MALMÖ HÖGSKOLA LÄRARUTBILDNINGEN IS
Examensarbete 15 HP
RELIGIONSKUNSKAP OCH IDROTT
- en gränsöverskridande studie iungdomars sökande och formande av identitet.
RELIGION AND PHYSICAL EDUCATION
- A Cross disciplinary study in the search for and forming of Identity among youth
ANNA OLSSON DON MAGNUSSON
Lärarexamen 270 hp Handledare: Torsten Janson Religionsvetenskap och lärande Examinator: Anders Lindh Slutseminarium 2008-01-14
Arbetets art: examensarbete 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Religionskunskap och idrott- en gränsöverskridande studie i ungdomars sökande och formande av identitet
Författare: Anna Olsson & Don Magnusson Handledare: Torsten Janson
ABSTRACT
Uppsatsens syfte är att undersöka om religionskunskapens identitetsfrågor kan formas och sökas under idrottslektionerna av ungdomar.
Metoden är en kvalitativ undersökningsform med djupintervjuer av elever samt undervisande idrottslärare. Till vår hjälp har litteratur av både religionsvetenskaplig och idrottspsykologisk form samt kursplaner och läroplaner instuderats.
Resultatet visar på att eleverna som deltagit i undersökningen inte upplever att de tar sig en annan identitet vare sig under eller utanför idrottsundervisningen. Den roll de har under idrotten är densamma i andra sociala sammanhang.
Lärarna menar att det tydligt märks vilka elever som idrottar på sin fritid utöver skolidrotten då dessa är mera framåt och ansvarstagande. Dock kan de inte uppleva någon identitetsformande/ sökande under undervisningstillfällena. Även om personlighetsrollen vilken ungdomarna intar under skolidrotten utvecklas innebär detta följaktligen inte att deras identitet formas.
Efter att har gjort denna undersökning kan vi dra våra egna slutsatser om religion och idrott integreras med varandra, och om skolidrotten påverkar ungdomars skapande av identitet. Vi ser ett klart mönster i hur skolidrotten påverkar ungdomarna gällande känslor. De känner sig mera fria och visar på att idrott ger dem en möjlighet till att få känna glädje och gemenskap. Sociala värderingar som att alla skall få vara delaktiga och få känna sig behövda var viktigt för de individer som vi intervjuade, men att se en länk mellan dessa två ämnen utifrån vår analys och de personer vi valde att intervjua visar det sig inte vara tydligt.
NYCKELORD:
Religionskunskap, Idrott, Ungdomar, Identitet, Kvalitativ undersökningsmetod.INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning...7
1.2 LpO94/kursplan...10 1.3 Syfte...…..11 1.4Frågeställningar...….112. Kunskapsbakgrund
...………132.1 Från kristendom till religionskunskap...………14
2.2 Skolidrottens historik och betydelse...………15
3. Teoretiska utgångspunkter
...………173.1 Ungdomar, identitet och genus...………..17
3.2 Ungdomsgrupper...……….20
4. Metod...…23
4.1 Val av metod...……...23
4.2 Kvalitativ och kvantitativ metod...…………23
4.3 Urval...25 4.4 Datainsamling...25 4.5 Etiska överväganden...……25 4.6 Metoddiskussion...26
5. Resultat...…….29
5.1 Enskilda intervjuresultat...……… 29 5.2 Sammanfattning av intervjuerna...…………366. Slutsats och diskussion
...………..396.1 Förslag till fortsatt forskning...………… 41
Referenslista………42
1. Inledning
I boken Talande tro (2003) skriven av Göran Larsson står det att, med den kunskap som finns gällande vuxna och sambanden mellan religion och identitet är forskningen av ungdomars syn på religion och identitet, förbisedd av bl.a. religionsvetare och ungdomsforskare, inte bara i Sverige utan även utomlands (Larsson, 2003:18). Larsson (2003) som refererar till Hagevi menar att bilden som uppvisas blir att det inte finns något intresse hos ungdomar för religion men i själva verket uppvisar dagens unga ett intresse som är värt att kartlägga (Larsson, 2003:18).
Larsson säger vidare att 2002 var 14 % av den svenska befolkningen, enl. Statistiska centralbyrån, i åldrarna mellan 14 och 25 år. Trots detta är det vanligt att dessa åldersgrupper glöms bort eller helt enkelt negligeras i det religionsvetenskapliga studiet där man undersöker hur ungdomar förhåller sig till frågor gällande religion och religiositet. Inte bara studier gjorda av forskare utan även i skolans värld, vid högskolor och universitet samt i samhället i stort är det sällan eller aldrig så att frågor gällande ungdomars syn på religion och identitet samt utövandet av religion diskuteras (Larsson, 2003:13).
För oss blir det intressant att göra denna studie om religionsundervisning och skolidrott för att se om dessa kan ämnesintegreras. Detta för att se om skolidrotten har påverkan på ungdomars identitetsskapande och vilken roll som ungdomarna intar i andra sociala sammanhang utanför skolidrotten.
Kristendomsundervisningen har i svensk skola haft en framträdande roll under skolans historia då den under större delen legat under och varit styrd av den svenska statskyrkan. I ett examensarbete, Från kristendom till religionskunskap (2007), skriver författaren att syftet i över hundra år var att skolundervisningen skulle undervisa eleverna i dogmatiska sanningar där det egna tänkande inte reflekterades eller rättare sagt man lade ingen större vikt vid reflektioner (Palhm, Lars Gunnar. 2007:6).
Luthers lilla katekes togs bort 1919 som obligatorisk litteratur och det var ett stort steg mot att försöka skapa en religiöst neutral skola. Istället påbörjades bibelstudier och läran om dess etik. I denna skolplan från 1919 tas det även upp att läraren bör ta hänsyn till skilda elevers trosuppfattning (Palhm, Lars Gunnar. 2007:6).
De kristna värderingarnas inflytande har varit stora i den svenska skolan fram till 1962- års läroplan då eleverna skulle ges en objektivare undervisning om religion som inte enbart skulle innefatta kristendomen och dess historia. Under 1900-talet har undervisningen i kristendom gått från dogmatisk polyfonisk, dvs. innehållet fick mer mångfald till ämnet religionskunskap där undervisningen ger eleven möjlighet att studera och läsa om andra trosuppfattningar. Att numera reflektera över det lästa materialet är även en förändring (Palhm, Lars Gunnar.2007:6).
I en rapport om den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 som kom ut 2006 har författarna, Jönsson, Rune & Liljefors Persson, Bodil sammanfattat förändringarna i religionskunskapsämnet. Det står bl.a. att läroplanen för ämnet religion har ändrats genom tiderna och inte minst under 1900-talet. 1955 hette ämnet ” Kristendom” I Lgr62 fick ämnet rubriken kristendomskunskap för att sedan ändras till religionskunskap i Lgr69. Jönsson och Liljefors menar att undervisningen går från att ge en allsidig och objektiv undervisning i kristendom till att bli mer fokuserad på religionskunskap (Jönsson, Rune & Liljefors Persson, Bodil Educare vetenskapliga skrifter 2006). Det förekommer i Lgr80 anvisningar till läraren att denne har stor frihet att utgå från elevernas frågor och att planera undervisningen tillsammans med klassen. Syftet är att utgå från elevernas erfarenheter och diskutera vad som är aktuellt från och för eleverna. I Lgr 80 är det första gången som läroplanen starkare betonar religioners och livsåskådningarnas roll för individen än som tidigare då det fokuserades på historiska och sociologiska perspektiv (Jönsson & Persson. 2006:11f).
I LpO 94 står det bl.a. att ämnet religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv och sitt liv.
Ämnet religionskunskap har genomgått många förändringar med åren då fokus lyfts till individen än som förut enbart mot religionen och i Sveriges fall kristendomen. Att sätta individen i centrum ger möjlighet till att hitta egna tankesätt och ideal för hur man vill leva sitt eget liv. Frågan är om man enbart under de utlagda timmarna för religionskunskap utvecklar förmågan att förstå och reflektera över sig själv och sitt liv. Ett mer praktiskt ämne som idrott kan eventuellt möjliggöra en ökande förståelse om sig själv och kunskapen om andra människor.
