Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
7. SLUTSATS OCH VIDARE FORSKNING
7. SLUTSATS OCH VIDARE FORSKNING
I detta avsnitt kommer studiens slutsats att presenteras utifrån tidigare analys- och diskussionsavsnitt. Analysen och diskussionen bidrar tillsammans till att besvara
problemformuleringarna som studien bygger på. Avslutningsvis redogör avsnittet för olika förslag på vidare forskning.
7.1 Slutsats
Denna studie har grundats på fyra problemformuleringar, som kopplas till såväl den teoretiska referensramen som empirin och bidrar till resultatet av ett hållbart inköp. Den första problemformuleringen är formulerad enligt följande:
• Vilka drivkrafter ligger till grund för hållbara inköp?
• Hur tillämpar svenska möbelföretag hållbarhetsstandarder i sitt inköpsarbete?
Utifrån studiens första problemformulering kan vi konstatera att fallföretagens drivkrafter grundar sig i företagens eget intresse, det vill säga från såväl ledningsgrupp som
inköpsansvarig. Företagens eget intresse bygger på att de ser möjlighet till att öka den ekonomiska lönsamheten, genom att tillgodose konsumenternas efterfrågan om att leverera hållbarhetsmärkta produkter. Drivkraften kan även kopplas till konsumenternas påtryckningar om att fallföretagen behöver ta ett samhällsansvar.
Mio, Kinnarps och Lammhults upprättar en hållbarhetsredovisning som redovisar deras hållbarhetsarbete inom deras värdekedja. Företagen tillämpar dessutom FN Global Compacts tio principer samt FN:s hållbarhetsmål som de förhåller sig till i inköpsarbetet. Utöver hur företagen tillämpar sitt hållbarhetsarbete, arbetar de med hur de selekterar leverantörer utefter deras arbete, i förhållande till CSR-faktorerna. Genom att arbeta med hållbarhet genom hela leverantörskedjan, kan fallföretagen uppnå en högre konkurrenskraft.
• Hur arbetar den strategiska inköpsfunktionen med inköp kopplat till CSR-frågor? • Hur kan inköpsfunktionen påverka leverantörer för att integrera dem i CSR-frågor?
Företagens inköpsfunktion arbetar idag med alla tre hållbarhetsaspekter och
utvecklingsarbetet fortgår för att ta ansvar i större utsträckning. Hörnstenen i företagens inköpsprocess ligger i att påverka leverantörerna till att arbeta hållbart och få dem att förstå innebörden av resultatet. Samtliga företag förhåller sig till riktlinjer som har skapats av externa organisationer. Dessa riktlinjer ska användas som normer för hur samtliga parter i leverantörskedjan ska arbeta, fastän det föreligger stora skillnader mellan kulturer och lagstiftningar i olika länder. Det är på samma sätt viktigt att hantera de interna
missförhållandena som förekommer hos leverantörer, genom exempelvis
medarbetarundersökningar. För att ha möjlighet att påverka leverantörer i hållbarhetsarbetet, bör företag redan vid selekteringen försöka hitta leverantörer som fokuserar på hållbarhet och
76
har liknande målsättningar. Detta kan bidra till långsiktiga och nära samarbeten.
Efter att ha analyserat företagens arbete kopplat till belysta teorier, kan vi dra slutsatsen att respektive företag bidrar till en hållbar utveckling. Vi kan även fastslå att företagen måste arbeta med alla ansvarstaganden som CSR utgörs av, för att uppnå hållbart inköp. När företag arbetar med en av aspekterna, arbetar de oftast indirekt med övriga aspekter också, då de har ett tydligt samband. Avslutningsvis kan vi konstatera att företagen arbetar under olika förutsättningar och har potential till att arbeta med hållbart inköp i större utsträckning än vad de i nuläget gör.
7.2 Vidare forskning
I denna studie upplevde vi att den främsta svårigheten var att hitta ett företag att studera, dels på grund av bristande engagemang från företag, dels på grund av tidsbegränsning.
Som förslag på vidare forskning för denna studie är att studera fler stora företag inom samma bransch och således få en övergripande bild av hur företag arbetar med hållbart inköp. Om det finns mer insamlat material att genomarbeta och jämföra, är det lättare att dra en generaliserad slutsats av hur de arbetar och vilka gemensamma svårigheter de upplever. Det skulle även vara intressant att intervjua flera personer inom samma företag, dels inköpsansvarig som har det övergripande ansvaret, dels en medarbetare som är mer insatt i inköpsarbetet för att få ett bredare perspektiv av hur hållbarhetsarbetet ser ut. Detta förutsätter då att företagen har en passande organisationsstruktur. Det skulle vara intressant att
undersöka om medarbetare från olika avdelningar har insikt i hållbarhetsarbetet och om alla medarbetare får chansen att vara delaktiga i arbetet för hållbarhetsutveckling. Detta skulle ge olika bilder av hur deras process och verksamhet fungerar och ser ut, värdefullt inslag till empirin. Beroende på hur en organisation väljer att strukturera sin inköpsfunktion, ifall det endast finns en inköpsansvarig eller flera, skulle det vara fördelaktigt att även få intervjua deras leverantör. Syftet är att få inblick i hur leverantörerna upplever att företagets
inköpsarbete hanteras i förhållande till CSR-frågor och om de skulle få vara involverade och bidra till förändringar hos deras kund, det vill säga företaget. Det skulle dessutom vara intressant att se hur väl uppgifterna som företaget ger oss jämfört med de som leverantören uppger, stämmer överens. Dessutom skulle det vara intressant att studera om
försörjningskedjan skulle ta ett större ansvar gällande CSR-frågor om de investerade i ett gemensamt affärssystem och därmed hade ett transparent flöde.
77
Referenslista
Vetenskapliga artiklar
Brown, H. J., Burnside, R. W., Davidson, D. A., Delong, R. J., Dunn, C. W., Hamilton, J. M.,
Mercado-Silva, N., Nekola, C. J., Okie, G. J., Woodruff, H. W. & Zuo, W. (2011). Energetic Limits to Economic Growth. American Institute of Biological Sciences, 61, 19-26. doi:10.1525/bio.2011.61.1.7 Carroll, B. A. (1991). The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward the Moral
Management of Organizational Stakeholders. Business Horizons, 34, 39-48. DOI: 10.1016/0007-6813(91)90005-G.
Carroll, B. A. (2016). Carroll’s pyramid of CSR: taking another look. International Journal of Corporate Social Responsibility, 1, 1-8. doi:10.1186/s40991-016-0004-6
Ciliberti, F., Pontrandolfo, P. & Scozzi, B. (2008). Investigating corporate social responsibility in supply chains: a SME perspective. Journal of cleaner production, 16, 1579-1588.
doi:10.1016/j.jclepro.2008.04.016
Christopher, M. & Juttner, U. (2000). Supply chain relationships: Making the Transition to Closer Integration. International Journal of Logistics, 3:1, 5-23. doi:10.1080/13675560050006646
Faisal, N. M., Al-Esmael, B. & Sharif, J. K. (2017). Supplier selection for a sustainable supply chain: Triple Bottom Line (3BL) and analytic network process approach. Benchmarking: An international journal, 24, 1956-1976. https://doi.org/10.1108/BIJ-03-2016-0042
Gaur, J., Subramoniam, R., Govindan, K. & Huisingh, D. (2017). Closed-loop supply chain management: From conceptual to an action oriented framework on core acquisition. Journal of Cleaner Production, 167, 1415-1424. doi:10.1016/j.jclepro.2016.12.098
Johnsen, T. E., Miemczyk, J. & Howard, M. (2017). A systematic literature review of sustainable purchasing and supply research: Theoretical perspectives and opportunities for IMP-based research. Industrial marketing management, 61, 130-143.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1016/j.indmarman.2016.03.003
Khandelwal, P. K., Saxena, R. P. (2012). Greening of industries for sustainable growth: An exploratory study on durable, non-durable and services industries. International Journal of Social Economics, 39, 551-586. doi: 10.1108/03068291211238437
KhanMohammadi, E., Talaie, H., Safari, H. & Salehzadeh, R. (2018). Supplier evaluation and selection for sustainable supply chain management under uncertainty conditions. International Journal of Sustainable Engineering, 137, 1939-7046. doi:10.1080/19397038.2017.1421277 Kirytopoulos, K., Leopoulos, V., Mavrotas, G. & Voulgaridou, D. (2010). Multiple sourcing strategies and order allocation: an ANP-AUGMECON meta-model. Supply chain management: An international journal, 15, 263-276. doi:10.1108/13598541011054643
Larson, D. P. & Kulchitsky, D. J. (1998). Single Sourcing and Supplier Certification: Performance and Relationship Implications. Industrial Marketing Management, 27, 73-81. doi:10.1016/S0019-8501(97)00039-4
78
Li, Y. Fu, H. Huang, S. (2015) Does conspicuous decoration style influence customer’s intention to purchase?: The moderating effect of CSR practices. International journal of hospitality management, 51, 19-29. doi:10.1016/j.ijhm.2015.08.008
Lieder, M. & Rashid, A. (2016). Towards circular economy implementation: a comprehensive review in context of manufacturing industry. Journal of Cleaner Production, 115, 36-51.
doi:10.1016/j.jclepro.2015.12.042
Lith, J. V., Voordjik, H., Castano, J. M. & Vos, B. (2015). Assessing maturity development of purchasing management in construction. Benchmarking: An international journal, 22, 1033-1057. doi:10.1108/BIJ-07-2014-0071
Mani, V., Agrawal, R. & Sharma, V. (2016). Impediments to social sustainability adoption in the supply chain: An ISM and MICMAC analysis in Indian manufacturing industries. Global journal of flexible systems management, 7, 135-156. DOI 10.1007/s40171-015-0106-0
Meehan, J. & Bryde, D. (2011). Sustainable procurement practice. Journal of business strategy and the environment, 20, 94-106. DOI: 10.1002/bse.678
Mentzer, T. J., DeWitt, W., Keebler, S. J., Min, S., Nix, W. N., Smith, D. C. & Zacharia, G. Z. (2001). Defining Supply Chain Management. Journal of Business Logistics, 22, 1-25. doi:10.1002/j.2158-1592.2001.tb00001.x
Mohr, A. L., Webb, J. D. & Harris, E. K. (2001). Do Consumers Expect Companies to be Socially Responsible? The Impact of Corporate Social Responsibility on Buying Behavior. The Journal Of Consumer Affairs, 35, 45-72. doi/abs/10.1111/j.1745-6606.2001.tb00102.x
Nicolau, J. L. (2008). Corporate Social Responsibility: Worth creating activities. Annals of tourism research, 35, 990-1006. doi:10.1016/j.annals.2008.09.003
Paulraj, A., Chen, I. J. & Flynn, J. (2006). Levels of strategic purchasing: Impact on supply integration and performance. Journal of purchasing and supply management, 12, 107-122. doi:10.1016/j.pursup.2006.08.002
Preuss, L. In dirty chains? Purchasing and greener manufacturing. (2001). Journal of business ethics, 34, 345-359. doi:10.1023/A:1012549318786
Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin stuart III, F., Lambin, E., … Lenton, T. M. (2009). Planetary boundaries: Exploring the safe operating space for humanity. Journal: Ecology and society, 14, 32. DOI:10.5751/ES-03180-140232
Tseng, M. L, Lim, M. & Wong, P. W. (2015). “Sustainable supply chain management”: A closed-loop network hierarchical approach”, Industrial Management & Data Systems, 115, 436-461.
doi:10.1108/IMDS-10-2014-0319
79
Litteratur
Axelsson, B. (1998). Företag köper tjänster. Stockholm, SNS Förlag.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm, Liber AB. Björklund. M (2010). Mot hållbara försörjningskedjor: CSR i SCM. Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet: Tekniska Högskolan.
Kron, A. & Wallgren, M. (2010). Inköp i förändring - om organisation, roll och styrning. Första upplagan. Liber, Malmö
Jansson, P. & Mattsson, S-A. (2016). Logistik: läran om effektiva materialflöden. Upplaga 3:2. Studentlitteratur AB, Lund.
Pedersen, R. G. E. (2015). Corporate Social Responsibility. Upplaga: PAP/PSC. Sage Publications Ltd, Copenhagen Business School, Danmark.
Storhagen, N. G. (2014). Logistik: Grunder och möjligheter (4:2 uppl.). Utgivningsort: Malmö. Van Weele, Arjan. J. (2002). Purchasing & Supply Chain Management. Tredje upplagan. Thomson Learning, London.
Van Weele, Arjan. J. (2005) Purchasing & supply chain management. Zrinski. Kroatien.
Elektroniska källor
Aaentransport (u.å.). Logistik i ett företag. Hämtad 23 mars, 2019, från http://www.aaentransport.se/index.html
Aktuell Hållbarhet (2018, 13 april). Hållbarhet allt viktigare för svenska konsumenter. Hämtad 18 februari, 2019, från https://www.aktuellhallbarhet.se/hallbarhet-allt-viktigare-svenska-konsumenter-2/ Allabolag (u.å. a). Mio. Hämtad 7 maj, 2019, från https://www.allabolag.se/5560840190/mio-ab Allabolag (u.å. b). Kinnarps. Hämtad 7 maj, 2019, från
https://www.allabolag.se/5562566736/kinnarps-ab
Allabolag (u.å. c). Svenska Hem. Hämtad 7 maj, 2019, från https://www.allabolag.se/5560738543/svenska-hem-aktiebolag
Allabolag (u.å. d). Lammhults Design Group. Hämtad 7 maj, 2019, från https://www.allabolag.se/5565412094/lammhults-design-group-ab
Bris. (u.å.). Om Bris - Vårt arbete. Hämtad 9 april, 2019, från https://www.bris.se/om-bris/vart-arbete/ Chef (2008, 15 februari). Det här är CSR. Hämtad 27 februari, 2019, från https://chef.se/det-haer-aer-csr/
CSR kompassen. (u.å.). Internationella ramverk. Hämtad 8 mars, 2019, från http://privat.csr-kompassen.se/internationella-ramverk
80
https://www.dbschenker.com/resource/blob/528124/870570735da8053017159a58e34fa5e0/dbsch-hbr-2017-data.pdf
Environmental Protection Agency: Reduce, reuse, recycle. (u.å.a). Hämtad 29 januari, 2019, från https://www.epa.gov/recycle/recycling-basics#Benefits
Environmental Protection Agency: Reducing and Reusing Basics. (u.å.b). Hämtad 29 januari, 2019, från https://www.epa.gov/recycle/reducing-and-reusing-basics
Environmental protection Agency: Recycling Basics. (u.å.c). Hämtad 29 januari, 2019, från https://www.epa.gov/recycle/recycling-basics
Europeiska ERV. (u.å.). Corporate social responsibility. Hämtad 26 mars, 2019, från https://www.erv.se/privat/corporate-social-responsibility/
EUR-Lex. (2016, 11 januari). Mikroföretag samt små och medelstora företag: definition och tillämpningsområde. Hämtad 27 januari, 2019, från
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM%3An26026
Expowera. (u.å.). Marknadsekonomi. Hämtad 7 februari, 2019, från https://www.expowera.se/foretagsekonomi/marknadsekonomi
Fairtrade. (u.å.). Vad är Fairtrade? Hämtad 29 januari, 2019, från https://fairtrade.se/lara-mig-mer/om-fairtrade/vad-ar-fairtrade/
FAR. (u.å. a). Hållbarhetsrapportering enligt ÅRL. Hämtad 15 mars, 2019, från https://www.far.se/faq/hallbarhetsredovisning/
FAR. (u.å. b). Väsentlighetsanalys: Ska en väsentlighetsanalys presenteras inom ramen för hållbarhetsrapporten?. Hämtad 26 april, 2019, från
https://www.far.se/sok/?q=v%C3%A4sentlighetsanalys
FN. (u.å. a). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 18 februari, 2019, från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/
FN. (u.å. b). FN:s historia. Hämtad 7 mars, 2019, från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fns-historia/
FN. (2016). Global pakt med näringslivet. Hämtad från https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-N%C3%A4ringsliv.pdf
FN. (u.å. c). FN-fakta, Hållbar utveckling: Omställning till hållbar värld brådskar. Hämtad från FN:s webbplats: https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf FN. (u.å. d). Vi arbetar med FN-förbund världen över. Hämtad 7 mars, 2019, från https://fn.se/vi-gor/vi-samarbetar-internationellt/
FSC: Forest for all forever. (u.å.). Vad är ansvarsfullt skogsbruk? Hämtad 14 mars, 2019, från https://se.fsc.org/se-se/certifiering
Globalamålen.se (u.å.). Om globala målen. Hämtad 18 mars, 2019, från https://www.globalamalen.se/for-foretag/
81
Goodpoint. (2012). Corporate social responsibility-från samhällsansvar till affär. Hämtad 27, 2019, från http://www.goodpoint.se/media/127529/csr-strategi.pdf
Hållbarhetsguiden. (u.å.). Möbelfakta: Du ska veta vad du köper. Hämtad 3 februari, 2019, från http://www.svid.se/sv/Hallbarhetsguiden/Om-Hallbarhetsguiden/Aktuellt/2016/Hallbarhet-i-mobelindustrin/
Inköpsrådet. (2017, 4 december). Del 8: Selektera för effektivare process. Hämtad 24 februari, 2019, från https://inkopsradet.se/upphandling/del-8-selektera-for-effektivare-process/
Kemikalieinspektionen. (2019-03-12). Elektrisk och elektronisk utrustning - RoHS. Hämtad 27 mars, 2019, från https://www.kemi.se/lagar-och-regler/ytterligare-eu-regler/elektrisk-och-elektronisk-utrustning-rohs
Kinnarps. (u.å. a). Om Kinnarps. Hämtad 11 april, 2019, från https://www.kinnarps.se/om-kinnarps/foretagsinfo/#company_facts
Kinnarps. (u.å.b). Hållbarhet. Hämtad 11 april, 2019, från https://www.kinnarps.se/om-kinnarps/hallbarhet/#areas
Kinnarps. (2018). The Better Effect: En hållbarhetsrapport från Kinnarpskoncernen. Hämtad 11 april, 2019, från https://www.kinnarps.se/globalassets/documents/sustainability-downloads/kinnarps-sustainability-report-2018-se.pdf
Kungliga Tekniska Högskolan. (u.å.). Hållbar utveckling. Hämtad 30 januari, 2019, från
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579
Lammhults Design Group. (2018, 25 oktober). Hållbarhetspolicy. Hämtad 13 april, 2019, från https://mail.google.com/mail/u/0/#search/sven/FMfcgxwBWKVXhLjnFFVNlRTrwdLSNfDv?project or=1&messagePartId=0.1
Lammhults Design Group. (u.å.) Hållbarhetsredovisning 2017. Hämtad 13 april, 2019, från
https://mail.google.com/mail/u/0/#search/sven/FMfcgxwBWKVXhLjnFFVNlRTrwdLSNfDv?project or=1&messagePartId=0.5
Mio. (u.å. a) Om Mio. Hämtad 11 april, 2019, från https://www.mio.se/om-mio
Mio. (u.å. b) Mio och hållbarhet. Hämtad 11 april, 2019, från https://www.mio.se/om-mio/hallbarhet Mio. (2018, 20 juni). Hållbarhetsredovisning 2017-2018. Hämtad 11 april, 2019, från
https://static.mio.host/images/content/2c1a3a2f-7343-4968-9b7a-dd8ed6176a60_hallbarhetsredovisning1718.pdf
Möbelfakta. (2016, 8 september). Syfte. Hämtad 29 mars, 2019, från http://www.mobelfakta.se/om_mobelfakta/syfte
Nationalencyklopedin. (u.å). CSR. Hämtad 25 januari, 2019, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/csr
Naturskyddsföreningen. (2016, 14 december). Fraktblad: Hållbara transporter? Hämtad 23 mars, 2019, från https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-hallbara-transporter
82
Naturvårdsverket. (2017, 14 december). 14. Lagar viktiga för att nå hållbar utveckling. Hämtad 15 februari, 2019, från https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Naturvardsverkets-femtioariga-historia/14/
PWC. (2016, 15 december). Lagstadgad hållbarhetsrapport från 2017. Hämtad 24 februari, 2019, från https://www.pwc.se/sv/publikationer/finansiell-rapportering/lagstadgad-hallbarhetsrapport-fran-2017.html
PWC. (u.å.). Granskning av hållbarhetsredovisning. Hämtad 26 mars, 2019, från https://www.pwc.se/sv/redovisning/hallbarhetsredovisning.html
Regeringskansliet. (u.å.a). 17 globala mål för hållbar utveckling. Hämtad 8 mars, 2019, från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/
Regeringskansliet. (u.å.b). Miljö och klimat. Hämtad 17 februari, 2019, från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/miljo-och-klimat/
Svensk Handel. (u.å.). Så kan ditt företag jobba med etik och socialt ansvarstagande. Hämtad 21 februari, 2019, från
https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/hallbar-handel/csr-broschyr.pdf
Svenska Hem. (u.å.a). Hemkänsla sedan 1960. Hämtad 14 april, 2019, från https://www.svenskahem.se/innehallssidor/om-oss/
Svenska Hem. (u.å.b). Byrån som hjälper. Hämtad 14 april, 2019, från https://www.svenskahem.se/innehallssidor/om-oss/vi-stodjer-bris/
Svenska Hem. (u.å.c). Satsa på något hållbart och bli en av oss! Hämtad 14 april, 2019, från https://www.svenskahem.se/innehallssidor/om-oss/satsa-pa-nagot-hallbart-och-bli-en-av-oss/ Svenskt näringsliv. (u.å.). CSR- ansvarsfullt företagande. Hämtad 25 januari, 2019, från https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/csr/
SVD Näringsliv. (2017, 27 september). Hållbarhet mest “snack” - här är börsbolagen som är sämst. Hämtad 31 januari, 2019, från https://www.svd.se/hallbarhet-mest-snack--har-ar-borsbolagen-som-ar-samst
United Nations. (u.å.) The Ten Principles of the UN Global Compact. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles
United Nations 1. (u.å.). Principle one: Human rights. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-1 United Nations 2. (u.å.). Principle two: Human rights. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-2 United Nations 3. (u.å.). Principle three: Labour. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-3 United Nations 4. (u.å.). Principle four: Labour. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-4
83
United Nations 5. (u.å.). Principle five: Labour. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-5 United Nations 6. (u.å.). Principle six: Labour. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-6 United Nations 7. (u.å.). Principle seven: Environment. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-7 United Nations 8. (u.å.). Principle eight: Environment. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-8 United Nations 9. (u.å.). Principle nine: Environment. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-9
United Nations 10. (u.å.). Principle ten: Anti-Corruption. Hämtad 3 mars, 2019, från: https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-10
United Nations. (2015, 28 maj). ‘We Are the First Generation that Can End Poverty, the Last that Can End Climate Change’, Secretary - General Stresses at University Ceremony. Hämtad 25 januari, 2019, från https://www.un.org/press/en/2015/sgsm16800.doc.htm
