Vad gäller Expressen och DN kan vi dra slutsatser kring förändringar i vilka källor som används, vilka som författat artiklarna och varifrån det rapporteras. Vad gäller Sveriges Radio och TT kan vi dra slutsatser kring hur deras korrespondentfördelning har förändrats, och vad gäller SVT, Svenska Dagbladet och Aftonbladet kan vi få en fingervisning om hur deras korrespondentstyrka har förändrats sedan Hammarbergs undersökning 1981 som presenteras i den tidigare forskningen.
Det finns en förändring i vilka källor och vilka textförfattare som används i dag jämfört med 2013. Att vi valde just 1993 och 2013 som åren att studera berodde på att vi ville jämföra tiden innan internets genombrott med hur rapporteringen ser ut efter. Internet kan så klart inte ensamt attribueras för förändringarna i journalistiken, men mycket av den tidigare forskning och de globaliseringsteorier vi använt oss av pekar på att informationsteknikens utveckling haft en betydande roll.
Vad vi säkert kan säga är att vi ser en förändring i vilka källor som används, vilka som står som textförfattare, varifrån nyheterna kommer och hur många korrespondenter några stora svenska medier har i dag jämfört med innan internet fick sitt genombrott.
Ett sätt som internet varit en indirekt orsak till dessa förändringar är, som också diskuterats i den tidigare forskningen, de ekonomiska problem branschen i dag kämpar med. En stor del av dessa ekonomiska problem är ett resultat av internets intåg i branschen, då medierna har problem med att ta betalt för nyheter, när det mesta publiceras fritt på hemsidor. Ifall en nyhetskanal inte publicerar nyheten som gratismaterial går den ofta att hitta någon annanstans.
Samtidigt har internet inneburit att det är enklare att använda sig av andra medier och nyhetsbyråer och både DN och Expressen använder sig i dag också i allt större utsträckning av inhemska medier och nyhetsbyråer i landet rapporteringen handlar om. Dessutom har sociala medier gjort ett blygsamt inträde som källalternativ, även om det mest troligt används framför allt som ett sätt att få tips om och reaktioner på nyheter, snarare än som en refererad källa.
Vad vi också kan säga säkert om DN och Expressen, de två tidningar där vi undersökt artiklar, är att en mindre andel artiklar skrivs av egna korrespondenter i dag jämfört med 1993. Vad gäller Expressen kan vi nästan säga att korrespondenter faktiskt är ett utdöende släkte, och när det gäller Aftonbladet kan vi säga det med säkerhet då tidningen i dagsläget inte har en enda fast korrespondent.
Samtidigt ser vi också en förändring i spridningen både av korrespondenterna och varifrån nyheterna kommer ifrån. Både DN och Expressen har ökat sin utrikesrapportering, med fler publicerade artiklar 2013 jämfört med samma vecka 1993. Samtidigt skrivs färre av artiklarna i dag av egna korrespondenter, men detta täcks upp med nyhetsbyråer och frilans- och fallskärmsjournalister.
Som källa används också många gånger andra medier och enligt den tidigare forskning vi presenterat består en allt större del av nyhetsmaterialet i dag av uppgifter och artiklar från andra medier och nyhetsbyråer som kanske bara skrivits om lite, för att på så sätt kunna hålla en konstant uppdatering som internet möjliggjort och som i dag nästan är ett krav för att kunna konkurrera med andra medier. På så sätt ökar rapporteringen kvantitativt men originaliteten och strävan efter att vara ensam om en nyhet får ta stryk. På många sätt handlar det i dag snarare om att vara snabbast snarare än att vara ensam, så kanske har internets intåg i journalistiken bidragit till att redaktionerna i dag inte lägger lika stor vikt vid att ha egna korrespondenter och eget material. Att vara på plats där det händer just nu och att vara snabb får fokus och originalitet, bakgrund, lokalkännedom och sociala nyheter hamnar i skymundan. De som ändå skiljer sig från mängden vad gäller hur många egna korrespondenter man har är DN, SVT och SR, vilket leder oss in på vidare forskning. Att de inte visar samma förändringar som andra svenska medier känns som ett kapitel för sig och något som skulle behöva studeras djupare än vad vi haft möjlighet till för att ges en förklaring.
Sociala medier har ännu inte fått den roll som källa som vi kanske trott på förhand, men det hade varit intressant att om kanske ytterligare 10-20 år göra en liknande studie för att se om en större andel av nyheterna kom från sociala medier då. Alternativt hade det varit väldigt intressant att göra en mer ingående studie av hur sociala medier faktiskt används i journalistiken om de nu inte används just som källor i artiklarna.
Vi har i vår undersökning inte inkluderat artiklar inom sport, kultur eller nöje. Det hade varit intressant att göra en undersökning där man hade möjlighet att inkludera även dessa artiklar för att se hur stor andel av den totala rapporteringen som de artiklar vi studerat utgör. Eftersom att exempelvis Aftonbladet har gjort sig av med alla sina fasta korrespondenter förutom en sportkorrespondent vore det intressant att se ifall utvecklingen vad gäller användningen av fasta korrespondenter har förändrats
på samma sätt inom sport- och nöjesjournalistik som när det gäller bevakning av politik, ekonomi och konflikter.
