134 135 Genom en addition av mina interventioner på Hjulhamnsgatan kan jag konstatera att det går att
etablera en mötesplats och att brukarna av gatan faktiskt approprierar gaturummet. Som ett svar på min kritik till dagens publika platser och gator valde jag att skapa ett publikt vardagsrum som skulle fungera som en oas i vår urbana stad. Efter observationer och analyser kom jag fram till att
Hjulhamnsgatan är en komplex gata med en variation av redan existerande starka nätverk som parkeringshusets territorium eller cyklisternas.
Jag kan se att dessa nätverk bygger på Hjulhamnsgatans potential och vid framtida interventioner skulle jag vilja räkna in dem i mina tester. Jag kom exempelvis fram till att jag skulle kunna designa sittmöbler med brukskvalitéer för bland annat cyklar att parkera i. På så sätt tror jag att dagens cyklister skulle parkera sina cyklar mer samlade och att de som idag tar pauser utomhus också har en plats att sitta på.
Under diskussionen har jag presenterat en bred variation av mänskliga och icke-mänskliga aktörer som kan stötta eller motarbeta Hjulhamnsgatans möjligheter till att etableras som en mötesplats. Jag tänkte nu presentera några reflektioner kring mitt kandidatarbete och hur jag skulle blicka framåt kring ett fortsatt arbete.
Jag tänkte börja med att reflektera över min valda teori och metod. Teorin har verkligen passat mig och hur jag ser vår byggda miljö. Jag ser det som ett gediget komplement till den grund min utbildning är byggd på och jag känner att detta är något jag kommer att utveckla inom mina framtida arbetsuppgifter och roller. ANT var en helt ny teori för mig, att diskutera mänskliga och icke-mänskliga tings roll i relation till vår urbana miljö var som en helt ny världsbild för mig. Det har både varit intressant och kul att läsa min valda teori, vissa håller jag med, andra inte men det är genom denna processen som jag också har lärt mig hur jag själv ser på det. Metoderna har varit ganska enkla metoder och jag tycker att de har passat mig, speciellt när jag har gjort arbetet självständigt och på egen hand.
Några tankar kring vad jag skulle velat ha gjort bättre under mina observationer rör främst tidpunkten på dagen samt antalet tillfällen då jag vistades i stadsrummet. Då observationerna gjordes på dagen och inte på kvällen, har jag enbart fått information om hur en viss typ av människor rör sig där. Det skulle ha varit intressant att se hur gatan ter sig kvällstid. Det var även ett medvetet drag att placera mina interventioner på Hjulhamnsgatan då jag fann gatans egenskaper av lugn och tystad som den primära fördelen.
Men som Gehl nämner, väljer vi oftast att sätta oss där det är liv och aktivitet, framför lugn och ingen aktivitet.
Med det i bakhuvudet undrar jag hur mina interventioner hade interagerats om det stod på Lilla Torg, som ligger precis bredvid Hjulhamnsgatan. Jag skulle också vilja undersöka Hjulhamnsgatan under en varmare årstid då jag är övertygad om att människors interaktion till interventionerna skulle se annorlunda ut.
Överlag är jag väldigt nöjd med mitt arbete och jag ser stor potential för kommande utveckling av både hur ANT kan användas för att förstå stadsrum och hur mina interventioner kan omformas så de passar Hjulhamnsgatan eller andra platser på ett bättre sätt. Jag har lärt mig att kunna analysera små tings påverkan i det stora hela och ser själv att denna diskurs med mänskliga och icke-mänskliga tings verkan är något som är viktigt att se för kommande AVK:are och andra planerare.
Sammanfattning
Detta kandidatarbete har studerat hur olika territoriella anspråkstaganden och maktskifte kan ta plats på publika platser. Platsen som valdes var Hjulhamnsgatan i Malmö. För att kunna studera dessa territoriella anspråk och maktskifte tog min studie metoder från bl.a. Mattias Kärrholms territoriella
produktionsformer, Jesper Magnussons metoder i form av deltagande observationer och Jan Gehls
metoder från olika rörelsemönster i form av gående, stående, och sittande. Alla med en syn på att arkitekturgestaltning och de människor som brukar rummet, båda, kan påvera och påveras av varandra. Denna syn på vad jag kallar för en organisk arkitektur kan liknas vid teorin Aktör-nätvers-
teorin (ANT), vilket i sin bredaste mening erkänner att mänskliga och icke-mänskligt aktörer,
likvärdigt kan påverka utvecklingen inom staden.
Syftet med kandidatarbetet var att fördjupa mina kunskaper inom ANT och söka förstå på vilket sätt relationen mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer kan se ut. För att förankra teorin i något praktiskt valde jag att undersöka hur människor interagerade med olika former av sittmöjligheter. Studien är grundad på den kritik jag har av vissa publika platser. Jag tycker möjligheter för sociala möten bland publika platser ofta är för svag och ville undersöka varför vissa platser drar till sig fler människor än andra.
För att undersöka detta blev mina frågeställningar: Huvudfråga:
- Hur kan en offentlig gata som idag inte har någon tydlig och uttalad social användning, tydligare visa sina
möjligheter som mötesplats för människor? Underfråga:
- Hur påverkar addition, med lös möblering, människornas vilja att appropriera gaturummet?
För att undersöka huvudfrågan observerade jag Hjulhamnsgatan och kartlade olika territoriella produktionsformer enligt Kärrholm, samt gjorde en visuell inventering och dokumentation av gatans markmaterial och vegetation efter Magnussons metod. Efter detta gjorde jag tre sorters rörelseanalyser som följer Gehls mall för gående, stående och sittande. Detta blev sedan det underlag för att studera hur man skulle kunna stärka gatans möjligheter som möteplats.
Då jag ville stärka Hjulhamnsgatan som mötesplats valde jag att skapa ett publikt vardagsrum, vardagsrummet utvecklades i fem steg (Intervention A-E), där varje intervention modifierades efter tidigare observationer och analyser från föregående. Intervention A och B bestod av stolstolar och fungerade mer som en förstudie inför de kommande tre interventionerna. Intevrention C bestod enbart av inomhusstolar, Intervention D betstod av inomhusstolar och plancher, Intervention E bestod av inomhusstolar, plancher och växter.
Det jag kom fram till efter att ha analyserat det publika vardagsrummet var att det finns många gömda territorier som inte syns direkt på plats. Efter interventionerna kunde man tydligare urskilja fler lager och territorier av gatan. En av Hjulhamnsgatans starkaste territorier utgörs av biltrafikanter, det märktes tydligt vid mina observationer. Med hjälp av Brenda Scheers hierarkiska lager, lärde jag mig att det finns olika lager som, beroende på nivå, är mer eller minte lättföränderliga. Jag förstod att
Hjulhamnsgatan sen en lång tid tillbaka främst har varit attraktiv som en parkeringsplats.
Detta förklarade varför biltrafikanterna hade ett så starkt territorium. Ett annat starkt territorium jag upptäckte var cyklisternas, vilket var lite svårt att förstå i början då det enbart finns 2-3 cyckelställ vid Åhléns Citys ingång. Men jag lärde mig att cyklisterna parkerade sina cyklar högre upp, längst gatans fasader istället och på så sätt approprierade de mer plats än enbart cyckelställen.
Min tolkning är att cyklisternas starka appropriation av gatans fasader beror på ett upprepat beteende under en längre tid. På så sätt blir detta ett normatlt beteende som i längden ger dem mer legitimitet att ta platsen i anspråk, än jag och mina fem interventioner.
Sammanfattningsvis skulle jag säga att mitt kandidatarbete har studerat ett fenomen, en relation mellan mänskilga och icke-mänsliga aktörer som inte är direkt synliga, utan måste observeras över tid. Det jag fick lära mig var att, om man vill etablera en plats i ett redan upptaget rum, måste du ta hänsyn till de befintliga territoriella lager och maktskiftningar som finns. Du måste också kunna testa olika former av addition för att observera hur brukarna av platsen interagerar. Det är först då man kan se om ens addition matchar platsen eller på vilket sätt du bättre kan anpassa dem för framtida studier.
138 139
Abstract
This paper has studied how different territorial claims and shifts of power can take place in public places. The site chosen was Hjulhamnsgatan in Malmö. In order to study these territorial claims and the change of power, my study took methods from Mattias Kärrholm’s territorial forms of production, Jesper Magnusson’s methods in the form of participatory observations and Jan Gehl’s methods from different patterns of movement in the form of walking, standing, and sitting. All three of them, with a view that architecture and the people who lives in the urban environment, both, can influence and be influenced by each other. This view of architecture, I call organic architecture, has a resemble to the actor-network theory (ANT), which in it´s broadest sense, recognizes that human and non-human actors can equally affect the develop-ment of the urban environment.
The purpose of the thesis was to deepen my knowledge about ANT and seek to understand how the relationship between human and non-human actors can express themselves. To anchor the theory into something practice, I chosed to study how people interacted with different forms of seating placed into the urban environment. The study is based on the criticism I have of certain public places. I think opportunities for social gatherings among public places are often too weak and I want to investigate why some places attract people more than others.
The questions for my thesis were: Main Question:
- How can a public street that today has no clear
and pronounced social use, more clearly displaying theirs opportunities as a meeting place for people?
Second Question:
- How does the term addition affect, with loose furnishings as settings, people’s willingness to appropriate the urban space that they are placed in?
To investigate the main question, I observed Hjulhamnsgatan and mapped different territorial forms of production according to Kärrholm, and made a visual inventory and documentation of the street’s soil material and vegetation according to Magnusson’s method. After that, I did three kinds of motion analysis that follow Gehl’s template for walking, standing and sitting. This then became the basis for studying how to strengthen the street’s opportunities as a meeting place.
Since I wanted to strengthen Hjulhamnsgatan character as a meeting place, I chosed to create a public living room, the living room was developed in five steps (Intervention A-E), where each intervention was modified according to previous observations and analyzed from the previous tests. Intervention A and B consisted of outdoor chairs you usually use at the beach. Those beach chairs, served more as a pilot study for the next three interventions. Intervention C con-sisted only of indoor chairs,
Intervention D consisted of indoor chairs and posters, Intervention E consisted of indoor chairs, posters and plants.
What I learned after analyzing my public living room, was that there are many hidden territories that do not appear directly. After a longer time with the
interventions, more layers and territories of the street could be clearly distinguished.
One of Hjulhamnsgatan’s strongest territories consists of car users, which was clearly visible in my observations. With the help of Brenda Scheer’s hierarchical layers, I learned that there are different layers that, depending on the level, are more or less easily changed over time. I understood that
Hjulhamnsgatan had for a long time, mainly worked as a parking lot. This explained why the car users had such a strong territory. Another strong territory I discovered was that of cyclists, which was a little difficult to understand at first, as there are only 2-3 bicycle racks at the entrance to Åhléns City.
But I learned that cyclists parked their bikes higher up along the street’s facades instead and in this way they appropriated more space than just the bicycle spots. My interpretation is that the cyclists’ strong appropriation of the street’s facades is due to repeated behavior for an extended period of time. In this way, it became a normal behavior that, in the long run, gives them more legitimacy to take the place, than me and my five interventions.
In summary, I would say that my paper has studied a phenomenon, a relationship between human actors and non-human actors that are not directly visible, but must be observed over time to be discovered. What I learned was that, if you want to establish a place in an already occupied room, you have to take into account the existing territorial layers and shifts of power that already exist. You must also be able to test different forms of addition, that way you can observe how the users of the site interact with it. It is only then that you can see if your addition matches the site or in what way you can better adapt them for future studies.
Referenser
Litteratur
Drever, E. (1995). Using Semi-Structured Interviews in Small-Scale Research: A Teacher´s Guide. Edinburgh: SCRE Publication 129.
