Syftet med uppsatsen är att studera hur ett antal svenska småsparare agerade på börsen under coronakrisen, samt om det skiljer sig beroende på hur mycket kapital de förvaltar. Vilka av de börspsykologiska faktorerna flockbeteende, dispositionseffekten, förlustaversion och extrapolation bias de småsparare som intervjuades blev påverkade av samt hur de resonerade vid den kraftiga nedgången i mars 2020.
● Hur agerade de intervjuade småspararna på börsen under Covid-19?
● Skiljde sig agerandet beroende på hur mycket kapital de intervjuade småspararna förvaltar?
● Hur påverkades de undersökta småspararna av börspsykologiska faktorer under coronakrisen?
6.2 Slutsats
Respondenternas ageranden under kraschen i mars 2020 kan delas upp i tre olika kategorier. De som sålde allt sitt innehav när börsen föll drastiskt, de som inte gjorde någonting och de som köpte mer aktier successivt. Inom grupperna var det svårt att se något mönster, det var generellt blandat hur respondenterna agerade och hur mycket erfarenhet och kapital de hade. Däremot var det mer tydligt att de respondenter som hade belåning och inte hade råd att förlora mer än en viss summa kände sig mer eller mindre tvungna att sälja allt sitt innehav. Detta tyder mer på att beroende på respondenternas ekonomiska situation och deras tro på framtiden fick dem att agera som de gjorde, och inte hur mycket erfarenhet eller pengar de hade. Det kan däremot konstateras att respondenterna med mer erfarenhet trodde på ett betydligt längre börsfall än det som faktiskt blev då tidigare kriser har tagit betydligt längre tid att komma tillbaka från. I april när börsen hade börjat vända uppåt igen började alla respondenter att köpa mer aktier igen oavsett hur mycket erfarenhet eller kapital de hade, detta gjorde även Avanzas kunder vilket man ser i figur 5 och 6. Respondenterna reagerade alltså delvis olika under det kraftiga börsfallet i mars, däremot började alla att köpa mer under april då börsen vände uppåt igen.
Det syntes ingen tydlig koppling mellan att förvalta mer kapital och att påverkas mindre av börspsykologiska bias. Vissa respondenter med mer kapital gjorde mindre rationella beslut än de som hade mindre kapital. Slutsatsen utifrån respondenterna är därav att mängden pengar och rationella beslut inte nödvändigtvis behöver gå ihop, vilket skulle kunna bero på att när det står mer pengar på spel så är den emotionella påverkan större. Mängden pengar och rationalitet går alltså inte tydligt ihop, däremot syns det bland respondenterna att de som har mer pengar ofta har mer erfarenhet av börsen och således fattar beslut som påverkas mindre av börspsykologiska bias. Mer erfarenhet behöver däremot inte betyda att man har mer pengar då både ålder och lön är starkt kopplade till hur mycket pengar man har.
Besluten som respondenterna tog var inte fria från börspsykologiska bias, däremot skiljde det sig från person till person hur mycket man påverkades av just dessa. Detta syntes extra tydligt hos de respondenterna med mindre erfarenhet på börsen. De respondenter med mer erfarenhet och högre finansiell bildning hade lättare att ta rationella beslut som baseras på fakta och statistik, vilket tenderar att ge bättre avkastning på sikt. De personer som hade mer erfarenhet var dock inte fria från att påverkas från psykologiska bias men de visade mindre tendens till att påverkas av dessa. Det syntes en tydlig skillnad mellan personerna med mindre erfarenhet då de i större utsträckning påverkades av börspsykologiska faktorer utan att veta om det. Detta leder även till att deras beslut blir mindre rationella utifrån en rent ekonomisk synvinkel där målet är att få bästa möjliga avkastning. Det syns alltså en skillnad mellan småsparare med mer och mindre erfarenhet där individer med mer erfarenhet av respondenterna generellt tar beslut som i mindre utsträckning påverkas av psykologiska bias.
Det är svårt att ge en enhetlig bild av hur respondenterna påverkades under coronakrisen och i vilken utsträckning de gjorde det. Det som går att komma fram till i denna studie är att alla respondenterna påverkades på olika vis av den turbulenta börsen. De påverkades delvis utifrån hur deras egen tro om krisen såg ut och hur länge de trodde att krisen skulle hålla i sig men även utifrån hur mycket erfarenhet de hade sedan tidigare. Som tidigare fastlagt visade respondenterna med mindre erfarenhet på större risk att påverkas av börspsykologiska faktorer och därav ta mindre rationella beslut. De med mer erfarenhet har inte lika stor risk att påverkas i samma utsträckning men påverkas ändå i mindre utsträckning. Det som visade sig spela en stor roll när börsen föll som mest var huruvida
respondenterna hade belåning på sina aktier eller inte. Detta ledde till att vissa med mer erfarenhet tog sämre beslut som de antagligen inte hade tagit om de inte hade känt sig tvungna till det. Det visar på att erfarenhet och utbildning är viktigt för att undvika att påverkas av börspsykologiska faktorer. Det visar även på att man inte bör ta för stora risker på börsen som småsparare då man kan bli tvungen att ta sämre beslut i pressade situationer som påverkas av psykologiska bias.
6.3 Förslag på vidare forskning
Under studiens gång har ett antal intressanta aspekter uppdagats. Denna studie har enbart fokuserat på de börspsykologiska faktorerna förlustaversion, flockbeteende, dispositionseffekten och extrapolation bias. Utöver dessa bias finns det många fler som småsparare kan bli påverkade av, och framgent vore det intressant att undersöka hur andra bias påverkade småsparare under exempelvis coronakrisen.
Ytterligare en aspekt skulle kunna vara att undersöka och bena ut hur olika grader av belåning påverkar beslut på börsen. Detta kan med fördel göras i tider av börskriser då belåning kan var en anledning till att småsparare påverkas ytterligare av börspsykologiska faktorer. Det kan även vara av värde att studera om mängden kapital påverkar hur småsparare tänker då en lite procentuell förlust kan vara en relativt stor förlust i reala termer.
Vidare är något som kan vara av värde att genomföra en kvantitativ studie inom detta ämne, för att kunna generalisera och dra bredare slutsatser om småsparare i allmänhet. Detta skulle kunna genomföras dels med data från börsmäklare med många småsparare samt genom en enkätundersökning som når ut till slumpmässigt utvalda respondenter. En sådan studie skulle kunna fungera som ett bra komplement till denna studie. Genom en sådan undersökning skulle också mer information kring ämnet börspsykologi uppdagas vilket är av värde för att bli mindre påverkad av börspsykologiska faktorer i kristider.
Referenser
Abreu, D. & Brunnermeier, M.K. (2003) Bubbles and Crashes. Econometrica
Volume 71, Issue 1, 2003, Pages 173-204. https://doi.org/10.1111/1468-0262.00393 Allen, F., Morris, S., Postlewaite, A. (1993) Finite bubbles with short sale constraints and asymmetric information. Journal of Economic Theory, 61 (2), pp. 206-229.
https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1006/jeth.1993.1067
Alvesson, M & Sköldberg, K. (2017) Tolkning och Reflektion Vetenskapsfilosofi och
Kvalitativ Metod. 3. uppl. Studentlitteratur AB
Arrow, K.J. (1986) Rationality of Self and Others in an Economic System. The Journal
of business, Vol. 59, No. 4, pt 2, October. https://www-jstor-
org.e.bibl.liu.se/stable/2352770
Bange, M. (2000). Do the Portfolios of Small Investors Reflect Positive Feedback Trading? The Journal of Financial and Quantitative Analysis, 35(2), 239-255.
https://eds-b-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=14&sid=d55a7ceb-3485-4f17-a142-
269a04a1322f%40pdc-v-sessmgr02
Bello, A., Smolarski, J., Soydemir, G. and Acevedo, L., (2017). Investor behavior: hedge fund returns and strategies. Review of Behavioral Finance.
