Genom min studie har jag fått en uppfattning om hur inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning ser ut i den svenska grundskolan i årskurs 7, 8 och 9 samt vilka svårigheter en engelsklärare kan möta vid inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning
Resultat av min studie visar att en av de största problem är att lärare saknar kunskap av hur man jobbar med nyanlända elever som i sin tur leder att de tycker att det blir en stor utmaning för dem. Samtidigt så menar alla tre lärare att nyanlända elever är en mycket heterogen grupp och deras skolbakgrund i sitt ursprungsland samt familjens socioekonomiska situation spelar stor roll för elevens skolframgång i Sverige. Enligt resultatet av min studie så kan en engelsklärare möta en del utmaningar i sitt arbete. Att undervisa i mycket heterogena klasser med elever som har mycket varierande kunskaper i engelska är en av de största utmaningar för en engelsklärare. Lärarna i min studie försöker hitta arbetsformer som gynnar alla elever, bland annat grupparbete och projektarbete. Även nyanlända elevers språkkunskaper i deras modersmål används som stöd i undervisningen. Lärarna ser även möjligheter med att ha nyanlända elever i sin undervisning och de nyanlända elever som behärskar engelska på en hög nivå påverkar de andra elever på ett positivt sätt.
Efter att ha analyserat resultat av min studie, vill jag ge förslag på vidare forskning. Jag har gjort en studie på en skola med låg andel nyanlända elever. Det hade varit intressant att forska vidare och jämföra dessa resultat med en skola som har hög andel nyanlända elever. Man kan även forska vidare årskursvis och bara analysera resultat för till exempel nyanlända elever som går i årskurs 9. En annan tanke är att göra en studie ur nyanlända elevers perspektiv.
33
Referenser
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande– en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet
Gibbons, P. (2009). English learners’ academic literacy and thinking. Learning in the challenge zone. Portsmouth: Heinemann.
Hakuta, K., Butler, Y., & Witt, D. (2000). How long does it take English learners to attain proficiency? Stanford University.
https://web.stanford.edu/~hakuta/Publications/(2000)%20-
%20HOW%20LONG%20DOES%20IT%20TAKE%20ENGLISH%20LEARNERS%20T O%20ATTAIN%20PR.pdf
Hyltenstam, K., Axelsson, M., & Linberg, I. (red.) (2012). Flerspråkighet en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Johnstone, R. (2002). Addressing the “age factor”: some implications for languages policy. Strasburg: council of Europe.
https://www.scilt.org.uk/Portals/24/Library/publications/SCILT_2002_Johnstone_Addressi ngAgeFactor.pdf
Justesen, L. & Mik-Meyer N. (2011). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Lundahl, B. (2009). Engelsk språkdidaktik, 2 uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Lundberg, G. (2007). Teachers in Action. Att förändra och utveckla undervisning och lärande i engelska i de tidigare skolåren. Umeå: Umeå universitet.
34
Lahdenperä, P. & Lorentz, H. (red.) (2011). Möten i mångfaldens skola. 1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Möller, Å. (2010). ”Den ”goda” mångfalden”. Fabrikation av mångfald i skolans policy och praktik. Utbildning och demokrati, 19 (1), ss.85–106
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning- och-demokrati/2010/nr1/asa-moller---den-goda-mangfalden.pdf
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Engelska: en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6573d7/1553960625057/pdf20 57.pdf
Nilhom, C. & Göransson K. (2014). Inkluderande undervisning-vad kan man lära sig av forskningen. 2 uppl. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/inkluderande-undervisning- tillganglig-version.pdf/
Nilsson, J. & Axelsson M. (2013). “Welcome to Sweden”: Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), ss.137-164
https://eds-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=dccf1433- b1c9-4ccb-bc1e-9dfbd8512d86%40sessionmgr4007 (Hämtad 2019-12-04)
Nilsson Folke, J. (2019). Nyanländ i den svenska skolan. Elevperspektiv på inkludering och skolövergångar. 1 uppl., Malmö: Gleerups Utbildning AB
Noddings, L. (2016). Philosophy of education. 4. uppl. Boulder: Westviewpress.
35
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse.1uppl., Stockholm: Liber AB
Rosén, J. & Wedin, Å. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet- ett kritiskt perspektiv. 1 uppl., Stockholm: Liber AB
Salameh, E.-K. (2012). Flerspråkighet i skolan. 1 uppl., Stockholm: Natur och Kultur
Skolverket. 2019. Skolsegregationen. https://www.skolverket.se/om-oss/var- verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/skolsegregationen
Skolinspektionen. (2011). Engelska i grundskolans årskurser 6–9 (Kvalitetsgranskning rapport 2011:7). Stockholm: Skolinspektionen
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2011/engelska-2/slutrapport-engelska-grundskolan-6-9.pdf
Skolinspektionen. (2017). Skolan och nyanlända. En bild av Skolinspektionen senaste granskningar. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-
oss/nyheter/sammanfattning-av-skolinspektionens-senaste-granskningar.pdf
SFS 2019:410. Skollagen. Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2018). Analyser av familjebakgrundens för skolresultaten och skillnader mellan skolor. https://www.skolverket.se/getFile?file=3927
Skolverket. (2012). Greppa språket. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2019). Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
36
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ce5f/1553967644577/pdf38 58.pdf Skolverket. (2011). Kursplan-Engelska. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och- fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCod e%3DGRGRENG01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f
Skolverket. (2019). Nyanländas rätt till utbildning. https://www.skolverket.se/regler-och- ansvar/ansvar-i-skolfragor/nyanlandas-ratt-till-utbildning
Skolverket. (2016). Utbildning för nyanlända elever. https://www.skolverket.se/getFile?file=3576
Statistiska centralbyrån. (2019). Invandring till Sverige. https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Svenska språknämnden. (2004). Engelskan i Sverige. 1 uppl.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed.
37