När krisen kommer : En kvalitativ studie om hur småsparare påverkas av börspsykologiska faktorer i kristider

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Internationella Civilekonomprogrammet Vårterminen 2021 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--21/03650--SE Gruppnummer: 69

När krisen kommer

En kvalitativ studie om hur småsparare påverkas

av börspsykologiska faktorer i kristider

Oscar Fajerson

William Blücher Melin

Förord

Först och främst vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Mikael Knutsson för alla tips och all vägledning vi fått under arbetets gång. Vi vill även tacka de opponenter som kritiskt granskat uppsatsen och bidragit med kloka insikter och reflektioner. Vidare vill vi tacka alla respondenter som valde att ställa upp, utan er medverkan och era detaljerade beskrivningar hade detta arbete inte varit möjligt. Tack också till Avanza som varit tillmötesgående och bidragit med statistik kring sina kunder.

Uppsatsen hade inte varit vad den är idag utan ovan nämnda personer, och vi är väldigt glada att få presentera det vi arbetat med de senaste 4 månaderna. Vi hoppas att läsningen bidrar till ökad förståelse kring detta fascinerande ämne.

Linköping, 25 maj 2021

Sammanfattning

Titel: När krisen kommer - En kvalitativ studie om hur småsparare påverkas av börspsykologiska faktorer i kristider

Författare: Oscar Fajerson & William Blücher Melin Handledare: Mikael Knutsson

Bakgrund: Den 12:e mars 2020 föll Stockholmsbörsen med drygt elva procent, den enskilt största nedgången på en handelsdag i modern tid, till följd av viruset Covid-19. Tidigare studier har funnit att många småsparare gör ogenomtänkta affärer vid kraftiga kursfall som inte gynnar deras ekonomiska intresse, och att varje ny finanskris erbjuder nya möjligheter att utöka förståelsen kring vilka underliggande faktorer som ligger bakom krisen. Studier kring psykologiska tillkortakommanden har tidigare genomförts, men inte i samband med en börskrasch som följd av en pandemi, vilket innebär att det inte finns mycket forskning inom området. Därför finns det incitament att undersöka vilka börspsykologiska faktorer småsparare blev påverkade av under coronakrisen.

Syfte: Syftet med med uppsatsen är att studera hur ett antal svenska småsparare agerade på börsen under coronakrisen, samt om det skiljer sig beroende på hur mycket kapital de förvaltar. Vilka av de börspsykologiska faktorerna flockbeteende, dispositionseffekten, förlustaversion och extrapolation bias de småsparare som intervjuades blev påverkade av samt hur de resonerade vid den kraftiga nedgången i mars 2020.

Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att uppfylla studiens syfte. Datainsamlingen har bestått av 10 semistrukturerade intervjuer med svenska småsparare, samt statistik från aktiemäklaren Avanza. En abduktiv ansats har antagits för att kunna analysera det studerade ämnet samt nå en slutsats.

Slutsats: Studien finner att respondenternas ageranden kan delas upp i tre olika kategorier. De som sålde allt sitt innehav när börsen föll, de som inte gjorde någonting och de som köpte mer aktier successivt. Det syntes ingen tydlig koppling mellan att förvalta mer kapital och att påverkas mindre av börspsykologiska bias. Vidare påverkades respondenterna delvis utifrån hur mycket erfarenhet av börsen de hade sedan tidigare, där de med mindre erfarenhet i högre utsträckning blev påverkade av börspsykologiska faktorer.

Nyckelord: Beteendeekonomi, småsparare, finansiella bubblor, Covid-19,

Abstract

Title: When the Crisis Comes - A qualitative study about how individual investors are affected by psychological biases during times of crisis.

Authors: Oscar Fajerson & William Blücher Melin Supervisor: Mikael Knutsson

Background: The 12th of March 2020 the Stockholm stock market fell close to eleven percent, the biggest decline on the market in modern time, as a result of the Covid-19 virus. Earlier studies have found that many individual investors make ill-considered decisions during sharp price falls which don't benefit their economic interest and that every new financial crisis offers new possibilities to expand the understanding about what underlying factors that are behind the crisis. Studies about psychological shortcomings have earlier been conducted, but not in connection with a stock market crash as a result of a pandemic, which means that there is not much research within the area. Therefore, there is an incentive to investigate which psychological biases individual investors were affected by during the corona crisis.

Purpose: The purpose of this thesis is to study how a number of Swedish individual investors acted on the stock market during the corona crisis and if it varies depending on how much capital they manage. Which of the psychological biases herd behaviour, the disposition effect, loss aversion and extrapolation bias the individual investors that were interviewed was affected by and how they reasoned during the sharp stock market decline in March 2020.

Method: The thesis has been conducted by a qualitative method to fulfil its purpose. The data collection consists of 10 semi-structured interviews with Swedish individual investors and statistics from the stockbroker Avanza. An abductive approach has been adopted to be able to analyse the studied subject and reach a conclusion.

Conclusion: The thesis finds that the actions of the investigated individual investors can be divided into three categories. The ones that sold all their stocks when the stock market declined rapidly, the ones that didn’t do anything and the ones that bought more stocks successively. There is no clear connection between managing more money and getting less affected by psychological biases. Furthermore, the respondents were partly affected

by how much earlier experience they had, whereas the ones with less experience were to a greater extent affected by psychological biases.

Keywords: Behavioural finance, individual investors, financial bubbles, Covid-19, herd

Innehållsförteckning

2. Teoretisk referensram och tidigare forskning 6

2.1 Den effektiva marknadshypotesen 6

2.2 Rationalitet 6

2.3 Finansiella bubblor 7

2.4 Psykologiska bias på börsen 8

2.4.1 Beslutsfattande 8 2.4.2 Dispositionseffekten 9 2.4.3 Förlustaversion 10 2.4.4 Flockbeteende 10 2.4.5 Extrapolation bias 11 2.5 Finansiell bildning 11 2.6 Yttre påverkningar 11

2.7 Småsparare under kriser 12

3. Metod 14 3.1 Kunskapssyn 14 3.2 Metodval 14 3.3 Forskningsansats 14 3.4 Undersökningsmetod 15 3.5 Datainsamling 16 3.5.1 Urval 16 3.5.2 Intervjuer 17 3.5.3 Förberedelse 19 3.5.4 Genomförande 20 3.6 Analysmetod 22 3.7 Etik 22 3.8 Studiens kvalitet 23

3.8.1 Trovärdighet och äkthet 23

3.8.2 Tillförlitlighet 24

3.8.3 Överförbarhet 24

3.8.4 Pålitlighet 25

3.8.5 Konfirmering 25

4. Empiri 27

4.1 Erfarenhet, sparhorisont och investeringsstrategi 27

4.2 Respondenternas agerande på börsen 28

4.2.1 Mars 2020 28 4.2.2 April 2020 29 4.3 Kännedom om börspsykologi 30 4.4 Finansiell bildning 30 4.5 Dispositionseffekten 31 4.5.1 Byte av lottnummer 31

4.5.2 Sälja aktie A eller aktie B 32

4.6 Extrapolation bias 34

4.6.1 Marknadsutsikter i början av Covid-19 32

4.6.2 Aktier som har gått bra eller mindre bra 33

4.7 Rationalitet 34

4.7.1 Garanterad vinst eller betting 34

4.7.2 Sälja vid stor förlust 34

4.7.3 Spela säkert eller chansa 35

4.8 Flockbeteende 36 4.8.1 Rekommendation 36 4.8.2 Aktieforum 37 4.8.3 Följa småsparare 38 4.8.3 Avrekommendation 38 4.9 Statistik från Avanza 39 4.9.1 Februari 2020 40 4.9.2 Mars 2020 42 4.9.3 April 2020 44 5. Analys 46

5.1 Reaktion vid börskraschen 46

5.2 Erfarenhet och finansiell bildning 48

5.3 Påverkan av börspsykologiska faktorer 49

5.3.1 Tecken på dispositionseffekten 49

5.3.2 Beslutsfattande 50

5.3.3 Tendenser till flockbeteende 51

5.3.4 Tecken på förlustaversion 52

5.3.5 Rationalitet 54

6. Slutsats och förslag på vidare forskning 55

6.1 Syfte och forskningsfrågor 55

6.2 Slutsats 55

1. Inledningskapitel

Den 12:e mars 2020 föll Stockholmsbörsen med drygt elva procent, den enskilt största nedgången på en handelsdag i modern tid. Från den 20e februari till den 20e mars 2020 föll stockholmsbörsen med närmare 30 procent och investerare flydde från de finansiella marknaderna. Trots detta återhämtade sig Stockholmsbörsen i rekordfart och några månader senare nåddes nya toppnoteringar. Historiskt sett har det lönat sig att investera på Stockholmsbörsen efter ett stort kursfall. Under finanskrisen 2008 sjönk OMXS30 med drygt 60 procent, för att sedan från bottennoteringen stiga med över 60 procent det kommande året (Nasdaq 2020). Ett köp i det suraste av börsklimat hade alltså utvecklats till en riktigt bra affär. Trots detta faktum är det många småsparare som säljer av sina innehav när börsen faller och köper tillbaka tillgångarna igen när börsen är högre värderad, en strategi som historiskt inte varit speciellt lyckosam ur ett avkastningsperspektiv (Edgecliffe, 1999). Många småsparare gör alltså ogenomtänkta affärer vid kraftiga kursfall som inte gynnar deras ekonomiska intresse.

Dessa ogenomtänkta affärer gör det relevant att undersöka vilka faktorer som påverkar småsparare i kristider samt vilka psykologiska faktorer (bias) som har inverkan på småsparares beslutsfattande. Enligt den effektiva marknadshypotesen reflekterar tillgångens pris all tillgänglig information, vilket innebär att det är omöjligt att riskjusterat slå index (s.k överavkastning) (Fama, 1970). Andra klassiska finansmodeller antar också att människan är rationell och tar beslut som är nyttomaximerande (Smith, 1776). Denna typ av människa har definierats som “Homo Economicus” (Arrow, 1986). Problemet med dessa teorier är att besluten som en småsparare fattar inte alltid är rationella, dessa investerare agerar alltså inte uteslutande utifrån den effektiva marknadshypotesens ramar (Kumar & Gayal, 2016). Detta är något som beskrivs som bounded rationality, att människan inte alltid är rationell och att rationaliteten påverkas av hur lätthanterligt ett problem är. Begreppet innefattar även att människan inte utvärderar alla möjliga alternativ vid en beslutsprocess, utan väljer det alternativ som anses som “tillräckligt bra” (Simon 1955). Psykologiska bias påverkar småsparare vid val av investeringar och gör besluten mindre rationella vilket är problematisk för att få en god avkastning.

Under januari år 2020 började det rapporteras om viruset Covid-19 som spreds i Kina. Viruset avfärdades snabbt av experter som sa att bara enstaka fall skulle nå andra delar av världen, och Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell förkunnade att risken för stor spridning i Sverige var liten (Aftonbladet 2020). I februari 2020 började länder runt om i världen att rapportera om enstaka fall, och den 11:e mars deklarerade World Health Organization (WHO) Covid-19 viruset som en pandemi, vilket i sin tur ledde till att marknaden sjönk med närmare 30 procent på 30 dagar (Avanza, 2021). Tidigare epidemier och pandemier under de senaste 100 åren har inte påverkat börsen i samma utsträckning som Covid-19 vilket gör den väl lämpad för att studera hur småsparare agerade utifrån ett börspsykologiskt perspektiv (Marketwatch, 2021).

Börspsykologi är något som påverkar alla som är mer eller mindre aktiva på börsen oavsett hur rutinerad man är (Nofsinger, 2018). Psykologiska tillkortakommanden utgör en del i hur man agerar som investerare och kan ofta leda till att felaktiga beslut tas i pressade situationer vilket kan förvärra en börsnedgång. Speciellt om det systematiskt påverkar tillräckligt många i samma riktning. Under sista kvartalet under finanskrisen 2008 och det första kvartalet 2009 sålde amerikanska småsparare aktier för 150 miljarder dollar, efter att marknaden sjunkit mer än 50 procent på ett år. Det de inte visste var att marknaden skulle vända den 5e mars 2009, och att de istället borde ha köpt aktier. På samma sätt nettoköpte amerikanska småsparare aktier för elva miljarder dollar under den månad då marknaden nådde sin topp innan finanskrisen. Småspararna var alltså oerhört dåliga på att tajma marknaden, och den amerikanska aktiemarknaden förlorade nästan 7000 miljarder dollar under 2008. Börspsykologiska faktorer blir särskilt destruktiva under tider av kraftig volatilitet då känslorna blir förstärkta (Nofsinger 2018). Därför är det av intresse att se hur, och vilka, faktorer som påverkade småsparare under coronakrisen.

Studier kring psykologiska tillkortakommanden har tidigare genomförts, men inte i samband med en börskrasch som följd av en pandemi. Detta innebär att det inte finns mycket forskning inom området. Tidigare kriser har visat prov på att det ofta är olika anledningar som ligger bakom ett börsfall. Finanskrisen 2008 var en fastighets och räntebubbla, IT-kraschen år 2000 var en bubbla där många nya IT-företag värderades högt i relation till andra företag utanför IT-branschen och börskraschen 1929 var på grund av högräntelån och att många tog spekulativa positioner i aktier (Nationalencyklopedin, 2021). Detta bidrar till att det är svårt att veta hur man ska agera då det inte finns något

facit i backspegeln. Det tyder även på att kriser kommer i olika former när man minst anar det samt att vägen ut ur en kris ofta skiljer sig avsevärt inte minst tidsmässigt. Varje ny finanskris erbjuder således nya möjligheter för att utöka förståelsen för hur kriser uppstår och vilka underliggande faktorer som ligger bakom krisen.

En rad börspsykologiska faktorer kan påverka småsparare vid stora nedgångar på börsen. Flockbeteende har visat sig vara en vanlig bakomliggande faktor till att finansiella bubblor skapas (Kumar och Goyal, 2016). Denna typ av beteende förstärker psykologiska bias, bidrar till beslut baserat på vad andra personer tror samt försvårar beslut grundade i gedigen analys (Nofsinger, 2018). Småsparare påverkas även av dispositionseffekten i stor utsträckning, vilket innebär att de är mer benägna att realisera vinster snarare än förluster (Grinblatt & Keloharju, 2001). Det visar sig också att individer tycker att det är jobbigare att förlora pengar än att tjäna samma summa vilket kallas för förlustaversion (Tversky & Kahneman, 1990). Dåliga beslut är ofta tagna vid tillfällen där man förankrar sina beslut i vad som hänt tidigare, och kallas för extrapolation bias (Bange, 2000). Det är vanligt att småsparare köper fler aktier när marknaden gått bra jämfört med när marknaden gått dåligt, och under finanskrisen var det exakt det som skedde (Nofsinger 2018). Dessa studier visar således att flockbeteende, dispositionseffekten, förlustaversion och extrapolation bias har spelat en stor roll vid tidigare börsnedgångar, därav kommer studien främst fokusera på dessa faktorer.

1.2 Problemformulering/Diskussion

Inom traditionell neoklassisk teori är det generella antagandet att människan fattar rationella beslut baserat på all tillgänglig information för att maximera avkastningen. När pengar är involverade bör alltså investerare försöka maximera sin avkastning givet riskpreferenser. I realiteten verkar det däremot finnas vissa situationer där det finns begränsningar i människors rationalitet (Simon, 1956). Exempelvis är det svårt att argumentera för att det är ekonomiskt försvarbart (rationellt) att sälja värdepapper billigt och köpa dyrt. Ändå är det många småsparare som agerar i panik vid börsfall och gör just detta (Edgecliffe, 1999). Utifrån pandemin som lett till en börskrasch och återhämtning som sällan har skådats kan det således vara relevant att kartlägga kunskapen om hur småsparare investerar under kristider. Detta för att förhoppningsvis kunna motverka många av de negativa effekterna associerat med kraftiga börsnedgångar.

Hedgefonder har ofta tydliga strategier att använda sig av i kristider, vilket medfört att många av de lyckades bättre än index under finanskrisen (Metzger och Shenai, 2019). Trots detta faktum finns det också evidens på att de mest rutinerade investerarna påverkas av emotionella faktorer i sitt investerande (Lo & Repin, 2002). Detta gör det intressant att titta på hur mer oerfarna investerare och småsparare påverkas av utomstående faktorer då de rimligtvis borde blir minst lika påverkade av börspsykologiska faktorer som mer erfarna investerare. Utifrån detta kan det vara av värde att studera hur småsparare agerade under coronakrisen i mars 2020 samt att jämföra hur småspararna skiljde sig åt beroende på hur mycket kapital man hade till sitt förfogande.

Under 2020 skedde en rekordökning av svenska privatpersoners aktieägande och antalet nya privata aktieägare ökade med nästan 190 000 stycken, mer än tredubbelt så många jämfört med motsvarande siffra 2019 då knappt 50 000 privata aktieägare tillkom (Euroclear, 2020). Trots den höga volatiliteten och den stora inverkan på Stockholmsbörsen både vad gäller kraftig nedgång och snabb uppgång avskräcktes alltså inte de svenska investerarna. Även fast det har skett många olika kriser på börsen genom åren har en pandemi som Covid-19 aldrig fått sådan påverkan på Stockholmsbörsen, ett faktum som tillsammans med den kraftiga ökningen av privata aktieägare bidrar till relevansen i att analysera hur småsparare agerat på börsen under Covid-19.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att studera hur ett antal svenska småsparare agerade på börsen under coronakrisen, samt om det skiljer sig beroende på hur mycket kapital de förvaltar. Vilka av de börspsykologiska faktorerna flockbeteende, dispositionseffekten, förlustaversion och extrapolation bias de småsparare som intervjuades blev påverkade av samt hur de resonerade vid den kraftiga nedgången i mars 2020.

1.4 Undersökningsfrågor/Forskningsfrågor

● Hur agerade de intervjuade småspararna på börsen under Covid-19?

● Skiljde sig agerandet beroende på hur mycket kapital de intervjuade småspararna förvaltar?

● Hur påverkades de undersökta småspararna av börspsykologiska faktorer under coronakrisen?

1.5 Definitioner

Ordet småsparare kommer att nämnas frekvent i denna rapport och därav är det viktigt att definiera ordet och hur det bör tolkas i just denna text. Här definieras småsparare som någon som uppfyller följande fyra krav: (I) icke professionella investerare som (II) investerar, köper och säljer tillgångar för sin egen räkning, (III) gör detta via en aktiemäklare och (IV) utför minst en köp/säljorder i månaden.

1.6 Avgränsningar

Då genomförandet av den här studien har begränsningar gällande tid kommer det inte finnas möjlighet att genomföra en så genomgående undersökning som annars vore önskvärt. Uppsatsen ämnar undersöka ett icke slumpmässigt urval av svenska småsparare då det av storleksskäl är nödvändigt att inte ta med andra nationaliteter för att kunna vara genomförbart inom tidsramen. Studien kommer enbart att vara fokuserad på Covid-19 och dess påverkan på respondenternas investeringsbeslut och således inte inkludera andra kriser genom åren.

2. Teoretisk referensram och tidigare forskning

Den effektiva marknadshypotesen är en hypotes som menar att priset på en tillgång reflekterar all offentlig tillgänglig information om tillgången (Fama 1970). Detta innebär i teorin att marknadspriset är det korrekta priset och att aktiemarknaden alltid är effektiv. När ny information om en tillgång blir tillgänglig för allmänheten ska alltså detta enligt teorin återspeglas i priset på tillgången, vilket innebär att det är omöjligt att generera systematisk överavkastning i förhållande till ett marknadsindex givet samma risknivå. Effektiva marknadshypotesen förutsätter att aktörerna som verkar på aktiemarknaden är rationella och att de har tillgång till samma information samtidigt.

Forskning och studier som gjorts inom beteendekonomi visar att några saker inom effektiva marknadshypotesen kan ifrågasättas. Det kan finnas eventuella felprissättningar på enskilda företag på marknaden men att dessa felprissättningar väger upp för varandra (Shiller, 2003). Vissa företag är alltså för högt värderade och vissa för lågt värderade, däremot bör marknaden i sin helhet vara effektiv över tid. Det går alltså inte att argumentera för att effektiva marknadshypotesen baseras på felaktiga antaganden, men den kan exempelvis inte förklara finansiella bubblor, branta uppgångar på börsen och kalendereffekter. Därmed bör inte alla antaganden accepteras utan motsägelse (Shiller, 2003).

2.2 Rationalitet

Rationalitet är omdiskuterat av författare när det gäller beteendeekonomi, men den neoklassiska teorin är alltjämt den teori som med störst träffsäkerhet beskriver mänskligt beslutsfattande över tid, trots de uppenbara förenklingar teorin använder sig av. Denna teori kan alltså vara användbar för att göra prediktioner om framtiden. ”The economic man” eller Homo Economicus refererar till att människan i teorin är fundamentalt rationell i ekonomiska situationer och att människan alltid väljer det mest lönsamma alternativet i förhållande till risk (Smith 1776). Inom neoklassisk teori antar man att människan är rationell och på så sätt alltid bör ta beslut som är det mest nyttomaximerande. Studier visar däremot på att så inte alltid är fallet i verkligheten då människan i vissa situationer tar beslut som vare sig är ekonomiskt försvarbara eller

särskilt genomtänkta (Kumar och Goyal, 2016). Sådana beslut kan påverkas av exempelvis förlustaversion eller flockbeteende, vilket bidrar till att ämnet är så pass omdiskuterat.

Begränsad rationalitet (Bounded rationality) innebär att människan inte alltid agerar rationellt. I stället innebär det att människor är begränsade i sitt beslutsfattande eftersom de i regel saknar fullständig information om resultat och alternativa beslut (Simon, 1955). Teorin menar att människor tenderar att fatta beslut som är ”tillräckligt bra” snarare än de beslut som är optimala. Även om bounded rationality visar en begränsning i människors rationalitet innebär det inte att människor är irrationella, eller saknar förmågan att agera logiskt. De flesta försöker fatta beslut med positiva resultat, även om resultaten inte alltid blir önskvärda. Således är det svårt att alltid fatta rationella beslut då dessa beslut bör fattas med all relevant information i åtanke, och det är sällan som all information finns tillgänglig för den typen av beslut (Kim & Nofsinger, 2005). Det är alltså svårt för investerare att fatta rationella beslut på börsen även om det är intentionen, speciellt för småsparare som ofta besitter mindre information än institutionella investerare som banker och hedgefonder. Dessa institutionella investerare har ofta en plan på hur de ska reagera i olika situationer som de måste följa vilket hjälper dem att ta svåra beslut. 2.3 Finansiella bubblor

Finansiella bubblor på börsen är något som är omdiskuterat i samband med kriser. Många av de största kriserna genom åren har skett på grund utav att marknaden har befunnit sig i en bubbla som ingen eller väldigt få individer har märkt av. Dessa bubblor spricker oftast förr eller senare och därmed följer ofta en börskrasch. Oerfarna och unga investerare tenderar att följa börstrender mer än äldre investerare som förvaltar andras pengar (Nofsinger, 2018). Detta gäller speciellt aktier inom IT och teknik som snabbt ökar i värde på marknaden. Under IT-bubblan 1999–2001 var det även just unga och oerfarna investerare som satt på störst andel teknik och IT-aktier vid toppen av värderingarna. Studier visar att dessa investerare har en tendens att köpa aktier med uppblåsta priser under finansiella bubblor (Greenwood och Nagel, 2009).

Felprissättningar på aktiemarknaden i förhållande till andra aktier kallas med andra ord för bubblor om det är ömsesidigt känt att priset är för högt. Med detta menas att

professionella investerare känner till felprissättningen, men inte nödvändigtvis att det är allmänt känt för alla som handlar på börsen (Allen, F., Morris, S., Postlewaite, A., 1993). Bubblor kan hålla i sig länge även om många känner till att det är en bubbla på marknaden, så det kan vara en lång väg till att bubblan spricker. Under den tiden vill många investerare inte missa de stora uppgångar som ofta sker innan en bubbla spricker (Abreu & Brunnermier, 2003). Detta kallas även för ”The greater fool theory” vilket betyder att investerare köper en övervärderad tillgång i förhoppning att sälja den till ett högre pris till en annan investerare tills den slutligen når den sista dåren (eng. the greatest fool). Det är svårt, om inte till och med omöjligt att förutsäga när en bubbla spricker vilket leder till att det är lätt att förlora pengar vid dessa tillfällen.

Investerare som har varit med om en bubbla som slutat i en börskrasch är ofta mer misstänksamma mot kraftiga värdeökningar, de har alltså lärt sig från sina misstag från tidigare händelser (Greenwood & Nagel, 2009). En finansiell bubbla kan även tillkomma av att en ny generation börjar ge sig in på börsen med kapital som de är villiga att investera i överprisade aktier (Greenwood & Nagel, 2009). Det menas även att det finansiella minnet på marknaden är som längst tjugo år vilket normalt är den tid det tar för att en tidigare händelse ska bli glömd (Galbraith, 1993).

2.4 Psykologiska bias på börsen

Psykologiska bias påverkar de flesta investerare omedvetet i alla börsrelaterade beslut (Nofsinger, 2018). Vissa investerare är däremot mer varse om börspsykologi och dess inverkan på de beslut man tar och kan på så vis undvika att hamna i olika psykologiska fällor. Exempelvis finns det ett antal knep att använda sig av, som att sätta upp regler över hur ofta man får titta till sin portfölj, att sätta upp specifika mål för sitt sparande samt att diversifiera sin portfölj (Nofsinger, 2018). Mindre erfarna investerare och småsparare kan oftare utsättas för börspsykologiska bias utan att de vet om det. Det kan handla om allt från att individer köper mer aktier från sitt hemland än andra länder till att man är mer benägen att köpa en aktie efter en rekommendation av en vän.

2.4.1 Beslutsfattande

Beslutsfattande hos individer som investerar på börsen är komplext men samtidigt av värde för att förstå varför individer tar de beslut som de gör. Gällande detta finns

begreppet strategisk ignorans, vilket innebär att medvetet undvika att tillskansa sig all tillgänglig information, trots att informationen är lättillgänglig (Carrillo & Mariotti, 2000). Anledningen till detta kan vara att individen räds hur informationen kan få inverkan på deras beteende, och att de vill undvika att få negativa föraningar bekräftade, och således även undvika att behöva ta ställning till denna information. Detta negligerande av information beskrivs som strutseffekten (eng. The ostrich effect) vilket innebär att man likt legenden om att strutsen stoppar huvudet i sanden vid hot om fara (Galai & Sade, 2003). I en finansiell kontext beskrivs detta som att undvika riskfyllda finansiella aktioner, genom att helt enkelt låtsas som att faran inte existerar.

Verklighetsförnekelse (eng. Reality denial) är ytterligare en aspekt inom beslutsfattande. Verklighetsförnekelse innefattar individers misslyckande när det gäller att uppdatera sin övertygelse kring någonting, som svar på negativa nyheter (Bénabou och Tirole 2016). Det kan röra sig om trovärdiga signaler och nyheter kring en uppkommande krasch på bostadsmarknaden eller en ökad sjukdomsrisk hos individen. Trots dessa typer av relativt uppenbara risker menar Bénabou och Tirole (2016) att individer alltså hittar sätt att rationalisera bort riskerna, vilket påvisats genom deras oförändrade livsplaner och deras oförmåga att diversifiera bort riskerna. Detta styrks även av en tidigare studie som observerat en ökad benägenhet för individer att titta till sin premiepension efter positiva nyheter gällande uppgång jämfört med mer negativa nyheter (Karlsson, Loewenstein & Seppi, 2009). Människan är helt enkelt generellt mer intresserad att veta hur det går vid förväntad uppgång än vid förväntad nedgång.

2.4.2 Dispositionseffekten

Hur kommer det sig att investerare ofta håller kvar vid förlorare och säljer av sina vinnare när de borde göra tvärtom? Förklaringen till detta kallas för dispositionseffekten, och innebär att investerare generellt sett sitter kvar för länge på de innehav som gått dåligt samtidigt som man ofta säljer av innehav som gått bra för tidigt. Det skiljer sig alltså väldigt mycket kring hur investerare agerar på börsen beroende på hur en investering har gått, och denna dispositionseffekt visar även på att personer som investerar på börsen använder sig av mentala konton för att få förluster att kännas mindre än de faktiskt är. Dispositionseffekten är således en viktig förklaring till varför man som investerare hellre realiserar än vinst snarare än en förlust (Shefrin & Statman, 1985). Det har även

dokumenterats att individuella småsparare är mer benägna att göra just den sortens misstag än professionella investerare (Shapira och Venezia, 2001). Vidare har det även påträffats att småsparare uppvisat tydliga kännetecken för dispositionseffekten, då de i mycket högre utsträckning realiserade vinster snarare än förluster (Odean, 1998). En annan studie som studerade handelsaktivitet hos investerare i Finland upptäckte att investerare var mycket mer benägna att sälja en aktie efter en stor positiv uppgång, och mycket mer benägna att sitta kvar i aktien efter en stor nedgång veckan innan (Grinblatt & Keloharju, 2001). Detta tyder på att småsparare generellt säljer aktier för snabbt i uppgångar och sitter kvar för länge på aktier i nedgångar.

2.4.3 Förlustaversion

Ett objekts värde beror på vilken referenspunkt en individ har, och betyder i praktiken att individer är beredda att anstränga sig mer för att inte förlora ett objekt jämfört med att vinna samma objekt. Fenomenet medför att individer är riskaversiva när det kommer till chansen att vinna något, men risksökande när det gäller att inte förlora (Tversky & Kahneman, 1991). En annan undersökning har funnit att risksökande när det gäller förluster förekommer i större utsträckning jämfört med vinster (Brooks & Zanks 2005). Det har även undersökts aktivitet på 10 000 olika värdepappersdepåer och starka preferenser har funnits hos dessa investerare att föredra att realisera en vinst jämfört med att realisera en förlust (Odean 1998). Förlustaversion innebär alltså att individer tycker att det är jobbigare att bli av med någonting än vad de får för glädje av att få samma sak.

2.4.4 Flockbeteende

Det finns dokumenterat att interaktion mellan människor påverkar finansiella beslut, och att detta i sin tur kan påverka priserna på tillgångarna det rör sig om (Hirshleifer & Siew, 2003). Denna typ av företeelser kallas för flockbeteende, och är ofta orsaken till att bubblor skapas på de finansiella marknaderna (Kumar och Goyal, 2016). Förvaltare av fonder och pensionsfonder är mindre påverkade av flockbeteende än småsparare (Lakonishok et al, 1992). Det har även gjorts analyser av vilka aktier som oftast köps under flockbeteenden och där visar det sig att det oftast är mindre och tillväxtorienterade aktier som lockar till sig den typen av investerare (Wermers, 1999). Flockbeteende kan alltså beskrivas som beteendemässiga likheter och olikheter som orsakas av interaktion mellan människor.

2.4.5 Extrapolation bias

Det har visat sig att småsparare ofta köper en aktie eller en aktie inom en sektor som har gått bra den sista tiden, det kan röra sig om senaste veckan, månaden eller året. Fler småsparare handlar aktier när marknaden de senaste åren har utvecklats positivt. Dessa investerare blir alltså ”bullish” (tror på en positiv marknad) samtidigt som det är tvärt om när marknaden har gått dåligt, de blir ”bearish” (tror på en negativ marknad) (Bange, 2000). Denna sorts investeringar är inte nödvändigtvis de som ger bäst avkastning då dessa aktier som har gått bra under en längre period kan befinna sig nära en topp. Denna extrapolation bias leder alltså till dåligt tidsbestämda beslut och därav till sämre avkastning.

2.5 Finansiell bildning

En av premisserna till nyttomaximerande ekonomiska beslut är graden av finansiell bildning. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan en högre finansiell bildning och klokare långsiktiga investeringsbeslut (Henager & Cude, 2016). Finansiell bildning, (eng. financial literacy) definieras i en studie som hur väl en person kan förstå och använda personlig finansiell information (Huston, 2010). En annan studie föreslår att finansiell bildning har att göra med en individs förmåga och kompetens att hushålla med pengar (Remund, 2010). Personer som har en lägre finansiell bildning löper högre risk för att fatta beslut som påverkas av känslor, och faller således oftare i börspsykologiska fällor (Larson, Eastman & Bock, 2016). Med detta i beaktning är det av relevans att undersöka svenska småsparares finansiella bildning för att få en uppfattning om det samvarierade med besluten de fattade på börsen under coronakrisen.

2.6 Yttre påverkningar

Människors börsbeslut påverkas av många yttre faktorer som egentligen inte har med börsen att göra. Det har studerats hur människors känslor påverkas av väder, och att sol gör att människor generellt blir på bättre humör. Individer som är på gott humör gör också mer optimistiska val (Wright & Bower, 1992). Utifrån detta har det även utförts studier om hur vädret har påverkan på aktiemarknaden eftersom människor tar mer optimistiska beslut vid gott humör och pessimistiska beslut vid sämre humör. I en studie om aktiemarknader i olika länder och korrelationen till bra och dåligt väder har det visat sig

att det finns en positiv korrelation mellan bra väder och en uppåtgående marknad. På samma sätt har man funnit en korrelation mellan sämre väder och en nedåtgående marknad (Hirshleifer & Shumway, 2003). Att triviala saker som väder kan påverka börsen tyder på att börsen kan påverkas av mer än bara fakta.

Utöver studier om väder har det även gjorts studier om hur andra evenemang som påverkar många individers känslor också påverkar börsen. Ett exempel på detta är att fotbollsmatcher där en förlust för ett lag leder till att börsen i den staden laget kommer ifrån sjunker dagen efter, det finns däremot ingen korrelation mellan en vinst och en uppåtgående börs (Edmans, Garía & Norli, 2007). Förluster i matcher som är speciellt viktiga visar även på större förändringar på börsen än matcher där mindre står på spel. Samma studie visar även på att andra sportevenemang också kan ha inverkan på börsen. Människor påverkas alltså av utomstående faktorer som inte har någon koppling till börsen.

2.7 Småsparare under kriser

Det har gjorts undersökningar på hur småsparare agerar under kristider samt hur deras handel och deras riskperspektiv förändrats under dessa kriser. Undersökningar på individuella investerare från finanskrisen 2008–2009 visar hur deras risk och handelsbeteende förändrades över tid. Under de värsta månaderna under finanskrisen minskade dessa investerares risktolerans och avkastningsförväntningar samtidigt som deras riskuppfattning ökade (Hoffmann et al., 2013). Däremot, mot slutet av finanskrisen återhämtade sig investerarnas risktolerans och avkastningsförväntningarna ökade samtidigt som riskuppfattningen minskade. Studien visar även att jämfört med vad man tidigare trott så fortsatte småsparare och individuella investerare att handla på börsen under finanskrisen. Detta utan att riskjustera sina innehav genom att sälja värdepapper och ha likvida medel i sin portfölj. Istället använde investerarna nedgångarna som en chans för att komma in på börsen (Hoffmann et al., 2013). Småsparare och hushåll blir ofta inaktiva i sitt handlande med aktier under nedgångar på börsen, och under nedgångar tenderar också färre av den typen av investerare att börja handla på börsen (Bilias et al., 2010). Småsparare tenderar även att bli mer aktiva i sitt handlande på börsen i uppgångar jämfört med nedgångar. Ett argument som presenteras är att den ökade risktoleransen under finanskrisen 2008 hos småsparare egentligen skulle kunna ha varit maskerad

inaktivitet (Hoffmann et al. 2013). Småsparare tenderar alltså att agera annorlunda under kriser, vissa blir mindre aktiva och andra ser chansen att ta sig in på marknaden.

3. Metod

Studien ämnar skapa en förståelse för svenska småsparares ageranden under coronakrisen, samt vilka eventuella börspsykologiska faktorer dessa småsparare påverkades av. Då upplevelserna kan vara komplexa och svåra för individerna att överblicka kan ett hermeneutiskt synsätt vara lämpligt. Hermeneutik handlar om att tolka och att förstå, och beskrivs som en term som står för teori och metod när det gäller tolkning av människors handlingar, där fokus ligger på att få ökad förståelse kring dessa handlingar (Bryman & Bell, 2017). Studien har inte avsikten att dra generaliserbara slutsatser kring småsparares beteenden, utan snarare tolka de subjektiva uppfattningar som de intervjuade småspararna beskriver, och på så sätt nå djupare förståelse kring deras ageranden på börsen under coronakrisen.

3.2 Metodval

Denna studie ämnar skapa förståelse i hur svenska småsparare agerade på börsen under coronakrisen i mars 2020 och analysera vilka börspsykologiska faktorer som fick dessa småsparare att agera som de gjorde. Utifrån detta syfte kommer studien att använda sig av en kvalitativ metod då studien inte ämnar göra statistiska analyser utan snarare att försöka gå på djupet för att kartlägga vilka psykologiska faktorer som påverkade undersökningsgruppen i fråga. Valet av metod beror också på att psykologiska faktorer passar bättre att analysera med ord än med statistiska hjälpmedel. Mest optimalt vore att utföra både en kvalitativ och kvantitativ studie för att kunna se helheten och se hur småsparare agerade generellt under coronakrisen samt att gå mer på djupet för att analysera vilka faktorer som de påverkades av. Detta var däremot inte möjligt på grund av brist på tid, därav kommer arbetet endast att vara kvalitativt. Uppsatsen är således inriktad på att analysera och dra slutsatser om den gruppen som studeras och behöver inte nödvändigtvis kunna generaliseras till småsparare i allmänhet.

3.3 Forskningsansats

De vanligaste ansatserna vid utformningen av en uppsats är deduktiv och induktiv ansats, och dessa två ansatser brukar gälla som uteslutande alternativ, men det finns även andra möjligheter (Alvesson & Sköldberg, 2017). Ett alternativ är den abduktiva ansatsen, som har en del inslag av både induktion och deduktion. Den abduktiva ansatsen har inom

forskningen populariserats på senare tid att för att kombinera styrkorna hos de två andra ansatserna. Abduktiv ansats kan därmed ses som en kombination av tidigare nämnda ansatser vilket skapar möjligheten att utnyttja båda ansatserna (Bryman & Bell, 2017). Abduktion har alltså drag av både induktion och deduktion men det är viktigt att belysa att abduktion inte är någon enkel mix av dessa ansatser, utan att den även tillför nya element (Alvesson & Sköldberg 2017).

Abduktionen inbegriper förståelse, och analysen av empirin kan kombineras med tidigare teori i litteraturen, vilket innebär att den abduktiva ansatsen är mer mångsidig än den deduktiva och induktiva ansatsen (Alvesson & Sköldberg, 2017). Abduktionen är i detta fall relevant att använda sig av då det kan leda till vissa begränsningar vid användandet av enbart induktiv eller deduktiv ansats. Detta för att kunna växla mellan empiri och teori och på så sätt skapa en större förståelse.

3.4 Undersökningsmetod

Undersökningen har genomförts med djupintervjuer för att samla in empiri som är av relevans för syftet och forskningsfrågorna. Djupintervjuerna utfördes för att kunna få en djupare förståelse för småspararnas ageranden på Stockholmsbörsen under coronakrisen, samt för att undersöka vilka börspsykologiska faktorer som de påverkades av. Fördelen med just djupintervjuer vid kvalitativa studier är att intervjuerna blir mer ingående samt att respondenten får möjligheten att utveckla sina svar. Nackdelen med djupintervjuer är att respondenten får uttrycka sig hur den vill och i vissa fall är informationen inte av värde för studien. Fördelarna överväger dock nackdelarna vid denna studie. Vid kvalitativ metod är det vanligast att använda sig av ostrukturerade eller semistrukturerade intervjuer, medan strukturerade intervjuer är mer frekvent förekommande vid kvantitativa undersökningar (Bryman & Bell, 2017). Utformningen av intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär, vilket innebär att frågorna i stort ställdes enligt den ursprungliga ordningsföljden, men att intervjupersonerna gavs utrymme att utforma svaren på sitt eget sätt, samt att följdfrågor varit möjliga vilket är en stor fördel för denna studie (Bryman & Bell, 2017).

3.5 Datainsamling

Till att börja med genomfördes en grundlig litteratursökning för att identifiera möjliga kunskapsluckor inom forskningsområdet. Databaser via Linköpings Universitet användes för att genomföra litteratursökningen och således även få en översiktsbild över den befintliga forskningen. Utifrån detta kom även de första delarna av referensramen fram som är baserad på framförallt artiklar, journaler, böcker och tidigare uppsatser i ämnet. Under studiens gång har litteratursökandet alltid varit centralt då det har krävts att nya delar i referensramen har lagts till för att kunna analysera inhämtade data på ett dynamiskt sätt.

Insamlandet av teori och referenser har till stor del skett med hjälp av nyckelord, till exempel financial bubbles, individual investors, financial crisis, behavioral finance, herd

behaviour, etc. Detta har gett djup och en grundlig förståelse för ämnet i sig vilket varit

av stor vikt för att kunna skapa förståelse och dra slutsatser. De källor som har påträffats har även de lett till nya källor från intressanta texter vilket ytterligare har utvecklat referensramen.

Vid insamlingen av sekundärdata har aktiemäklaren Avanza kontaktats för att få statistik över deras användare då det är den aktören med flest småsparare i Sverige. Anledningen till att statistik från Avanza används i studien är för att sätta respondenternas svar i relation till hur andra svenska småsparare agerat. Denna data kommer alltså fungera som ett komplement till intervjuerna som utgör grunden till uppsatsen.

3.5.1 Urval

För att få tag på intervjupersoner har förfrågningar lagts ut på olika onlineforum om aktier för småsparare för att hitta personer som är villiga att intervjuas. Detta innebär alltså ett målstyrt urval då det får antas att personer som är med i dessa nätforum har ett intresse för aktier (Bryman & Bell, 2017). Detta är alltså ett icke sannolikhetsbaserat urval då förfrågan om intervju har gjorts åt en specifik grupp. Det är däremot en typ av självselektion vem som väljer att svara på förfrågan och därmed bli intervjuad. Personerna som avses bli intervjuade är personer med intresse för börsen och aktier som faller inom ramen för studiens definition av en småsparare.

3.5.2 Intervjuer

Nedan presenteras de respondenter som har varit med och intervjuats. Respondenternas namn är fingerade, men en kortare beskrivning av alla respondenter ges för att skapa en bild av respondenterna och deras bakgrund. Detta görs även för att visa hur mycket erfarenhet respondenterna har av aktiemarknaden. Intervjuerna börjar med att fråga respondenterna angående hur mycket erfarenhet de har av handlande med aktier för att ge en indikator på hur mycket erfarenhet respondenten i fråga besitter. För att ge studien en större bredd tillfrågades respondenterna om de har mer eller mindre än 1 miljon kronor i förvaltat kapital för att eventuellt hitta skillnader mellan investerare med olika mängd kapital.

1. Adam

Adam är 26 år gammal och studerar till internationell säljare. Han har cirka 1,5 års erfarenhet av handel med aktier och har en sparhorisont på 10+ år. Nuvarande investeringsstrategi är att investera i värdebolag som ger hög utdelning och går med vinst. Han kommer från en mindre ort i Västra Götaland och förvaltar mindre än en miljon kronor.

2. Bertil

Bertil är 27 år gammal och studerar till ämneslärare. Han har ca 5 års erfarenhet av handel med aktier och de senaste 2 åren har han varit med i en aktiesparklubb. Det finns inget speciellt mål med sparandet förutom att kunna använda pengarna när det behövs. Aktierna som Bertil köper är mest i bolag som han förstår sig på, majoriteten av aktierna är amerikanska aktier. Bertil kommer från Stockholm och förvaltar mer än en miljon kronor.

3. Cesar

Cesar är 33 år gammal och är kommunalt anställd. Han började handla med aktier redan 2001 på högstadiet och intresset har vuxit sedan dess. Sparandet är för att förbättra pensionen eller möjligtvis kunna pensionera sig något år tidigare. Investeringsstrategin är att mestadels ha värdebolag med utdelningar och en mindre andel av kapitalet kan läggas på tillväxtbolag. Cesar kommer från en mindre ort i Småland och förvaltar mindre än en miljon kronor.

4. David

David är 25 år gammal och jobbar med leasing av bilar. Han har ca 2–3 års erfarenhet av att handla med aktier men han började mer seriöst för ett år sedan. Davids sparhorisont är till pensionen eller åtminstone 10–15 år fram i tiden. Hans investeringsstrategi är att

investera mestadels i greentech-bolag samt spel och bettingbolag. David kommer från Stockholm och förvaltar mindre än en miljon.

5. Erik

Erik är 63 år gammal och jobbar som egenföretagare. Han har ca 40 års erfarenhet av handel med aktier. Målet med hans sparande är att pengarna ska växa. Investeringsstrategin är att investera i högriskbolag men han har en nedre gräns vilket betyder att om han närmar sig den så investerar han i mer säkra bolag. Erik kommer från en stad i Jämtland och han förvaltar mer än en miljon kronor.

6. Filip

Filip är 28 år och kommer från en mindre ort i Södermanland och är för tillfället arbetslös. Han har hållit på med aktier till och från i ca 8 år och sparhorisonten är olika för olika konton men delvis för pensionen och delvis ca 5 år fram i tiden. Filip investerar mest i verkstadsbolag och bolag som går med vinst. Han förvaltar mer än en miljon kronor.

7. Greta

Greta är 36 år och jobbar som utvecklingsledare. Hon har ca 5 års erfarenhet av handel med aktier men har tidigare haft fonder. Hennes sparhorisont är för pensionen den är därav på ca 30–35 års sikt. Investeringarna hon gör är med medelhög risk och strategin är att alltid vara investerad på börsen. Greta kommer från Göteborg och förvaltar mer än en miljon kronor.

8. Helge

Helge är 33 år gammal och jobbar som statlig tjänsteman. Han har ca 9 års erfarenhet av aktiehandel. Helges sparhorisont är till pensionen men det finns även andra konton med kortare horisont. Hans investeringsstrategi är att köpa medelstora tillväxtbolag, inga utdelningsbolag. Helge kommer från Stockholm och förvaltar mer än en miljon kronor.

9. Ivar

Ivar är 29 år gammal och jobbar med människor som har funktionsnedsättning eller autism. Ivar har ungefär 2 års erfarenhet av aktiehandel och en sparhorisont som sträcker sig ungefär 3 år framåt. Hans investeringsstrategi är inspirerad av rådgivningsbyrån Motley Fool, vilket innebär att han försöker spara regelbundet samt ha en diversifierad portfölj. Ivar kommer från Stockholm och förvaltar mindre än en miljon kronor.

10. Jenny

Jenny är 39 år gammal och jobbar på ett större IT-företag. Jenny har 3 års erfarenhet av handel med aktier och hennes sparhorisont är livslång. Hon använder sig av en momentumindikator för att hitta bolag att investera i, som baseras på att bolaget ska ha

en ökande omsättning och tillväxt samt vara i en positiv trend. Jenny kommer från Göteborg och förvaltar mer än en miljon kronor.

3.5.3 Förberedelse

Efter att förfrågningar för intervjuer hade lagts upp på olika sociala medier samt aktieforum där kontaktinformation till författarna fanns svarade ett antal respondenter som var villiga att bli intervjuade. För att se till att respondenterna var rätt för just denna studie ställdes ett antal frågor till de frivilliga innan de intervjuades för att säkerställa att de ej hade för mycket utbildning inom ämnet. För att få en så heterogen intervjugrupp som möjligt har fokus lagts på att intervjua småsparare med olika åldrar, kön samt geografisk härkomst för att ge en så bred bild som möjligt av studien. Därav har vissa frivilliga intervjuobjekt nekats för att undvika en för homogen intervjugrupp. Texten som lades in på olika forum och sociala medier var tydlig med vad som söktes hos intervjuobjekten (Bilaga 1).

Intervjuguiden var utformad på så vis att det först var en del snabba personliga frågor samt hur respondentens investeringsstrategi såg ut. Därefter var frågorna utformade som en ”ratt” där breda frågor ställs till en början för att sedan gå mer in på detaljer angående börspsykologi och psykologiska bias (Bilaga 2). Intervjuguiden är som tidigare nämnt bara en guide då intervjuerna var semistrukturerade. Detta betyder att följdfrågor ofta ställdes till respondenterna, ofta i form av fraserna ”utveckla”, ”hur tänker du då”, “har du något exempel” eller ”hur resonerade du då”.

Intervjuguiden skickades inte ut till respondenterna i förväg då målet var att få spontana reaktioner som ej är förberedda. Frågorna som ställdes var generellt sett inte frågor som hade ett rätt svar utan istället frågor som visar vad respondenternas preferenser är samt hur de tänker i olika situationer. Respondenterna kände mest till helheten av studien samt vad studien handlar om, inte hur frågorna eller intervjun skulle vara utformad. Ett intervjuobjekt ville se frågorna på förhand, varpå denne fick förklaringen att frågorna är utformade för att svaras på spontant samt att man ej behöver svara på en fråga om man så inte vill. Respondenten var nöjd med detta och ställde upp trots att denne inte fick frågorna på förhand.

3.5.4 Genomförande

Första intervjun som utfördes var en testintervju för att se om frågorna var rimliga och rätt formulerade. Det var även av vikt att genomföra testintervjun för att författarna skulle se hur samspelade de var med varandra under intervjun samt deras förmåga att komma med följdfrågor utan att prata i mun på varandra. Med hjälp av testintervjun kunde författarna även testa att all teknologi fungerade då intervjun spelades in för att sedan kunna transkriberas. Respondenten kom även med kommentarer i efterhand om hur vissa frågor skulle kunna förtydligas. Som helhet gav testintervjun en viktig inblick i hur intervjuerna därefter skulle genomföras och vad som var viktigt att tänka på.

Intervjuerna genomfördes via Zoom av flera anledningar. Dels för att respondenterna var utspridda över hela Sverige men framförallt för att Covid-19 fortfarande påverkade samhället i stort under studiens genomförande, vilket innebar att man bör träffa så få personer som möjligt för att minska smittspridningen. Detta har bidragit till att det varit svårare att se och tolka kroppsspråk vilket kan vara av intresse men i och med pandemin har detta tyvärr ej varit möjligt. Det positiva med att utföra intervjuerna via Zoom är att respondenterna ofta sitter hemma eller på sina kontor vilket bidrar till att de känner sig bekväma och trygga. Vid intervjutillfällena var båda författarna tillsammans vid en dator och ställde var sin fråga i taget från intervjuguiden. Under hela tiden kunde den andra författaren flika in och ställa en följdfråga vid behov.

Intervjuerna tog mellan 25–40 minuter att genomföra. Tidsskillnaden berodde på hur mycket respondenten pratade samt behovet av följdfrågor. Denna tid har gett respondenterna den tid de behöver för att kunna ge utförliga svar på frågorna samt ge exempel om de har velat. Därav anses svaren som de har givit vara av god tillförlitlighet då det inte har varit någon tidspress och respondenterna har fått beskriva hur de tänker i olika scenarion.

Vid starten av samtalet tillfrågades intervjuobjekten om det är okej om samtalet spelas in i syfte att transkribera samtalet efteråt. Författarna var även tydliga med att respondenterna kommer att vara anonyma för alla andra förutom författarna samt att informationen kommer att behandlas konfidentiellt. Detta gjordes för att samtalet skulle bli mer öppet utan att respondenterna skulle utelämna eventuella tankar och svar som kan vara viktiga för studien.

Intervjun var som tidigare nämnt uppdelad i två olika delar där den första delen fokuserade på hur mycket erfarenhet intervjuobjektet hade från aktiemarknaden, yrke samt hur respondenten de facto hade agerat under februari, mars och april 2020. Detta för att få förståelse samt försöka se samband hur respondenterna reagerade på den turbulenta börsen under de nämnda månaderna. Det ställdes även frågor angående hur mycket respondenterna känner till om börspsykologi för att se om de är införstådda med begreppet eller inte. Dessa delar innefattar den första delen av intervjuguiden som skapar en helhetsbild om intervjuobjektet, dess kunskap och reaktioner.

Den andra och avslutande delen av intervjun fokuserade mer på hur respondenten tänker och resonerar i olika situationer med svåra val. Dessa frågor var utformade med hjälp av teorier från referensramen för att se hur respondenterna agerar i olika scenarion som är vanliga när det kommer till börspsykologi. Frågorna var utformade så att respondenterna skulle behöva göra ett val där bland annat riskaversion och flockbeteende ingick. Det fanns inget rätt eller fel svar på frågorna vilket rimligtvis gjorde att respondenterna kände sig tryggare med sina svar.

Intervjun avlutades med att författarna tackade respondenten för sin tid samt om respondenten hade några frågor till författarna. Därefter förklarade författarna att nästa steg är att transkribera intervjun och därefter skicka texten till respondenten som får godkänna att det som sagts är korrekt. Respondenten kommer även att få ta del av studien när den är klar om respondenten önskar det. Därefter var samtalet över.

Under och efter intervjuerna har mentala anteckningar tagits av författarna och därefter har alla intervjuer transkriberats. Detta har gjorts ordagrant förutom på vissa utfyllnadsord som t.ex. ”ehh” och ”ahh” som inte har tagits med i transkriberingen. Transkriberingen har skett tätt inpå senaste intervju och båda författarna har transkriberat hälften av varje intervju. Därefter har författarna tillsammans läst igenom transkriberingarna för att säkerställa sig om att det är korrekt.

3.6 Analysmetod

Vid insamlingen av primärdata analyseras de inspelade intervjuerna med olika metoder. Då intervjuerna transkriberas görs även markeringar av nyckelord och fraser som är av värde som en första del i arbetet av analysen. Därefter analyseras även svaren som har gjorts på respektive fråga för att se om svaren är relevanta för studien. Detta har gjorts för att ge en tydligare helhetsbild över insamlade data.

Den data som är insamlad har delats upp i olika kategorier och nyckelord och beroende på hur respondenterna har svarat kan svaren även delas in i olika grupper. Nyckelorden som använts för att välja ut delar av data från intervjuerna är bland annat: förlustaversion, flockbeteende, extrapolations bias mm. Detta för att kunna utföra kodning av data för att se olika mönster och kontexter (Bryman & Bell, 2017).

Den typen av kodning som studien använder sig av är axial kodning då man delar upp nyckelorden i olika grupper för att sedan dra samband mellan de olika grupperna och koppla koderna till olika kontexter (Bryman & Bell, 2017). Kodningen används för att skapa en tydligare bild över den primärdata som har tagits fram från intervjuerna som har genomförts.

3.7 Etik

En vetenskaplig studie ska enligt Vetenskapsrådet (2002) förhålla sig till 4 etiska huvudkrav. Dessa huvudkrav är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär i korthet att den

som utför studien ska informera forskningsdeltagarna om vilket syfte studien har samt vilka villkor som gäller för deras deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). En kortare beskrivning av hur studien är upplagd samt vilken roll intervjun spelar i den uppbyggnaden förklarades för intervjupersonerna. Då avsikten med studien har varit att undersöka beteenden togs beslutet att inte delge intervjupersonerna med intervjuguiden före intervjun, för att säkerställa att inga svar skulle förberedas i förväg, och på så sätt undvika planerade och förberedda svar.

Samtycke om inspelning av intervjuerna har säkerställts inför varje intervju, både i den initiala kontakten, men även precis innan intervjun startade. I överensstämmelse med

samtyckeskravet klargjordes det både i den första kontakten och innan intervjuns början att deltagandet i studien är helt frivilligt, och det förklarades även att intervjupersonerna när som helst kunde välja att avbryta intervjun och dra sig ur studien. Det har inte heller funnits någon beroendeställning mellan författarna och intervjupersonerna, i enlighet med Vetenskapsrådets regler (Vetenskapsrådet, 2002).

Empirin och den data som intervjuerna genererat har hanterats enligt konfidentialitetskravet, vilket varit extra viktigt då undersökningen rör frågor om privatekonomi, ett ämne som kan vara känsligt för vissa. Utöver detta har även anonymitet utlovats, och intervjupersonerna har givits fiktiva namn, så att ingen utomstående ska kunna koppla svaren till intervjupersonen. Intervjupersonerna har blivit informerade om detta förhållningssätt innan intervjuns start samt vid den initiala kontakten.

Nyttjandekravet rör vem som får ta del av intervjuerna och inte, och att det som samlats in endast får användas för studiens ändamål. Insamlade data från intervjuerna har bara använts för att uppfylla studiens syfte och inte i något annat ändamål, i linje med nyttjandekravet. Således har ingen utomstående fått ta del av insamlade data, och inte heller information om intervjupersonerna.

3.8 Studiens kvalitet

3.8.1 Trovärdighet och äkthet

Inom kvantitativ forskning bedöms en studies kvalitet ofta utifrån begreppet validitet och reliabilitet. Validitet innebär hur väl en studie speglar verkligheten, hur studien mäter det den ämnar mäta, men också hur generaliserbar studien är (LeCompte & Goetz, 1982). Reliabilitet å andra sidan handlar om i vilken utsträckning studien går att upprepa av en annan forskare vid en annan tidpunkt för att denne ska nå samma resultat, och således hur tillförlitlig studien är (Bryman & Bell, 2017). Vissa forskare menar att dessa begrepp inte är lika applicerbara på kvalitativ forskning, då det inte är möjligt att komma fram till en absolut bild som spegling av den sociala verkligheten inom kvalitativ forskning (Lincoln & Guba, 1985).

Som alternativ för validitet och reliabilitet har dessa forskare istället presenterat två grundläggande kriterier för kvalitativ forskning: Trovärdighet och äkthet. Trovärdigheten består av 4 delkriterier som alla har en motsvarighet i den kvantitativa forskningen:

Tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Guba & Lincoln, 1994).

Äktheten har inte fått något större inflytande i forskningen, och det råder delade meningar hur den påverkat forskningen (Bryman & Bell, 2017). Detta har inneburit att detta kriterium inte fått samma utrymme i studien som exempelvis trovärdigheten.

3.8.2 Tillförlitlighet

För att en studie ska vara tillförlitlig bör det vara tydligt hur studien har genomförts samt hur respondenter har svarat i intervjuer. Den sociala verkligheten bör beskrivas på ett tydligt sätt för att det ska uppfattas som pålitligt. Studien genomförs även inom existerande regelverk vilket är kritiskt för tillförlitligheten.

Respondenterna i studien är alla anonyma vilket har gett dem större frihet att uttrycka sig och förklara exakt hur de har tänkt och agerat på börsen. Detta ger större tillförlitlighet då en icke anonym studie har större risk att ge svar som inte är sanna och därav bli mindre tillförlitlig. Respondenterna har även erbjudits att läsa igenom transkriberingen från intervjun för att kommentera eventuella feltolkningar och göra eventuella tillägg. Detta för att se till att det blir så rätt som möjligt när det kommer till hur respondenterna valde att svara på frågorna.

3.8.3 Överförbarhet

Överförbarheten i en studie synliggörs i hur stor utsträckning studiens resultat kan appliceras under andra förhållanden (Bryman & Bell, 2017). Inom kvalitativa studier bör forskare använda sig av det som benämns som täta redogörelser (eng. thick descriptions) (Geertz 1973). Täta redogörelser beskrivs som när en beskrivning förser andra människor med en slags databas vars hjälp kan bedöma hur överförbara resultaten är till en annan miljö (Lincoln & Guba, 1985). Kvalitativ forskning producerar tolkningar och mönster som kan kännas igen i den empiriska världen (Larsson, 2009). Detta kan ses som en typ av överförbarhet, att mönstret som kommuniceras känns igen i nya fall. Resonemanget innebär att överförbarhet kan uppnås när någon kan förstå olika situationer med hjälp av de tolkningar som gjorts inom forskningen. Bristen på generaliserbarhet hos en kvalitativ

studie har fått utstå mycket kritik, då urvalet inte är tillräckligt stort för att dra några generella slutsatser kring resultatet. Detta beror på att studien bara kan kopplas samman till den miljö som undersökts, och inte med hela populationen (Bryman & Bell, 2017). Den empiri som intervjuerna genererat kan inte representera alla Sveriges småsparare, men det har heller aldrig varit syftet. Studien har istället syftat till att bidra till en djupare förståelse kring hur småsparare agerade på börsen under coronakrisen, varefter en kvalitativ metod var legitim och bidrog till att besvara forskningsfrågorna.

3.8.4 Pålitlighet

När det kommer till pålitlighet i en kvalitativ studie liknar det reliabiliteten i en kvantitativ studie. Det är däremot svårt att kopiera en kvalitativ studie och nå samma slutsats som tidigare studier även om tillvägagångssättet är detsamma. Således används pålitlighet inom kvalitativa studier för att det är ytterst svårt att replikera en kvalitativ studie (Bryman & Bell, 2017).

För att göra studien så pålitlig som möjlig har alla delar i metoden samt tillvägagångssätten dokumenterats väldigt tydligt vilket underlättar eventuella replikeringar av studien. Då mänskliga handlingar till stor del tolkas i denna studie samt att intervjuerna som har genomförts inte är strukturerade innebär det att subjektiva tolkningar kommer att uppstå.

Intervjuerna utformas i stor mån av respondenterna och deras syn på frågorna som ställs, och eventuella utläggningar från respondenten kan ske vilket är svårt att replikera. Ytterligare problem med att replikera studien är att respondenterna i fråga är anonyma samt att de har hittats från en intresseanmälan vilket gör det svårt att använda sig av samma respondenter igen. Däremot är det lätt att kopiera studiens metod utan samma respondenter vilket potentiellt skulle kunna leda till en annan slutsats beroende på skillnader i urval.

3.8.5 Konfirmering

Det är oerhört svårt för en studie att vara helt objektiv. Däremot har denna studie haft stort fokus på att vara så objektiv som möjligt för att nå en relevant slutsats. Olika tolkningar kan som i tidigare stycken nämnt påverka studien på olika sätt. Detta har

försökts kommuniceras så bra som möjligt för att ge en tydlig bild över hur respondenternas svar på intervjuerna tolkas i studien. Intervjuerna har genomförts med målet att inte låta förutfattade meningar påverka utförandet och slutsatsen från undersökningen.

3.9 Metodkritik

Kvalitativ forskning har ofta fått utstå kritik från kvantitativt håll för att den är alldeles för subjektiv (Bryman & Bell, 2017). De personer som intervjuas i en kvalitativ undersökning kan inte anses vara representativa för en hel population, utan resultaten från den kvalitativa forskningen ska istället kunna generaliseras till teori (Bryman & Bell, 2017). Kritiken kan anses överflödig i denna studie då syftet inte är att generalisera alla svenska småsparare utan endast analysera de intervjuade småspararnas agerande. Då en hermeneutisk kunskapssyn har använts vid tolkning av den insamlade empirin kan författarnas subjektiva förutfattade meningar och värderingar påverka empiribeskrivningen. Detta innebär att vid en eventuell replikering av studien så skulle den insamlade empirin kunna tolkas annorlunda jämfört med hur författarna till denna studie tolkat den. En replikering skulle även försvåras av det faktum att intervjupersonerna varit anonyma, samt att urvalet inte är fullständigt presenterat. Detta är något som varit nödvändigt för studiens tillförlitlighet, men bör ändå beaktas.

När studien genomfördes präglades samhället i högsta grad fortfarande av Covid-19 vilket innebar råd från myndigheter att tillämpa social distansering, vilket i sin tur ledde till att alla intervjuer genomfördes via videosamtal. Detta medförde att kroppsspråk och andra gester som kan tas i beaktning vid en fysisk intervju delvis gick förlorade. Då hermeneutiken till stor del innefattar tolkning så hade kroppsspråket tolkats om fysiska intervjuer varit möjliga.