United Nations Global Compact. (u.å.). The ten principles of the UN compact. Hämtad 28 februari, 2019, från https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles
WWF. (2018, 11 maj). Ekologiska fotavtryck och hur många planeter skulle krävas om alla levde som du? Hämtad 29 januari, 2019, från https://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck
WWF. (2019, 22 januari). Konsekvenser. Hämtad 18 februari, 2019, från https://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/konsekvenser/1124276-konsekvenser-klimat
84
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuformulär Inledning av intervjuformulär 1. Kan du berätta lite kort om företaget och din roll på företaget? 2. Hur ser ert arbete ut inom inköpsfunktionen, det vill säga hur arbetar ni operativt, som en stödjande funktion och strategiskt? (använder ni någon modell)?Den operativa rollen innefattar följande:
Upphandlingar av nya leverantörer, prisförhandlingar och effektiv resurshantering. Även uppföljning av samarbete med respektive leverantör i leverantörskedjan.
Den stödjande funktionen inkluderar följande:
“Strategiska arbetsuppgifter” såsom utveckling av policyer, intern kommunikation och samverkan, samt projektledarskap.
Det strategiska stadiet syftar till följande:
Att försvara och bygga upp varumärket, bidra till ökad lönsamhet och utveckla relationer till leverantörer. Samt skapa omvärldsbevakning (ha kännedom om tillgängliga leverantörer på den existerande marknaden)
Strategiskt 3. Arbetar inköpsfunktionen med hållbar utveckling? Ligger lika stort fokus på samtliga delar för hållbar utveckling, det vill säga ekonomisk, miljömässig- och social utveckling? • Vilka är era drivkrafter för att ta hållbarhetsansvar? • Arbetar ni mot några hållbarhetsmål som ingår i FN:s agenda 2030? • Arbetar ni efter Global Compacts tio principer?
4. Hur ser era korta- och långsiktiga målsättningar ut gällande hållbarhetsfrågor. Utformas dessa hos ledningsgruppen och i så fall hur bryts de ned till er inköpsavdelning?
• Bedrivs ett proaktivt arbete?
85
5. Ser ni ökade möjligheter (till exempel att ni anses vara en mer attraktiv arbetsgivare för anställda, leverantörer eller kunder) med hållbara inköp?
6. Vad fokuserar ni på vid er inköpsstrategi? Till exempel, att tillverka produkten till lågt pris och kortare ledtid, eller att prioritera hållbarhetsaspekter. Med hållbarhetsaspekter menar vi till exempel hur produkten tillverkas och med vilket material, hur den
distribueras eller att tillgodose arbetarnas anställningsvillkor?
7. Hur samverkar ni med övriga funktionsenheter inom verksamheten för att kunna uppnå hållbara inköp? Exempel på övriga enheter, logistik, produktion och konstruktion?
Leverantörssamverkan
8. Vilket ansvar tar ni för CSR-frågorna gentemot era leverantörer och kunder?
9. Samverkar ni med era leverantörer för ökad hållbarhet, och isåfall hur?
10. Vilka är era förutsättningar (vad har ni för resurser, befogenheter) för att arbeta med CSR- frågor i så stor utsträckning som möjligt?
11. Är ni medvetna om respektive leverantör eller underleverantör arbetar med CSR-frågor?
• Har ni någon möjlighet att påverka dem i deras arbete och integrera dem i CSR-frågor?