Gehl, J. (2010). Life Between Buildnings (6. ed.). Danmark: Arkitektens Forlag. The Danish Architectual Press and Jan Gehl 2010.
Kärrholm, M. (2004). Arkitekturens territorialitet. Lund: LTH, Lunds Universitet
Magnusson, J. (2016). Clustering Architectures - The Role of Materialities for Emerging Collectives in the Public Do- main. Lund: LTH, Lund University
Scheer, B. (2010). The Evolution of Urban Form - Typolo- gy For Planners and Architects. United States of America: American Planning Association
Elektroniska källor
Parker. (2018, 15 augusti). I Wikipedia. Hämtad 2018-08-15, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Malmö#Parker
Roggema, R. (2016). Research by Design: Proposition for a Methodologicall Approach.
Urban Science, 1(2). doi:10.3390/urbansci1010002
Rydén, D. (2015). Parkernas stad är inte kånsk. Syd- svenskan, https://www.sydsvenskan.se/2015-05-29/parker- nas-stad-ar-inte-skansk?redirected=1
Sökord
NE: Nationalencyclopedin, www.ne.se; sökord ”territorielitet”, ”territorium” NE: Nationalencyclopedin, www.ne.se; sökord ”Intervention”
Bildkällor
Figur 2. Malmö stad. (2009). Flygfoto. Malmö: Malmö stad Figur 3. Kärrholm, M. (2004). Arkitekturens territorialitet. De territoriella produktionsformerna (figur 2). Lund: LTH, Lunds Universitet
Figur 4. Malmö stad. (2004). Flygfoto. Malmö: Malmö stad Alla övriga figurer är producerade av författaren.
Bilaga 1.
Kärrholm går inte så djupt in på Foucaults maktperspektiv, utan tar upp det han själv tycker är relevant som en del av ett analytiskt redskap. Detta gör han dels för att Foucaults arbete rör mer empiriska maktanalyser i geografiskt och historiskt situerade kontexter men också för att han inte skriver lika explicit om makten i sig. Enligt Foucaults är makten en relation och kan inte ges någon mer omfattande essentiell beskrivning (Kärrholm, 2004, s. 102). Territoriet för Foucault är väsentligt om man ska kunna identifiera olika maktrelationer och se hur dessa maktutövningar kan påverkas av varandra. Även om Foucault inte ger en explicit förklaring på vad makt är, ger Kärrholm oss fyra grundläggande poäng om Foucaults maktperspektiv. 1. Makt är något dynamiskt, den förändras och påverkar andra i varje stund och analyseras bäst i sin utövning. Makt kräver således en handling där handlingen kommer att påverka något som i sin tur kommer att förhålla sig till den specifika maktutövningen. Makten är alltså aldrig något som är statiskt utan ett pågående samspel.
2. Foucault ser makten ur en produktiv natur som både kan verka negativt och positivt dvs. destruktivt och produktivt (Kärrholm, 2004, s. 103). Han menar att makten i sig inte kan vara neutral, utan är något som ständigt produceras i vår vardag. Foucault ser också ett samband mellan makt och kunskap, de ska inte jämställas med varandra men enligt honom legitimeras maktutövning lättare genom kunskap. Ett exempel på detta kan vara den maktutövning som läkarvetenskapen har över människans anatomi, den kan både vara destruktiv men också bidra till nya kunskaper.
3. Maktens handling är primärt inte riktat till kroppar eller ting, utan till handlingen i sig. Fou- cault menar att makten påverkar handlingen och inte subjektet då handlingen inte kan rikta sig till en specifik aktör. Handlingen behöver inte vara avsiktlig utan kan verka opersonlig då den kan utgå från en mängd olika meningar och syften (Kärrholm, 2004, s.104). Foucault tar upp våld som ett exempel för att visa hur maktens påverkan kan röra handlingen och inte subjektet. Makt kan verka opersonligt men kan också formas och agera efter en viss aktör eller beslut där exempelvis våldsutövningen i detta exemplet kan användas som ett redskap, resultat eller som en institutionalisering av en maktrelation.
