Den slutsats som kan dras av studien är att de pedagoger som deltagit i undersökningen är positiva till högläsning och att det läses mycket för barnen på de undersökta förskolorna. Jag ser goda möjligheter att utveckla litteraturarbetet, både genom planering och genom vidare samarbete med bibliotek och bokbuss. Det kan även konstateras att litteraturvetenskaplig utbildning är obefintlig bland de som ansvarar för inköp och underhåll av böcker, men att vissa resurser finns att tillgå genom biblioteket. Vad gäller samband mellan pedagogers privata läsvanor och hur mycket de läser för barnen i verksamheten är svaret oklart. Genom att ta del av den tidigare forskning som gjorts inom området högläsning har min egen förståelse för högläsningens betydelse för barns språkutveckling ökat, vilket var ett av studiens syften.
Även om jag är nöjd med studien och de resultat som kommit ur den hade jag önskat att den gått djupare in i kopplingen mellan högläsning och samspel och kognition. Intervjuer med pedagogerna om deras arbetssätt med högläsning i kombination med observationer av högläsningstillfällen hade kunnat ge intressanta insikter i samspelet mellan pedagog och barn, utifrån Piagets kognitiva perspektiv och Vygotskijs sociokulturella teori. Jag hade även önskat att det funnits tid och möjlighet att genomföra studien i betydligt större skala och då kunna dra generella slutsatser för förskolan i stort.
Efterhand som det empiriska materialet bearbetades väcktes fler frågor och det uppstod även situationer då jag önskade att jag tänkt på att ytterligare förtydliga en fråga eller följa upp med en följdfråga. En ständig källa till frustration, framförallt i början av studien och under enkätkonstruktionen, var att begränsa undersökningens omfattning (så mycket att titta på - så lite tid) och innan denna begränsning var gjord hade jag redan spenderat mycket tid och energi på teoridelen. I efterhand inser jag att mycket av detta arbete kunde besparats mig om jag väntat med det tills jag var helt klar över syfte, frågeställningar och till viss del tills jag samlat in min empiri.
34
Pedagogiska implikationer
Som snart färdig förskol- och grundskollärare med passion för språk och litteratur är det glädjande att se att så många av pedagogerna är positiva till högläsning, och att det läses så mycket som det gör på de förskolor jag tittat på. Det finns självfallet alltid utrymme för förbättring och jag tycker det är viktigt att ständigt söka nya sätt att skapa meningsfulla möten med litteraturen både i förskolan och i skolan, men även i det privata. Vi som pedagoger har, som jag påpekat i min studie, ett stort ansvar i att introducera barnen i den magiska värld som är böcker och jag håller helt och hållet med Nettervik (1994:216) om att vi måste vara experter på barn- och ungdomslitteratur.
Läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, är det dokument som styr den pedagogiska verksamheten på landets förskolor, och därmed vårt dagliga arbete, vilket gör den självklar som utgångspunkt. Läroplanen är tydlig med att förskolan ska sträva efter att utveckla barns öppenhet, respekt, solidaritet, ansvar och empatisk förmåga (Skolverket, 2010:12). Jag ser oändliga möjligheter att tillgodose detta med hjälp av planerat och strukturerat litteraturarbete. Lpfö98/10 påpekar även vikten av ett väl fungerande samarbete mellan förskolan och hemmen (Skolverket, 2010:13) och detta anser jag vara en ytterst viktig punkt- att involvera föräldrar och vårdnadshavare i litteraturarbetet. Edwards (2008:29f) uppmanar till att involvera föräldrar i förskolans arbete med litteratur, att inspirera föräldrar att läsa med barnen hemma. Berätta för föräldrarna vad som läses för tillfället, varför det är just det som läses och synliggöra litteraturarbetet- kanske genom veckans boktips eller ett urval aktuella böcker på en tavellist i hallen. Kanske kan man, som Edwards (a.a.) föreslår, underlätta för föräldrarna genom att låta dem låna hem böcker direkt från förskolan?
