Intervjun genomfördes med grundidén att få se hur en inköpare arbetar för att genomföra materialanskaffning. Vad inköparen saknar och vad som skulle önskas av ett framtida system var ytterligare frågor vi ville få svar på. Intervjun resulterade inte i att ge svar på förutbestämda frågor, men gav svar på frågor som vi inte tänkt på inför intervjun. Mycket av denna nya information har tagits i beaktande i våra rekommendationer för de nya systemen.
Intervjun genomfördes endast på ett företag, ett Advanced-företag. Företaget var även en existerande System Andersson-kund. Detta har gjort att generella slutsatser har dragits från intervjun där inga nya kunder har fått bidra med information. Dock anser vi att slutsatserna har en hög reliabilitet då företaget har erfarenhet av nuvarande systemet, Andersson Qwick MPS, och kan därför åskådliggöra styrkor och svagheter. Att vi inte genomförde en
kundundersökning hos ett Light-företag beror att vi ansåg att undersökningen på Advanced-företaget var av större vikt, angivet av uppdragsgivaren.
5.2 Light-lösning
Vårt förslag på en Light-lösning i resultatet baseras på en uppdelning mellan högvärdes- och lågvärdesartiklar. Utifrån uppdelningen knyts två olika varianter av beställningsförfaranden. Till lågvärdesartiklar används en
beställningspunkt medan högvärdesartiklarna beställs enligt behov eller bedömt behov.
Till högvärdesartiklarna kan det väljas två olika orderexekveringsalternativ, Express och Regular. De ingående artiklarna i systemet kommer att vara uppbyggda enligt produktstrukturen för att härleda behoven. Vid
orderexekvering kommer operatören att godkänna vald leverantör.
Under arbetets gång diskuterades olika sätt att genomföra materialanskaffning i Light-lösningen. De två alternativen som ständigt återkom var
materialbehovsplanering och beställningspunktssystem. Att vi kom fram till den föreslagna lösningen beror på att vi anser att lösningen är relativt enkel och lätt att förstå vilket är viktigt då vem som helst på företaget ska kunna
genomföra en beställning. En annan fördel gentemot materialbehovsplanering är att den inte är lika resurskrävande.
Lösningen är dock inte optimal eftersom beställningspunkt inte lämpar sig så bra för beroende behov som vid ett oberoende behov. Partiformningsmetoden är inte heller optimal i ett beställningspunktssystem då den är av fast karaktär och kan därför inte i någon större utsträckning anpassas efter nettobehovet. Ett annat osäkerhetsmoment är att systemet baseras på efterfrågan under ledtid. Skulle efterfrågan vara större än förväntad är risken stor att få slut i lager, tvärtom då efterfrågan är mindre så byggs lagret upp.
I förslaget definierar vi högvärdes - och lågvärdesartiklar utifrån
kapitalbindningskostnaden. Denna klassificering gjordes med utgångspunkt från kundundersökningen där det framkom en önskan om att inte ha
kapitalbindning i lager. Vår kritik till denna metod ligger i att
kapitalbindningskostnaden endast är en av flera påverkande faktorer.
Uttagningsfrekvensen är en alternativ klassificering som skulle kunna användas tillsammans med hög- och lågvärdesklassificering då artiklar kan behöva styras på olika sätt.
Valet av kontinuerlig inspektion gjordes då vi anser att det är viktigt att systemet registrerar alla transaktioner för att få så stor precision i beställningarna som möjligt. Alternativet ställer dock höga krav på att
användarna av systemet registrerar varje uttag, kassation och inleverans. Skulle precisionen i nämnda registrering vara låg kommer det förmodligen krävas mer inventeringsarbete.
Definieringen av Express-/Regularfunktion skapades för att vi utifrån
kundundersökningen insåg värdet i att företag arbetar med sina kassaflöden. Nackdelen med metoden är att den endast bygger på en parameter,
ordersärkostnaden. För att optimera funktionerna ännu mer skulle fler parametrar användas.
Det resultat vi har kommit fram till har en relativt låg validitet. Detta då flera av förslagen baseras på kundundersökningen, en undersökning som
5.3 Advanced-lösning
Vårt förslag till en Advanced - lösning är att använda sig utav
materialbehovsplanering. Ingående och viktiga parametrar presenteras nedan i punktform. Indata • Huvudplan • Produktstruktur • Lagerstatus Designparametrar • Partiformning • Säkerhetslager / Säkerhetsledtid • Planeringsperiod • Planeringsfrekvens • Planeringshorisont Påverkbara • Ledtid • Buffert • Partiformningsmetod • Kassationer • Val av leverantör
Vi valde vid inledningsstadiet att avgränsa oss mot alla delar som gränsar till materialanskaffningsprocessen. Detta gjordes för att sätta arbetet inom rimliga gränser. Avgränsningen har fört med sig att vi får anta att det finns en
fastslagen huvudplan. Detta har fört med sig att vi inte får med oss alla aspekter från en huvudplan som på olika sätt har en betydande roll. Vi ser att ett typiskt Advanced-företag arbetar med kundorder, då materialbehovsplaneringen används med fördel.
Att vi i resultatet valde att poängtera att använda lägstanivåkodning och multipla produktstrukturer beror på att tillverkande företag oftast har olika produkter med samma ingående komponenter. Funktionerna tror vi vid implementeringsstadiet kommer att kräva stora resurser men ska efter
färdigställandet skötas av systemet i bakgrunden. Att lagerstatusen är korrekt angiven anser vi är en förutsättning för att beställningarna ska ske på korrekt sätt.
Den partiformningsmetod som användaren väljer att använda är upp till företaget och är inget vi vill ha en påverkande roll i, men vi anser att den bör vara förutbestämd. Att vi i resultatet nämner möjligheten att använda oss av säkerhetslager beror på att vi valde att generalisera eftersom alla företag inte arbetar efter samma premisser som referensföretaget.
I resultatet rekommenderas att dagsplanering ska användas. Den fördel vi såg gentemot andra planeringsperioder var att denna metod medgör en utökad kontroll över ledtider och en korrektare tidsfasad information. Detta tycker vi är viktigt eftersom ett Advanced-företag har mer resurser med bland annat dedikerad inköpspersonal. Informationen i systemet rekommenderade vi att uppdatera med en fullständig omplanering. Det leder till att det krävs mer kapacitet av systemet, men kommer skydda mot oförutsedda händelser. Att vi valde att rekommendera en fullständig omplaneringsfrekvens beror på att vi såg en möjlighet att undvika nervositet i systemet. Valet av ackumulerad ledtid som planeringshorisont gjordes utifrån kontrollen den medför.
Valet av påverkbara parametrar gjordes då samtliga av parametrarna ligger på artikelnivå. Skulle andra parametrar såsom produktstrukturer ändras skulle hela systemet potentiellt påverkas.
I Advanced-lösningen ingår även en leverantörsutvärdering. Anledningen till att vi valde att ta med denna del är ett resultat av intervjun, där det framkom att en sådan funktion var efterfrågad.
Vi anser att Advanced-lösningen har en relativt hög validitet då vårt resultat och slutsatser grundar sig på litteratur och kundundersökning.
5.4 Övriga reflektioner
Vi anser att syftet och målet har uppnåtts då vi i rapporten har presenterat olika parameterframtagningar, två olika lösningsförslag och en kundundersökning. Dock känner vi i efterhand att uppgiften kunde ha genomförts på ett annorlunda sätt. Exempelvis kunde en mer grundläggande kundundersökning med fler deltagande företag ha genomförts.
Då ingen av författarna har tidigare erfarenheter av materialplaneringssystem har det varit svårt att förstå hur ett system arbetar. Att vi inte har arbetat med ett
6 Referenser
Litteratur
Arnold, J.R.T, Chapman, S.N, Clive, L.M. (2008). Introduction to Materials Management – Sixth Edition. New Jersey: Pearson Prentice Hall ISBN: 978- 0- 13- 242550 - 6
Jonsson, P, Mattsson, S. A. (2005). Logistik- Läran om effektiva materialflöden. Lund: studentlitteratur.
ISBN: 978-91- 44- 04182-7
Mattsson, S. A, Jonsson, P. (2003). Produktionslogistik. Lund: studentlitteratur ISBN: 91- 44- 02899-7
Olhager, J. (2000). Produktionsekonomi. Lund: studentlitteratur. ISBN: 978- 91- 44- 00674-1
Vollmann, T.E, Berry, W.L, Whybark, D.C, Jacobs, F.R.( 2005).
Manufacturing Planning and Control for Supply Chain Management- Fifth Edition. McGraw - Hill/ Irwin.
ISBN: 007-229990-8 Artiklar
Wikner, J. Rudberg, M. (2005). Introducing a customer order decoupling zone in logistics decision-making, International Journal of logistics, vol. 8, No. 3, ss. 626
Internet
Plan (2004). Logistikens termer och begrepp – sammanställd av Mattsson, S. A.[Elektroniskt]. Tillgänglig:
http://www.plan.se/files/plan_mattsson_logistikens_termer_och_begrepp_2004 .pdf
2008-03-25 13.40
Föreläsningsmaterial
Rudberg, M. (2004). Material- och produktionsstyrning (MPS). Kurs: Logistik och MPS, utgiven av Tong Persson (2008), Jönköpings Tekniska Högskola
Muntliga
Göran Elm, System Andersson Andreas Käll, System Andersson Johan Ljunggren, Intratech