1
BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Inkludering av nyanlända elever i
ordinarie engelskundervisning:
svårigheter och möjligheter.
Inclusion of newly arrived students in regular English teaching:
difficulties and possibilities.
Olga Al-Ama
Grundlärarexamen med inriktning engelska mot årskurs 7–9, 240hp
Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium: 2020-01-15
Examinator: Shaun Nolan Handledare: Vi Thanh Son
2
Förord
Att genomföra denna undersökning har varit väldigt intressant och berikande. Jag vill tacka min handledare Vi Thanh Son för en bra vägledning och stöttning under hela processen. Jag vill även visa min tacksamhet till de tre lärarna som ställde upp och deltagit i mina intervjuer. Slutligen vill jag säga stort tack till min man som har stöttat mig oerhört mycket under studiegången.
3
Abstract
Syftet med min kvalitativa studie var att undersöka svårigheter och möjligheter som en engelsklärare kan möta vid inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning inom grundskolan senare år. Två engelsklärare och en specialpedagog som ofta besöker engelska lektioner har deltagit och svarat på intervjufrågorna. Analysen är baserad på teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Jag har kommit fram till att lärarna som jag har intervjuat saknar kompetens om att undervisa nyanlända elever och ingen av de lärarna som jag har intervjuat har gått någon utbildning om att undervisa nyanlända. Studiens resultat visar även att lärarna som har deltagit i min studie har stort engagemang och försöker att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar och behov dock är alla tre också överens om att det är en stor utmaning såsom klasserna är oftast mycket heterogena och man måste nå både eleverna som kan lite eller inte alls engelska samt de eleverna som behärska det engelska språket på en mycket hög nivå. Att jobba med nyanlända elever som kommer till Sverige under sina sista skolår och kan lite eller inte alls engelska är en av de största utmaningar. Vidare poängteras vikten av nyanlända elevens skolbakgrund i sitt ursprungsland samt familjens socioekonomiska situation. Samtidigt belyser lärarna om de möjligheter som finns när man har nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning. De nyanlända elever som har använt engelska som kommunikationsspråk i sitt ursprungsland är trygga med att använda engelska på lektioner som i sin tur påverkar de andra eleverna på ett positivt sätt. Lärarna belyser även möjligheterna som finns i heterogena klassrum där elever med olika bakgrund och erfarenheter mötts.
4
Innehållsförteckning
Abstract...………...3
1.Inledning
………..……62.Frågeställningar och syfte
………...73.Teoretiska perspektiv och tidigare forskning
………...83.1.Centrala begrepp………...8
3.2.Nyanlända elever i Sverige………...8
3.3.Inkludering…………...………...8
3.3.1.Inkludering ur historiskt perspektiv………...9
3.3.2.Inkludering i svenska styrdokument för grundskolan………...9
3.3.3.Inkludering
i det mångkulturella klassrummet och interkulturellt förhållningssätt... 103.4. Engelska i Sverige………...12
3.5.
Ämnet engelska i läroplanen för grundskolan………...13
3.6. Språkinlärning hos nyanlända elever som kommer till Sverige i senare
skolålder...14
3.6.1.Det är aldrig för tidigt att börja men det är också aldrig för sent…...15
3.7. Flerspråkighet………...16
3.7.1. Flerspråkighet i skolan...17
3.8. Translanguaging...17
3.9. Sociokulturella perspektiv på lärande...18
4. Metod
... ...204.1.Intervjuer med lärare...20
4.2. Forskningsetiska resonemang...21
5. Resultat
... 235.1. Svårigheter en engelsklärare kan möta vid inkludering av nyanlända
elever i ordinarie klassrum...23
5
5.2. Hur hanteras eventuella svårigheter och hur anpassas undervisningen
till nyanlända elevers olika behov?...24
5.3. Möjligheter med att ha nyanlända elever i ordinarie undervisningen i
engelska...26
6. Analys och diskussion
...276.1. Fortbildning av lärarna...27
6.2. Påverkan av familjens socioekonomiska situation på nyanlända elevers
skolgång i Sverige...27
6.3. Övergång från förberedelseklass till ordinarie engelskundervisning...28
6.4. Nyanlända elever som kommer till Sverige i senare skolålder och kan
lite eller inte alls engelska...29
6.5. Anpassning av undervisningen efter elevers olika förutsättningar och
behov...30
6.6.
Möjligheter
med
att
ha
nyanlända
elever
i
ordinarie
engelskundervisning...31
6
1.Inledning
Det har länge varit en utmaning för lärare att jobba i mycket heterogena klassrum, där det finns elever som befinner sig på varierande kunskapsnivåer. Under de senaste åren så har ett ytterst stort antal människor invandrat till Sverige och under mina VFU erfarenheter så fick jag uppleva att många lärare står nu inför en annan utmaning, att undervisa nyanlända elever. Inom loppet av de senaste åren har ett flertal människor kommit hit från krigsdrabbade länder för att söka asyl. Under 2000-talet har invandringen ökat mycket och sedan 2012 har huvudsakligen antalet asylsökande från Syrien ökat rejält. I början av perioden invandrade runt 60 000 personer per år och år 2016 var den sammanlagda invandringen till Sverige den högsta någonsin, då över 163 000 flyttade in i landet (Statistiska centralbyrån 2019).
Den situationen avspeglas även i skolan och enligt Bunar (2010) så för den med sig utmaningar, möjligheter och svårigheter för både individerna och deras familjer och för skolorna och alla som jobbar inom skola. Nyanlända elever kommer till Sverige med olika kompetenser och erfarenheter. I sin klass kan man ha elever som pratar flytande engelska och har haft undervisning på engelska i sitt ursprungsland. I en klass kan det också finnas elever som förut inte har varit i kontakt med engelska språket. En mängd elever har förut inte haft undervisning i engelska men har lärt sig en del av språket på flykten till Sverige. Likvärdighet är något som klart framstår som norm i läroplanen: “Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Skolverket 2011). Därför ska man kunna möta varje elev på en personlig nivå vilket ställer höga krav på lärarens skicklighet och anpassbarhet. Enligt Rosén och Wedin (2015, s.31) så handlar denna anpassning om att omvandla skolan från att bygga på enspråkig och monokulturell modell till att bli en flerspråkig och inkluderande skola, där alla elevers kompetenser och bakgrunder får plats.
7
2.Frågeställningar och syfte
Enligt Bunar (2010) så gynnar de nyanlända eleverna till att göra den svenska skolan kännetecknad av mångfald med en blandning av språk, etniciteter, kulturer, religioner och nationaliteter. Samtidigt så visar skolinspektionens granskning att det finns kvar många utmaningar för att nyanlända eleverna ska få en bra och likvärdig utbildning (Skolinspektionen 2017). Uppsatsens syfte är därför att utforska vilka möjligheter samt svårigheter och prövningar som väntar en grundskollärare i engelska i mötet med nyanlända elever och hur dessa svårigheter hanteras så att nyanlända elever inkluderas i ordinarie engelskundervisning på ett bra sätt. Fokuset kommer att ligga på årskurs 7,8 och 9.
I studien kommer nedanstående frågeställningar att besvaras:
• Vilka möjligheter eller svårigheter väntar en engelsklärare i inkludering av nyanlända elever i grundskolan senare år i ordinarie klass samt på vilket sätt de eventuella svårigheterna hanteras?
• Anpassas undervisningen i engelska för den nyanlända elevens olika behov och i så fall hur?
8
3. Teoretiska perspektiv samt tidigare
forskning
3.1. Centrala begrepp
nyanländ elev: en nyanländ elev är någon som har bott utomlands och som nu är hemmahörande i Sverige. Hen ska ha börjat på sin utbildning efter ordinarie terminsstart i årskurs 1 eller senare. Efter 4 år i svensk skola anses inte eleven som nyanländ längre (Skolverket 2019).
inkludering: enligt den Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018), så är inkludering en fortlöpande demokratisk process som visar på alla människors rättigheter, lika värde och som ständigt söker efter bättre sätt att utnyttja mångfald och olikheter.
translanguaging: translanguaging, eller transspråkande/korsspråkande som man kan benämna det på svenska, gäller om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som tillgång i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet. (Nationellt centrum för svenska som andra som andra språk 2019).
3.2.Nyanlända elever i Sverige
Nyanlända elever i Sverige är en mycket heterogen grupp. De kommer först och främst från olika länder, har olika skolbakgrund, vistas i Sverige på olika villkor. Nyanlända barn kan ha kommit till Sverige med sina vårdnadshavare eller själva. Grunden för det svenska utbildningssystemet är att nyanlända elever, oberoende av migrationsstatus, har samma rättigheter som alla andra elever (Nilsson Folke 2019, 18).
9
3.3.Inkludering
3.3.1. Inkludering ur historiskt perspektiv.
Inkludering som definition dyker upp i USA på 1950-talet som strävan efter ett samhälle där diskriminering huvudsakligen på grund av hudfärg skulle motarbetas (Persson och Persson 2012, s.19).
När 1980 års läroplan för grundskolan presenterades i Sverige skapades en benämning ”en skola för alla”. Den obligatoriska skolan skulle stödja sig på likvärdighet som grund begrepp. Utbildning för alla har sin bakgrund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 (Persson och Persson 2012, s.21).
Inkludering i skolan rör sig inte enbart om utbildningen utan är också en grundläggande riktlinje för ett mer inkluderande samhälle. En skola där man tar fördel till allas olikheter kan medverka till en samhällsutveckling där tolerans och respekt för olikheter är naturliga utgångspunkter för mänsklig samvaro (Persson och Persson 2012, s.22).
3.3.2. Inkludering i svenska styrdokument för grundskolan
I skollagen (SFS 2019:410) står det att ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt”. Med tanke på nyanlända elevers heterogenitet avseende deras olika behov och bakgrund blir skolans uppgift särskild betydelsefull och utmanande. Skolinspektionens kvalitetsgranskningsraport visar dystra resultat. ”I 13 av 22 skolor har granskningsområdet ”Anpassning av undervisningen till elevers olika behov” bedömts uppvisa mer svagheter än styrkor” (Skolinspektionen 2011:7, s.7). Av 293 observerade lektioner anses endast 23 som mestadels starka när det gäller anpassning till elevers olika behov. (Skolinspektionen 2011:7, s.7)
10
3.3.3.Inkludering i det mångkulturella klassrummet och interkulturellt
förhållningssätt
Ett centralt perspektiv i begreppet inkludering är accentuering på att olikhet ska ses som en tillgång och inte som ett bekymmer och att undervisningen ska anpassas efter elevers olikheter. Att skillnader ska ses som en tillgång kan breddas till stor variation av olikheter som skolan möter, exempelvis elevers olika etniska och språkliga rötter. Ett vägval läraren konfronteras med i det mångkulturella klassrummet är att inte ha fokus på elevernas etniska bakgrund men istället utgå från mångfalden stämmor och kulturella uttryck som ger sig till känna genom elevernas olika intressen och erfarenheter (Lundahl 2009, s.83).
I ett inkluderande klassrum ska alla elever känna sig socialt delaktiga och det betonas vikten av en gemenskap där olikheter inte ses som ett problem (Nilholm och Göransson 2014). En sådan gemenskap i en skola eller huvudsakligen i ett klassrum rör sig om en enorm tillit till bestämmelser och regler samt ett utvecklat socialt nätverk mellan deltagarna, där samarbete och respekt betonas som de viktigaste komponenter. Många framstående pedagoger som till exempel Dewey och Noddings, har betonat vikten av att utbildningen erbjuder en gemenskap (Nilholm och Göransson 2014). Gemenskapen rör sig också om ett möte med andras upplevelser och en chans att förändras som individ. Samtidigt så är skolan vanligtvis den centrala plattformen för socialt samspel med kompisar. Språket, både det verbala språket och kroppsspråket, spelar en avgörande roll i denna process (Skolverket 2012, s.120)
Nilsson och Axelsson (2013) har genomfört en studie, där syftet är att analysera nyanlända elevers upplevelser av förberedelseklassen samt deras övergång från förberedelseklass till ordinarie undervisning. Inkludering av nyanlända elever i ordinarie undervisning ligger också i fokus för studien. Nilsson och Axelsson (2013) har 22 nyanlända elever i årskurs 8 och 9 som målgrupp i sin undersökning. Eleverna har olika skolbakgrunder och kommer från olika länder. Eleverna som har deltagit både i förberedelseklass och ordinarieundervisning uttrycker att det finns en skillnad hur lärare förklara ämnet i de två organisatoriska formerna (Nilsson och Axelsson 2013). Eleverna hävdar att lärarna i den
11
ordinarie undervisningen talar snabbt och har svårt att förklara termer på ett enkelt sätt (ibid.). Oftast så har lärare i förberedelseklassen kompetens att undervisa i svenska som andraspråk medan i ordinarie undervisningen så bedrivs huvudsakligen undervisningen som om alla elever har svenska som första språk (ibid.). Många elever uttrycker att det blir svårt att följa läraren i ordinarie undervisning när man inte förstår vilket i sin tur leder även till att man snabbt känner sig trött och uttråkad (ibid.). Forskarna som genomförd studien belyser också att många elever tycker att deras sociala liv är tryggare i förberedelseklassen, där de kan vara sig själva och får stöd från både klasskamrater och lärare. Trots detta så strävar ändå de flesta för att få börja i ordinarie undervisning för att få vara en del av den stora gemenskapen (ibid.). Vidare belyser forskarna att många elever blir besvikna när de börjar i ordinarie undervisning då de inte känner sig tillräckligt socialt delaktiga i klassen och att de bli ignorerade av klasskompisarna.
Möller (2010) har genomförd en studie på en skola som ligger i ett förortsområde med cirka 96% elever som har utländsk bakgrund. Skolan profilerar sig som en internationell skola som innebär att internationella kontakter får extra stort utrymme (Möller 2010). Vid valet av förbindelser utomlands fokuserar de först och främst på skolor i elevernas ursprungsländer som ger eleverna ökad stolthet över sina rötter. Möller (2010) intervjuade skolutvecklingsledare som menade att eleverna på skolan, där undersökningen gjordes har starka identiteter och är stolta över det de är och har inget behov av att bli svenskar. Deras identiteter respekteras och skolan undviker att prata om den sociala och etniska segregationen eleverna och skolan verkar i (ibid.). Wikström (2009) menar att människor är själva med och skapar det vi kallar etnicitet i förhållande till sin omgivning. Lärarna på skolan där undersökningen gjordes menade att eleverna från förortsområde behöver åka utanför områdets gränser. Oftast är eleverna själva rädda, osäkra och motvilliga att skapa kontakter med elever från skolor utanför förortsområdet. Flera försök till samarbete med andra skolor i stan har gjorts med utan positiva resultat. En av lärarna på skolan menade att det är omöjligt att bekämpa segregationen men däremot viktigt att skapa gott självförtroende hos eleverna. Vidare menar Möller (2010) att enligt denna tanke så ska eleverna acceptera sin situation utan att kritisk granska varför segregationen har uppstått.
