Mycket av de grundtankar som finns i skolans värld är att undervisningen skall vara av icke- konfessionell karaktär och detta märks främst på religionskunskapen. Ämnet i sig har genomgått en rad förändringar genom årens lopp och betoningen av ämnet kristendom har förändrats då kraven från samhället och omgivningen blivit annorlunda. Ämnet har idag en större omfattning av allmänna livsfrågor och samtal om identitet. Likaså har idrottsundervisningen genomgått förändringar från fysiskt uppfostrande till att idag vara en möjlighet för många av våra ungdomar en chans till fysisk aktivitet och emotionella utlopp utöver skolans idag mest stillasittande undervisning.
Litteraturen och intervjuerna visade på att den enskilde individen kan få fysiska och emotionella behov tillfredsställda under fysisk aktivitet. Att de ungdomar som idrottade även på sin fritid skulle vara mera framåt och ha utvecklade egenskaper kring värderingar relaterade till lagarbete och empati visade sig den idrottspsykologiska litteraturen även ha belägg för. Dessa sociala värderingar såsom till exempel empati, menar vi visar på att ungdomen inte bara formar sin identitet, utvecklar sin förmåga att förstå och reflektera över sig själv och sitt liv enbart utifrån ämnet religionskunskap utan även från idrottskunskapen. I boken Idrottspsykologi belyser även Hassmén m.fl. att för den enskilde individen så kan idrotten tillfredställa både fysiska och emotionella behov. Känslan av att få vara en del av en gemenskap kan innebära ett positivt inslag i människors liv.
Ännu en gång vill vi poängtera att samtliga av dessa ungdomar höll på med någon form av fysisk aktivitet på sin fritid vilket kan ha påverkat undersökningens resultat.Att alla fyra eleverna deltog i någon aktivitet på sin fritid visste vi inte från början. Detta anser vi ha påverkat resultatet positivt eftersom den känsla som finns av att tillhöra en gemenskap eller grupp innebär positiva inslag i individers och ungdomars liv.
Resultatet av denna undersökning blev att eleverna fann att de var sig själva under idrottslektionerna och att deras identitet var densamma oavsett i vilka andra sociala sammanhang de befann sig i. Litteraturen skriven av Erikson menade på att samma resultat dvs. att identiteten är en upplevelse av att människan är densamme oavsett vilka roller personen antar eller vilka situationer personen befinner sig i.
Samtidigt kan elevernas ålder ha spelat in på undersökningens resultat då samtliga elever befann sig i den höga adolescensåldern vilket kan betyda att deras självbild ibland inte är realistisk. Samtidigt visade resultatet att samtliga elever uppgav att de under idrottslektionerna var sig själva och hade samma identitet även utanför skolans värld. På så sätt kan det vara möjligt att våra intervjupersoner ha fullbordade identiteter, enligt vad James Marcia skriver om i boken Ungdomar och identitet.
Lärarnas intervjuresultat visade på att de inte ansåg att eleverna formade sin identitet under idrottslektionerna. De kunde se och uppleva vilka elever som på sin fritid höll på med någon sport eller annan aktivitet där individen var i centrum. Detta avspeglades i deras engagemang och ansvarskänsla under idrottsundervisningen.
För att summera och avsluta detta arbete vill vi som författare diskutera arbetets gång och utveckling samt litteratur. Det svåraste för oss har varit att inhämta material till denna studie eftersom ingen tidigare forskning finns att tillgå om ämnet. När väl materialet hittades skulle sovringen göras för att få så bra källor som möjligt. Vi tycker att Lalander och Johanson bidragit med passande litteratur då de behandlar ungdomar, identitet och ungdomsgrupper. Erikson har även varit lämplig eftersom hans teori talar om ungdomstiden som ett stadium i livet där den psykosociala konflikten kan innebära identitetsförvirring. Hassmén m.fl. och deras teorier kom också att vara till stor nytta för oss, eftersom de belyser sociala värderingar och att fysisk aktivitet kan tillfredställa emotionella behov.
Till slut behövdes intervjupersoner för att kunna fullfölja och slutföra denna studie. Intervjuerna gick enligt planerna, men återigen så kan ett eventuellt bortfall synas och då med hänsyn till att vi inte hade tillgång till bandspelare under intervjuerna.
Vi är nöjda med vårt resultat även fast vi kanske i en början hade hypotesen om att utfallet skulle bli mer märkbart och tydligare. Tydligare eftersom vi, både är religionsvetare och idrottsvetare, ser ett samband mellan dessa två ämnen där idrottsundervisning och idrott i allmänhet bidrar till en ökad förmåga och förståelse över sig själv, sitt liv och sin identitet.