http://www.emeraldinsight.com.e.bibl.liu.se/doi/10.1108/RBF-09-2015-0036
Bénabou, R. & Tirole, J. (2016). Mindful Economics: The Production, Consumption, and Value of Beliefs. Journal of Economic Perspectives, 30(3), pp. 141-164.
https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/stable/43855705
Bilias, Y., Georgarakos, D., & Haliassos, M. (2010). Portfolio Inertia and Stock Market Fluctuations. Journal of Money, Credit and Banking, 42(4), 715-742. https://www-jstor-
Brooks, P., Zank, H. (2005) Loss Averse Behavior. Journal of Risk and Uncertainty 31, 301–325. https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/stable/41761217
Bryman, A. & Bell, E. (2017) Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl. Liber AB
Carrillo, J. D. & Mariotti, T., (2000). Strategic Ignorance as a Self-Disciplining Device.
Review of Economic Studies, 67(3), pp. 529-544. https://www-jstor-
org.e.bibl.liu.se/stable/2566965
Dawod, N. (2020) Kinesiska viruset har spridits till flera länder - även via människor. Aftonbladet. 20 januari. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WbBgwL/kinesiska-
viruset-har-spridits-till-flera-lander--aven-via-manniskor (Hämtad 2021-02-16)
DeCambre, M. (2020) How the stock market has performed during past viral outbreaks, as coronavirus spreads to Italy and Iran. Marketwatch. 24 februari.
https://www.marketwatch.com/story/heres-how-the-stock-market-has-performed-
during-past-viral-outbreaks-as-chinas-coronavirus-spreads-2020-01-22 (Hämtad 2021-
02-08)
Edgecliffe, A. (1999). eToys Surges After Listing. Financial Times, May 21, pp. 29. Edmans, A. Garcia, D. and Norli, Ø., (2007). Sports sentiment and stock returns. The
Journal of finance, 62(4), pp.1967-1998. https://www-jstor-
org.e.bibl.liu.se/stable/4622322
Euroclear Sweden. (2020) Rekordökning av aktieägare och marknadsvärde.
https://www.euroclear.com/sweden/sv/nyheter-och-
insikter/pressmeddelanden/Rekordokning-av-aktieagare-och-marknadsvarde-under-
Fama, E. (1970). Efficient capital markets: A review of theory and empirical work.
Journal of finance, Vol. 25, No.2, May, pp. 383-417. https://www-jstor-
org.e.bibl.liu.se/stable/2325486?origin=crossref&seq=1#metadata_info_tab_contents
Galai, D., & Sade, O. (2006). The “Ostrich Effect” and the Relationship between the Liquidity and the Yields of Financial Assets. The Journal of Business, 79(5), 2741- 2759. https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/stable/10.1086/505250
Galbraith, J.K., (1994). A short history of financial euphoria (Vol. 3856). Penguin Books.
Geertz, C. (1973). Thick Description: Toward an Interpretive Theory of Culture. I: C. Geertz, The Interpretation of Cultures. New York: Basic Books.
Grinblatt, M & Keloharju, M. (2001). What Makes Investors Trade? Journal of Finance Vol. 56 No. 2 pp. 589-616. https://www.jstor.org/stable/222575
Greenwood, R. & Nagel, S., (2009). Inexperienced investors and bubbles. Journal of
Financial Economics, 93(2), pp.239-258. https://doi.org/10.1016/j.jfineco.2008.08.004
Guba, E. G. & Lincoln, Y. S. (1994). Competing Paradigms in Qualitative Research. I: N: K Denzin & Y. S. Lincoln. Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks, CA: Sage.
Henager, R., & Cude, B. J. (2016). Financial Literacy and Long- and Short-Term Financial Behavior in Different Age Groups. Journal of Financial Counseling and
Planning, 27(1), pp.3–19.
https://eds.b.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=7&sid=d95d0895-5510-430a-9713- fcef64b7ee42%40pdc-v-
sessmgr01&bdata=JmF1dGh0eXBlPXNoaWImc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29wZT1za
Hirshleifer, D. & Shumway, T. (2003) Good Day Sunshine: Stock Returns and the Weather. The Journal of Finance, vol. 58, no. 3, pp. 1009–1032.
https://doi.org/10.1111/1540-6261.00556
Hirshleifer, D. & Siew, H. (2003) Herd Behaviour and Cascading in Capital Markets: a Review and Synthesis. European Financial Management 9 (1), pp. 25-66.
https://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=15&sid=d95d0895-5510-
430a-9713-fcef64b7ee42%40pdc-v-sessmgr01
Hoffmann, A.O., Post, T. & Pennings, J.M., (2013). Individual investor perceptions and behavior during the financial crisis. Journal of Banking & Finance, 37(1), pp.60-74.
https://doi.org/10.1016/j.jbankfin.2012.08.007
Kim, K.A. and Nofsinger, J.R., (2005). Institutional herding, business groups, and economic regimes: Evidence from Japan. The Journal of Business, 78(1), pp.213-242.
https://doi.org/10.1086/426524
Kumar, S. & Goyal, N., (2016). Evidence on rationality and behavioural biases in investment decision making. Qualitative Research in Financial Markets.
https://doi.org/10.1108/QRFM-05-2016-0016
Lakonishok, J., Shleifer, A. & Vishny, R.W. (1992). The impact of institutional trading on stock prices, Journal of Financial Economics, Vol. 32 No. 1, pp. 23-43.
https://doi.org/10.1016/0304-405X(92)90023-Q
Larson, L. R. L., Eastman, J. K., & Bock, D. E. (2016). A Multi-Method Exploration of the Relationship between Knowledge and Risk: The Impact on Millennials’ Retirement Investment Decisions. Journal of Marketing Theory & Practice, 24(1), pp 72–90.
https://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=33&sid=d95d0895-5510-
430a-9713-fcef64b7ee42%40pdc-v-sessmgr01
Larsson S. (2009) A pluralist view of generalization in qualitative research.
International Journal of Research & Method in Education. 32, pp. 25-38.
LeCompte, M. D. & Goetz, J. P. (1982). Problems of Reliability and Validity in Ethnographic Research. Review of Educational Research, 52 No. 1, pp. 31–60.
https://doi.org/10.2307/1170272
Lincoln, Y. S. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Beverly Hills, CA: Sage. Lindgren, M. (2020) Nytt rekord för OMXS30. Dagens Industri. 11 november.
https://www.di.se/live/nytt-rekord-for-omxs30/ (Hämtad 2021-02-15)
Lo, A.W. and Repin, D.V., (2002). The psychophysiology of real-time financial risk processing. Journal of cognitive neuroscience, 14(3), pp.323-339.
https://eds.b.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=43&sid=d95d0895-5510-430a-9713- fcef64b7ee42%40pdc-v-
sessmgr01&bdata=JmF1dGh0eXBlPXNoaWImc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29wZT1za
XRl#AN=edsrep.p.nbr.nberwo.8508&db=edsrep
Lo, A. Repin, D. & Steenbarger, B. (2005). Fear and Greed in Financial Markets: A Clinical Study of Day-Traders. The American Economic Review, vol. 95, pp. 352-359.
https://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=46&sid=d95d0895-5510-
430a-9713-fcef64b7ee42%40pdc-v-sessmgr01
Metzger, N. Shenai, V. (2019). Hedge Fund Performance during and after the Crisis: A Comparative Analysis of Strategies 2007–2017. International Journal of Financial
Studies, vol. 7 No. 1. https://doi.org/10.3390/ijfs7010015
Nasdaq OMX Nordic (2021). Historiska kurser OMXS30.
http://www.nasdaqomxnordic.com/index/historiska_kurser?languageId=3&Instrument=
SE0000337842 (Hämtad 2021-02-15)
Nationalencyklopedin, Wall Street-kraschen.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/wall-street-kraschen (Hämtad 2021-
Nofsinger, J.R. (2018) The Psychology of Investing. 6 uppl. New York: Routledge. Nozick, R. (1993), The Nature of Rationality, Princeton University Press, Princeton. Odean, T. (1998) Are Investors Reluctant to Realize Their Losses?, The Journal of
Finance, Vol. 53 No. 5 pp. 1775-1798. https://www.jstor.org/stable/117424?seq=1
Ravelo, L, J. & Jerving, S. (2021) COVID-19 - A timeline of the coronavirus outbreak. Devex. 19 februari. https://www.devex.com/news/covid-19-a-timeline-of-the-
coronavirus-outbreak-96396 (Hämtad 2021-02-19)
Rognerud, K, K. (2020) Mörkaste dagen på Stockholmsbörsen i modern tid. SVT. 12 mars. https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/fem-ars-borsuppgang-utraderad-1 (Hämtad 2021-02-15)
Shapira, Z. and Venezia, I. (2001), Patterns of behavior of professionally managed and independent investors, Journal of Banking & Finance, Vol. 25, pp. 1573-1587.
https://www-sciencedirect-
com.e.bibl.liu.se/science/article/pii/S0378426600001394?via%3Dihub
Shefrin, H. M. (2000). Beyond greed and fear: Understanding behavioral finance and the psychology of investing. New York: Oxford University Press.
Shefrin, H. and Statman, M. (1985). The disposition to sell winners too early and ride losers too long: theory and evidence, The Journal of Finance, Vol. 40 No. 3, pp. 777- 790.
https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/stable/2327802?seq=1#metadata_info_tab_contents
Shiller, R.J., (2003). From efficient markets theory to behavioral finance. Journal of
economic perspectives, 17(1), pp. 83-104.
https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/stable/3216841?seq=1#metadata_info_tab_contents
Simon, H. A. (1956). Rational choice and the structure of the environment.
https://uk.sagepub.com/sites/default/files/upm-
binaries/25239_Chater~Vol_1~Ch_03.pdf
Simon, H. A. (1955). A behavioral model of rational choice. The Quarterly Journal of
Economics, 69(1): pp. 99–118
https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/stable/1884852?seq=1#metadata_info_tab_contents
Smith, A. (1776). An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations [Elektronisk resurs]. Generic NL Freebook Publisher.
https://ideas.repec.org/b/hay/hetboo/smith1776.html#
Tversky, A. & Kahneman, D. (1991). “Loss Aversion in Riskless Choice: A Reference Dependent Model”. The Quarterly Journal of Economics, 106 (4), pp. 1039–1061.
http://www.sscnet.ucla.edu/polisci/faculty/chwe/austen/tversky1991.pdf
Wermers, R. (1999), Mutual fund herding and the impact on stock prices,The Journal of
Finance, Vol. 54 No. 2, pp. 581-622.
https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/stable/2697720?seq=1#metadata_info_tab_contents
Wright, W.F. and Bower, G.H., 1992. Mood effects on subjective probability assessment. Organizational behavior and human decision processes, 52(2), pp.276– 291.
Bilagor
Bilaga 1-Informationsutskick till potentiella respondenter på Facebook
Hej!
Vi är två studenter från Linköpings Universitet som skriver vårt examensarbete inom beteendeekonomi med inriktning mot börspsykologi. Vi söker nu personer att intervjua angående hur småsparare agerade under coronakrisen i februari, mars och april 2020, med syftet att skapa förståelse för de psykologiska faktorer som påverkade besluten som fattades. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite kapital du har, eller hur mycket eller lite kunskap du besitter, utan det viktiga är att du var aktiv på börsen under de aktuella månaderna.
Den information du delar med dig av kommer att presenteras anonymt i studien, behandlas konfidentiellt och inte användas i något annat syfte än för denna studie. Intervjun kommer att spelas in, och du kan närsomhelst välja att avbryta din medverkan. Intervjun beräknas ta cirka 30–45 minuter och kommer att genomföras via Zoom. Om detta låter intressant, eller om du har några frågor så tveka inte att höra av dig till mig eller min uppsatspartner Oscar via PM eller mail:
wilme300@student.liu.se (William)
oscfa680@student.liu.se (Oscar)
Tack på förhand!
Bilaga 2-Informationsutskick till potentiella respondenter på Twitter
Jag och min uppsatspartner skriver just nu vår magisteruppsats vid LiU inom beteendeekonomi där vi ämnar undersöka småsparares ageranden på aktiemarknaden under coronakrisen våren 2020. Vi söker nu personer att intervjua kring detta, en zoom- intervju som beräknas ta ca 30–45 min.
Det spelar ingen roll hur mycket eller lite kapital du har, utan det viktiga är att du var aktiv på börsen under våren 2020 samt att du endast förvaltar dina egna pengar. Skriv till mig privat här på Twitter eller på wilme300@student.liu.se om du är intresserad av att medverka!
Retweeta gärna för större spridning, tack på förhand!
Bilaga 3-Intervjuguide
Fråga om samtycke att spela in
Det är bara vi som genomför studien som kommer att känna till din sanna identitet. Dina svar och beskrivningen av dig kommer att anonymiseras för alla utomstående parter. Du kommer även att få godkänna dina svar och beskrivningen av dig innan någon annan tar del av den informationen. Du har rätt att avböja att svara på en fråga eller del av en fråga, och även att avbryta intervjun helt.
Den här studien är en del av vår magisteruppsats på Civilekonomprogrammet vid Linköpings Universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka småsparares ageranden på börsen under coronakrisen, samt vilka börspsykologiska faktorer du som småsparare eventuellt blev påverkad av under denna period. Vissa av frågorna kan upplevas som svåra, men det viktiga för oss är att få veta hur du tänker, och således finns det inga dåliga svar.
Inledande frågor ● Ålder
● Var kommer du ifrån? ● Huvudsaklig sysselsättning
● Hur lång erfarenhet av handel med aktier har du? ● Hur lång sparhorisont har du?
● Hur skulle du beskriva din investeringsstrategi? ● Vad får dig att investera i det du investerar i?
● Hur agerade du i din portfölj när aktiemarknaden började falla i början av mars 2020?
○ Köp/sälj/sitta still?
○ Varför agerade du som du gjorde?
● Hur agerade du i april när det började vända uppåt? ● Vid ett liknande börsfall idag, hade du agerat annorlunda?
● Hur mycket känner du till om beteendeekonomi och börspsykologiska bias? ● Förvaltar du mer eller mindre än 1 miljon kr?
Frågor kring finansiell bildning
● Föreställ dig att du har 100 kr på ett sparkonto med 2% ränta. Inflationen är 3%. Efter 1 år, kommer du då ha möjlighet att köpa mindre, mer eller lika mycket som vid årets början?
● Vad skulle du klassa som mest riskfyllt, att äga 1 aktie eller att äga 10 aktier? ● Om reporäntan sänks, vad händer med priset på statsobligationer?
Frågor kring dispositionseffekten
● Föreställ dig att du deltar i ett lotteri där du haft samma lottnummer i ett par år utan att vinna någonting. Din vän föreslår att du ska byta lottnummer, hur agerar du? Vad skulle orsaka mest ånger, att ditt gamla lottnummer vinner efter att du bytt till kompisens förslag, eller att kompisens lottnummer vinner efter att du valt att hålla fast vid ditt lottnummer?
● Föreställ dig att du hittar en ny aktie du vill köpa, men för att ha råd med aktien måste du sälja 1 av 2 aktier du redan äger. Aktie A har vuxit med 20% sen du köpte aktien, medan Aktie B har minskat med 20% sedan köp. Vilken av aktierna säljer du för att ha råd med den nya aktien?
Frågor kring extrapolation bias
● Minns du vad du trodde om marknadens framtid när Covid-19 började få inverkan på världen?
● Köper du helst aktier som har gått bra sista tiden eller aktier som har gått mindre bra?
Frågor kring rationalitet/förlustaversion