekt och ömsesidigheten ska respekteras mellan alla inblandade och det ska skapa en förståelse för varandras olikheter och en inkluderande klassrumsmiljö (Skolverket, 2011)

6.6 Framtida forskning

För framtida forskning skulle det vara intressant att titta på elevernas reflektioner kring mångkulturalismen i det mångkulturella klassrummet. Hur ställer eleverna sin egen religiösa tillhörighet och kultur till de andra kulturer och religioner i klassrummet och på skolan? Vad finns det för utmaningar enligt eleverna? Finns det bara utmaningar?

Det skulle även vara intressant att jämföra olika typer av skolor och klassrum, exempelvis sameskola, en skola i ett socioekonomiskt rikt område där föräldrarna har hög utbildning och en mångkulturell skola. Hur ser upplägget ut? Finns det samma eller liknande utmaningar i dessa klassrum/ skolor?

Ytterligare en intressant aspekt är vårdnadshavarnas reflektioner kring hur arbetet i skolan läggs upp. Känner vårdnadshavarna till vad eleverna lär sig i religionsundervisningen? Känner de sig kränkta utifrån någon aspekt i undervisningen?

Ovan nämnda perspektiv hade varit intressanta att forska om då man kanske kunde få en helhetsbild av vad de olika aktörerna anser. Vi upplevde att det finns för lite forskning kring mångkulturalism och religionsundervisning sammantaget.