12
Både Möller (2010) samt Nilsson och Axelsson (2013) belyser nyanlända elevers sociala liv. Skillnaden är bara att Möller (2010) genomför en studie på en skola med 96% elever med utländsk bakgrund i motsats till Nilsson och Axelsson (2013) som genomför sin studie på en heterogen skola med en blandning av både svenska och utländska elever. I studien som Nilsson och Axelsson (2013) genomförde så möts nyanlända elever av utanförskap samt ignorering från klasskompisarnas sida när de börjar deltar i ordinarieundervisning. I Möllers (2010) studie så har eleverna inte samma problem i sina klassrum utan snarare när skolan försöker skapar kontakter med elever i andra skolor, där andel elever med utländskt ursprung är inte så stor.
För att kunna bemöta alla elever i mångkulturella skolor på ett bra sätt så krävs det att lärarnas arbete präglas av ett interkulturellt förhållningssätt (Kästen-Ebeling och Otterup 2015, s.79). En ”interkulturell lärare” strävar efter att omforma sina egna och elevernas negativa synsätt och förutfattade meningar mot olikheter (Landenperä 2010, s.32). Dessutom är det av stor vikt att en lärare skapar arbetsformer som motverkar diskriminering och marginalisering (Landenperä 2010, s.15).
3.4.Engelska i Sverige
Engelskan har idag en tydlig ställning i vissa språkanvändningsgrenar inom landet och den konstant växande exponeringen av engelska i samhället innebär ett bra stöd för utvecklingen av förmågan att kommunicera i tal och skrift. Engelska används som internationellt kommunikationsspråk mellan språkbrukare som har andra språk som modersmål, men också när dessa kommunicerar med infödda talare. Engelska spelar en viktig roll först och främst inom högre utbildning och forskning samt utbildning på gymnasienivå, men också i populärkultur, inte minst inom musikens bransch, reklam och media, samt inom näringslivet bland annat i rollen som koncernspråk för multinationella företag eller svenska företag med starka internationella nätverk (Hyltenstam, Axelsson och Lindberg 2012)
13
Enligt Josephson (2004, s.10) så räknar man med att ungefär 75 procent av alla svenskar i vuxen ålder kan hantera ett vardagssamtal på engelska. Det är en del faktorer som är bra för inlärning av engelska. Svenskarna reser mycket och får då möjlighet att omsätta sina engelskkunskaper i praktiken. Engelska är dessutom en vanlig komponent i vardagslivet i Sverige. Engelskspråkiga produktioner är ledande i det mediala sammanhanget och avsaknaden av dubbning innebär att filmpubliken påverkas direkt av originalspråket (Hyltenstam 2004, ss.52–53).
Enligt de nationella granskningar som hittills genomförts så är elevernas inställning till engelska som skolämne mycket positiva i både årskurs 5 och 9 och lust för att lära sig engelska är på det hela taget mycket hög. Myndigheten för skolutveckling rapporterar att majoriteten av årskurs 9-eleverna i NU 03 (86 procent) instämmer fullt ut i yttrandet att engelska intresserar mig, vilket är en ökning från 1992. Elever med annat modersmål än svenska uppvisar en ännu mer positiv attityd (92 procent) till engelska än svenska elever (Myndighet för skolutveckling 2008, s.19)
3.5.Ämnet engelska i läroplanen för grundskolan
Till skillnad från innehållstyrda skolämnen så är ämnet engelska språkstyrt genom att språkinlärningen är huvudmål (Lundahl 2009, s.93). Engelska ämnets syfte är bland annat att ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga” (Skolverket 2011). Skolinspektionen har gjort en granskning och vid närmare hälften av lektionerna bedömer inspektörerna att kommunikativ förmåga inte ges tillräckligt utrymme. (Skolinspektionen 2011). I 15 av 22 skolor har Skolinspektionen bedömt att det behövs åtgärder inom detta område (Skolinspektionen 2011)
Ett av huvudsyftena med undervisningen i ämnet engelska är att eleverna ska utveckla tilltro till sin förmåga att använda språket i olika sammanhang och för varierande ändamål (Skolverket 2011). Grundtanke med detta är kännedom om att bra självkänsla är
14
grundläggande för att våga delta språkligt i olika situationer och sammanhang (Skolverket 2017, s.6)
Kursplaner i engelska betonar även vikten av ämnet engelska för eleverna som framgångsrikt ska kunna delta i en värld med många internationella kontaktytor (Skolverket 2017, s.6). Genom interkulturella upplevelser och träffar stärkas personens sociokulturella kunskaper, såsom synsätt och värderingar i andra kulturer. Detta kan på sikt leda till tolerans och uppfattning för olika kulturer och en interkulturell kännedom samt bidra till minskade klyftor i samhället (Skolverket 2017, s.6)
3.6. Språkinlärning hos nyanlända elever som kommer till
Sverige i senare skolålder
I stort sett brukar de som tillägnar sig ett andraspråk efter tonårsåldern ha särskilt svårt att åstadkomma ett uttal som närmar sig förstaspråkstalande och även idiomaticitet, det vill säga att kunna använda sig av fasta uttryck och fraser på ett sätt som är vanligt hos förstaspråkstalarna (Rosén och Wedin 2015, s.54)
Enligt Cummins (2017, s.255) så konfronteras elever som kommer till Sverige i senare skolålder med många utmaningar: de har en längre väg att gå för att hinna ikapp kunskapsmässigt jämförd med sina infödda kamrater och därutöver mindre tid på sig för att lyckas gå ut skolan med fullständiga betyg. Dessutom är ämnesinnehållet mer avancerad.
Dock belyser Cummins (2017, s.67–68) att elever som kommer till ett nytt land i högre åldrar, och som redan har bildat en läs- och skrivförmåga på sitt modersmål, har å andra sidan kompetenser inom tänkande, läsande och skrivande när de ska börja lära sig ett nytt språk. Vidare betonar Cummins (2017, s.257) att undervisningen bör anknyta till deras liv och bakgrundskunskaper samt att de behöver undervisning som styrker deras identiteter och inte anser de som annorlunda på grund av deras begränsningar i skolans språk
15
Hakuta, Butler och Witt (2000) har genomfört en studie, där de analyserade data från två kaliforniska skoldistrikt. Forskarna noterade att det tar mellan tre och fem år för eleverna att utveckla verbal förmåga i engelska. Författarna visade också skillnaden på hur snabbt en elev utvecklade kunskaper i engelska beroende på hens socioekonomiska bakgrund. Resultaten visar att elever med lägre socioekonomisk bakgrund lär sig engelska långsammare än elever med högre socioekonomisk bakgrund. Likaledes belyser Skolverket (2018) att sedan slutet av 00-talet har elevernas socioekonomiska bakgrund fått en ökad betydelse för deras framgång i grundskolan.
3.6.1.Det är aldrig för tidigt att börja men det är också aldrig för sent
Frågan om tidigt startad språkundervisning har varit objekt för aktiva debatter bland forskare över hela världen från 1950-talet och framåt men sedan mitten av 90-talet råder dock i stort sett enighet om fördelarna med tidig språkinlärning, även om det än idag inte har gått att bestämma den optimala åldern (Myndigheten för skolutveckling 2008, s.26). Det verkar inte göra någon tydlig distinktion när det gäller mätbara språkkunskaper i vuxen ålder om språkundervisningen har påbörjats tidigare eller senare. Dock faktorer som språkligt självförtroende, lust och intresse för språk samt ökad kulturell medvetenhet är beroende av en tidigt insatt språkundervisning (Myndigheten för skolutveckling 2008, s.26)
Teorierna om Critical Period Hypothesis (CPH) menar att språkinlärning försvåras efter elva till tolv års ålder, på grund av att hjärnan inte är lika mottaglig för språklig input och språkprocesser efter denna ålder (Lundberg, 2007). Många språkforskare stöder denna hypotes medan en del forskare förnekar existensen av en så kallad optimal ålder för språkinlärning (Lundberg, 2007)
Johnstone (2002) betonar i hans studie att yngre elever har en del fördelar jämfört med äldre nybörjare när de lär sig ett extra språk. Han betonar att de sannolikt kommer att ha
lättare att skaffa sig en god kontroll över språkets ljudsystem, inte bara uttalet av enskilda ljud utan också intonationsmönster. Vidare belyser Johnstone (2002) att de yngre eleverna kommer sannolikt att vara mindre oroliga för sin språkinlärning än många äldre elever och
16
därför kan de mer kunna absorbera språket snarare än att blockera det. En tidigare start gör det möjligt att skapa produktiva länkar mellan första och ytterligare språk, vilket kan ha viktiga fördelar för ett barns språkmedvetenhet och läskunnighet (Johnstone, 2002). Det kan också ha ett positivt inflytande på barns allmänna utveckling (till exempel kognitiv, emotionell, kulturell) och på bildandet av en flerspråkig och interkulturell identitet (ibid.).
Vidare belyser Johnstone (2002) att även de äldre eleverna kan ha några eller alla av följande fördelar jämfört med yngre nybörjare. Enligt forskaren så kan de äldre eleverna berika sitt nya språk på begrepp som de redan har från sitt första språk. Han menar också att de troligen har ett större utbud av strategier för lärande och kan ha en tydligare känsla för varför de lär sig ett extra språk och kommer därför kunna arbeta målmedvetet mot att välja egna mål. Som en slutsats för Johnstones (2002) påstående så kan man konstatera att det är i princip aldrig för tidigt att börja, men också att det aldrig är för sent. Med bra stöd kan elever i alla åldrar dra stor nytta av att lära sig ett extra språk.
Det omfattande svenska forskningsprojektet ”engelska på lågstadiet”, EPÅL, redovisade i sina slutsatser att färdighetsutvecklingen i svenska tycktes ha stimulerats något av den i årskurs 1 påbörjade undervisningen i engelska. Samtidigt så tyder även resultat av EPÅL projekt på att det finns ingen tidig optimal ålder för inlärning av engelska och eller andra främmande språk (Holmstrand 1983).
3.7.Flerspråkighet
Olika historiska och politiska händelser i världen har skapat stater som är både språkligt och etniskt heterogena. I Europa fanns så sent som för ett halvt sekel sedan få stater, till exempel Island, som kunde sägas vara i stort sett språkligt homogena, men även dessa har genom invandring ändrats i riktning mot flerspråkighet (Hyltenstam, Axelsson och Lindberg 2012, s.21). Kompetens i många olika språk är inte endast berikande för personen men även också för samhället såsom det är en stor resurs i en globaliserad värld (Lahdenperä och Lorentz 2010, s.23).
17
3.7.1. Flerspråkighet i skolan
Teorin om att språk föder språk betyder att ju fler språkliga system en person har, desto lättare är det att lära sig flera språk (Myndigheten för skolutveckling 2008, s.27). Flerspråkighet vidgar den språkliga uppmärksamheten som i sin tur påverkar modersmålsutvecklingen positivt. Med språkliga uppmärksamheten menar Salameh (2012, s.27) förmågan att upptäcka språkliga skillnader både inom och mellan olika språk. Språkets varierade användning är viktigt i flerspråkiga elevers lärandeförlopp. Därför är det viktigt att eleverna i all undervisning erbjuds rikliga möjligheter till språkanvändning och samspel (Skolverket 2012, s.14).
Barn med utländsk bakgrund har möjligheter att utveckla goda färdigheter i engelska, likväl som i modersmålet, i svenska och i fler språk. Numera vet vi, tack vare forskning och beprövad erfarenhet, att man inte ska vänta med engelskundervisningen tills eleverna lärt sig svenska utan i stället sättas in direkt från början av skolgången (Myndigheten för skolutveckling 2008, s.27) Om starten för engelskundervisningen skjuts upp så kommer inte eleverna att har tillräcklig med tid att kunna nå de nationella målen i årskurs 9 och blir således utan betyg (ibid.).
3.8.Translanguaging
García och Wei (2018) menar att flerspråkighet som tillgång i lärandet ger mycket positivt effekt i undervisningen. Förutsättningen i translanguaging är att man inte behandlar språk som avskilda system och olika enheter. Snarare framställs translanguaging som ett teoretiskt och analytiskt ramverk som förstärker undervisningen genom gränsöverskridande kommunikation där personer utnyttjar alla de språkliga resurser de har möjlighet att använda (García och Wei 2018, s.12). Forskning indikerar tydligt att elever bör ges tillfällen att stödja sig vidare på de språk som redan hör till deras språkliga kunskaper samtidigt som de lär sig nya språk. (Garcia och Wei 2018, s.13).
18
3.9. Sociokulturella perspektiv på lärande
Det sociokulturella perspektivet på lärande betonar kulturens, samspelets och det sociala sammanhangets betydelse för kunskapsutveckling, tänkande och språkutveckling (Skolverket 2012, s.27). Idéerna bakom detta synsätt har främst den ryske utvecklingsteoretikern Lev Vygotskiis teorier som grund men har senare vidareutvecklats av många andra forskare. Bland annat är grupparbete en av de arbetsformer som utvecklar kognitiva och sociala egenskaper såsom begreppsträning, problemlösning, demokratiskt arbetssätt, språklig kommunikation och kollaborationskompetens (Skolverket 2019).
I undervisningen är engagerad medverkande i språkligt samspel och språkligt varierande aktiviteter den viktigaste förutsättningen för att elever ska ha möjligheter att utveckla kunskaper, tankar och språk. (Skolverket 2012, s.28). Enligt Rosén och Wedin (2015, s.31) så är grunden i det sociokulturella perspektivet att ha kunskaper om varje elevs aktuella kunskaper för att skapa förutsättningar för ett meningsfullt lärande. Att prata om ett betydelsefullt innehåll motiverar eleverna att lyssna, utforska språkliga nyanser och upptäcka nya ord och kontexter.
Andra centrala begrepp som har sitt ursprung från denna teori är begreppen ”stöttning” och den ”närmaste utvecklingszonen” (Skolverket 2012, s.28). ”Den närmaste utvecklingszonen” inriktar sig på varje persons utvecklingsmöjligheter, och är ett begrepp som avser en grad som ligger något över det man redan har kunskap om och kan (Skolverket 2012, s.28). I nedanstående Figur 1 beskrivs tydligt fyra zoner av lärande.
19
Hög utmaning
Engagemang Frustration
Hög Låg stöttning stöttning Bekvämlighet Urtråkighet
Låg utmaning
Figur 1. Anpassad av mig efter Gibbons (2009, s.16)
Utifrån figur 1 ser vi att hög stöttning och utmanande uppgifter är det som eleverna behöver i undervisningen. Utan stödet uppfattas den utmanande undervisningen som för komplicerad och eleverna blir irriterade. Litet stöd och ett fåtal utmaningar resulterar i att eleverna kan bli uttråkade samtidigt som undervisningen med hög stöttning men som saknar stimulans kan upplevas som säker samtidigt som den ger låg inlärning.
20
4.Metod
Undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativ studie. Enligt Justesen och Mik-Meyer (2011, 13) så använder kvalitativa undersökningar metoder som eftersträvar att beskriva fenomen i deras kontext, för att mot denna bakgrund redogöra för en förklarning som ger ökad förståelse av fenomenet. Därför bestämde jag mig för att utgå ifrån kvalitativ metod snarare än kvantitativ metod. Kvalitativ metod är ett forskningstillvägagångssätt som lägger sin tyngdpunkt på ord, snarare än insamling av information med bland annat siffror, som kvantitativ metod gör. Det är därför som jag i detta fall valde att utgå ifrån kvalitativ metod, eftersom jag ville att lärarna som undervisar i engelska med egna ord berättade sina erfarenheter, om hur de arbetar med inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning. Jag ville även utreda hur eventuella svårigheter hanteras samt på vilket sätt undervisningen anpassas till nyanlända elevers olika förutsättningar och behov.
4.1. Intervjuer med lärare
I min undersökning använder jag mig av semistrukturerade intervjuer, där diskussionen är inriktat på bestämda frågor som jag har tänkt ut på förhand (Dalen 2008, s.31). I en intervjusituation är den som ställer frågorna, är den som vill få tag på den intervjuades synpunkter, gärningar och känslor utan att dela med sig av sina egna annat än i mycket limiterad grad (Trost 2005, s.34). Jag intervjuade två engelsklärare och en speciallärare på samma skola. Specialläraren besöker olika lektioner och är ofta med på engelska lektioner hos olika lärare och i olika årskurser.
Trost (2005) menar att när man utför en kvalitativ studie så ska man avgränsa sig till ett litet antal intervjuer. Med många intervjuer blir materialet svårhanterlig och kanske mäktar man inte att få en översikt och samtidigt se alla viktiga nyanser som förenar eller som skiljer (Trost 2005, s.123).
21
Varje lärare träffade jag enskilt och ett intervjutillfälle varade i cirka 30 min. Alla tre lärare
intervjuades på den skolan de jobbar på och i ett klassrum där de oftast brukar undervisa. Under varje intervjutillfälle var det bara jag och den intervjuade läraren närvarande i rummet. Enligt Trost (2005, s.44) så är det viktigt att den intervjuade känner sig trygg i omgivningen. Vidare betonar Trost (2005) vikten att det inte ska finnas några åhörare samt att miljön ska vara så ostörd som möjligt. Alla tre lärare besvarade samma frågor och deras svar transkriberades. Med respekt till lärarnas anonymitet kommer jag att benämna lärarna som lärare A, lärare B och lärare C.
Lärare A är en kvinnlig förstelärare som har jobbat som lärare i 20 år. Just nu undervisar hon i engelska och franska i årskurs 7,8 och 9.
Lärare B är en kvinnlig lärare som har 25 års erfarenhet av läraryrket och undervisar i engelska, svenska samt svenska som andraspråk i årskurs 7,8 och 9.
Lärare C är en kvinnlig speciallärare och har jobbat som speciallärare i 2 år. Hon jobbar med eleverna i årskurs 7,8 och 9. Hon besöker olika lektioner och hjälper elever som behöver extra stöd. Lärare C jobbar mycket med just nyanlända elever och är ofta med på engelska lektioner hos olika lärare och i olika årskurser.
Lärare A och B valde jag med tanke på deras långa arbetserfarenhet och lärare C som är en speciallärare valde jag för att kunna få annat perspektiv på mitt undersökningsämne.
4.2.Forskningsetiska resonemang
Det centrala individskyddskravet kan summeras i fyra övergripande huvudkrav på forskningen: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2011). Enligt Vetenskapsrådet ska forskaren upplysa uppgiftslämnare och undersökningsmedverkande om deras uppdrag i studien och vilka
22
villkor som gäller för deras deltagande samt erhålla uppgiftslämnares och
undersökningsdeltagares samtycke. All data gällande personer som delta i studien ges största möjliga konfidentialitet (Vetenskapsrådet 2011). Personuppgifterna skall sparas på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem och information som är insamlad om enskilda personer får endast användas i forskningssyfte (ibid.)
Jag har besökt alla tre lärare personligen innan jag intervjuade dem och berättade syftet med min studie. Jag har även meddelat dem att deltagandet är frivilligt, att all information kommer endast att användas för min studie och att deras namn kommer att avidentifieras i mitt skriftliga arbete. Alla tre lärare gav ett skriftligt samtycke till deltagande i min studie.
23
5.Resultat
I detta kapitel kommer jag att presentera studiens resultat. Jag kommer att sammanföra lärarnas svar på de olika frågor jag ställde under intervjuerna.
5.1. Svårigheter en engelsklärare kan möta vid inkludering
av nyanlända elever i ordinarie klassrum
Ingen av de tre lärare har gått någon utbildning om att undervisa nyanlända elever. Lärare C som är speciallärare har gått en extra kurs om flerspråkighet. Hon är också med i svenska som andra språk nätverk inom kommunen och där pratar de mycket just om nyanlända elevers skolsituation. Först och främst betonar alla tre lärare att nyanlända elever är en mycket heterogen grupp och att det som spelar stor roll för nyanlända elevers skolframgång i Sverige är deras skolbakgrund i sitt ursprungsland samt föräldrarnas socioekonomiska situation. Lärare B berättar att det är viktigt att man får stöttning hemifrån. Det blir en stor skillnad när en nyanländ elev har föräldrar som är högutbildade själva är motiverade att lära sig svenska samt tar elevens skolgång på stort allvar. Lärare A tycker även att elevens personliga egenskaper spelar stor roll vid inkludering i ordinarie undervisning. Där menar hon att det hjälper mycket om personen är öppen och social. Lärare A betonar att det länge har funnits heterogena klassrum men de senaste åren har det blivit nya nyanser av heterogenitet. Lärare A hade velat att nyanlända elever kom snabbare till engelskundervisning från förberedelseklassen. Hon berättar att nyanlända elever vanligtvis börjar med ämnen som idrott och hälsa, bild och hemkunskap när de lämnar förberedelseklassen. Även lärare B poängterar att oftast är det elever som kan mycket bra engelska som kommer snabbt till ordinarie engelskundervisning från förberedelseklassen då det är elevens starkaste ämnen som prioriteras.
24
En stor problematik enligt lärare A är de elever som inte alls kan engelska. Lärare C betonar att det blir ytterligare problematiskt när det blir stor skillnad i vissa klasser. Där menar hon att i klassen kan det vara nyanlända elever som aldrig fått läsa engelska i sitt ursprungsland och den kan vara elever som behärskar språket på en mycket hög nivå. Det blir en stor utmaning att anpassa undervisningen så det kan nå alla elever. Lärare B berättar att det blir svårt att använda läroböcker i klasser där man har nyanlända elever som kan inte alls eller lite engelska. Hon påpekar också att det är en del svenska språket i engelska läroböcker. Ordlistor i läroböcker är med översättning på svenska till exempel. Även lärare C har upptäck att vanliga läroböcker är alldeles för svåra för sådana elever. Då sitter en elev som aldrig har läst engelska förut i en situation där det är omöjligt att lyckas. Materialet är alldeles för svår. Innehållen i böckerna är skrivna med långa och komplicerade meningar med inslag av idiomatisk engelska som är svår att översätta och förklara för en elev som kan väldigt lite engelska. Även lärare A tycker att det är en stor utmaning att ha en nyanländ elev i klassen som kan mycket lite av både engelska och svenska. Hon menar att vissa saker förklarar man utifrån ett kontrastivt perspektiv, till exempel grammatik eller några fasta idiomatiska uttryck. Vidare betonar hon att det blir även problematisk med att ge feedback till dessa elever. Lärare B berättar att hon använder svenska ibland för att förklarar lite mer tydligt för de elever som har svårigheter med engelska språket men den strategi går inte att använda med nyanlända elever som ibland kan mycket lite svenska.
5.2. Hur hanteras eventuella svårigheter och hur anpassas
undervisningen till nyanlända elevers olika behov?
Lärare B betonar vikten av individanpassad undervisning för nyanlända elever. Hon menar att alla elever behöver att undervisningen anpassas efter olika behov men just i min studie har vi extra fokus just på nyanlända elever. Just nu har lärare B några stycken nyanlända arabisktalande killar i en av hennes klasser i årskurs 8 som kan väldigt lite engelska. Därför är ämnet mycket aktuellt för henne. Hon har försökt att hitta bra lösningar för att fånga elevernas intresse för hon har märkt att i de fall nyanlända elever finner materialet för svårt så väljer de att tramsa på lektionerna istället, blir arga och irriterade. Alla tre lärare är
25
överens om att det är viktigt att man hittar andra lösningar för elever som kan ytterst lite eller inget alls engelska eller svenska. Ett vanligt glos förhör går till exempel inte att använda och det blir för onödigt komplicerat, menar lärare A. Hon betonar vikten att använda sitt modersmål som resurs i sådana fall till exempel. Även lärare B tycker att man kan dra stor nytta av sin flerspråkighet och använda olika översättningsprogram på nätet som resurs. Vidare menar hon att det kan vara en nackdel vid användning av dessa program, då man som lärare inte behärskar elevens modersmål och vet inte om det blir rätt översättning. Lärare B berättar att de tar även hjälp av studiehandledare samt jobbar mycket kollegialt mellan språklärarna. Om en klass jobbar med projekt så försöker lärare A att ha konkreta stödmallar och vara extra tydlig med instruktioner. Ytterligare menar hon att man också kan använda sig av kroppsspråk och tydliga exemplar. Projektarbete är ett mycket bra sätt att nå alla elever, uttrycker lärare A, såsom de elever som kan ytterst lite engelska kan jobba på grundnivå och de elever som kan behärska språket mycket bra kan jobba med ämnet på djupet. När elever jobbar med projekt, så jobbar de vanligtvis enskilda eller i små grupper, säger lärare A. Hon försöker även att dela elever i grupper, där alla känner sig delaktiga och ingen känner sig utanför. Hon nämner också att i en grupp blandar hon elever som är på olika nivåer. Lärare B använder sig av olika online material, där vissa uppgifter har olika svårighetsnivåer. Hon använder även ordlistor som innehåller mycket bilder istället för svensk översättning. Lärare C betonar vikten att materialen är intressant och välbekant för eleverna. Hon berättar ett lektionsmoment, där eleverna jobbade med klädesplagg på engelska. Ämnet utvecklades till diskussion om skoluniform. I klassen fanns det en elev som gick i en skola i sitt ursprungsland där de hade uniform. Det blev en intressant diskussion där elever fick använda alla sina språk, inklusive kroppsspråk när de förklarade saker. Lärare C, som är speciallärare, berättar att hon besöker lektioner i olika ämnen samt i olika årskurser. När hon jobbar med elever som behöver extra stöd på engelska lektioner så brukar hon oftast använda samma material som läraren har planerat men hon försöker att stötta eleven mycket under arbetets gång. Hon börjar oftast med att förklara olika ord och formuleringar på engelska och använder dem i praktiken efteråt. Vidare berättar lärare C att man ibland måste använda något annat material till elever som kan mycket lite eller ingen engelska alls såsom hon upplever att texter i läroböckerna är alldeles för avancerade. Enligt lärare C så är det mycket svårt att möta alla elever där de är
26
just nu när det finns en så stor skillnad mellan eleverna i ordinarie engelskundervisning. Med tanke på att det finns flera stycken nyanlända elever i olika klasser på skolan som kan mycket lite eller inget als engelska så har lärare C pratat med sina kollegor om nivågrupperingen som en eventuell utväg. De andra lärarna på skolan är dock tveksamma till den undervisningsmetoden. Lärare A betonar också hur viktigt det är att man som lärare pratar om olika studieteknik. Hon lägger även stor vikt på att motivera, uppmuntra och berömma eleverna.
5.3. Möjligheter med att ha nyanlända elever i ordinarie
undervisning i engelska
Det finns en del möjligheter också för en engelsklärare med att ha nyanlända elever i sitt klassrum. Det finns nyanlända elever som har fått mycket undervisning i engelska i sitt hemland och behärskar språket på mycket hög nivå. Det finns även elever som kommer från ett land där engelska är ett officiellt språk. Enligt lärare A så kan det vara så att en elev har använt engelska som kommunikationsmedel i sitt hemland och är trygg och bekväm att använda det. Det har en positiv effekt på de andra elever i klassen också. Lärare B och C betonar också stora möjligheter som finns i heterogena grupper, där olika bakgrunder möts. Lärare C påpekar att se möjligheter istället för hinder i mötet med barn från olika kulturer.
27
6. Analys och diskussion
I den här delen analyserar jag resultat av den genomförda studien. Studiens resultat analyseras enligt material som har presenterats tidigare i kapitel fem: ”Teoretiska perspektiv och tidigare forskning”.
6.1. Fortbildning av lärarna
En av mina frågor som jag ställde till lärarna var: ” Har du gått någon kurs eller föreläsning om vad man ska tänka på när man undervisar nyanlända elever i ordinarie undervisning?”. Ingen av de tre lärarna som jag intervjuade hade gått någon kurs eller haft någon föreläsning om det. Enligt Cummins (2017, s.256) så möter nyanlända elever många utmaningar under sin skolgång. En av utmaningarna är att hinna ifatt kunskapsmässigt, då de har en längre väg att gå och mindre tid på sig. Vidare betonar Cummins att dessa elever kan ha en fantastisk kognitiv kapacitet med en välutvecklad läs- och skrivförmåga på sitt modersmål. Därför är det viktigt att en lärare använder dessa resurser på ett bra sätt och fokuserar på de kunskaper som eleven redan besitter istället för de kunskaper som eleven saknar. Cummins (2017, s.299) poängterar att det är hela skolans ansvar att utbilda elever med invandrabakgrund. Därför behöver alla lärare ha kunskap om hur man effektivt undervisar dessa elever.
6.2. Påverkan av familjens socioekonomiska situation på
nyanlända elevers skolgång i Sverige
Alla tre lärare tycker att elevens skolerfarenheter i sitt ursprungsland samt familjens socioekonomiska situation spelar stor roll för elevens skolframgång i Sverige. Enligt Skolverkets studie (2018) så har den socioekonomiska bakgrunden fått en stark ökad
28
betydelse för utlandsfödda elever under år 2000–2015. Föräldrarnas utbildningsnivå och föräldrarnas inkomst är en av de mest avgörande faktorerna (Skolverket 2018). Även Hakuta, Butler och Witt (2000) belyser i sin studie som genomfördes i USA att elever som kommer från familjer med låg socioekonomisk status lär sig språket långsammare än elever som kommer från familjer med hög socioekonomisk status.
Däremot påpekar Cummins (2017, s.22) att skolans ekonomiska, sociala och kulturella situation har ett mycket större intryck på elevernas resultat än vad den enskilda socioekonomiska bakgrunden har. När socioekonomiskt svaga elever går i skolor med många socioekonomiskt gynnade elever presterar de ofta betydligt bättre än när de går i skolor med ett stort antal av socioekonomiskt svaga elever. (Cummins 2017, s.23). Skolan borde vara ett ställe där elever med olika bakgrunder och förutsättningar träffas men enligt Skolverket (2019) så har segregationen i skolan ökat. Skolverkets undersökningar för åren 1998 - 2016 belyser att skolor har blivit alltmer uppdelade baserat på elevernas familjebakgrund.
6.3.
Övergång
från
förberedelseklass
till
ordinarie
engelskundervisning
Lärare A berättade att eleverna kommer inte direkt till ordinarieundervisning i engelska och lärare B poängterade att det är oftast de elever som behärskar engelska språket bra som snabbt skickas till ordinarieundervisningen i engelska. Jag fick en fundering varför det blir på det sättet. Nilsson Folke (2019) betonar att det är bra för en nyanländ elev att börja delta i sina starka ämnen vid övergången till ordinarieundervisningen. Hon poängterar att på det sättet framstår övergången som mer positiv för eleven. Samtidigt så finns det ingen anledning att vänta med att börja delta i undervisning i engelska då en elev kan lära sig flera språk samtidigt (Myndigheten för skolutveckling 2008, s.27). Nyanlända elever som kommer till Sverige i senare skolålder har mindre tid på sig och om man dröjer med att lära sig engelska så har man mindre chanser att gå ut skolan med betyg i ämnet.
29
6.4. Nyanlända elever som kommer till Sverige i senare
skolålder och kan lite eller inte alls engelska
En problematik som alla lärare betonade och som jag själv upplevde under mina VFU perioder är nyanlända elever som kan lite eller inte alls engelska. De ställs inför en utmaning att lära sig både svenska och engelska samtidigt. Johnstones (2002) konstaterade i sin studie att det aldrig är för tidigt att börja lära sig ett nytt språk, men också att det aldrig är för sent. Forskaren menar att om man får tillräckligt med stöd så kan elever i alla åldrar dra stor nytta av att lära sig ett extra språk. Även resultat av EPÅL projekt tyder på att det finns ingen tidig optimal ålder för inlärning av engelska och eller andra främmande språk (Holmstrand 1983).
En tendens, där vissa elever väljer att tramsa och störa lektionen istället, när de finner materialet för svår har jag också märkt under mina VFU perioder. Även Nilsson och Axelsson (2013) visar i sin studie att elever blir snabb uttråkade när de inte riktigt förstår uppgiften.
En av lärarna nämnde att det blir extra svårt att jobba i en mycket heterogen klass med både elever som kan lite eller inte alls engelska och elever som behärska engelska på en hög nivå. Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ska lärare ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Det är viktigt att man som lärare tar vara på nyanlända elevens kognitiva kompetenser. Som jag har nämnt innan så belyser Cummins (2017) att elever som kommer till ett nytt land i högre skolålder har bildat en läs- och skrivförmåga på sitt modersmål och kan med fördel använda sina kompetenser när de ska börja läsa ett nytt språk. Även Johnstone (2002) påpekar att nyanlända elever som kommer till ett annat land i högre skolålder har troligen ett större utbud av strategier för lärande och kan ha en tydligare känsla för varför de lär sig ett extra språk. Det är också viktigt att undervisningen i engelska inte skjutsas upp tills elever kan behärska svenska, såsom enligt flera olika forskningar är det bevisat att elever kan lära sig flera språk samtidigt (Myndigheten för skolutveckling 2008).
30
6.5. Anpassning av undervisningen efter elevers olika
förutsättningar och behov
Jag har kommit fram till att tre lärare som jag har intervjuat försöker att hitta lösningar och anpassa material som kan hjälpa nyanlända elever att nå så långt som möjligt. Samtidigt så tycker alla tre lärare att det är en stor utmaning. Projektarbete, som lärare A jobbar mycket med är en mycket bra arbetsform. Eleverna jobbar i små grupper som gynnar deras sociala och kognitiva utveckling. Enligt den sociokulturella perspektiven, som jag har nämnt innan, så har det sociala sammanhanget stor betydelse för elevens kunskapsutveckling (Skolverket 2012, s.27). Även Nilholm och Göransson (2014) betonar vikten av en gemenskap. Lärare A berättar att hon försöker dela eleverna i heterogena grupper där de har störst möjlighet till samarbete och erfarenhetsutbyte. Oftast jobbar det elever som har olika kunskapsnivåer i engelska i en och samma grupp. I blandade grupper kan lärare åstadkomma rika och varierade lärandestillfällen. Studien visar att elever med mindre utvecklade ämneskunskaper presterar bättre i heterogena grupper (Skolverket 2019)
Lärarna i min studie försöker att använda nyanlända elevers modersmål som stöd i undervisningen. Garcia och Wei (2018) poängterar också vikten att elever bör ges tillfällen att stödja sig vidare på de språk som de redan behärskar samtidigt som de lär sig nya språk.
Lärare B betonade vikten att välja material som är intressant och välbekant för eleverna. Som jag nämnde innan så poängterar Cummins (2017, s.257) att undervisningen bör anknyta till elevernas liv och bakgrundskunskaper. Det är lätt att en elev tappar motivationen när hen upplever att skoluppgifterna inte har någon anknytning till elevens erfarenheter. Med tanke på att eleverna har varierande erfarenheter behöver läraren relatera till dessa för att etablera ett givande sammanhang. Även Rosén och Wedin (2015) poängterar vikten av att ha information om varje elevs aktuella kunskaper för att skapa förutsättningar för ett meningsfullt lärande. Rosén och Wedin (2015) menar att det är grunden i det sociokulturella perspektivet.
31
Lärare B använder sig även av visuellt stöd i undervisningen som blir till stor hjälp just för de elever som kan lite eller inte alls engelska. Med tanke på att många av dessa elever behärskar heller inte det svenska språket på en hög nivå så blir det i vissa fall bilder istället för svenska ord mycket underlättande.