Om man tar ett fängelse som exempel. Fängelsets maktutövande är egentligen inte riktat till varje intern som hålls där, utan fokuserar på de funktioner som konstituerar internen genom exempelvis säkerhet, förbättring, övervakning, individens rörelsefrihet, etc. Institutionalise- ringen påverkar allt som är runt internen som i sin tur indirekt påverkar deras liv i fängelset. Internen kan exempelvis inte totalt bestämma över sin egna tid, rörelsefrihet eller sina ting.
4. Enligt Foucault är makten ingen enväldig kraft som läggs över ett territorium eller utgår från en specifik punkt och därefter påverkar allt runt om sig. Makten tar sin plats mellan, i och runt vardagens sociala relationer och institutioner då de produceras genom våra handlingar
(Kärrholm, 2004, s. 105). Eftersom makten uppkommer i våra handlingar kan vi inte undgå eller gå utanför maktens territorium men det finns fortfarande begränsningar. Makten är en relation och kan inte reglera allt handlingsutrymme, det måste finnas utrymme för en viss frihet när makt utövas. Vi kan inte heller skapa ett totalt motstånd mot all makt då det skulle ge oss en kontextlös värld, det är förutsättningen för att vi ska kunna handla (Kärrholm, 2004, s. 107).
Bilaga 2.
ANT
Jag kommer att dela upp ANT i mindre stycken då jag anser att detta är det bästa sättet att pre- sentera ANT för en som inte tidigare är bekant med teorin. Det är också viktigt att förstå ANT om man vill förstå de teorier och begrepp jag tar från bl.a. Kärrholm och Magnusson då dem båda grundar vissa aspekter från ANT. Jag skulle vilja säga att hela ANT är en sorts världsbild av hur man kan se och analysera den byggda miljöns roll i vårt vardagliga liv.
ANT - Actor-network Theory
Som nämnt tidigare kritiserar Kärrholm Latours brist på en med dynamisk koppling mellan aktörernas roll till olika rumsliga enheter. Enligt Kärrholm skulle artefakter med aktantroll kunna analyseras som olika territorier och rum (Kärrholm, 2004, s. 124). Kärrholm grundar sina egna analyser från den maktdiskussion jag precis presenterat från Foucault och Latour men gör en egen vändning av maktdiskussionen och ANT för att tydligare kunna analysera de rumsliga artefakterna.
ANT & de territoriella produktionsformerna
Genom att komplettera ANT med sina fyra territoriella produktionsformer kan Kärrholm ex- emplifiera den territoriella makten genom tre olika sätt. Han använder Latours hotellexempel för att kunna visa de fyra territoriella produktionsformernas koppling till en territoriell makt (Kärrholm, 2004, s. 124).
1. För att hotellet ska få tillbaka sina nycklar måste hotellchefen etablera en territoriell strategi med hjälp av skyltar eller den tunga metallklumpen som är fast till hotellnyckeln. Allt detta görs för att hotellnycklarna ska hållas inom ett visst territorium, exempelvis vad som utgör hotellets gränser och på så vis skapa ett hotellnyckel territorium.
2. Ett andra sätt att se en territoriell makt är om hotellchefen ser hotellets territorium som en aktant till hans egna program för att få in hotellnycklarna, att se hela hotellet som ett territo- rum. Om man jämför aktanter som metallklumpen eller skylten till hotellet som byggnad eller receptionen till hur väl dessa kan stötta hotellchefens program är det mest troligt att hotellet som byggnad och receptionen är de starkaste aktanterna. Detta beror på att det också kan fin- nas en territoriell association som stärker hotellchefens program. Olika hotell runt om i värl- den kan se olika ut men det finns en världsomfattande uppfattning kring hur vissa regler och beteenden tar sin plats till alla hotell. En tydlig territoriell association till ett hotell vore att man som gäst betalar för ett rum under en viss period och under denna perioden kan du röra dig