Det vi kan se från inledningen och litteraturgenomgången är att forskare och teorin säger att matematik kan utvecklas genom musik. Detta gjorde mig mycket intresserad av att se om det används ute i verksamheterna. Jag valde att koncentrera mig på sångstunder på förskolor eftersom jag själv vill arbeta inom förskolan. Matematik är mitt huvudämne på lärarutbildningen och intresserar mig väldigt mycket, min tidigare musikalutbildning och intresse för musik gjorde att jag ville se sambanden. Och som jag hoppades på stödjer forskarna och teorin det jag tycker borde fungera ihop. Deweys teori om att aktiviteter måste genomföras för att inlärning ska ske uppfylls verkligen genom musikaliska aktiviteter. Det han också står för att är aktiviteterna ska vara uppbyggda på barnens intresse och det tycker jag genomfördes bra under mina
observationer. Det jag kunde se var att alla pedagoger utgick från barnen och gjorde det som intresserade dem. I observation ett fångade pedagogen upp barnens intresse genom att bland annat låta dem fortsätta med att trumma namn där deras intresse kom fram. Läraren hade även valt en låt de flesta hade sjungt på många gånger förut. I observation tre sjöng de flertalet sånger om djur eftersom det var här barnens intresse låg just nu, vilket även det utgår från barnens intresse och därför också Deweys filosofi.
Min huvudfråga ”Hur engagerar förskolelärarna barnen i matematiska aktiviteter under en sångstund?” besvaras på ett ganska tydligt sätt genom att jämföra de matematiska aktiviteterna som genomfördes med läroplanen och Bishops aktiviteter. Detta gjorde att de matematiska aktiviteterna framkom och visades. Förskolelärarna använde i nuläget mycket matematik under sångstunderna. Framför allt att räkna, rumsuppfattning och längder/storlekar. De tyckte också att det kan och ska användas i framtiden. Delfrågorna tillsammans besvarar huvudfrågan och delfrågorna blev besvarade bra.
Delfrågan ”Hur ser förskolelärarna på matematiska aktiviteter under sångstunderna?” skrev jag under analysen framkom tydligt av intervjuerna. Det jag fick fram var att alla förskolelärare såg på matematik under sångstunder som en självklar del. Vilket besvarar huvudfrågans del om hur de matematiska aktiviteterna är upplagda och pedagogernas syn på det.
Delfrågan ”Vilka matematiska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?” framkom också tydligt under analysen genom tabeller. Både genom
35
jämförelse av Bishops aktiviteter och läroplanen. Vi ser dock att inte alla mål i läroplanen genomförs lika enkelt, och att vissa av dem behöver betänkas lite mer. Huvudfrågans del om de matematiska aktiviteterna besvaras bra.
Delfrågan ”Vilka musikaliska aktiviteter använder förskolelärarna under en sångstund?” uppställs under analysen och framkommer relativt tydligt. Min åsikt nu efter
undersökningarna är att denna fråga är relativt irrelevant. Jag känner personligen inte att svaret på denna fråga ger mig någonting för framtiden men det hjälper till att besvara huvudfrågans del om vilka aktiviteter som genomförs. Anledningen att jag inte känner att den ger mig någonting för framtiden är att mina intressen ligger i de matematiska aktiviteterna som genomförs av musikaliska aktiviteter. Det gör att jag får svaret under vilka matematiska aktiviteter som genomförs.
Delfrågan ”På vilka sätt engageras barnen och på vilka sätt är de deltagande?” är betydligt svårare att besvara. Barnen var engagerade under lektionerna och gjorde vad de skulle göra och sjöng med i sångerna. I första undersökningen var barnen lite mer deltagande än i de andra undersökningarna, detta kanske på grund ut av den lilla barngruppen. De engageras inte genom att få bestämma någonting själva direkt utan innehållet är förutbestämt av pedagogerna. Men som jag såg fick barnen i undersökning ett ta störst eget ansvar och välja vad de ville göra och vad de ville använda. Detta leder till att huvudfrågans första del om engagemang inte besvaras till fullo.
Om jag skulle gjort om undersökningen hade jag tagit bort delfrågan om vilka
musikaliska aktiviteter som genomfördes eftersom jag inte tycker att den gav någonting för framtiden. Jag hade också ändrat intervjufrågorna lite. Jag hade formulerat om fråga ett till en enbart ja och nej fråga eftersom jag i nuläget fick svar på resterande frågor mycket under fråga ett. Fråga fem är också en fråga som hade behövts skrivas om eftersom den är otydlig. ”Skulle du kunna ge exempel på begrepp inom matematik som kan användas inom förskolan?”. Vad som menas med användas är nu upp till
förskolelärarna och de kan ha olika bilder av vad detta betyder. Vad jag menar med att ”använda ett begrepp” är att det används med barnen, om begreppen sägs och förklaras. Tillexempel ordet lång används ofta på en förskola genom att man säger ordet lång och visar vad lång är konkret.
36
Mina metoder fungerade bra och jag är nöjd med att observera och intervjua eftersom det besvarade mina problemställningar. Att anteckna och att spela in var de två metoder jag behövde för att få fram ett resultat och kunna analysera. Valet av förskolor hade kunnat väljas annorlunda. Förskolor med större avstånd hade kunnat väljas. Och mer olika sorters förskolor med olika pedagogiska synvinklar så som Waldorf, Montessori och Reggio Emilia inspirerat.
Min åsikt är att jag fick fram ett bra resultat men att förbättringsåtgärder finns. Jag ser att jag i framtiden ska arbeta med matematik under sångstunder men i mindre
barngrupper eftersom undersökningarna visade på att detta fungerar bättre. Även att använda mycket instrument och inte enbart sång då det har lyfts i tidigare forskning och att pedagogerna använder det bra ute i förskolorna.
37
Referenser
Armistead, M. Elizabeth (2007). Kaleidoscope: How a Creative Arts Enrichment Program Prepares Children for Kindergarten. Young Children, 62(6), 86-9. Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Cheek, Joyce M. & Smith, Cyle R. (1999). Music training and mathematics
achievement. Adolescence, 34(136), 759-761.
Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabet (red.) (2006). Matematik i förskolan. Göteborg: NCM/Nämnaren: Göteborgs universitet.
Doverborg, Elisabet (2006). Svensk förskola. I E. Doverborg & G. Emanuelsson (red.),
Små barns matematik (s. 1-10). Göteborg: NCM Göteborgs universitet.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB.
Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i
matematikens värld. Stockholm: Liber.
Geist, Kamile & Geist, Eugene A. (2008). Do Re Mi, 1-2-3: That's How Easy Math Can Be - Using Music to Support Emergent Mathematics. Young Children, 63(2), 20-25. Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling.
Hässelby: Runa.
Jernström, Elisabet & Lindberg, Siw (1995). Musiklust. Hässelby: Runa förlag AB. Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Uppsala: Kunskapsföretaget.
Löfgren, Bitten, Ebbelind, Andreas & Sveriges utbildningsradio AB (2010).
Mattemusik: en metod för ämnesintegrerat lärande. Stockholm: Sveriges
utbildningsradio (UR).
Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk
dokumentation. Stockholm: Skolverket.
Shilling, Wynne A. (2002). Mathematics, Music, and Movement: Exploring Concepts and Connection. Early Childhood Education Journal, 29(3), 179-184.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010). Stockholm: Skolverket.
Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och kultur.
38
Sterner, Görel (2006). I lek utvecklar barn rumsuppfattning och språk. I E. Doverborg & G. Emanuelsson (red.), Små barns matematik (s. 103-115). Göteborg: NCM
Göteborgs universitet.
Sullivan, Phillys (1966). John Dewey´s Philosophy of Education. The High School
Journal, 49(8), 391-397.
Ulin, Bengt (2003). Matematik & musik. Ekelund.
Utbildningsdepartementet (2010). Förskola I utveckling – bakgrund till ändringar i
förskolans läroplan. Stockholm: Regeringskansliet.
Wiklund, Ulla. (2001). Den lydiga kreativiteten: om barn, estetik och lärande. Utbildningsradion (UR).