Skolidrotten idag kan för många upplevas som veckans höjdpunkt medan andra ser det som ett onödigt ont. Med hjälp av idrott kan ungdomar söka sin egen väg och identitet. Som påpekas i Elias Dunnings Från riddarspel till fotbollsturnering (1986) har många människor, gamla som unga, någon form av relation till idrotten. De kan antingen vara som aktiva, ledare, föräldrar till idrottande barn eller som åskådare och de flesta människor har en positiv inställning till idrott (Dunning 1986:7).
I boken Idrottspsykologi (2003) skriven av Hassmén, Hassmén och Plate belyser författarna att för den enskilde individen kan idrotten tillfredställa både fysiska och emotionella behov. Att fysisk rörelse är gynnsam för människans fysiska och psykiska hälsa är idag ett vedertaget faktum och att vara del i den gemenskap som idrotten medför kan innebära ett positivt inslag i människors liv. Idrottsdeltagande kan fungera som en process genom vilken barn och ungdomar lär sig hur de ”passar in”(eller inte) i samhället. Med hjälp av idrott kan barn och ungdomar utveckla egenskaper och värderingar relaterade till exempelvis lagarbete och empati, värderingar vilka är starkt sammanlänkade med dominerande sociala värderingar (Hassmén, Hassmén & Plate 2003: 201).
För vår del som både religionsvetenskaps- och idrotts pedagoger har vi uppmärksammat att mellan religionsvetenskap och idrott, i sig vitt skilda ämnen, finns ett samband värt att notera och undersöka djupare. Hur vi än vänder och vrider på ämnena var för sig kommer religion och livsåskådningsfrågor att vara centrala för de ungdomar vilka vi kommer att undervisa oavsett ämne.
I ämnet idrott och hälsa kommer individen i kontakt med vad hon/han klarar av och kan mäta sig med andra när det gäller fysisk prestation. Att utöva någon idrott eller att vara med under idrottslektionerna ställer individen inför existentiella frågor. Även framtidsfrågorna står i centrum för vårt andliga liv och välbefinnande. Hur vi hanterar existentiella frågor betyder mycket för vår psykiska och fysiska hälsa. Den psykiskt friska människan tar vara på inre och yttre resurser och detta gynnar därmed den fysiska hälsan. Att tänka på är att en god yttre miljö och en frisk kropp inte är någon garanti för ett psykiskt välbefinnande (Rydberg & Sjöholm, 1994: 25f).
Med denna kunskap blir det för oss ännu intressantare att göra denna undersökning för att, inte minst för vår egen del utan även för religionsvetare och idrottsvetare, försöka finna svar
och visa på att ett arbete över ämnesgränserna kan öka förståelsen för ungdomar och deras syn på hur ämnet idrott är med i sökandet samt formandet av deras identitet.
Frågor om identitet utgör en stor del av många ungdomars liv och att ett praktiskt ämne som idrott kan vara en del i detta sökande efter en djupare förståelse och förtrogenhet om sig själv som individ. Till exempel, individen får en större medvetenhet om sin fysiska kapacitet och kroppskännedom. Detta är frågor som vi anser vara viktiga att undersöka.
Med utgångspunkt i religionskunskap vill vi se om det kan finnas en möjlig väg för våra ungdomar att reflektera över sig själv och sin identitet under skolans idrottsundervisning. Frågor som då kan tas upp är om skolidrotten är en viktig del i ungdomars sökande och formande efter sin identitet.
1.2 LpO94/ kursplan
Kursplaner i religionsvetenskap och idrott samt LpO94 har även legat grund för denna undersökning och dess frågeställning.
I läroplanen står klart och tydligt vad skolan och eleverna skall sträva efter och vad som skall uppnås. Under rubriken grundläggande värden står:
”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i
skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö” (1 kap. 2 §).
LpO94 ger en tydlig bild av vilka mål skolan med dess elever, lärare och rektorer har att uppnå. För att få en ökad förståelse för att de värden vilka tydligt finns beskrivna i LpO94 att dessa återkommer i samtliga ämnen har vi hittat följande citat för ämnena Religionskunskap och idrott. Dessa visar även på att det finns paralleller att dra mellan dessa två skilda ämnen. I kursplanen för religionskunskap under rubriken ämnets syfte och roll i utbildningen finns att läsa:
”Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt. Att bearbeta existentiella frågor och trosfrågor och att betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig utvecklingsprocess”
Vidare under rubriken ämnets karaktär och uppbyggnad står:
”Religionskunskapsämnet har som utgångspunkt människans frågor inför livet och tillvaro oavsett om dessa uttrycks religiöst eller inte. Att medvetet och metodiskt bearbeta livsfrågorna hör till ämnets kärna”
Med utgångspunkt ur kursplanen för religionskunskap kan man vidare se snarlika formuleringar i kursplanen för Idrott och hälsa. Syftet och vad för roll ämnet har i utbildningen är följande:
”Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan/…/ delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra.”
”Ämnet står för en helhetssyn på människan, dvs. att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra, och kan på så sätt medverka till att elevens kroppsuppfattning utvecklas”.
1.3 Syfte
Syftet med denna undersökningsstudie är att undersöka religionsvetenskapens identitets teoretiska frågor kan relateras till skolidrotten och då om denna i praktiken kan vara en del i och påverka individens formande av identitet. Vi vill se på vilket sätt skolidrotten upplevs och formar ungdomars identitet. Identitet för oss ses som ett rollspel där individen speglas och formas efter dennes omgivning. Syftet är även att se om denna identitet återkommer i andra sociala sammanhang än skolidrotten.
1.4 Frågeställningar
Frågeställningarna till denna undersökning kan struktureras upp på följande sätt: • Vilken påverkan har skolidrotten på ungdomars identitetsskapande?
• Vilken identitetsroll intar ungdomar i andra sociala sammanhang utanför skolidrotten?
2 Kunskapsbakgrund
Eftersom denna studie är den första i sitt slag finns det ingen litteratur eller tidigare forskning till vår hjälp. Det gör att vi får inhämta litteratur och material från både religionsvetenskapligt och idrottspsykologiskt håll.
Syftet med denna bakgrund i socialpsykologi anser vi har att göra med de relationer individen/ungdomen möter i sitt samspel med andra människor, deras trosuppfattning och i olika miljöer.
Hassmén m.fl. säger att människor befinner sig ständigt i sammanhang med andra människor, det kan vara både direkt och indirekt via tankar, minnen och fantasier. Hur individen beter sig har att göra med detta sociala sammanhang. Det påverkar även individens känsloyttringar dvs. om och hur dessa förs fram (Hassmén, Hassmén & Plate 2003: 185ff).
I den sociologiska litteraturen märks en klar tendens av att betrakta idrott som ett tidsfördriv och som enbart ett avkopplande komplement till det dagliga stressiga arbetet. Meningen med idrotten ses som ett medel att komma undan verkligheten och det dagliga arbetet för att sedan kunna öka individens förmåga att klara av det.
Tidsfördriven ses enligt Dunning och Elias som tillfällen till upplevelser som är utestängda från de strikt rutinbundna delarna av livet. De utgör för individen en möjlighet till utlopp för positiva känslor och njutningar tillsammans med andra. Människor kan även genom idrotten ges möjlighet till att få uppleva en frihet från de dagliga rutiner individen har i livet (Dunning, Elias 1986:161).
Att se idrott som ett tidsfördriv där människor ges möjlighet till frihet från dagliga rutiner och avkoppling kan spela en stor roll i ungdomars och andra människors liv till reflektioner om sig själv och den identitet de tar sig.
Socialpsykologi utgör en bro mellan psykologin, som studerar individen samt sociologin vilken studerar samhället (Hassmén, Hassmén & Plate 2003: 185ff).
Definitionen av socialpsykologi lyder: studiet av människan i hennes relationer till andra och den sociala miljöns inflytande på individens utveckling och beteende (Prismas stora uppslagsbok, 1983: band 3).
Det finns flera olika teoretiska perspektiv inom socialpsykologin som rör människans sociala beteende, utifrån ett visst perspektiv studerar forskare och resonerar kring de socialpsykologiska företeelserna. För samtliga av dessa perspektiv finns gemensamt att det finns samspel mellan individer och dess omgivning ( Hassmén, Hassmén & Plate 2003: 185ff).
2.1 Från kristendom till religionskunskap
Svensk undervisning har genom tiderna varit varierande. I Bonniers Den svenska historien band 9 står om 1724 års skolordning blev det stadgat att föräldrarna i första hand var ansvariga för barnens undervisning och var även skyldiga att se till att ”flitigt hålla sina barn till att lära läsa i bok och deras kristendom”. Om sedan föräldern i fråga inte kunde läsa blev det ett uppdrag för skolmästaren att instudera in Luthers lilla katekes vilken prästen sedan kom för att förhöra (Bonniers, Den svenska historien band 9. 1985: 186ff).
Att det i första hand var föräldrarnas ansvar hade att göra med Luthers lära om familjens stora roll i barnens uppfostran till goda familjemedlemmar och medborgare (Bonniers, 1985). Vidare skrivs i Den svenska historien, band 11, att mot slutet av 1700-talet förändrades det pedagogiska klimatet i Sverige. Fokus låg nu istället mer på skönlitteratur och humanistiska vetenskaper. Med denna förändring och nya moderna tankar började även fotfästet i religionen undan för undan att förloras. Följden blev eleven i fokus och att utveckla denne till en god medborgare och människa. Denna utveckling gällde underförstått inte de barn som gick i vanlig folkskola utan de av det högre skiktet i Sverige under denna tid (Bonniers, Den
svenska historien band 11. 1985: 58ff).
Fortsatt läsning i Bonniers, Den svenska historien, band 12.(1985) dyker termen folkskola dyker först upp under 1800-talets första del. Kyrkan som under denna tid höll i folkskoleundervisningen var även de intresserade av denna utveckling men att utöka undervisningen till annat än ren kristendomsundervisning var det många som satte sig emot, bl.a. Gustav den III:s rådgivare. Det var inget för vanliga människor. Andra sammanslutningar var betydligt mer positivt inställda till denna folkundervisning och detta ledde till att det år 1814 fanns både fasta och ambulerande skolor. I regel kunde man numera erbjuda bättre undervisning i kristendom, läsning, skrivning och räkning. Fortfarande gäller detta dock inte skolorna ute på landsbygden. 1842 kom lag om att samtliga ambulerande
skolor skulle bli fasta. Reformen genomfördes mycket långsamt. Med denna nya lagstiftning fanns många kryphål och de mindre begåvade eleverna behövde inte gå till den fasta skolan om föräldrarna tog på sig ansvaret att undervisa hemma om de underkastade sig en kontroll från skolan att de kunde sin kristendom. Bonniers Den svenska historien, band 12, skriver då att detta innebar att det endast var 7 % som genomgick en högre undervisning än minimum och med tanke på att det var 65 % av barnen i åldern 7- 13 som gick i folkskolan 1859 kan kunskapsnivån inte ha varit alltför hög (Bonniers, band 12. 1985:134ff).
Med industrialiseringen under 1800-talet tog de pedagogiska vindarna fart även i Sverige och kraven på skolan ökades. Uppmärksamheten riktades mer mot moderna och nordiska språk. Även den vanliga folkskolan genomgick en förändring. 1842 kom den allmänna skolplikten och med den folkskolan. Men kristendomen höll sitt fasta grepp om undervisningen och att kunna katekesens betydelse ökade. Detta debatterades väldigt och den nya undervisningsplanen som kom 1919 fick kristendomsämnet ett mer historisk objektivt upplägg (Bonniers, Den svenska historien band 13.1985: 230ff).
Den svenska skolan förändrades även efter andra världskrigets slut och FN: s beslut angående de mänskliga rättigheterna. Förändringen i svensk skola tar sin form redan 1940 i november månad då det tillsätts en kommitté för att se över skolväsendets utformning och mål. Utredningen leder bl.a. fram till en ny utredning 1946. Båda dessa utredningar kom att ha stor betydelse för läroplanerna från år 1962 och framåt (Palhm, 2007:6).
Folkskolans sista läroplan kommer ut 1955. Det är Sveriges första läroplan som innehåller en kursplan med krav på en ickekonfessionell undervisning. Undervisningen skall ge en inblick i nutidens ickekristna religioner och etiska grundfrågor.
2.2 Skolidrottens historik och betydelse
Idrotten i pedagogiska sammanhang har alltid varit viktigt. Som Lindroth och Blom menar i boken Idrottens historia (1995) så talas det redan under stormaktstiden år 1649 om skolordning och i ett avsnitt om ledighet och kroppsövningar. Något som då rekommenderades var bollspel och springlekar. Om detta var obligatoriskt råder det en viss tvekan om (Blom, Lindroth 1995:273).
Den debatt som gällde i läroverken under 1800-talets senare del handlade till mestadels om att utbilda eleverna till det praktiska livet. En skiljelinje som ytterligare sammanfaller med denna uppdelning gällde gymnastiken. Gymnastiken byggde på sträng disciplin där det inte gavs möjlighet till egna initiativ och ansvar som det gjordes inom lek och idrott. Det sistnämnda gav mer utrymme för personligt ansvar och socialt samspel mellan eleverna vilket gjorde att individerna kunde utvecklas på ett mera personligt plan (Blom, Lindroth 1995:274).
Ämnet gymnastik med lek och idrott introducerades officiellt i folkskolorna år 1919 och i läroverken år 1928. Beteckningen ”gymnastik med lek och idrott” stod för en dragkamp om innehållet i den svenska skolan gällande den fysiska fostran (Blom, Lindroth 1995:270). Dragkampen om den fysiska fostran hade börjat och fler deltagare ville vara med och dra. År 1928 infördes även för första gången officiellt i läroverken friluftsdagar eller idrottsdagar. Dessa dagar kunde även disponeras som halvdagar och upptogs av idrottsbetonade övningar och sågs då som ett tillskott i den fysiska fostran (Blom, Lindroth 1995:272).
Synen på idrott och dess betydelse har under årens lopp förändrats. Idrottens spridning över världen startade i England i början av 1800-talet. Det som då benämndes som idrott ansågs vara ett aristokratiskt fritidsbeteende som endast överklassen ägnade sig åt. De idrotter som det talades om då var idrotter såsom rävjakt och hästkapplöpning. De folkliga grenar som är dominerande idag såsom fotboll och tennis tog inte avstamp förrän den senare hälften av 1800-talet, i England och resten av världen. Dessa två idrotter sågs som ett tidsfördriv, inte bara för de rika utan även för alla samhällsklasser (Dunning, Elias 1986:12).
Sammanfattningsvis vill vi påpeka att dessa ämnen kan ses som parallella då de genomgått en förändring från väldigt styrd till att i dagsläget fokusera på individen och frågor som rör denne.
3 Teoretiska utgångspunkter
Med utgångspunkt ur Anna Frisén och Philip Hwangs bok Ungdomar och identitet (2006) samt andras teorier om personlig identitet, kan man grovt urskilja två olika synsätt på identitet. Det ena synsättet företräds framförallt av teoretiker som Erik Homburger Erikson och James Marcia som poängterar att identiteten är något som formas utifrån individens utveckling. Det andra synsättet representeras av bland andra Anthony Giddens och Thomas Ziehe, som mer poängterar de samhälleliga faktorernas betydelse för formandet av identiteten (Frisén, Hwang 2006:11). Med utgångspunkt i Ungdomar och identitet och dess teoretiker så har vi för avsikt att komma närmare en förståelse av det empiriska materialet om skolidrotten påverkar våra ungdomars identitetsskapande.
3.1 Ungdomar, identitet och genus
Erik H Erikson var en av pionjärerna inom identitetsforskningen. Enligt honom var identitetssökandet ett grundläggande element för det mänskliga behovet. Ett behov som är lika viktigt som mat, dryck och sexuell tillfredställelse. Det mest centrala för Eriksons teorier är att människan har en inre känsla av att vara en och samma person livet igenom. Identitet är enligt Erikson en upplevelse av att människan är densamma oavsett vilka roller personen antar eller vilka situationer personen befinner sig i. Erikson menar att individen aldrig slutar utvecklas och att identiteten formas under hela livsloppet. Han utgår från att olika perioder i livet består av olika utvecklingsfaser vilket i sin tur består av olika utvecklingskonflikter som behöver hanteras och lösas. Hur individen senare löser dessa konflikter blir avgörande i för individens fortsatta utveckling. Om lösningen av ungdomskrisen är negativ blir det en identitetsförvirring som innebär osammanhängande och ofullständig identitet. Denna förvirring kan röra sig om allt från att inte riktigt veta vem man är till mer allvarliga förvirringstillstånd. Erikson menar dock att det är en nödvändig del med ett visst mått av rollförvirring i den normala identitetsutvecklingen där nyckeln till en positiv lösning ligger i bland annat samspelet med andra, både jämnåriga och vuxna. Erikson betonar också behovet av ett psykologiskt moratorium under ungdomstiden, ett slags andrum från ansvar och plikter. Denna tid bör vara en sökande period då ungdomarna kan pröva olika och tillfälliga roller. Detta menar han gör det möjligt för ungdomarna att ”hitta sig själva” (Frisén, Hwang 2006:11f).
Detta psykologiska moratorium, andrum från plikter och ansvar då ungdomarna kan söka och pröva olika och tillfälliga roller för att som Erikson menar ”hitta sig själva”, kan vara under idrottsundervisningen.
Idrott för oss förknippas med träning, hälsa och en slags frihet som frambringar känslor. Känslor som att tillhöra en grupp, utmattning, ilska och lugn. Kan skolidrotten ha positiv påverkan på ungdomars identitetssökande och kan den roll som ungdomarna då prövar under idrotten vara något som de utvecklar och behåller i andra sociala sammanhang?
James Marcia menar att identitetsutvecklingen både är beroende av ställningstagande och forskande. Han delar många synpunkter från Eriksons arbete i hans beskrivning av identitetsutvecklingen. Marcia delar in ungdomarna i fyra olika grupper utifrån hur långt de kommit i deras utforskande och ställningstagande. Precis som Erikson, menar Marcia att tonåringen behöver pröva sig fram och utforska olika roller. De grupper som Marcia talar om är fullbordad identitet, moratorium, för tidig identitet och identitetsförvirring. Den första gruppen anser Marcia vara den mest mogna och utvecklande identitetsnivån där ungdomarna prövat flera olika roller och själva tagit ställning till dem. De ungdomar som befinner sig i denna grupp anses vara individer som etablerat en sammanhängande känsla av identitet (Frisén, Hwang 2006:13). I den andra gruppen så befinner sig ungdomar mitt i en period av utforskande och experimenterande och har ännu inte gjort några definitiva ställningstaganden till skillnad från den tredje gruppen som inkluderas i för tidig identitet. I denna grupp så har ungdomarna gjort sina ställningstaganden utan att först utforskat. Individerna i denna grupp anses vara mycket bestämda i sina åsikter och även ha en stark jagkänsla. Marcia anser dock att de har en svag identitet och en stor sårbarhet inför kommande livskriser. Den sista gruppen som Marcia talar om är identitetsförvirring. Ungdomar i den här gruppen undviker gärna att utforska olika alternativa roller och har inte heller funnit några speciella värderingar att göra till sina egna (Frisén, Hwang 2006:13f).
Anthony Giddens och Thomas Ziehe betraktar till skillnad från både Erikson och Marcia identiteten som, i första hand, en social konstruktion. Identiteten uppfattas som något som skapas i en såväl social som kulturell omgivning. Identiteten studeras med utgångspunkterna i en ständig process samt en historisk och samhällelig skapelse (Frisén, Hwang 2006:14). Thomas Ziehe menar att ungdomar idag lever i en värld där stat och kommun tränger sig in i traditionella familjeangelägenheter, en tevekultur som påverkar ungdomarnas värderingar ända in i vardagsrummet samt att framtiden är hotfull. Detta för med sig att ungdomarna
friställs från traditioner och rutiner begränsas eller nöts bort. För tonåringarna innebär detta både begränsningar och möjligheter till nya livsvägar. Ungdomarna blir nu beroende av personliga val och värderingar. De är alltså mer fria från dessa gamla traditioners tvång, men samtidigt väldigt utsatta för en vilsenhet som det innebär att inte riktigt veta sin väg (Frisén, Hwang 2006:14f).
”Det ökande utrymmet för egna förväntningar, drömmar och längtan och de begränsade möjligheterna att omsätta dem i handling ökar de inre motsägelserna. Ju mindre traditioner besparar oss men därigenom också tar ifrån oss av ansvar, perspektiv och beslut, desto mer påträngande blir de egna beslutskonflikterna och medvetandet om den egna otillräckligheten” (Frisén, Hwang 2006:197).
Likt Ziehe betonar Giddens att individers identitetsutveckling är direkt relaterad till samhällets förändringar. Giddens beskriver identitetsskapandet som en reflekterande process där individen sätter ihop en sammanhängande och meningsfull berättelse om sitt liv. Enligt Giddens så är identitet inte ett givet tillstånd, utan alltid under konstruktion allt eftersom nya erfarenheter tillkommer (Frisén, Hwang 2006:15).
Att idrott av tradition har betraktats som en manlig aktivitet kan de flesta hålla med om. Än idag är det fortfarande många områden inom idrotten vilka är förbehållna män. Att studera idrottsvärlden ger åskådaren en inblick i hur kön fungerar som en organisatorisk princip inom idrotten samtidigt som det ger en möjlighet att få en djupare kunskap om och förstå de normer, värderingar och sociala strukturer som är kopplade till manligt och kvinnligt kön inom idrotten.
Den första fråga som ställs då ett barn föds är oftast pojke eller flicka? Barnets kön är en viktig social kategori i samtliga samhällen världen över. Att könet har en betydande faktor har att göra med att det sedan förväntas att pojkar och flickor skall lära sig olika roller och att ingå i olika sammanhang (Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, Barn- och ungdomspsykologi 2001:283)
Det första steget i barnets utveckling sker runt 2 års ålder då urskiljandet av pojke/flicka blir uppenbart. Det är då barnet själv vet vilket kön de har. Att korrekt kunna urskilja pojke eller flicka innebär emellertid inte att barnet är medveten om och har en klar uppfattning om könsbegreppet (Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, Barn- och ungdomspsykologi 2001:283).
Hassmén m. fl. skriver att barn lär sig i tidig ålder vad pojkar och flickor gör och vad de borde göra. Att idrottsvärlden generellt är mer än manlig sfär som värderas mer positivt för män än för kvinnor lärs även det in i mycket tidig ålder hos barn. Idrott, är ingenting som får ta tid i flickors/kvinnors liv. Följaktligen har flickor/kvinnor färre idrottslig erfarenhet än vad pojkar/män har (Hassmén, Hassmén & Plate 2003: 204).
3.2 Ungdomsgrupper
Lalander och Johansson har i boken Ungdomsgrupper i teori och praktik (2002) tagit fasta på hur ungdomsgrupper ser ut. I dag lever ungdomar i en värld där omgivningen förväntar sig att de skall lyckas med sin skolgång och studier. Därtill tillkommer även övriga krav riktade från samhället där det gäller att träna sin kropp, ha rätt stil och utseende. Detta kan ses som moderna ideal (Lalander & Johansson 2002:14).
Tonåren är en period i ungas liv då det sker en rad förändringar. Denna tid spelas ut mellan barndomen och det vuxna livet. Lalander och Johansson skriver att dessa förändringar i tonåren kallas med ett annat ord för: adolescens. Begreppet härstammar från den psykoanalytiska traditionen och brukar delas in i fem olika faser. Faserna används för att analysera hur tonåringens värld förändras och skapar en relativt stabil identitet (Lalander & Johansson, 2002:16). De faser vilka oftast inträder under högstadieperioden är tidig adolescens (12-14 år) och hög adolescens (14-16 år).
Författarna förklarar att den tidig adolescens innebär en frigörelse från föräldrar och familj. Denna process kan också beskrivas som en sorgeprocess då den väcker känslor av övergivenhet och ensamhet. För att göra frigörelsen från familj mindre dramatisk blir det tydligare att söka sig nya vänner och grupper.
Den efterföljande fasen är laddad med ett enormt stort jag. Individen går helt upp i att koncentrera sig på sig själv. Denna självcentrering kan lätt brista om individen inte längre blir lika bekräftad som tidigare. Det medföljer att ungdomen söker sig till nya grupper för att bli bekräftad. Denna fixering av sig själv kan i vissa fall leda till en orealistisk bild av den egna självbilden (Lalander & Johansson, 2002:16f ).
Dessa två faser präglar högstadieungdomars vardag och på sikt även deras sökande av den egna identiteten. Vi menar att skolan då ses som ett redskap där ungdomarna får en möjlighet
att frigöra sig från familjen och skapa nya kontakter och på så sätt uppleva bekräftelse i andra kretsar än de familjära.
4. Metod
4.1 Val av metod
Vi har valt att arbeta enligt den kvalitativa metoden och kommer därför att genomföra kvalitativa djupintervjuer med öppna frågor. Kvalitativ undersökning är ett sätt att skaffa en annan och djupare kunskap kring ett ämne. En kvalitativ intervju strävar efter förståelse och tolkning. Eftersom vi vill undersöka hur ungdomars sökande, skapande och om den identitetsroll som formats skiljer sig, anser vi denna metod vara bättre lämpad än den kvantitativa forskningsmetoden. Vi tänker använda oss utav en s.k. intervjuguide, för att intervjun skall flyta på.
Som ytterligare ett steg och hjälp till att få fram ett svar använder vi oss av litteratur med religionsvetenskaplig samt idrottspsykologisk karaktär. Kursplaner i båda ämnena och LpO94 har även lagt grund för denna undersökning och dess frågeställning.
4.2 Kvalitativ och kvantitativ metod
Metodteori delas upp i två kategorier kvalitativ och kvantitativ.
Widerberg skriver att kvalitativ forskning syftar till att klargöra ett fenomens karaktär eller egenskaper. Den kvalitativa söker alltså primärt efter fenomenets innebörd eller mening (Widerberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken 2002:26f). Kvalitativa metoder kan ge utslag för att vara mindre strukturerade och formaliserade, trots detta är syftet att nå förståelse istället för att hitta orsakerna bakom. Forskaren och deltagaren utgör redskapen för kvalitativ undersökning. Det är sedan upp till forskaren att ha en avgörande roll i sitt tolkande och uppfattande av materialet (Nylén, Ulrica, Att presentera kvalitativa data 2005:10ff). Patel och Davidson skriver i sin bok Forskningsmetodikens grunder (2003) att kvalitativa intervjuer ofta har en låg grad av standardisering, vilket innebär att frågorna ger intervjupersonen utrymme till att svara med egna ord (Patel & Davidson 2003:77). Eftersom ingen människa eller situation är den andra lik så krävs det av forskaren/forskarna kan hantera och förstå människor och situationer på olika sätt. En kvalitativ forskning öppnar som sagt upp för variationer, komplexitet och mångfald (Widerberg 2002:31).
För att på bästa sätt nå respondenterna är det av stor vikt att forskaren kan sätta sig in i deltagarnas sociala sammanhang, som till exempel språkbruk, gester och kroppsspråk som deltagarna kan relatera till (Patel & Davidson 2003:78).
Kvantitativ metodteori har som utgångspunkt att resultatet bör uppvisa ett tydligt samband mellan numeriska studier. Den kvantitativa formen är mer standardiserad jämfört med kvalitativ metod. För att undersökningen skall nå kvalitet bör författarna vara uppmärksamma på förhållningssätten för att få en vetenskaplig undersökning.
Patel och Davidson redogör att det finns två vetenskapliga förhållningssätt att arbeta utefter: positivism och hermeneutik. Positivismen härstammar från en empirisk/naturvetenskaplig tradition där fysiken är förebild. Comte, fransk sociolog som var verksam under 1800- talet, utvecklade positivismen. De som räknade sig till positivismen under1900- talets första decennium menade att alla vetenskapliga studier skulle vara utformade efter en särskild struktur (Patel & Davidson 2003:26).
Forskarens förhållningssätt till det som skall undersökas kännetecknas av att forskaren står i en yttre relation till objektet. Forskarens egen åsikt om politik, religion och känslomässiga läggningar får inte på något vis påverka resultatet av forskningen.
Att en forskare i sitt arbete skall vara objektiv härstammar från detta positivistiska ideal. (Patel & Davidson 2003:28).
Kvalitativ metodform har i någon form en hermeneutisk vetenskapssyn där tolkningen, generellt, är att försöka nå en förståelse för mänskligt varande. Hermeneutiken påstås vara positivismens direkta motsats (Patel & Davidson 2003:28f). Data från 1600- och 1700- talet pekar på att detta vetenskapliga förhållningssätt användes till att tolka bibeltexter. Under 1900- talet utvecklades hermeneutiken till en existentiell filosofi. Det innebar att tolkning och förståelse för den mänskliga existensen gjordes genom språket (Patel & Davidson 2003:28f).
En hermeneutiker menar med andra ord att kunskap som är genuin för mänsklig existens blir tillgänglig via språket. Forskaren närmar sig sitt forskningsobjekt utifrån sin egen förståelse. Hermeneutikern försöker se en helhet genom att pendla mellan helhet och olika delar för att slutligen nå fram till fullständig förståelse. Arbetssättet kan liknas vid en spiral då text, tolkning, förståelse hela tiden återkommer och nytolkas.(Patel & Davidson 2003:29ff)
4.3 Urval
Urvalet av intervjupersoner var styrt och valdes ut av oss själva, vilket gjorde att urvalet därför blev typurval. Undersökningen är gjord på skolor i bl.a. Mellanskåne och Österlen. Studien visar på hur just dessa 8 respondenter förhåller sig till frågorna. Eleverna, fyra stycken, är i åldern 15 till 17 år gamla. Varav en pojke och en flicka i varje åldersintervall. Lärarna, fyra stycken, är undervisande idrottslärare med spridda antal år inom yrket. Samtliga undervisar i årskurserna sex till nio.
Syftet med en kvalitativ undersökning är generellt sett genom tolkning nå förståelse, istället för att söka efter orsaksförklaring (Hassmén, Hassmén och Plate 2003:47).
Intervjuerna utförs med hjälp av en på förhand gjord intervjuguide som ligger till grund för våra frågor. Denna guide är uppbyggd med huvudfrågor samt följdfrågor (se bilaga 1). För att komma så nära in på intervjupersonerna som möjligt är det viktigt för oss som undersökare att verkligen tänka på att ställa frågorna på ett sätt så att respondenterna förstår oss och att detta för oss möjliggör att förstå deltagarna på ett så lättförståeligt sätt som möjligt.
4.4 Datainsamling
Med tanke på de frågeställningar som vi har, använde vi oss av kvalitativ forskningsmetod. Vi genomförde åtta stycken djupintervjuer med fyra stycken lärare och fyra stycken elever. Innan intervjuerna genomfördes gjorde vi upp en intervjuguide, tog kontakt med berörda personer och bestämde datum för genomförandet. Undersökningen påverkades negativt då det inte fanns inspelningsutrustning att tillgå för samtliga intervjuer. Vi valde då att inte spela in utan använde oss av enbart papper och penna. Det antecknade materialet har sedan respondenterna läst och godkänt. Detta bortfall presenterar vi närmare under metoddiskussionen.
Vi poängterade vikten av att våra intervjupersoner skulle känna sig bekväma och att tidspress inte var något vi rekommenderade, detta för att få så utvecklande svar som möjligt.
4.5 Etiska överväganden
Det är viktigt att intervjudeltagaren, om så önskas, kan få full anonymitet och möjlighet till godkännande och avstående från medverkan. Individskyddskravet finns där för undersökningsdeltagarna som ett skydd mot fysisk och psykisk skada eller mot kränkning.
Det grundläggande individskyddskravet kan delas in i fyra huvudkrav: Informations- samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 1990).
Vi som författare kommer att upplysa om vad som sägs i Vetenskapsrådet dvs. att deltagandet är frivilligt och att deltagarna kan avbryta sin medverkan när som helst. Eftersom samtliga deltagare är över 15 år behövs inget samtycke från förälder/vårdnadshavare. Då arbetet inte tar upp några etiskt känsliga uppgifter behöver inte heller en förbindelse om tystnadsplikt undertecknas. Vidare meddelas deltagarna att insamlade uppgifter inte får användas eller utlånas till andra ickevetenskapliga syften. Varje deltagare kommer att vara anonym.
4.6 Metoddiskussion
Undersökningen fokuserar på ett stort inläst material utspritt i de båda ämnena samt tolkningar av genomförda djupintervjuer. Författarna har närmat sig litteratur och övrigt material utifrån sin egen förståelse och sitt eget intresse. Som Torsten Thurén skriver i sin bok
Vetenskapsteorier för nybörjare (1991) så handlar kvalitativ undersökning till stor del om ett växelspel mellan förförståelse och erfarenhet (Thurén.1991:59f).
Ett problem som uppstår är att identifiera själva problemområdet för undersökningen. Studien tar oftast sin början utifrån ett intresseområde och efter en tids inläsning av litteratur måste en sovring göras av materialet (Patel & Davidsson. 2003: 28f, 40ff).
Bergström och Boréus (2005) menar att uppsatsförfattarna måste vara medvetna om att felkällor kan förkomma i det utvalda materialet. Det är inte fel och de skall dessutom ställa sig frågan vilka källor man väljer att använda sig av och hur pass trovärdiga dessa är. Källan skall tåla granskning av källkritisk karaktär och styrka trovärdigheten av innehållet i texten (Bergstöm, Göran & Boréus, Kristina (red)(2005: 34f). Textens mening och makt. Studentlitteratur, Lund).
Vid kvalitativa intervjuer kan det ibland vara svårt att nå en hög reliabilitet då det rör sig om tolkningar. Det är därför mycket viktigt hur frågorna ställs och hur de formuleras. Ledande frågor kan vara förödande då man inte vet vad informationen som ges egentligen beror på. För att stärka reliabiliteten i undersökningen har vi varit noggranna med att fråga intervjudeltagarna att vi uppfattat deras svar korrekt. Vi undvek att ställa ledande frågor och
istället använde vi oss utav öppna frågor, detta för att få fram en så korrekt information som möjligt. Anledningen till detta var för att få intervjun att framställas som ett samtal där deltagarna fritt kunde prata utan att känna sig pressad till att svara på direkta frågor. Våra frågor hade vi skrivna på en utformad intervjuguide.
Frågorna som vi använde oss av i vår intervjuguide sammanställdes efter vårt syfte och våra teoretiska utgångspunkter. Som Thomas Ziehe exempelvis menar så är dagens ungdomar nu mera beroende av personliga val och värderingar. De är mer fria från gamla traditioner och har möjligheter till nya livsvägar (Frisén, Hwang 2006:14f).
En ny livsväg kan då vara genom skolidrotten då ungdomarna får lov att känna sig mer fria och komma undan lite från skolans rutiner för att på så sätt hitta nya vägar, nya roller och forma sin identitet.
Med en kvalitativ studie finner vi det enklare att analysera det inhämtade materialet. Eftersom deltagarna inte är så många kan det uppstå en del kritik gällande detta, men om deltagarantalet varit större hade resultatet varit svårare att analysera. I vår kvalitativa studie utgick vi från en intervjuguide som var utformad som en mall där följdfrågor användes. Anledningen till detta var att få intervjun att framställas som ett samtal där deltagarna fritt kunde prata utan att känna sig pressade till att svara på direkta frågor. Något som självklart kommer att påverka denna undersökning är det faktum att författarna inte kunde få tillgång till inspelningsutrustning för att dokumentera svaren. Detta kan troligen ha påverkat undersökningen och genom att vi under intervjuernas gång valt att anteckna det de finner intressant. Det bortfall som blir tydligt är att inte samtliga intervjuer finns audiellt inspelade och på så vis kan ord och pauser inte redovisas i sin ursprungliga form. Värt att anmärka är att det är ett begränsat urval med endast åtta intervjupersoner vilket innebär att det inte går att dra några generaliseringar av resultatet utan endast ge indikationer till förklaringar av problemet.
Även en synpunkt att belysa är det faktum att samtliga av våra ungdomar höll på med någon form av fysisk aktivitet på sin fritid vilket kan ha påverkat undersökningens resultat.
5. Resultat
De personer som vi har intervjuat är i detta arbete anonyma och vi har valt att nämna om eleverna i fråga är kille eller tjej samt vilken ålder de innehar. För att få reda på svaren till våra frågeställningar, vilka är:
• Vilken påverkan har skolidrotten på ungdomars identitetsskapande?
• Vilken identitetsroll intar ungdomar i andra sociala sammanhang utanför skolidrotten?
• Hur upplever skolungdomarna idrottslektionerna?
Har vi använt oss av en intervjuguide. Frågorna vilka vi ställde till intervjupersonerna ligger som bilaga 1 i detta arbete. Vi kommer att presentera de enskilda svaren var och en för sig i en löpande text. Som en avslutning har vi gjort en sammanfattning av samtliga intervjusvar.
5.1 Enskilda intervjuresultat
Tjej 15 år (X)
Den första personen som vi intervjuade var en tjej på 15 år. Vi kallar henne för X. Hon är en mindre sportintresserad tjej men som älskar att röra på sig under normala förhållanden. X tycker att skolidrott är viktigt och bra eftersom hon menar att man vaknar till när man får röra på sig. Annars kan man vara lite trött och seg andra dagar då inte idrott står på schemat. Under en skolidrottslektion känner X att hon får ta plats och är oftast den som hjälper till med att plocka fram och ställa tillbaka sakerna som använts.
Det viktigaste för X under skolidrotten är gemenskapen, att alla får vara delaktiga och ha roligt. ”Det viktiga är som sagt inte att vara bäst utan så länge alla gör sitt bästa så är det
okej för mig”, säger X.
På frågan om X var sig själv under idrotten svarade hon, ”Ja det är jag. Det är svårt att vara
någon annan än sig själv. Det lyser igenom på mig om jag försöker göra mig till”.
Under idrottstimmarna känner X att hon får utlopp för just gemenskapen och att det gör henne piggare.
Några ritualer har X inte direkt även om hon då och då kollar alla sina smycken så att dem sitter kvar och att de sitter rätt. Någon stress upplever hon inte. Hon menar att hon är ganska stresstålig, något X fått lära sig att vara eftersom hon har ett dåligt hjärta. Eftersom X har ett dåligt hjärta så utövar hon ingen idrott utöver skolidrotten men ägnar ändå mycket tid åt
scouterna där hon träffar vänner som hon inte ser så ofta. Att gå på scouterna har blivit en vana. Hon säger att naturen alltid varit något hon älskat. Den största betydelsen idrott och scouterna har för henne är att få komma igång lite och slippa allt annat för en stund. Att helt enkelt få vakna upp. ”Naturen är något som jag alltid kommer ha varmt om hjärtat.
”Jag känner mig fri och där kan man vara ensam och ta det lugnt om man vill”, säger X. På frågan om hon kan känna ett inre lugn under idrottslektionerna svarar X ja. Hon säger också att hennes kropp reagerar på det mesta som är ansträngande men hon vet även hur hon skall hantera det.
När vi ställde den sista frågan som handlade om religion och idrott blev svaret först lite betänksamt, men till slut kunde ändå X svara ”...idrott handlar om välmående och att må
bra.. religion e ju något man tror på…”
Kille 15 år (Y)
Den andra personen som vi intervjuade var en kille på 15 år. Vi kallar honom för Y. Han är en idrottsintresserad kille som gillar allt som har med idrott att göra.
”Idrott i skolan är väldigt viktigt tycker jag. Det är inga som utövar idrott nu för tiden tycker
jag så det ger skolidrotten ett tillfälle för oss elever att utvecklas ännu mer”, säger Y”. Under skolidrotten känner Y att han får ta plats.
”Det är många som lyssnar på mig. Jag är en ledartyp under idrotten. Idrott för mig handlar
om att ha skoj. Är man duktig är det bara bonus men samtidigt kanske det gäller att vara lite duktig i något för att man skall tycka det är roligt. Under idrotten i skolan är jag alltid mig själv. Det är jag visserligen överallt faktiskt. Det är inte lönt att föreställa sig att vara någon annan”, säger Y”.
På frågan om vad Y får utlopp för under idrottslektionerna svarar han:
” Jag får utlopp för det mesta under en idrottslektion faktiskt. Ilska när något inte går min väg, utmattning av att ha arbetat hårt, glädjen finns först och främst i att se när andra jobbar och gör sitt bästa. Jag känner mig som hemma när jag är i en idrottshall eller på någon form av arena som har med idrott att göra…”
Några speciella ritualer har Y inte heller. Stress kan han ibland uppleva. Framförallt menar Y att han blir stressad om ingen annan gör något på idrotten. ”De bara struntar i det”, säger han.