Om vi haft mer tid hade vi velat komplettera vår undersökning med en kvalitativ version. Antingen en textanalys lik den vi gjorde men med fokus på vilken typ av nyheter det är som kommer från utlandet (politik, ekonomi, kriser etc.), eller en undersökning liknande den Hammarberg gjorde 1981, där han intervjuade utrikeskorrespondenter kring deras arbetssituation och hur den förändrats. För oss hade det varit intressant och förmodligen också gett mer tyngd i vår undersökning om vi kunnat göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade journalister som arbetade både 1993 och 2013, för att se vilka förändringar de själva sett i hur rapporteringen går till, vilka källor som används och på vilket sätt man arbetar före och efter internets genombrott. Det skulle förmodligen ge en mer förklarande bild än vår undersökning och ge mer förståelse i varför dessa förändringar sker, men den skulle kanske inte vara lika utförlig och inte lika generaliserbar. För att få en heltäckande bild med mer förståelse men samtidigt ha mer säkerhet än vad några enskilda journalister upplever hade vi därför önskat att vi haft möjlighet att göra båda delarna.
6 Referenser
Archetti, Cristina. 2012. WHICH FUTURE FOR FOREIGN CORRESPONDENCE?, Journalism Studies, 13:5-6, 847-856, DOI: 10.1080/1461670X.2012.664352
Berglez, Peter. 2008. WHAT IS GLOBAL JOURNALISM?, Journalism Studies, 9:6, 845-858, DOI: 10.1080/14616700802337727
Boyd-Barrett, Oliver. 1998. The Globalization of News, London: Sage.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Chao-Chen, Lin. 2013. Convergence of new and old media: new media representation
in traditional news, Chinese Journal of Communication, 6:2, 183-201, DOI:
10.1080/17544750.2013.785667
Cooley, Skye, Jones, Amy. 2013. A forgotten tweet: Somalia and social media, Ecquid Novi: African Journalism Studies, 34:1, 68-82
Erlandsson, Lars Gunnar. 2009. Skjut inte på journalisten. Stockholm: Bokförlaget Atlas.
Giddens, Anthony. 1990. The Consequences of Modernity. Cambridge: Polity i samarbete med Blackwell.
< http://www.hb.se/blr/harvard > (2009-06-24)
Gynnild, Astrid. 2005. Winner Takes It All. Freelande Journalism on the Global
Communication Market, Nordicom Review (1): 111-120
Hammarberg, Thomas. 1981. Massmedier och vår bild av världen. Stockholm: Bokförlaget Prisma
Hess, Stephen. 1994. The ”Cheaper Solution”. American Journalism Review Features. http://ajrarchive.org/article.asp?id=1377
Hjarvard, Stig. 2001. News in a Globalized Society. S. Hjarvard (red.), Introduction (s. 7-14).
Holm, Hans-Henrik. 2001. News in a Globalized Society. S. Hjarvard (red.), The
Effect of Globalization on Media Structures and Norms: Globalization and the Choice of Foreign News (s. 113-128).
McPhail, Thomas L. 2010. Global communication: theories, stakeholders, and trends. Chichester, U.K. : Wiley-Blackwell
OECD. 2010. News in the Internet Age: New Trends in News Publishing, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/9789264088702-en
Phillips, Angela 2010, Old Sources: New Bottles. N. Fenton (red.), New Media, Old
News (s. 87-101).
Xu, Minghua. 2013. Television reform in the era of globalization: New trends and
7 Bilagor
7.1 Bilaga 1
Kodschema 1. Textförfattare 1. TT 2. Icke-svensk nyhetsbyrå 3. Egen utrikeskorrespondent4. Egen annan journalist/frilansande journalist 5. Okänd
2. Källa
1. Egna uppgifter 2. TT
3. Ickesvensk nyhetsbyrå (förstapart) 4. Icke-svensk nyhetsbyrå (tredjepart) 5. Annat svenskt medium
6. Ickesvenskt medium (förstapart), 7. Ickesvenskt medium (tredjepart) 8. Sociala medier 9. Pressmaterial 10. Okänt. 3. Världsdel 1. Europa 2. Asien 3. Afrika 4. Nordamerika 5. Sydamerika 6. Latinamerika 7. Oceanien 8. Arktis 9. Antarktis
7.2 Bilaga 2
Mail vi skickat till utrikeschefer/HR-chefer
Hej,
Jag heter Elin Ternander/Linus Svensson och studerar journalistik på
Linnéuniversitetet i Kalmar. Jag skriver just nu C-uppsats om hur svenska mediers utrikesbevakning har förändrats de senaste 20 åren.
Jag skulle därför vilja veta vilka som arbetade på er utrikesredaktion 1993 och var de var stationerade, samt vilka som är korrespondenter hos er i dag och var de är
stationerade.
Det hade verkligen hjälpt oss i vårt uppsatsarbete om ni kunnat hjälpa oss med att fram dessa uppgifter. Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Elin Ternander/Linus Svensson
Detta mail skickades till:
Mats Larsson, utrikeschef vid Expressen
Pia Skagermark, utrikeschef vid Dagens Nyheter Jesper Sundén, utrikeschef vid Svenska Dagbladet Per Eurenius, utrikeschef vid Sveriges Radio
Ingrid Thörnqvist, utrikeschef vid Sveriges Television Josef el Mahdi, utrikeschef vid TT