I följande kapitel kommer studiens slutsats att presenteras. Slutsatsen är ämnad att svara på de forskningsfrågor som fastställdes i det inledande kapitlet av denna studie. Vidare kommer det även att redogöras för studiens teoretiska och praktiska bidrag. Kapitlet avslutas därefter med förslag på framtida forskning.
För att kunna svara på studiens syfte så ställdes följande forskningsfrågor: Hur arbetar svenska skolan med digitalisering och digital transformation utifrån ett förändringsperspektiv? Hur kan detta förstås utifrån begreppet digital mognad? Vilka faktorer är viktiga för digital mognad inom svenska skolan?
Studien visar på att det gjorts flera digitala satsningar inom den svenska skolan såsom 1:1-satsningen, införandet av digitala skrivtavlor i undervisningen och introduceringen av lärplattformar. De digitala satsningarna har medfört förändringar i kommunikationssättet mellan lärare och elever samt även förändrat sättet lärarna undervisar på. I takt med att tekniken integreras mer och mer i den svenska skolan görs även satsningar för att öka lärarnas kunskaper om teknologin via exempelvis åtkomst till onlinekurser. I denna studie går det även att se att det finns en koppling mellan organisationsförändringar och sättet den svenska skolan arbetar på med digital transformation och digitalisering av undervisningen. Arbetet med digitalisering och digital transformation samt det tillkommande arbetet med organisationsförändringar i skolan kan, utifrån begreppet digital mognad, tolkas ha haft ett varierat resultat. Den digitala mognaden har varit hög i början av förändringsarbetet men mot slutet av förändringsarbetet går det att se att denna har avtagit. Den digitala mognaden har inte varit tillräckligt hög för att kunna omfamna förändringen och den nya tekniken till fullo i skolans vardagliga arbetsrutiner. Den svenska skolan har därav fortfarande mycket arbete framför sig och behöver arbeta mer med verksamhetens digitala mognad för att kunna anpassa sig till den dynamiska omvärlden.
Något som konkret har indikerats är att det krävs en tydligt formulerad vision, som får ett starkt fäste genom hela organisationen, för att en digitalisering och digital transformation ska bli lyckad. Utifrån visionen behövs strategier och planer, som bygger på en nationell strategi, för hur visionen ska uppnås. I strategierna bör det tydligt formuleras vem som har ansvar över vilka områden, från myndigheter, kommuner, skolledning, till rektorer och lärare. En annan viktig faktor är att det behöver implementeras stödfunktioner tidigt i processen, som kan hjälpa skolans medarbetare att integrera förändringarna i deras arbete. Stödfunktioner kan exempelvis vara teknisk support samt tillgång till tekniska pedagoger som aktivt kan bidra med stöd för undervisningsmetoder kopplat till digitalteknik. En ytterligare faktor som påverkar resultatet av förändringsarbetet i skolan är utbildning och kompetensutveckling för
skolans intressenter. För lärare specifikt bör det kontinuerligt erbjudas utbildningsmöjligheter för att bygga på deras digitala kompetens. De ovannämnda faktorerna har identifierats som viktiga för medarbetare vid en digitaliseringsprocess av skolan.
Studiens praktiska bidrag
De praktiska bidrag som denna studie tillför är att de som arbetar med digitalisering och digital transformation inom skolan bör utforma en tydlig vision och kommunicera den till hela organisationen. De bör även tillhandahålla teknisk support och tekniska pedagoger samt satsa på att kontinuerligt utveckla den digitala kompetensen hos medarbetare inom skolan. För att ha möjlighet att uppnå den första praktiska rekommendationen, gällande utformandet av en tydlig vision, måste det finnas strategier och planer som bygger på en nationell strategi och visar hur visionen ska uppnås. Den andra praktiska rekommendationen som ges är att kunna tillhandahålla teknisk support och tekniska pedagoger för skolans medarbetare. Detta för att medarbetarna ska kunna få det tekniska stödet som de behöver. Den sista praktiska rekommendationen som författarna i denna studie bidrar med är behovet av att kontinuerligt utveckla den digitala kompetensen hos medarbetare inom skolan. Detta på grund av den ständiga utvecklingen i omvärlden vad gäller teknik och digitalisering. Om skolans medarbetare är uppdaterade på området, underlättas arbetet med exempelvis digital undervisning.