Lärare C poängterar att materialet som nyanlända elever möter är ibland alldeles för avancerad. Hon betonar ändå att hon försöker att de eleverna som kan lite eller inte alls engelska jobbar med samma material som de andra eleverna men ibland så får dessa elever material som är anpassad efter deras förkunskaper. Det går hand i hand med det sociokulturella perspektivet som jag nämnde innan, där stöttning är en av de grundläggande begrepp. Enligt det sociokulturella perspektivet så är det viktigt att uppgiften är lagom utmanande och eleven får bra stöd i sin lärandeprocess.
6.6. Möjligheter med att ha nyanlända elever i ordinarie
engelskundervisning
Alla tre lärare ser även möjligheter med att ha nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning. Enligt lärarna, en elev som pratar flyttande engelska och har använt det språket som kommunikationsmedel, påverkar de andra elever på ett positivt sätt. Som jag har nämnt innan så är det viktigt för en lärare som jobbar i ett mångkulturellt klassrum att ha ett interkulturellt förhållningssätt, där man jobbar gränsöverskridande och försöker skapa positiva inställningar till andra kulturer. I sådana miljöer har elever möjlighet till erfarenhetsutbyte och utveckling. Enligt Persson och Persson (2012) som jag nämnde innan så kan det leda till en positiv utveckling i samhället för tolerans och respekt till olikheter. Möller (2010) visar också i sin studie vikten av att bekräfta och respektera elevernas identitet som i sin tur leder att elever känner sig trygga och blir stolta av sitt identitetsval.
32
7.Slutsats och förslag till vidare forskning
Genom min studie har jag fått en uppfattning om hur inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning ser ut i den svenska grundskolan i årskurs 7, 8 och 9 samt vilka svårigheter en engelsklärare kan möta vid inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning
Resultat av min studie visar att en av de största problem är att lärare saknar kunskap av hur man jobbar med nyanlända elever som i sin tur leder att de tycker att det blir en stor utmaning för dem. Samtidigt så menar alla tre lärare att nyanlända elever är en mycket heterogen grupp och deras skolbakgrund i sitt ursprungsland samt familjens socioekonomiska situation spelar stor roll för elevens skolframgång i Sverige. Enligt resultatet av min studie så kan en engelsklärare möta en del utmaningar i sitt arbete. Att undervisa i mycket heterogena klasser med elever som har mycket varierande kunskaper i engelska är en av de största utmaningar för en engelsklärare. Lärarna i min studie försöker hitta arbetsformer som gynnar alla elever, bland annat grupparbete och projektarbete. Även nyanlända elevers språkkunskaper i deras modersmål används som stöd i undervisningen. Lärarna ser även möjligheter med att ha nyanlända elever i sin undervisning och de nyanlända elever som behärskar engelska på en hög nivå påverkar de andra elever på ett positivt sätt.
Efter att ha analyserat resultat av min studie, vill jag ge förslag på vidare forskning. Jag har gjort en studie på en skola med låg andel nyanlända elever. Det hade varit intressant att forska vidare och jämföra dessa resultat med en skola som har hög andel nyanlända elever. Man kan även forska vidare årskursvis och bara analysera resultat för till exempel nyanlända elever som går i årskurs 9. En annan tanke är att göra en studie ur nyanlända elevers perspektiv.
33
Referenser
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande– en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet
Gibbons, P. (2009). English learners’ academic literacy and thinking. Learning in the challenge zone. Portsmouth: Heinemann.
Hakuta, K., Butler, Y., & Witt, D. (2000). How long does it take English learners to attain proficiency? Stanford University.
https://web.stanford.edu/~hakuta/Publications/(2000)%20-%20HOW%20LONG%20DOES%20IT%20TAKE%20ENGLISH%20LEARNERS%20T O%20ATTAIN%20PR.pdf
Hyltenstam, K., Axelsson, M., & Linberg, I. (red.) (2012). Flerspråkighet en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Johnstone, R. (2002). Addressing the “age factor”: some implications for languages policy. Strasburg: council of Europe.
https://www.scilt.org.uk/Portals/24/Library/publications/SCILT_2002_Johnstone_Addressi ngAgeFactor.pdf
Justesen, L. & Mik-Meyer N. (2011). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Lundahl, B. (2009). Engelsk språkdidaktik, 2 uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Lundberg, G. (2007). Teachers in Action. Att förändra och utveckla undervisning och lärande i engelska i de tidigare skolåren. Umeå: Umeå universitet.
34
Lahdenperä, P. & Lorentz, H. (red.) (2011). Möten i mångfaldens skola. 1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Möller, Å. (2010). ”Den ”goda” mångfalden”. Fabrikation av mångfald i skolans policy och praktik. Utbildning och demokrati, 19 (1), ss.85–106
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2010/nr1/asa-moller---den-goda-mangfalden.pdf
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Engelska: en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6573d7/1553960625057/pdf20 57.pdf
Nilhom, C. & Göransson K. (2014). Inkluderande undervisning-vad kan man lära sig av forskningen. 2 uppl. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/inkluderande-undervisning-tillganglig-version.pdf/
Nilsson, J. & Axelsson M. (2013). “Welcome to Sweden”: Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), ss.137-164
https://eds-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=dccf1433-b1c9-4ccb-bc1e-9dfbd8512d86%40sessionmgr4007 (Hämtad 2019-12-04)
Nilsson Folke, J. (2019). Nyanländ i den svenska skolan. Elevperspektiv på inkludering och skolövergångar. 1 uppl., Malmö: Gleerups Utbildning AB
Noddings, L. (2016). Philosophy of education. 4. uppl. Boulder: Westviewpress.
35
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse.1uppl., Stockholm: Liber AB
Rosén, J. & Wedin, Å. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet- ett kritiskt perspektiv. 1 uppl., Stockholm: Liber AB
Salameh, E.-K. (2012). Flerspråkighet i skolan. 1 uppl., Stockholm: Natur och Kultur
Skolverket. 2019. Skolsegregationen. https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/skolsegregationen
Skolinspektionen. (2011). Engelska i grundskolans årskurser 6–9 (Kvalitetsgranskning rapport 2011:7). Stockholm: Skolinspektionen
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2011/engelska-2/slutrapport-engelska-grundskolan-6-9.pdf
Skolinspektionen. (2017). Skolan och nyanlända. En bild av Skolinspektionen senaste granskningar.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/nyheter/sammanfattning-av-skolinspektionens-senaste-granskningar.pdf
SFS 2019:410. Skollagen. Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2018). Analyser av familjebakgrundens för skolresultaten och skillnader mellan skolor. https://www.skolverket.se/getFile?file=3927
Skolverket. (2012). Greppa språket. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2019). Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever.
36
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ce5f/1553967644577/pdf38 58.pdf Skolverket. (2011). Kursplan-Engelska. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCod e%3DGRGRENG01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f
Skolverket. (2019). Nyanländas rätt till utbildning. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/nyanlandas-ratt-till-utbildning
Skolverket. (2016). Utbildning för nyanlända elever. https://www.skolverket.se/getFile?file=3576
Statistiska centralbyrån. (2019). Invandring till Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Svenska språknämnden. (2004). Engelskan i Sverige. 1 uppl.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed.
37
Bilaga 1
Frågor till läraren:
1.Vilka årskurser undervisar du i? 2.Hur länge har du jobbat som lärare?
3.Har du gått någon kurs eller föreläsning om att undervisa nyanlända elever? 4.Vilka svårigheter möter du vid inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelsk undervisning?
5.Hur hanterar du eventuella svårigheter?
6.Hur anpassar du undervisningen efter elevens förutsättningar och behov?