6.1 Förslag på fortsatt forskning
Med hänsyn till att denna undersökning mellan dessa två ämnen är bland det första av sitt slag tror författarna att det hade varit intressant att genomföra en studie där man faktiskt ämnesintegrerade dessa två ämnen för att se hur utfallet hade blivit. Hade det i praktiken gått att sammanfläta dessa två ämnen under rubriken exempelvis etik och moral? Det hade också varit intressant om man hade gjort en studie en längre period där både idrottslärare och religionslärare samarbetat och blivit införstådda med syftet att ämnesintegrera.
Referenslista
Böcker:Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red)(2005) Textens mening och makt. Studentlitteratur, Lund
Blom,K Arne & Lindroth, Jan (1995) Idrottens historia- från antika arenor till modern
massrörelse. SISU idrottsböcker, Malmö
Bonniers (1985) Den svenska historien band 9,11-13,15. Stockholm
Dunning, Elias & Norbert, Elias (1986) Från riddarspel till fotbollsturnering- sport i
sociologisk belysning. Atlantis, Stockholm
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur, Lund.
Frisén, Ann & Hwang, Philip (2006) Ungdomar och identitet. Natur och kultur, Stockholm Hassmén, Peter & Hassmén, Natahlie & Plate, Johan (2003) Idrottspsykologi. Natur och Kultur, Falköping.
Jönsson, Rune & Liljefors Persson, Bodil (2006) Educare vetenskapliga skrifter. Lärarutbildningen, Malmö Högskola
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2002) Ungdomsgrupper i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund
Larsson, Göran (2003) Talande tro ungdomar, religion och identitet. Studentlitteratur, Lund Nylén, Ulrika (2005) Att presentera kvalitativ data- framställningsstrategier för
empiriredovisning. Liber ekonomi, Malmö
Palhm, Lars Gunnar (2007) Från kristendom till religionskunskap. Högskolan i Kalmar, Lärarprogrammet
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder- att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund Prismas (1983) stora uppslagsbok- band 3. Prisma, Stockholm
Rydberg, Lars & Sjöholm, Lars (1994) Idrott och hälsa- ha hälsan och må bra. Bonnier utbildning AB, Falköping
Thurén, Torsten (1991) Vetenskapsteorier för nybörjare. Liber, Stockholm Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur, Lund Werner, Lars (2007) Grundskolans regelbok. Elanders Sverige AB. Vällingby Internet:
Bilaga 1
Intervjuguide till elever. • Ålder?
• Är det bra att ha idrott på skoltid? Varför det? • Vad tycker du är kul resp. tråkigt på skolidrotten? • Känner du att du får ta plats på skolidrotten? • Hur viktigt är det att vara duktig på skolidrotten? • Är det viktigt att alla får vara med under lektionstid? • Är du dig själv under idrottslektionerna? Varför?
• Vad får du utlopp för under idrottslektionerna?( glädje, ilska, gemenskap, utmattning) • Har du bestämda ritualer på idrotten ex var du sätter dig?
• Upplever du stress under idrottslektionerna? Ja Nej Varför? • Utövar du någon annan idrott? Vilken/vilka?
• Hur kommer det sig att du började idrotta? • Vilken betydelse har idrotten i ditt liv?
• När du idrottar, upplever du att du tillhör någon grupp? • Har du några sportsliga förebilder? Vilka och varför just de?
• Vad tycker du att du är duktig i resp. sämre i när det gäller idrotter? • Är du dig själv när du utövar din egen sport?
• Om du inte idrottar, gör du något annat på din fritid? Vad gör du? • Känner du ett inre lugn under idrottslektionerna?
• Vilken betydelse har skolidrotten för dig?’
• Kan du se ett samband mellan religionsundervisningen och idrotten i skolan?
Intervjuguide till lärare.
• Antal år inom idrottsläraryrket? • Varför blev du idrottslärare?
• Vilka kriterier anser du vara viktiga för att bli en bra idrottslärare?
• Tycker du att det finns skillnader på idrottande elever och de som inte är aktiva utöver skolidrotten?
• Vad är det som skiljer?
• Finns det skillnader i deras identitet?
• Tar eleverna lika stor plats? Vilka är skillnaderna?
• Tror du att eleverna under idrottslektionerna söker efter sin identitet? • Ser du skillnad på de olika åldersgrupperna?
• Hur ser du på skolidrottens framtid?
• Kan du se ett samband mellan idrott och religionsundervisning?