Studiens teoretiska bidrag
Den teoretiska referensramen gav ett tillräckligt bra stöd för att kunna svara på studiens forskningsfrågor. Samtliga delar i den teoretiska referensramen var relevanta och av stor användning för att bidra till en förståelse för hur den svenska skolan arbetar med digitalisering och digital transformation, men även för att undersöka hur detta kan förstås utifrån digital mognad. Ramverket var även användbart för att identifiera vilka faktorer som var betydelsefulla för digital mognad inom svenska skolan. Studiens författare har utifrån den analys som genomförts valt att ge ett utvecklingsförslag till de teorier som tillämpats i studien. Detta då det gick att identifiera andra viktiga aspekter i empirin som spelade en stor roll för organisationsförändringar och digital mognad i den svenska skolan, men som inte lyfts fram som centrala i teorierna såsom de är utformade idag. Utvecklingen av teorierna är denna studies teoretiska bidrag och genom detta finns förhoppningen om att en tydligare förståelse för organisationsförändringar och digital mognad inom verksamheter kan uppnås. Det utvecklade teoretiska ramverket, som denna studie har genererat, kan även appliceras av andra författare som studerar liknande typer av organisationsförändringar samt organisationers digitala mognad. Den är därmed inte begränsad till denna studies kontext, utan kan även användas i andra sociala situationer.
6.1 Förslag på framtida forskning
En stor del av dokumenten, som denna studie hänvisar till, skapades i samband med eller innan den nationella digitaliseringsstrategin för skolan infördes. Det skulle därmed vara intressant, för vidare forskning, att göra en utvärdering av den nationella strategin och se huruvida den har lyckats inkorporera digitalteknik mer effektivt. För fortsatt forskning vore det även intressant att utvärdera det utvecklade teoretiska ramverket vid en organisationsförändring och digital mognad inom ett annat område. Detta för att se ifall aspekterna, som denna studie lyfter fram, har lika stor betydelse i en annan kontext.
7. Referenser
Ahlbäck, T. (2018). Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv (Doctoral dissertation, Linnaeus University Press).
Andersson, M., Andersson, M., och Etzler, N. (2019). Gymnasiearbetet - en handbok: För naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Stockholm: Natur och Kultur Läromedel.
Andréasson, E. (2015). Digitalisering i den offentliga förvaltningen, IT, värden och legitimitet. Linköpings universitet. Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:859892/FULLTEXT01.pdf
Andreasson, I., och Dovemark, M. (2013). Transforming Insecurity into a Commodity: using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education.
European Educational Research Journal. (12), 480-491.
Andervin, M., och Jansson, J. (2016). Att leda digital transformation. Stockholm: Hoi Förlag AB.
Babaheidari, S. M., och Svensson, L. (2014, October). Managing the Digitalization of Schools: an exploratory study of school principals’ and IT managers’ perceptions about ICT adoption and usefulness. In E-Learn: World Conference on E-Learning in Corporate, Government, Healthcare, and Higher Education, pp. 106-113.
Biahmou, A., Emmer, C., Pfouga, A., och Stjepandic, J. (2016). Digital Master as an Enabler for Industry 4.0. In ISPE TE (pp. 672-681).
Björkdahl, J., Wallin, M. W., och Kronblad, C. (2018). Digitalisering – mer än teknik: Kartläggning av svensk forskning och näringslivets behov. Vinnovarapport VR, 8. Bryman, A., och Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Uppl 3,
Stockholm: Liber AB.
Chanias, S., och Hess, T. (2016). How digital are we? Maturity models for the assessment of a company’s status in the digital transformation. Management Report/Institut für Wirtschaftsinformatik und Neue Medien, (2), 1-14.
de Bruin, T., Rosemann, M., Freeze, R., och Kulkarni, U. (2015). Understanding the main phases of developing a maturity assessment model. Proceedings of the Australasian Conference on Information Systems (ACIS).
De Carolis, A., Macchi, M., Negri, E., och Terzi, S. (2017). A maturity model for assessing the digital readiness of manufacturing companies. In IFIP International Conference on Advances in Production Management Systems (pp. 13-20). Springer, Cham. Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Digitaliseringskommissionen. (2015). Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. SOU 2015:28. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Erixon, P. O. (2010). School subject paradigms and teaching practice in lower secondary Swedish schools influenced by ICT and media. I: Computers and education. Nr. 54,
2010. S. 1212–1221.
Forsberg, C., och Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Uppl 4. Stockholm: Natur och Kultur.
Forsling, K. (2017). Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap. Design och iscensättning av skriv-och läslärande i förskoleklass och lågstadium. Åbo Akademi. Gobble, M., M. (2018). Digitalization, digitization, and innovation. Resources.
Research-Technology Management 61(4): 56–59.
Grönlund, Å., Andersson, A., och Wiklund, M. (2014). Unos uno årsrapport 2013. Örebro universitet. Hämtad från:
http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2014/02/Unos-Uno-år-2013.pdf Gy11. (2020). Läroplan för gymnasieskolan . Stockholm: Skolverket.
Hämtad från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amne n-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Hashim, M. (2014). Organizational change: Case study of GM (General Motor). Journal of Business Administration and Management Sciences Research, 3(1), 001-005. Heintz, F., Mannila, L., Nordén, L., Parnes, P., och Regnell, B. (2017) . Introducing
Programming and Digital Competence in Swedish K-9 Education. In Proc. ISSEP. Hovstadius, M. K., och Wallberg, J. (2016). Helhetssyn på mjukvarans betydelse för
digitalisering och konkurrenskraft.
Hylén, J. (2017). Digitalisering av skolan att tillsammans utveckla digital kompetens. 2017:4 Slutrapport från Ifous FoU-program . Stockholm: Ifous.
Hämtad från: http://www.ifous.se/app/uploads/2013/04/201704-Ifous-2017-4-G.pdf Hylén, J. (2013). Digitalisering av skolan - en kunskapsöversikt. Stockholm.
Håkansson Lindqvist, M. (2015). Gaining and sustaining TEL in a 1:1 laptop initiative: possibilities and challenges for teachers and students. Computers in the Schools, Vol. 32 No. 1, pp. 35-62, doi: 10.1080/07380569.2015.1004274.
Håkansson Lindqvist, M., och Petterson, F. (2018). Leading For Digitalization : Exploring The Leadership Perspective. In ICICTE 2018, the international conference on information communication technologies in education 2018 : proceedings (pp. 371–381). Chania, Crete.
International Institute for Management Development World Competitiveness Center. (2019). IMD WORLD DIGITAL COMPETITIVENESS RANKING 2019.
Ismail, M.H., Khater, M., och Zaki, M. (2017). Digital transformation and strategy: What do we know so far? Cambridge services alliance, Cambridge University.
Hämtad från:
https://www.imd.org/wcc/world-competitiveness-center-rankings/world-digital- competitiveness-rankings-2019/
Jacobsen, D.I. (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap Uppl 2. Lund: Studentlitteratur AB.
Akademisk.
Kane, G.C., Palmer, D., Phillips, A.N., Kiron, D., och Buckley, N. (2017). Achieving Digital Maturity; MIT Sloan Management Review and Deloitte University Press: Boston, MA, USA. Hämtad från:
https://infoweb-newbank-com.proxy.mau.se/apps/news/document-view?p=AWNB& docref=news/16767DDA099A57F0
Kane, G. C., Palmer, D., Phillips, A. N., Kiron, D., och Buckley, N. (2015). Strategy, Not Technology, Drives Digital Transformation, MIT Sloan Management Review and Deloitte University Press: Boston, Ma, USA.
Hämtad från:
https://sloanreview.mit.edu/projects/strategy-drives-digital-transformation/?gclid=Cj KCQiAyp7yBRCwARIsABfQsnT2f9bMr3QQe9HvWkFasX87gFYeah_G1Ab5CBGa
BEpBTUsR9BEeDRoaAmv-EALw_wcB
Kotter, J. P. (2007). Leading Change: why transformation efforts fail. Harvard Business Review, 1995/2007. The Tests of a Leader: Best of HBR. 2007:1;96-103.
Lennerstad, H., och Olteanu, C. (2012). Åtta IKT-projekt för matematiken i skolan - empiri och analys. Karlskrona: Blekinge Institute of Technology.
Melin, U. (2018). Vetenskaplig kunskap och bildning för samhällets framtida digitalisering: ett nationellt centrum: Utredningsrapport 2018-11-05. Linköping University
Electronic Press.
Myndigheten för digital förvaltning. (2020). Digital mognad. Sundsvall. Hämtad från:https://www.digitalforvaltning.se/digital-mognad/
Mårell-Olsson, E., och Bergström, P. (2018). Digital transformation in Swedish schools – Principals’ strategic leadership and organisation of tablet-based one-to-one computing initiatives. Seminar Net, 14(2), 174–187.
Mårell-Olsson E., Bergström P., och Jahnke I. (2019). Is the Tablet a Teacher or a Student Tool? Emergent Practices in Tablet-Based Classrooms. In Emergent Practices and Material Conditions in Learning and Teaching with Technologies. pp. 89-105, Springer, Cham.
Nationalencyklopedin. (u.å). Digitalisering (i text NE,2020a).
Hämtad från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/digitalisering (Hämtad 2020-04-08)
Nationalencyklopedin. (u.å). Digitalteknik (i text NE,2020b).
Hämtad från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/digitalteknik (Hämtad 2020-04-14)
Nwankpa, J. K., och Roumani, Y. (2016). IT capability and digital transformation: a firm performance perspective.
Nygårds, K. (2015). Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur och Kultur Läromedel. Näringsdepartementet. (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige – en
digitaliseringsstrategi. (N2017/03643/D). Stockholm
technology and its conditions with a view to understanding what ‘adequate digital competence’ may mean in a national policy initiative. Educ. Stud. 2019, 1–17
Peltonen, T. (2019). Case Study 4: The Collapse of Nokia’s Mobile Phone Business: Wisdom and Stupidity in Strategic Decision-making. DOI: 10.1007/978-3-319-91719-1_6. Petterson, F. (2018). Digitally competent school organizations – developing supportive
organizational infrastructures. International Journal of Media, Technology och Lifelong Learning, Vol. 14 No. 2, pp. 132-143.
Prywes, Y. (2011). Organization history (OHx). OD practitioner, 43(2), 40-45.
Reddy, S. K., och Reinartz, W. (2017). Digital transformation and value creation: Sea change ahead. Marketing Intelligence Review, 9(1), 10-17.
Ruud, O. (2017). Successful digital transformation projects in public sector with focus on municipalities(research in progress). Central and Eastern European e|Dem and e|Gov Days 2017. Hämtad från: http://www.researchgate.net/profile/Odd_Ruud/publication/316715943_Successful_di gial_transformation_projects_in_public_sector_with_focus_on_municipalities_resear ch_in_progress/links/590ef764a6fdccad7b123c87/Successful-digital-transformation-p rojects-in-public-sector-with-focus-on-municipalities-research-in-progress.pdf
Salavati, S. (2016). Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers Everyday Practice. Ph.D. Linnaeus University.
Schumacher, A., Sihn, W., och Erol, S. (2016). Automation, digitization and digitalization and their implications for manufacturing processes. Innovation and Sustainability: International Scientific Conference, Bucharest, Romania.
Skolinspektionen. (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning . Stockholm (Dnr 40-2011:2928)
Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/ kvalitetsgranskningar/2012/it/pm-it-iundervisningen.pdf
Skolverket. (2019). Så arbetar vi med skolväsendets digitalisering. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/d igitalisering/sa-arbetar-vi-med-skolvasendets-digitalisering
Solis, B., och Littleton, A. (2017). The 2017 state of digital transformation. Altimeter Group. Spante, M. (2018). Organizing digitalization in school: How a municipality in Sweden
arranged for new curriculum implementation emphasizing digitalization. In The International Conference on Information Communication Technologies in Education 2018 (pp. 382-390). ICICTE.
Sveriges Kommuner och Regioner. (2020). Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner.
Hämtad från:
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-773-2.pdf?issuusl=ignore
Göteborg : Göteborgs universitet, 2015. Göteborg.
Utbildningsdepartementet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet , Stockholm: Utbildningsdepartementet, Dnr: U2017/04119/S.
Hämtad från:
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/10/regeringen-beslutar-om-nati onell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm: Vetenskapsrådet.
vom Brocke, J., Fay, M., Schmiedel, T., Petry, M., Krause, F., och Teinzer, T. (2017). A journey of digital innovation and transformation: the case of Hilti. In Shaping the Digital Enterprise(pp. 237-251). Springer, Cham.
von Schantz Lundgren, I., och Lundgren, M. (2011). Unga elever med egen dator – några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas . Utbildning och lärande 5(1) s. 74-91.
Westerman, G., Calmejane, C., och Bonnet, D. (2011). Digital Transformation: A Roadmap for Billion-Dollar Organizations. MIT Center for Digital Business, 1–68,.
Winman, T., Spante, M., Willermark, S., Svensson, L., och Lundh Snis U. (2018).
Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar. Forskning för skolan, ISBN: 978-91-7559-323-4. Stockholm: Skolverket.
Worley, C., G., Mohrman, S., A. (2014). Is change management obsolete?. Organizational Dynamics, 43(3), 214-224.
Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser - En studie av
Bilagor
Bilaga 1. Checklista för kvalitésbedömning
Nr Fråga Ja Nej
1 Överensstämmer studiens innehåll med studiens titel? 2 Finns det ett abstrakt?
3 Överensstämmer studiens innehåll med abstraktet? 4 Finns det ett tydligt formulerat syfte?
5 Är frågeställningen tydligt formulerad? 6 Är studiens design relevant för studiens syfte? 7 Beskrivs det var studien är utförd?
8 Beskrivs det metod för urval?
9 Är urvalet beskrivet var, när och hur? 10 Beskrivs urvalsgruppen?
11 Är urvalsgruppen lämplig för studiens syfte? 12 Är metoden för datainsamling tydligt beskrivet? 13 Anges datainsamlingsmetod?
14 Är den insamlade datan systematiskt samlad? 15 Är begrepp och teman väl beskrivet?
16 Beskrivs det hur data har blivit analyserad? 17 Blir frågeställning och syfte besvarat? 18 Har studien följt etiska principer? 19 Diskuteras metodologiska brister?