”Idrott för mig har väldigt stor betydelse, fortsätter Y. Jag har prövat de flesta sporter såsom fotboll, handboll, hockey mm men jag fastnade för amerikansk fotboll. Jag tränar för att min hälsa och kropp skall må bra. Idrotten lugnar mig precis som musik kan göra för andra människor.”
När vi pratade om amerikansk fotboll och om Y var sig själv där och densamma som alltid fick vi svaret: ”jag kan inte vara någon annan…”.
Y känner att idrotten får honom att koppla bort det han tycker är jobbigt för en stund och bara vara. Det är en skön känsla menar Y.
Skolidrotten har en stor betydelse för Y. Han säger att den gör att man får extra träning och skulle det vara så att man inte orkar en dag så är ju detta tvunget att göra, annars får man ju inte betyg.
Sambandet mellan religionsundervisningen och idrotten i skolan såg han enbart ett visst samspel mellan. Han menade på att under de olympiska spelen så möts olika kulturer och religioner oavsett hur det ser ut i världen.
Tjej 17 år (Z)
Denna tjej tränar på fritiden på Friskis och Svettis och har även tid över till teater och flöjtspelande på sin fritid.
Z menar att idrott på schemat är bra då det ger en chans till motion och eftersom det mesta är kul så är deltagandet för det mesta av god kvalité. Vidare säger Z att eftersom alla befinner sig på olika nivåer och inte har samma förutsättningar så är deltagandet det viktigaste framför att vara duktig. Visst händer det att alla inte är ombytta men då skall dessa ges möjligheten att vara med som exempelvis domare eller dylikt.
På frågan om Z är sig själv under idrottslektionerna fick vi svaret att Z upplever att hon är sig själv. Samtidigt kan hon reflektera över högstadietiden som en tid då hon i början var lite tillbakadragen medan hon nu är mer aktiv och framåt under idrottslektionerna. Detta tror hon kan ha att göra med att hon blivit säkrare på sig själv och har inhämtat större kunskaper om kroppen och hur den fungerar. Numera känner Z sig alltid glad och positiv under och efter lektionerna.
De tillfällen då hon kan uppleva stress är då det är prov direkt efter idrottslektionen. För Z är idrottslektionerna ett tillfälle för hjärnan att koppla av och låta saker och ting sjunka in. Skönt med fysisk rörelse där kroppen blir trött.
Att Z är medlem i Friskis och Svettis har med hennes mamma att göra som frågade om hon inte ville följa med en gång, och sedan dess är Z fast. Då hon motionerar i Friskis regi kan hon uppleva att det blir lite av en grupptillhörighet eftersom alla är på passen av samma anledning, att röra på sig. Även på Friskis är Z samma person som hon är i andra sociala sammanhang. I den avslutande frågan gällande sambandet mellan idrott och religion ansåg Z att hon inte kunde påstå sig finna ett samband. Inte mer än just det faktum att hon är medveten om att vissa inte kan eller får vara med pga. deras religionstillhörighet.
Kille 17 år (W)
Den sista av våra elever som vi intervjuade är en kille, W, på 17 år som utöver skolidrotten tränar styrketräning för funktionellt bruk.
För honom är skolidrotten något nödvändigt för att inte dagarna skall bli alltför tråkiga och stillasittande. Att bli trött, ha kul och efteråt känna sig nöjd med sig själv var även kriterier som W fick utlopp för. Bollsporter var varmt välkomna även fast det inte skedde så ofta då de till största delen orienterade på idrottslektionerna. ”...visst det var kul i början men nu är det
astråkigt! ”
W upplevde att han fick ta plats under idrottstimmarna samt att han alltid försökte göra sitt bästa.
”Alla är olika så alla kan ju inte vara bra på allt, men man kan ju försöka. Är man inte med
och deltar för att man har glömt kläder eller något så kan man ju vara domare eller gå en runda, då är man ju ändå med”.
Att vara sig själv var något W, vad han visste, uppgav sig för att vara. Stress fanns inte under lektionstid, tvärtom gjorde idrotten honom mer avslappnad och behaglig till mods.
På fritiden var det styrketräning för W som gällde, fast mest för funktionellt bruk. Han hade inga kompisar eller någon annan dragningskraft som var orsaken till han började med styrketräning. När W är på gym upplever han inte sig tillhöra någon speciell grupp.
Sambandet mellan idrott och religion var en intressant fråga och något som W tyckte sig kunna se ett samband mellan. I alla fall för de elever som inte kunde vara med på gympan.
”Det är kanske inte alltid så kul att vara muslim på gympan och kanske känna sig uttittad, de kanske inte kan göra som de vill heller...”
Man 26 år, idrottslärare (A)
Denna man har varit idrottslärare i två år och valde detta yrke för att han var och är idrottsintresserad, men även för att han vill få eleverna att inse att idrott och hälsa är väldigt viktigt för att kroppen skall fungera. A menar att en idrottslärare bör vara uppmärksam, lyhörd, stresstålig och framförallt tycka idrott är roligt. A fortsätter att berätta om att de elever som idrottar på sin fritid oftast brukar vara väldigt framåt både under en idrottslektion samt andra ämnen. Framförallt menar han att de elever som håller på med lagsporter är mer framåt. Man märker att de som inte är så vana vid idrott gärna gömmer sig, antingen ensam eller i kompisgruppen under lektionerna. De är inte lika delaktiga i beslut och följer helt enkelt bara strömmen. De som sedan är aktiva även utanför skolidrotten tar gärna mer plats och vill vara med och bestämma. De vill gärna visa hur duktiga de är inför de andra eleverna.
A anser att eleverna försöker hitta sin roll i det stora hela. Rollen i gruppen tror A många elever tänker på men inte att de söker under tiden de kastar en basketboll mot korgen, men att de letar efter en roll som de kan inta och känna sig bekväma i.
När det gäller åldersgrupperna så ser A en tydlig tendens i deras utveckling. De som går i årskurs nio har kommit en bit på vägen i just gruppsituationen. De är mera anpassade och har hittat balansen i gruppen mer än vad årskurs sju har, säger A. Där är det mera att de fortfarande känner av varandra lite.
Skolidrottens framtid hoppas A ser ljus ut, men menar att det är svårt att säga något om. Sambandet mellan religionsundervisningen och idrott tycker A kunna se. Idrott har med hälsa och att må bra att göra, likaså har religionen det. Man söker efter något som får en att känna sig trygg och hitta den personlighet som man känner sig bekväm i.
Men A säger också det att det ändå är svårt att säga om det i framtiden kan bli ett arbete över ämnesgränserna men han tycker etik och moral finns i allt så varför inte.
Kvinna 30 år, idrottslärare (B)
Denna kvinna har arbetat som idrottslärare i fyra år och hon blev idrottslärare just på grund av ”...att barnen behöver röra på sig och ha kul”.
”Det är viktigt för barnen att få röra på sig. De behöver tid att kunna springa runt och vara
lite lediga och fria från den normala undervisningen där de oftast sitter stilla”, säger B”. Sen är B också väldigt idrottsintresserad.
Hon menar att det viktigaste för en idrottslärare är att vara lyhörd, uppmärksam, tålmodig och att kunna vara en bra pedagog som på ett enkelt sätt kan utveckla barnens motorik.
På frågan om det finns skillnader mellan idrottande elever och de som inte är aktiva utöver skolidrotten menade B på att det klart finns skillnader. ”De som idrottar på fritiden har
mycket gratis när det kommer till skolidrotten. De känner sig mera hemma och vet vad som förväntas av dem”, säger B.
B fortsätter och påpekar att man kan se en del skillnader i deras sätt att anpassa sig under idrottslektionerna.
”Framförallt är de som idrottar på fritiden mera framåt och tar lite mer plats än de som inte
gör det. Jag tror att de känner sig säkrare i omgivningen och i miljön eftersom de är vana vid den”, avslutar B.
B anser inte att eleverna söker efter något specifikt exempelvis sin identitet under idrotten. På frågan om B såg någon skillnad på de olika åldersgrupperna svarade hon att det gjorde hon. B ansåg att de som kommit upp i årskurs nio var mer mogna och redo för större ansvar än vad de i årskurs sex var.
B ser positivt på skolidrottens framtid. Hon menar att politikerna nu fått upp ögonen ordentligt för hur dåligt vi i Sverige hanterat hälsa och träning i skolan.
B kunde inte direkt se något samband mellan idrott och religionsundervisningen. Däremot så finns det många inslag i en idrottares liv som kan knytas till religion. Vad hon menade var det att idrottare kan ha olika ritualer och de kan tacka gud för något bra de gjort.
Man 45 år, idrottslärare (C)
Manlig 45 årig lärare, vi kallar honom C, med 15 år som idrottslärare.
För honom var yrkesvalet tämligen självklart med tanke på hans bakgrund som handbollspelare på elitnivå. ”Det bara blev så!”
Som pedagog för idrottsämnet är det viktigt att lyssna på eleverna, låta de själv få hålla i lektioner samt att man som lärare håller sig uppdaterad med vad som händer och sker så man kan försöka låta eleverna att testa nya saker.
På idrottslektionerna tycker han sig märka skillnad på de elever som även utanför är aktiva inom någon/ några sporter. De har lättare för att ta till sig nya saker och kommer igång snabbare med en uppgift.
C tror att skillnaden till stor del ligger i att dessa elever som tränar är vana vid eget ansvarstagande och att vara med i olika grupper och konstellationer. ”Oftast är det dessa
ungdomar som tar sig mer plats men jag kan vara ärlig att säga att så är inte alltid fallen.
Det finns väldigt duktiga ungdomar vilka inte idrottar på sin fritid”.
På frågan gällande identitetssökande trodde inte C att de var så medvetna om just sin identitet utan att det till stor del handlar om att visa upp sig. Högstadiet är en ”uppvisande” period. Det märks på de olika åldersgrupperna. C undervisar från sjätte till nionde klass och niorna är STORA jämförelsevis med sexorna. Niorna är mognare och vissa nästan vuxna.
Framtiden ser C ljust på även om han tror att det kommer att ta tid innan något konkret sker. Skolidrotten kommer att kvarstå. Med nya rapporter om ungas övervikt och stillasittande kommer det att hända saker med skolidrotten, men det kommer att ta tid.
Sambandet mellan idrott och religion kan C inte se och något gränsöverskridande arbete tror han inte på. ”Visst hade det varit kul att testa och kanske få lite mer kunskap om
identitetssökande med då kommer det att behövas mycket kunskap och vilja från bägge håll”.
Kvinna 34 år, idrottslärare (D)
Den av våra intervjuade lärare som varit kortast tid i yrket var en 34-årig kvinnlig lärare med enbart 6 månader som idrottslärare.
I sin bakgrund är D, som vi valt att kalla henne för, idrottsintresserad och instruktör på träningskomplex. Att vara idrottslärare innebär för henne att vara lyhörd, demokratisk, ärlig och drivande.
Under idrottslektionerna kan D, trots sin korta karriär, se att det finns skillnader mellan idrottande och icke aktiva elever. Fast samtidigt är det inte bara idrottande elever som tar sig
större utrymme. D pekar på att de elever vilka är verksamma inom den estetiska kulturen ex. teater, dans och drama finns det samma drivkraft i som de idrottsaktiva eleverna. Att eleverna tar plats håller D med om fast påpekar även lärarens roll i att lyfta fram de elever som är mer tillbakadragna.
Att idrottslektionerna skulle vara en plats att söka och forma sin identitet tror D att idrotten kan vara en formgivare. Att vara smal och aktiv bland tjejerna är ideal samtidigt som killarna skall vara starka och uthålliga. Men denna fokusering är mest framträdande från åttonde klass och uppåt. Så rent åldersmässigt finns det stora skillnader mellan stadierna.
När vi i samband med ställandet av sista frågan även visade kursplanerna för idrott och religion blev svaret från D annat än de tidigare förfrågade. De tidigare lärarna hade vi inte visat kursplanerna för. D tyckte att det fanns ett samband och med hjälp av kursplanerna kunde hon se att det var samma ord formulerade på olika sätt i de olika kursplanerna. Samtidigt trodde D sig inte att det kunde komma att ske gränsöverskridande arbeten ämnena emellan.
5.2 Sammanfattning av intervjuerna.
Alla våra fyra intervjuade ungdomar ansåg att de är sig själva under skolidrotten och menade att det är svårt att vara någon annan än den man är. Det uppmärksammas snabbt av de andra i klassen säger de. Skolidrottens betydelse för våra fyra ungdomar är av karaktären glädje, gemenskap, avkoppling, och utmattande. Dessa ord och beskrivningar är återkommande i samtliga fyra fall. Två av ungdomarna kunde uppleva stress men av olika anledningar såsom stress på grund av prov efter lektionstid och om man inte har färdigheten för en viss idrott. De ungdomar vi intervjuade är vana även på fritiden att motionera och idrotta. Det har ingen betydelse för deras identitet/roll vare sig de befinner sig i skolmiljö eller i andra sociala sammanhang. På frågan om det fanns ett samband mellan religionsundervisningen och idrotten i skolan fick vi varierande svar från samtliga fyra. Allt från att det är två helt skilda ämnen till att sambandet finns med tanke på de elever med annan kulturell bakgrund som inte kan/får vara deltagande i något av ämnena.
Svaren från våra fyra intervjuade idrottslärare var överlag relativt lika. Samtliga idrottslärare har en idrottsbakgrund, allt från elitspelare i handboll till idrottande/motionerande individer.
Tre av fyra svarade att det var idrottsintresset som var grunden för idrottslärarkarriären. Den fjärde svarade att det var för att få eleverna att inse vikten av en god hälsa. Samtliga idrottspedagoger ansåg att det fanns skillnader i elevernas identitet beroende på om de även utanför skolidrotten höll på med någon annan form av fysisk aktivitet. De ansåg bland annat att dessa elever är mera framåt, tar större plats, anpassningsbara efter situationer och vana vid idrottsmiljöer. En skillnad från dem som på fritiden inte utövar någon idrott var att dessa följaktligen inte tar lika stor plats, gömmer sig eller följer med strömmen.
6. Slutsats och diskussion
Mycket av de grundtankar som finns i skolans värld är att undervisningen skall vara av icke- konfessionell karaktär och detta märks främst på religionskunskapen. Ämnet i sig har genomgått en rad förändringar genom årens lopp och betoningen av ämnet kristendom har förändrats då kraven från samhället och omgivningen blivit annorlunda. Ämnet har idag en större omfattning av allmänna livsfrågor och samtal om identitet. Likaså har idrottsundervisningen genomgått förändringar från fysiskt uppfostrande till att idag vara en möjlighet för många av våra ungdomar en chans till fysisk aktivitet och emotionella utlopp utöver skolans idag mest stillasittande undervisning.
Litteraturen och intervjuerna visade på att den enskilde individen kan få fysiska och emotionella behov tillfredsställda under fysisk aktivitet. Att de ungdomar som idrottade även på sin fritid skulle vara mera framåt och ha utvecklade egenskaper kring värderingar relaterade till lagarbete och empati visade sig den idrottspsykologiska litteraturen även ha belägg för. Dessa sociala värderingar såsom till exempel empati, menar vi visar på att ungdomen inte bara formar sin identitet, utvecklar sin förmåga att förstå och reflektera över sig själv och sitt liv enbart utifrån ämnet religionskunskap utan även från idrottskunskapen. I boken Idrottspsykologi belyser även Hassmén m.fl. att för den enskilde individen så kan idrotten tillfredställa både fysiska och emotionella behov. Känslan av att få vara en del av en gemenskap kan innebära ett positivt inslag i människors liv.
Ännu en gång vill vi poängtera att samtliga av dessa ungdomar höll på med någon form av fysisk aktivitet på sin fritid vilket kan ha påverkat undersökningens resultat.Att alla fyra eleverna deltog i någon aktivitet på sin fritid visste vi inte från början. Detta anser vi ha påverkat resultatet positivt eftersom den känsla som finns av att tillhöra en gemenskap eller grupp innebär positiva inslag i individers och ungdomars liv.
Resultatet av denna undersökning blev att eleverna fann att de var sig själva under idrottslektionerna och att deras identitet var densamma oavsett i vilka andra sociala sammanhang de befann sig i. Litteraturen skriven av Erikson menade på att samma resultat dvs. att identiteten är en upplevelse av att människan är densamme oavsett vilka roller personen antar eller vilka situationer personen befinner sig i.