Förslag till fortsatt forskning
Jag hade tyckt det var intressant att följa upp min kvantitativa studie med kvalitativa metoder, såsom intervjuer och observationer, för att titta närmare på arbetet med högläsning på förskolorna- pedagogernas tankar, planering och genomförande kopplat till Piagets och Vygotskijs inlärningsteorier. Att titta närmre på sambandet mellan läsande pedagoger och läsande barn är ytterligare ett område jag finner mycket intressant- att finna belägg för att läsande pedagoger i högre grad faktiskt leder till läsande barn tror jag skulle
35
vara till stor hjälp för högläsningens och bokens status, både i förskolan och i skolan. Kan vi som pedagoger bevisa att aktivt litteraturarbete i förskolan leder till bättre studieresultat för äldre barn och ungdomar så tror jag att vi kan vara på god väg att bevisa vår egen betydelse och på så sätt höja statusen för vår yrkesgrupp.
36
7. Referenslista
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan- ett referens och metodmaterial. Stockholm: Liber.
Chambers, Aidan (1985). Om böcker. Stockholm: Norstedt.
Chambers, Aidan (1995). Böcker omkring oss. Stockholm: Nordstedt.
Dominkovic´, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Ekström, Susanna & Isaksson, Britt (1997). Bildglädje & läslust. Falun: En bok för alla AB.
Eljertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Granberg, Ann (1996). Småbarns sagostund. Stockholm: Liber.
Hallberg, Kristin (1993). Litteraturläsning. Falköping: Ekelunds förlag AB. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.
Korp, Helena (2003): Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Stockholm: Fritzes. Hämtat från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1823 den 2011-09-21 kl. 11.11 Lindö, Rigmor (1998). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar (2006). Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Nasiell, Annika (2007). Att läsa och förstå text. I: Nasiell, Annika & Bjärbo, Lisa (2007). Boken om läslust (s.6-13). Stockholm: Barnens bokklubb.
Nettervik, Ingrid (1994). I barnbokens värld. Malmö: Gleerups förlag.
Nilsson, Jan & Nilsson, Ulf (1991). Fånga läslusten! Ronneby: Nilsson&Nilsson. Skolverket (2007). Vad händer med läsningen? – En kunskapsöversikt om
Läsundervisningen i Sverige 1995-2007 Rapport 304 Stockholm: Danagårds Grafiska. Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse
37 Stockholm.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Skolverket, Stockholm. Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket, Stockholm.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Anna-Karin (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Anna-Karin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Vetenskapsrådet (2011) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning(17s)
http://www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+20 1.1.pdf
38
8. Bilaga A: Enkät
Enkät om användandet av skönlitteratur i förskolan
Mitt namn är Andrea Bossner och jag läser sista terminen på lärarhögskolan i Malmö. Under hösten kommer jag skriva mitt examensarbete som handlar om användandet av skönlitteratur i förskolan och ber om er hjälp med detta, genom att fylla i denna enkät.
Jag vill vara tydlig med att alla svar kommer att behandlas strikt konfidentiellt och enbart användas av mig, som underlag för mitt examensarbete. Använd gärna de kuvert som finns utlagda! För att få ett så tydligt resultat som möjligt av min undersökning ber jag er svara på samtliga frågor, så noggrant som möjligt. Har ni några funderingar kring enkäten eller mitt examensarbete är ni välkomna att kontakta mig via telefon eller mail:
1. I genomsnitt, hur ofta har ni högläsning på er avdelning? Med högläsningen menar jag en pedagog som läser för ett eller flera barn.
Dagligen: 3-4 dagar/vecka: 1-2 dagar/vecka: Aldrig:
2. Anser du att det finns tillräckliga möjligheter för högläsning i verksamheten?
Ja: Nej:
Om nej, vad beror detta på?
3. Är högläsning en planerad aktivitet på er avdelning?
Ja: Nej:
4. I vilket syfte har ni högläsning?
För att fördriva tid:
För att det är språkutvecklande: För att roa barnen:
39
5. Ungefär hur många skönlitterära böcker finns det på er avdelning?
6. Finns det någon ansvarig för inskaffande och underhåll av skönlitteratur på er avdelning?
Ja: Nej: Annat:
Om ja, har denna person någon utbildning inom litteraturvetenskap eller motsvarande?
Ja: Nej: Vet ej:
7. Är böckerna på er avdelning tillgängliga för barnen?
Ja: Nej:
Om ja, varför är de tillgängliga för barnen?
Om nej, varför är de inte tillgängliga för barnen?
8. Besöker ni regelbundet bibliotek eller bokbuss med barnen?
Ja: Nej:
Om ja, varför besöker ni bibliotek/bokbuss?
Om nej, varför besöker ni inte bibliotek/bokbuss?
9. Läser du själv skönlitterära böcker?
Ja, det händer: Ja, ofta
Nej, aldrig: