Slutsats och diskussion

Min tanke med undersökningen har varit att ta reda på samiska elevers upplevelse av skolans förmedling av den samiska kulturen och traditionen. Metoden i arbetet var dels intervjuer med elever med integrerad samisk undervisning. Något jag tar med mig från arbetet är mötena med eleverna från den integrerade undervisningen. Dessa intervjuer gav mig en inblick hur elever med samisk bakgrund upplever hur deras kultur samt traditioner tas upp i skolans

undervisning. Utan dessa intervjuer hade undersökningen inte fått en samma bra grund att stå på. Hade intervjuer med elever i årskurs 9 varit möjligt hade detta varit intressant. Då jag själv upplevde att eleverna i årskurs 7 hade generellt lite svårare att besvara frågorna under

intervjun än eleverna i årskurs 8 hade. Detsamma gäller det med enkäterna att svaren från de äldre eleverna generellt var längre samt motiverande. Avståndet till den undersökta skolan i södra Norrland har spelat en roll, återkoppling samt uppföljning av visa frågor har varit svårt i visa avseenden. Jag hade önskat det funnits mer tid till att undersöka fler skolor i Norrland. Sammanfattningsvist visar min studie att elever i årskurs 7-9 med samisk/icke- samisk bakgrund, upplever skolans förmedling av den samiska kulturen och traditionen som mindre bra. Med mitt resultat av min genomförda undersökning vill jag bidra med till debatten att den svenska skolan bör bli bättre på att förmedla samt belysa minoriteter i

undervisningssammanhang. Skolan ska vara en plats där ingen ska utsättas för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning (Skolverket 2011, 7). Att skolan skall vara en plats fri från diskriminering på grund av etnisk tillhörighet kan förebyggas genom kunskap om minoriteter i undervisningen, anser jag. Att samiska elever ska slippa bli kallade nedvärderande ord som ”lappjävel” är något som skolan ska bemöta med kunskap. Lärarutbildningen måste enligt min mening bli bättre på att belysa minoriteter i

undervisningssammanhang. Av egna erfarenheter har nationella minoriteter belyst ytterst lite inom undervisningssammanhangs. Något som jag tror hade kunnat bidra med att blivande lärare från början blir medvetna om betydelsen av att lyfta upp minoriteternas kulturer och traditioner mer i skolans undervisning. Enligt egna meningar måste den vanliga skola bli bättre på att lyfta upp den samiska kulturen i undervisningen. Skolan ska vara en intuition som sprider en tidsenlig fakta och inte förmedla stereotypabilder samt skapandet av de andra i undervisningssammanhang. Därför anser jag att läraren har ett ansvar gällande vilka

läroböcker som används. Jag vill arbeta som lärare i en skola som står upp för alla människors lika värde samt förmedla kunskap om flera olika kulturer, så att allt fler elever känner sig

traditionen visar min undersökning på att elever, med samisk samt icke samisk bakgrund, delar uppfattning om att skolan är mindre bra och till och med ”dålig” på att belysa den. Resultatet i undersökningen speglar de samiska elevernas egen upplevelse av hur deras kultur och tradition inte synliggörs tillräckligt i skolans undervisning. Även elever med icke samisk bakgrund bekräftade skolans frånvaro av samisk undervisning av kultur och tradition. Något som framkom under intervjuerna med samiska elever är att de upplever en stark oro över att deras kultur och tradition inte ska finnas kvar i framtiden. Vilket enligt mig hade kunnat förbättras om skolan lyfte upp samt synliggjorde den samiska kulturen och traditionen mer i skolans undervisning. Okunskap i form av negativa angrepp från elever med icke samisk bakgrund, hade enligt mig kunnat motverkas med mer kunskap om den samiska kulturen i skolans undervisning.

Min undersökning har bara berört den samiska minoriteten, det hade dock varit intressant att undersöka hur andra minoriteter synliggörs i skolans undervisning. Min önskan är att alla elever i skolan ska känna sig synliggjorda i undervisningen. Det är inte bara

majoritetssamhället som ska synas i skolan, utan läraren ansvarar även för att belysa minoriteters kulturer och traditioner.

9. Referenser

• Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl.

Stockholm: Liber

• Andersson, Bo (red.) (2013). Samer: om Nordmalingdomen och om ett urfolks

rättigheter och identitet. 1. uppl. Norsborg: Recito

• Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

• Elenius, Lars (2006). Nationalstat och minoritetspolitik: samer och finskspråkiga minoriteter i ett jämförande nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

• Elenius, Lars & Ericsson, Leif (red.) (2009). Är vi inte alla minoriteter i världen?: rättigheter för urfolk, nationella minoriteter och invandrare : en antologi från MR- dagarna 2008. Stockholm: Ordfront

• Eriksen, Thomas Hylland (red.) (2002). Flerkulturell forståelse. 2. uppl. Oslo:

Universitetsforlaget

• Fanon, Frantz (2007). Jordens fördömda. [Ny utg.] Stockholm: Leopard

• Hall, Stuart, Evans, Jessica & Nixon, Sean (red.) (2013). Representation. 2. ed.

London: SAGE

• Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3.

[rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

• Lindmark, Daniel & Sundström, Olle (red.) (2016). De historiska relationerna mellan

Svenska kyrkan och samerna: en vetenskaplig antologi. Bd 1. Skellefteå: Artos & Norma

• Lundmark, Lennart (2008). Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront

• Mörkenstam, Ulf (1999). Om "Lapparnes privilegier": föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883-1997. Diss. Stockholm: Univ.

• Nordling, Sonja, Doj-Sporre, Birgitta & Jacobsen, Anna (red.) (1991). Vårt liv: Min eallin = Mijjen jieleme = Mija viesson : samiska dikter. Arvidsjaur: Kulturutskottet, Same ätnam

• Olsson, Henny & Sörensen, Stefan. (2009). Forskningsprocessen kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Enskede: TPB

• Said, Edward W. (1993). Orientalism. Stockholm: Ordfront

• Samebarnens skolsituation: sameskolor: skolor med integrerad samisk undervisning. (1994). Stockholm: Skolverket

• Skolverket (2011) läroplan för grundskolan

• Thörn, Håkan, Eriksson, Catharina & Eriksson Baaz, Maria (red.)

(1999). Globaliseringens kulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa