M all skapad av H enrik
HÅLLBART INKÖP
- En kvalitativ studie av hur svenska möbelföretag tillämpar CSR i sitt inköpsarbete
SUSTAINABLE PURCHASING
- A qualitative study of how Swedish furniture companies applies CSR in the purchasing process
Examensarbete inom huvudområdet Logistik 15 högskolepoäng
Vårtermin 2019
Författare: Fredrik Andréasson Emilia Bofacher Handledare: Tönu Köks Examinator: Sandor Ujvari
FÖRORD
Efter flera månader av arbete och planering, har vi nått ett resultat och slutfört denna studie om hållbart inköp inom den svenska möbelbranschen. Rapporten omfattar 15 högskolepoäng och är det slutliga arbetet på denna utbildning.
Det har varit en lärorik resa som har bidragit till en fördjupad kunskap inom ämnet och inom det akademiska skrivandet. Tack vare vår tidsplan har vi kunnat förhålla oss till arbetets struktur, vilket är till fördel inför det komma samhälsnytande arbetslivet.
Vi vill tacka varandra för det engagemang och den insats som lagts ner på rapporten. Vi vill även tacka vår handledare Tönu Köks som väglett oss genom arbetets gång och Sandor Ujvari som har hållit i kursen. Vi vill också ägna ett stort tack till Mio, Kinnarps samt
Svenska Hem och Lammhults, och tillhörande respondenter som har bidragit i intervjuer och därmed gjort denna studie möjlig att genomföra.
Skövde, Maj 2019
Fredrik Andreasson och Emilia Bofacher
SAMMANFATTNING
Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer.
Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara
utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut.
Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället.
Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna
hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande.
Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder.
Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning.
Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.
Nyckelord: Inköp, Hållbar försörjningskedja, CSR
ABSTRACT
Sustainability is today a well-known subject and has influenced industries while it has been fundamental for logistical structures. The purpose of this paper is to study how the
purchasing division, within the furniture industry, can contribute to the increasing development of sustainability in the community. This study encompasses four Swedish companies, where the authors of this essay examine the present situation. Furthermore, the authors examine which short-term achievements and long-term goals respective company has, in the aim of accomplishing sustainable purchasing. Based on this study’s literature, sustainable purchasing benefits several parties within the supply chain and in the society.
This essay’s scientific research also points at the issues of sustainable work in progress that is identified at the suppliers. A big scale of this study's company’s suppliers is located in high- risk countries, which means that those countries does not address the same working
conditions as in other countries. The earlier scientific research of this study also implies that companies needs to take an environmental and economical responsibility. In those cases, companies need to integrate with their supply chain in regard to CSR work, beyond their internal work efforts.
A fundamental concept in the work for sustainability is CSR, which contains an economic, environmental and social responsibility. The relation between these CSR-factors and the work it entails, manage companies to accomplish sustainable purchasing. The authors of this paper have analyzed the difficulties with sustainable work, and from that manage to point out possible improvements.
The theoretical frame of reference highlights theories that can be used as strategies for the development work towards sustainable purchasing. The purpose of the empirical material is to examine how the companies purchasing strategies are outlined and contributes to the economic, environmental and social work. The practical work at these companies of this study reflects the theories. Some of them has the potential to work with the theories in a larger extension.
The result of this study is that the companies experience the same difficulty, which is to integrate suppliers and sub-suppliers in the work of CSR, to accomplish sustainable
purchasing. Since there are contrasts between countries, culturally and legally, the companies collaborate with external parties to create policys. These policys are aimed to apply as a common interest for all involved parties in the supply chain. In addition to these policys, the urge to integrate the supply chain, comes from the companies internal interests. By
interacting the suppliers and make them understand which effect they can have on the climate, they can develop closer cooperation to achieve a sustainable purchase.
Keywords: Purchasing, Sustainable supply chain, CSR
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 6
1. INTRODUKTION ... 1
1.1 MOTIV TILL STUDIEN ... 1
1.1.1 Hållbar utveckling ... 1
1.1.2 Inköpsfunktionens roll i företag och i en försörjningskedja ... 2
1.1.3 Hållbart inköp ... 4
1.2 PROBLEMSTÄLLNING ... 5
1.3 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERINGAR ... 5
1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR ... 6
1.5 RAPPORTENS DISPOSITION ... 6
2. METOD ... 8
2.1 JÄMFÖRANDE STUDIE ... 8
2.1.1 Kvalitativ studie (med inslag av kvantitativ tillämpning) ... 8
2.1.2 Abduktion & Induktion (Deduktion) ... 8
2.2 INSAMLING AV EMPIRISKT MATERIAL ... 9
2.2.2 Datainsamlingsmetod ... 9
2.2.3 Val av fallföretag och intervjuobjekt ... 11
2.2.4 Val av teorier ... 11
2.2.5 Analys ... 12
2.3 RELIABILITET OCH VALIDITET ... 12
3. TEORETISK REFERENSRAM ... 13
3.1 FÖRETAGSAMBITIONER FÖR EN HÅLLBAR VERKSAMHET ... 14
3.1.1 Drivkrafter för en hållbar utveckling ... 14
3.1.2 Upprättande av hållbarhetsredovisning ... 16
3.1.3 Carrolls pyramid ... 17
3.1.4 FN:s 17 hållbarhetsmål ... 18
3.1.5 FN Global Compact ... 20
3.2 FÖRETAGS INTERNA ARBETE ... 24
3.2.1 Inköpsfunktionens arbetssätt & roller ... 24
3.2.2 Selektering av leverantörer ... 26
3.2.3 Tillämpning av sourcing-metoder ... 27
3.2.4 Leverantörsval och leverantörsutvärdering ... 29
3.3 HÅLLBAR FÖRSÖRJNINGSKEDJA ... 29
3.3.1 Reducera, återanvända, återvinna ... 31
3.4 SAMMANFATTNING AV TEORETISK REFERENSRAM ... 32
4. EMPIRI ... 36
4.1 MIO ... 36
4.1.1 Mios hållbarhetsarbete ... 36
4.1.2 Inköpsfunktionens arbete ... 41
4.1.3 Utvärdering av leverantörer - Mio ... 41
4.2 KINNARPS ... 43
4.2.1 Kinnarps hållbarhetsarbete ... 44
4.2.2 Inköpsfunktionens arbete ... 49
4.2.3 Utvärdering av leverantörer - Kinnarps ... 50
4.3 SVENSKA HEM ... 52
4.3.1 Svenska Hems hållbarhetsarbete ... 52
4.3.2 Inköpsfunktionens arbete ... 53
4.3.3 Utvärdering av leverantörer - Svenska Hem ... 54
4.4 LAMMHULTS DESIGN GROUP ... 56
4.4.1 Lammhults hållbarhetsarbete ... 56
4.4.2 Inköpsfunktionens arbete ... 59
4.4.3 Utvärdering av leverantörer ... 60
5. ANALYS ... 62
5.1 HÅLLBARHETSARBETE HOS FALLFÖRETAGEN ... 62
5.2 HÅLLBARA INKÖPSSTRATEGIER ... 66
5.3 HÅLLBAR UTVECKLING I FALLFÖRETAGENS LEVERANTÖRSKEDJOR ... 68
5.4 SAMMANFATTNING AV ANALYS ... 71
6. DISKUSSION ... 73
7. SLUTSATS OCH VIDARE FORSKNING ... 75
7.1 SLUTSATS ... 75
7.2 VIDARE FORSKNING ... 76
REFERENSLISTA ... 77
BILAGOR ... 84
FIGUR 1.1 UTVECKLING AV SÖKORDET HÅLLBARA FÖRSÖRJNINGSKEDJOR ... 1
FIGUR 1.5 FIGUR AV RAPPORTENS DISPOSITION ... 13
FIGUR 3 FIGUR AV DEN TEORETISKA REFERENSRAMENS STRUKTUR ……... 15
FIGUR 3.1.1 OMARBETAD FIGUR AV KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN (KTH 2019) …... 16
FIGUR 3.1.3 OMARBETAD FIGUR AV THE PYRAMID OF CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY (CARROLL, 1991) ... 20
FIGUR 3.1.5 SAMMANSTÄLLNING AV DE TIO PRINCIPERNA AV FN GLOBAL COMPACT ... 29
FIGUR 3.2.1 OMARBETAD MODELL FRÅN KRON & WALLGREN (2010, S. 43) …...… 30
FIGUR 3.3 ÖVERSATT MODEL AV “HUVUDKOMPONENTER OCH AKTIVITETER AV CLSC” 29 (GAUR ET AL., 2017) …...…...……….. 36
FIGUR 3.4 SAMMANFATTNING AV TEORETISK REFERENSRAMEN ………... 37
FIGUR 4.1.1 MIOS VÄSENTLIGHETSANALYS (MIOS HÅLLBARHETSREDOVISNING, 2018) ... 35
TABELL 1 FALLFÖRETAGENS DIREKTA KOPPLING TILL FN:S HÅLLBARHETSMÅL …... 67
TABELL 2 TABELL AV ANDEL ÅTERVINNINGSBARA FÖRPACKNINGAR …... 68
TABELL 3 FALLFÖRETAGENS SAMARBETEN MED VÄLGÖRENHETSORGANISATIONER …... 70
TABELL 4 JÄMFÖRELSE MELLAN INKÖPSFUNKTIONENS ARBETSSÄTT OCH ROLLER HOS FALLFÖRETAGEN …... 70
TABELL 5 JÄMFÖRELSE MELLAN FALLFÖRETAGENS LEVERANTÖRSBAS …...…..70
TABELL 6 UTVÄRDERING AV ARBETSMILJÖ OCH ARBETSVILLKOR PÅ FABRIKERNA ...73
TABELL 7 FALLFÖRETAGEN som ARBETAR MED ERGONOMI ... 74
TABELL 8 FALLFÖRETAGENS SAMARBETE MED TREDJEPARTSORGANISATIONER ... 74
1
1. INTRODUKTION
I detta avsnitt presenteras en bakgrund till hållbara inköp. Avsnittet kommer att redogöra för begreppen hållbarhet och inköp som sedan leder till rapportens huvudområde.
Författarna ämnar redogöra för ämnets betydelse och påverkan på samhället och klimatet.
För att skapa en tydlig struktur inom ämnets ramar, kommer rapporten redogöra för rapportens avgränsningar samt disposition.
1.1 Motiv till studien
Hållbart inköp kan uppfattas som en del av konceptet hållbar försörjningskedja, men även som en utveckling av det traditionella begreppet inköp. Syftet med hållbara inköp är att producera utan att företaget riskerar att ha en negativ påverkan på ekonomiska, miljömässiga eller sociala faktorer genom aktiviteterna i försörjningskedjan. En inköpsfunktion har en central roll i ett företag, då deras arbete kan förhindra risker från att uppstå i en
försörjningskedja, till exempel orättvisa arbetsvillkor. De kan vidta åtgärder för en förbättrad planering, beslutsfattande och för att involvera hela organisationen i planeringsprocessen (Preuss, 2001). Statistik hämtad från databasen Google Trend, visar på ökade antal sökningar på begreppet sustainable supply chain management (hållbara försörjningskedjor). Denna statistik åskådliggör sökningar från de senaste tio åren och visar på ett successivt ökat intresse för hållbara försörjningskedjor, vilket visar på ämnets relevans.
Figur 1.1 Utveckling av sökordet hållbara försörjningskedjor
1.1.1 Hållbar utveckling
Jordens befolkning ökar drastiskt vilket har bidragit till en ökad och oansvarig produktion och konsumtion, och har lett till en spridd oro över världen. I takt med att jordens befolkning ökar, överutnyttjas planetens begränsade naturresurser. Överutnyttjande av resurser är en bidragande faktor till jordens klimatförändringar och förändringar i ekosystemet (Rockström et al., 2009).
2
En följd av klimatförändringar är naturkatastrofer som ofta har kommit att drabba u-länderna, det vill säga de länder som redan har sämre ekonomiska och sociala förhållanden. Dessa konsekvenser är en drivkraft för den hållbara utvecklingen (Rockström et al., 2009).
Begreppet hållbar utveckling har använts för att peka på en önskvärd samhällsutveckling. En vanligt förekommande definition av begreppet har sin utgångspunkt ur
Brundtlandkommissionens rapport, ”Vår gemensamma framtid”, som publicerades 1987. I rapporten hävdade kommissionen att hållbar och social utveckling samt ekonomisk tillväxt är omöjlig att uppnå såvida inte dagens generation tar ansvar för naturresurserna och ser till att de inte överexploateras. Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling är: “En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (FN, u.å.a).
I samma takt har även Sverige stiftat lagstiftningar för att främja hållbarhet. Regeringen vill uppnå ett hållbart samhälle som är anpassat till det förändrade klimatet och eftersträva ett samhälle som är fritt från utsläpp och farliga gifter. Sveriges miljölagstiftningar är globala och anpassas efter samverkan med länder inom och utanför EU (Regeringskansliet, u.å.b).
En konsekvens av en negativ miljöpåverkan genom utsläpp av giftiga ämnen, är den globala uppvärmningen. Detta påverkar framtida klimatförändringar och har en negativ påverkan på ekosystemet. På grund av den ökade uppvärmningen infördes Parisavtalet 2015, med mål att sikta på att stanna vid 1, 5 graders globala uppvärmning. Avtalet värnar endast om den miljömässiga aspekten men även andra avtal har tillkommit, såsom FN:s Agenda 2030 med syfte att utrota fattigdom och rädda planeten (WWF.se, 2019).
FN:s Agenda 2030 består av 17 universella mål, som berör både ekonomiska, miljömässiga och den sociala aspekten. Dessa mål antogs 2015 med syfte att skapa en hållbar utveckling genom att staten och statligt ägda verksamheter tillgodoser de mål som de berör i sitt arbete (FN, u.åa).
Många företag redovisar sitt hållbarhetsarbete i en hållbahetsredovisning. Enligt
årsredovisningslagen (ÅRL) ska företag som uppfyllt minst två av deras kriterier under de senaste två räkenskapsåren, upprätta en hållbarhetsredovisning. Syftet med redovisningen är att redovisa deras hållbarhetsarbete och på så sätt skapa transparens för intressenterna. Av denna anledning är det viktigt att involvera inköpsfunktionen i processen, som ansvarar över verksamhetens leverantörer och konsumenter i försörjningskedjan (PWC, u.å.).
1.1.2 Inköpsfunktionens roll i företag och i en försörjningskedja
Supply chain management (SCM) är ett vanligt förekommande logistikbegrepp, på svenska översatt till försörjningskedja. En definition av en försörjningskedja beskrivs av Mentzer, DeWitt, Keebler, Min, Nix, Smith & Zacharia (2001) som ett flertal självständiga företag som ingår i en förädlingsprocess av råmaterial till färdig produkt, som tillhandahålls till slutkonsument i försörjningskedjan. Slutkonsumenten förekommer som en viktig pusselbit i en försörjningskedja för att fullända returflöden, eftersom det förutsätter att slutkonsumenten återvinner produkten så att materialet kan återanvändas (Mentzer et al., 2001).
3
Traditionellt sett har en försörjningskedja riktat fokus mot att uppnå kostnadseffektivitet, optimera kvalitén och att leverera i tid, för att utvärdera leverantörernas prestationer och konkurrenskraft (KhanMohammadi, Talaie, Safari & Salehzadeh, 2018). Idag har det gått från produktionsorienterat till kundorienterat fokus, det vill säga med utgångspunkt från vad kund efterfrågar (Jonsson & Mattsson, 2017). I samband med att företag blir alltmer
kundorienterade samtidigt som kundernas medvetenhet ökar gällande hållbarhetsfaktorer, ändras också företagens prioritering. De kan inte längre endast fokusera på att gå med vinst utan måste ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer för att tillgodose både kunder och samhälle (Mani, Agrawal & Sharma, 2016).
Inköpsfunktionens övergripande fokus är att arbeta för att tillgodose marknadens efterfråga.
Företagens inköpsfunktion har fått en betydande position i långsiktiga, strategiska termer då dess huvudsakliga uppgift är att outsourca (Storhagen, 2014). I samband med att företag väljer att outsourca vissa processer av verksamheten, uppstår omfattande inköpskostnader, som oftast utgör den större kostnaden i ett företag. Detta innebär att inköpsfunktionen har en betydande roll för företagets aktiviteter internt och externt, i försörjningskedjan. Den
strategiska inköpsfunktionen har därmed en essentiell roll i värdekedjan, och kan därmed styra och kontrollera hur övriga parter bakåt i kedjan väljer att arbeta. Därutöver utgör positionen som inköp har en nyckelroll i ett företag och kan ses som “spindeln i nätet”, det vill säga de interagerar och samverkar med övriga avdelningar (Van Weele, 2002).
Inköpsfunktionens huvudsakliga ansvar är att förhandla med leverantörer för att uppfylla verksamhetens och marknadens behov (Van Weele, 2002). Storhagen (2014) nämner hur inköpsarbetets roll har ökat i betydelse för kundtillfredsställelsen då försörjningskedjan tar hänsyn till de sju logistikrelaterade R:en. Inköpsfunktionen ska alltså förse företag med rätt produkter i rätt kvantitet till rätt kvalitet på rätt plats i rätt tid till rätt kund och till rätt pris.
Idag även producera till rätt miljömässiga belastning. Detta sker utifrån den information som inköpsfunktionen tillhandahåller i samverkan med övriga interna avdelningar (Kron &
Wallgren, 2010). Det är oftast företagets koncernledning som tar det slutliga beslutet över vilka inköp som ska göras. Däremot bygger det slutgiltiga beslutet på vad som efterfrågas av konsumenterna och marknaden (Expowera, u.å.).
I takt med den ökade medvetenheten hos konsumenterna gällande hållbarhetsfrågor, ökar också deras krav på hur aktörerna i försörjningskedjan ska arbeta. Arbetet kring
hållbarhetsfrågor blir därför en avgörande faktor för att långsiktigt bibehålla
konkurrenskraften. Det är inte längre viktigt att endast beakta pris- och ledtidsfaktorer i beslutsfattandet, utan den miljömässiga och sociala aspekten bör också inkluderas utöver den ekonomiska aspekten. (KhanMohammadi et al., 2018)
4
1.1.3 Hållbart inköp
Begreppet hållbarhet och logistikbegreppet inköp samverkar när företag inkluderar hållbarhetsfrågor i deras inköpsprocess. När företag inkluderar hållbarhetsfrågor i sina
inköpsprocesser, kan de agera proaktivt och bidra till en hållbar utveckling. Inköpsfunktionen kan beskrivas som en gate-keeper (styr och kontrollerar vilket material som ingår i ingående flöden) i ett företag, eftersom funktionen påverkar vilka produkter, till vilken kvalitet och vilken kvantitet som ska köpas in. Uppgiften som ligger i inköpsarbetet är också att
samarbeta med leverantörer för att återanvända resurser och återvinna produkter, vilket leder till minskade restavfall (Preuss, 2001).
Det är viktigt att inköpsfunktionen inte enbart samverkar internt med övriga avdelningar utan att de också tar externt ansvar gentemot leverantörer och kunder. Logistikbegreppet för inköp, benämns också som anskaffning. För den fokala verksamheten i en försörjningskedja är det vanligt förekommande med direktproduktion. Direktproduktion innebär att den centrala verksamheten ansvarar för inköp av material till produktionen. I vissa fall ägs fabrikerna av den centrala verksamheten, och i andra fall ägs fabrikerna av leverantörerna. I
anskaffningsprocessen bör företag skapa långsiktiga relationer med sina leverantörer, vilket är en förutsättning för att skapa en hållbar försörjningskedja (Meehan & Bryde, 2011). På så sätt skapas pålitliga relationer vilket innebär att företag kan få insyn i leverantörernas
verksamhet och hitta förbättringsförslag (Jonsson & Mattsson, 2017).
Inköpsfunktionens interna och externa arbete har ett stort inflytande i den hållbara
utvecklingen både i försörjningskedjan men också i samhället. Företag utnyttjar dock inte alltid den kapacitet de har till att investera i hållbara processer. En anledning till att
potentialen inte utnyttjas är på grund av brist på kunskap och begränsning av resurser samt kapital (Meehan & Bryde, 2011). Små företag har en större utmaning att hantera
hållbarhetsfrågor i sin försörjningskedja jämfört med stora företag. En stor anledning till skillnaden mellan små och stora företags hållbarhetsarbete, är att små företag har begränsade tillgångar av resurser och kapital (Ciliberti, Pontrandolfo & Scozzi, 2008). Bristen på
kunskap och av resurser resulterar i att externa parter inte inkluderar hållbarhetsfokus i sitt arbete eller har ett begränsat hållbarhetstänk. Det betyder att aktörerna i försörjningskedjan inte har en holistisk syn, det vill säga ett helhetstänk, utan arbetar med de frågor de anser vara viktiga.
Det är viktigt att aktörer i en försörjningskedja arbetar mot gemensamma målsättningar, att alla har samma kunskap för att veta hur de ska arbeta för att uppnå målen. När samtliga aktörer tar hänsyn till hållbarhetsfrågor i sina processer, uppnås en hållbar försörjningskedja (Meehan & Bryde, 2011).
5
1.2 Problemställning
I denna studie undersöker författarna hur fallföretagens inköpsfunktion arbetar för att uppnå hållbart inköp. En viktig del av det hållbara inköpsarbetet, är hur företagen selekterar
leverantörer utefter deras arbete i förhållande till hållbarhetsfaktorer. Syftet är att studera hur leverantörerna förhåller sig till företagens målsättningar och krav, kopplade till olika
hållbarhetsmål. Författarna för denna studie kommer även att lyfta fram drivkrafterna till företagens hållbarhetsarbete och det pågående utvecklingsarbetet.
Enligt Christopher & Juttner (2000) skapar företag olika relationer med leverantörer beroende på vilka fördelar som kan uppnås, hur företag investerar i resurser och hur risker hanteras. Företag har börjat uppmärksamma den ökade trenden för konsumenters
medvetenhet och bidrag för ett hållbart samhälle. Företag tillverkar sina produkter utifrån marknadens behov, av den anledningen faller det naturligt att producera hållbarhetsmärkta produkter i allt större utsträckning. Det kan exempelvis visa på att företag uppfyller kraven för ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter och att arbetet granskas av en eller flera externa parter. Det är också därför det upplevs som en utmaning för många företag att övertyga resterande kunder om att köpa hållbarhetsmärkta produkter (Mohr, Webb & Harris, 2001
I samband med den ökade nyttan och det ansvarsområde som inköpsfunktionen fått i företag, kan dess roll framstå som mer komplex än tidigare. Den mer komplexa rollen sker i samband med den växande nyckelroll den spelar. Hur den förväntas knyta samman
leverantörsrelationer och kundrelationer med företagens interna förhållanden (Axelsson, 1998). Konsumenter sätter också allt större press på företag då de är villiga att betala mer för hållbarhetsmärkta produkter. Företagens inköpsfunktion ansvarar för leverantörsrelationerna och hur de ska arbeta vid förhandlingar. Därför är det viktigt att funktionen arbetar med CSR- frågor. Detta arbete behöver dessutom genomsyra hela leverantörskedjan, vilket är en
ytterligare utmaning för den strategiska inköpsfunktionen. Det förutsätter samtidigt att inköpsarbetet innehar resurser som möjliggör hållbarhetsarbetet (Mohr et al., 2001).
1.3 Syfte och problemformuleringar
Syftet med denna studie är att studera hur fallföretagens inköpsfunktion arbetar, såväl internt som externt, i förhållande till CSR-frågor. Processen avspeglar hur selektering av
leverantörer går till med avseende till materialförsörjningen. Författarna för denna rapport kommer även att studera de tre centrala aspekterna inom CSR, ekonomiska-, miljömässiga och sociala aspekterna.
Följande problemformuleringar ligger till grund för studien:
• Vilka drivkrafter ligger till grund för hållbara inköp?
• Hur tillämpar svenska möbelföretag hållbarhetsstandarder i sitt inköpsarbete?
• Hur arbetar den strategiska inköpsfunktionen med inköp kopplat till CSR-frågor?
• Hur kan inköpsfunktionen påverka leverantörer för att integrera dem i CSR-frågor?
6
1.4 Omfång och avgränsningar
Studien berör hållbara inköp med fokus på hållbarhetsbegreppet CSR. Fokusområdet är möbelbranschen på den svenska marknaden, eftersom det är lättare att genomföra en empirisk undersökning geografiskt sett. Avgränsningen blir att undersöka hur de arbetar med hållbara inköp. De studerade fallföretagen är Mio, Kinnarps, Svenska Hem och Lammhult. Motivet till att studera och jämföra fallföretagen är att undersöka hur det skiljer sig mellan de stora utvalda företagen. Ett annat motiv är att studera i vilken utsträckning som stora företag kan påverka samhället i hållbarhetsfrågor. Rapportens omfång blir att studera fallföretagens starka inflytande på relationer i leverantörskedjan (Ciliberti et al., 2008). Vid tillämpning av FN:s Agenda 2030 har vi valt att endast inkludera de delmål som fallföretagen nämner att de fokuserar på. Den strategiska inköpsfunktionens roller och arbetssätt som också nämns som ett inslag i den teoretiska referensramen, valde vi att nämna samtliga roller men att fokusera på den strategiska rollen. Studiens huvudsakliga fokusområde ligger på den strategiska rollen, därför blir den mer relevant att utveckla.
1.5 Rapportens disposition
Detta avsnitt ämnar beskriva rapportens disposition. Avsnittet belyser hur varje avsnitt i rapporten kopplas samman för att besvara syftet med rapporten, och dess
problemformuleringar som används som utgångspunkt.
Rapporten inleds med en definition av begreppet hållbarhet. Tanken är att det ska skapa en övergripande förståelse för läsaren och väcka ett intresse för rapportens ämne. Det första avsnittet redogör för syfte och problemformulering, rapportens omfång och avgränsningar samt disposition. Avsnittet följs av metod som redogör för hur författarna gått tillväga för att samla in data, vilket i denna rapport har gjorts genom ett intervjuformulär och med
komplettering av fallföretagens publicerade dokument. Rapportens tredje avsnitt är den teoretiska referensramen. Avsnittet beskriver olika teorier som också kommer användas genom rapportens analysdel med koppling till empirin, och med inslag i diskussionen. Nästa avsnitt är empirin som består av insamlade data från studiens fyra fallföretag, både från intervjuer och företagens hemsidor. Det följs sedan av ett avsnitt för analys och diskussion. I analys- och diskussionsavsnittet vävs empirin samman med de presenterade teorierna.
Avsnittet ska innehålla analys- och diskussion utifrån de likheter och olikheter mellan
fallföretagen som sedan leder till rapportens slutsats. Slutsatsen besvarar slutligen rapportens syfte och problemformulering. Figuren nedan åskådliggör hur rapportens olika delar kopplas samman.
7
Figur 1.5 Figur av rapportens disposition
8
2. METOD
I följande avsnitt redogör författarna för strukturen i denna studie och för hur arbetets gång har varit. Inledningsvis nämns en beskrivning av rapportens design, följt av vilken
forskningsmetod som har valts. Avslutningsvis lyfts ämnets tillförlitlighet och relevans fram.
Denna struktur i rapporten ämnar att skapa en röd tråd för läsaren.
2.1 Jämförande studie
En fallstudie syftar till att studera exempelvis ett företag, en plats eller en person. Fallstudien behöver inte endast vara ett studerat fall, utan kan innefatta flera fall för att studera ett fenomen. Studien kan vara jämförande, där man oftast använder samma metod för två eller flera företag. Studien kan dessutom vara både kvantitativ eller kvalitativ forskning, alternativt ha inslag av båda (Bryman & Bell, 2017). I denna rapport kommer fyra fallföretag att
studeras för att undersöka ämnets gemensamma process inom fallföretagen. Då studien är baserad på fallstudier av fyra olika företag kommer forskningsdesignen vara en kombinerad fallstudie och jämförande studie, baserad på såväl kvalitativ som kvantitativ forskning.
2.1.1 Kvalitativ studie (med inslag av kvantitativ tillämpning)
Forskningsdesign kan tillämpas genom en kvantitativ studie, en kvalitativ studie eller en kombination av båda metodvalen. En kvantitativ datainsamling fokuserar på studerade mätningar, medan kvalitativ metod fokuserar på text hellre än numeriska data. Exempel på kvantitativ metod är underlag som bygger på statistiska, kvantifierbara data. Kvalitativ forskningsmetod är till exempel material transkriberat från telefonintervju. En kvantitativ och kvalitativ datainsamlingsmetod kan båda ha inslag av vardera, således styrks utfallet
(Alvehus, 2013).
Till vår studie genomfördes den kvalitativa metoden genom insamlade data från intervjuer och dokument från fallföretagens hemsidor. Den kvantitativa tillämpningen baseras på statistik hämtad från respektive företags hållbarhetsredovisningar. I denna studie inriktar vi oss på hur fallföretagen arbetar med återvinning av förpackningsmaterialet i
försörjningskedjan. Vi undersöker då hur stor andel av verksamhetens förpackningsmaterial som de återvinner. Arbetet med återvinning av förpackningsmaterial är en gemensam
nämnare för majoriteten av fallföretagen, även att det ingår i ansvarsområdet för inköp vilket innefattar att utveckla, verkställa och följa upp samarbeten med leverantörer.
2.1.2 Abduktion & Induktion (Deduktion)
diskussion Enligt Alvehus (2013) handlar den deduktiva ansatsen om hur slutsatsen baseras på hypoteser (tydliga teoretiska föreställningar) som prövas i förhållande till det empiriska materialet som samlats in för det som ska undersökas.
9
Den induktiva ansatsen har utgångspunkt i det empiriska underlaget och grundar sin slutsats enbart utifrån det. Forskare som gör undersökningar med hjälp av den induktiva ansatsen, har vid insamlingen av data ingen förberedande kunskapsförståelse av tidigare forskning (andra relevanta teorier).
Slutligen nämner också Alvehus (2013) den abduktiva ansatsen, ett mellanläge mellan deduktion och induktion. En förenklad förklaring av mellanläget är att den abduktiva ansatsen har utgångspunkt mellan empirisk och teoretisk reflektion, där arbetet inleds med teorin och återvänder därefter till empirin. Detta för att göra kopplingar och undersöka samband mellan det empiriska materialet och teorin (Alvehus, 2013).
Denna studie baseras på den abduktiva ansatsen då författarna i denna rapport utgår från empiriskt material, som studerar hur inköpsfunktionen i fallföretagen arbetar och jämför med tidigare forskning. Studien har dessutom inslag från teoretiskt material som har ett tydligt samband till inhämtade data för empiriavsnittet. Dessa infallsvinklar utgör underlag för en vidare analys och som genererar ett resultat i slutsatsen.
2.2 Insamling av empiriskt material
Ostrukturerad intervju innebär att två parter diskuterar ett ämne, vilket vanligtvis sker utan något specifikt frågeformulär. Intervjumallen kan också byggas upp som en semistrukturerad intervju. Semistrukturerad intervju bygger på att personen som genomför intervjun följer ett frågeformulär bestående av några öppna frågor temat som intervjun fokuserar på. Detta medför att intervjuaren behöver inta en aktiv roll och vara lyhörd, även för att kunna arbeta med följdfrågor såsom hur och varför (Alvehus, 2013).
Syftet med utformningen av intervjumallen är att samla in material till empiriavsnitt och även inslag i analys- och diskussionsdelen. Rapportens insamlade data analyseras med
återkoppling till teorikapitlet. En svårighet som uppmärksammats är ifall intervjufrågorna ger tillräckliga svar, därför sade respondenterna att det fanns möjlighet att mejla vid behov av komplettering.
2.2.2 Datainsamlingsmetod
Val av ämne bestämdes redan under skrivandet av b-uppsatsen men inte valet av bransch.
Under kursstarten för examensarbete inom logistik, började vi fundera kring val av ämne. Det upplevdes redan från början hur en av utmaningarna med arbetet var att intervjua företag inom samma bransch. Vi var osäkra på vilken bransch vi ville fokusera på och visste inte vilka som var lätta att komma i kontakt med. Det fanns intresse att intervjua både kläd- och modebranschen, bilindustrin eller möbelbranschen. Vi ringde runt till företag inom de branscherna men valde slutligen att skriva om hållbart inköp hos möbelföretag på den
svenska marknaden, då fyra företag inom den branschen hade möjlighet att delta i en intervju.
I denna rapport har semistrukturerade intervjuer använts, vilket ansågs vara mest lämpligt då det är en jämförande studie som berör samma ämne. Det kommer att finnas utrymme för följdfrågor, vilket kan styrka relevant information för att uppfylla studiens syfte.
10
En fördel med telefonintervju är att det är både kostnads- och tidseffektivt. Nackdelen är att det är omöjligt att tolka den intervjuade personens ansiktsuttryck, exempelvis om det uppstår osäkerhet kring en fråga. I denna studie fanns ingen möjlighet för författarna att besöka företagen och träffa respondenterna på grund av deras tidsbrist. Därför ansågs telefonintervju vara det effektivare tillvägagångssättet. På fallföretagens hemsida finns publicerad
information, såsom hållbarhetsredovisningar, som är viktigt material för syftet och sammanställs i empiriavsnittet. Informationen från deras hemsidor studerades innan
telefonintervjuerna ägde rum. Inför intervjuerna hade vi läst på kring företagens CSR-arbete för att veta hur frågorna skulle utformas. Vi ansåg att det var viktigt att ha kännedom om företagen, eftersom vi då kunde ställa bättre frågor till respondenterna. I detta fall ansågs det vara relevant att ställa några följdfrågor gällande fallföretagens CSR-arbete i form av hur och varför de arbetar på det sättet de gör. Därmed åstadkom intervjun mer utförliga svar till empiridelen, vilket skapar en mer konkretiserad bild för läsaren.
Teorier valdes utifrån deras hållbarhetsarbete men även från bakgrunden, där en del av innehållet var användbart och kunde utvecklas vidare i den teoretisk referensramen. Med hjälp av kunskap från tidigare kurser, som exempelvis CSR som vi läste under höstterminen 2018, fick vi inspiration till ytterligare teorier.
Materialet i empiriavsnittet baseras på intervjusvaren samt företagens material, såsom deras hållbarhetsredovisningar. Analysavsnittet redogör för kopplingar mellan empirimaterialet och valda teorier, samt en jämförelse mellan företagens arbete och teorier. I diskussionsavsnittet förs egna resonemang utifrån analysen och egna reflektioner. Slutsatsen presenterar resultatet av rapporten genom att besvara problemformuleringarna. Därefter lyfts vidare forskning fram som grundar sig på lösningsförslag till den problematik som företagen upplever i dagsläget med hållbart inköp.
Bryman & Bell (2017) utgår från John Scott’s (1990) teori, då de skriver att det finns fyra kriterier som ligger till grund för bedömning av kvalitet vid insamlade dokument. Det första kriteriet är autenticitet som syftar till om materialet är äkta och av ett tvetydigt ursprung eller inte. Nästa kriterium är trovärdighet som handlar om materialet inte består av felaktigheter och förvrängningar. Representativitet avser om materialet är representativt när det gäller den kategori dokumentet tillhör. Om så inte är fallet, är det då känt i vilken grad som det inte är representativt? Sista kriteriet är meningsfullhet, vilket syftar till om materialet är tydligt och begripligt (Bryman & Bell, 2017).
Delar av empirin är inhämtad från fallföretagens hemsidor, därav anser vi att det ökar materialets autenticitet. Det som avgör är att det är företagen själva som har publicerat till exempel hållbarhetsredovisningen som empirin delvis bygger på. Det övriga empirimaterialet baseras på genomförda intervjuer med respektive fallföretag. Av den anledningen blir
autenticiteten högre eftersom ursprungskällan är företagens respondent. I
hållbarhetsredovisningen berättar företagen hur de arbetar och vilka deras kort- och långsiktiga hållbarhetsmål är, det är då viktigt att stå kritisk till materialet som inhämtas.
Materialets trovärdighet ökar på grund av att hållbarhetsredovisningen granskas av externa revisorer. Vi anser att såväl det publicerade materialet på företagens hemsidor som
11
intervjumaterialet är nödvändigt för studien. Då vi undersöker hur inköpsarbetet ser ut och vilken påverkan det har i hållbarhetsarbetet, är det nödvändigt att intervjua inköpsansvarig och använda material som rör deras hållbarhetsarbete. Av den anledningen ser vi att studiens material har hög representativitet. Slutligen anser vi att rapportens empirimaterial har stor meningsfullhet för att besvara syftet, eftersom företagen berättar om hur de arbetar inom deras egen verksamhet och i försörjningskedjan. Företagens hållbarhetsredovisning är skriven på både ett övergripande sätt, men även på en mer detaljerad nivå. De förklarar i många sammanhang hur och varför de arbetar på ett visst sätt, dock förekommer det arbetsområden som företagen valt att inte utveckla mer om än vad som beskrivs på en övergripande nivå.
2.2.3 Val av fallföretag och intervjuobjekt
I uppsatsens empiriavsnitt utgick vi från bekvämlighetsurvalet. Urvalet handlar om att välja företag som berör studiens syfte och har relevant information åtkomlig. Fördelen med denna urvalsmetod är att den är enkel och tidseffektiv. Att urvalsmetoden är tidseffektiv blir till arbetets fördel då tidsplanen är tidsbegränsad, samtidigt som studien är tidskrävande.
Nackdelen är dock att metoden riskerar att avspegla hur specifika företag arbetar istället för att ta hänsyn till ett mer generellt perspektiv på hur företag arbetar med hållbart inköp.
Däremot spelar validiteten roll i detta sammanhang, eftersom vi vill undersöka hur inköpsfunktionen arbetar med hållbart inköp (Alvehus, 2013).
Det upplevdes redan från början hur en av utmaningarna med arbetet var att intervjua företag inom samma bransch, då många företag inte hade möjlighet att delta i en intervju. Vi var osäkra på vilken bransch vi ville fokusera på och vilka som var lätta att komma i kontakt med. Det fanns intresse att undersöka antingen bilindustrin, kläd- eller möbelbranschen.
Många av de företag som vi kontaktade inom bilindustrin och klädbranschen, hade varken tid eller möjlighet att delta i en intervju. Vi valde slutligen att intervjua fyra stora möbelföretag på den svenska marknaden som var positiva inför att medverka i en intervju. Företagen som intervjuades var Mio, Kinnarps, Svenska Hem och Lammhults Design Group.
2.2.4 Val av teorier
Inslag i den teoretiska referensramen är uppdelad i tre delar i denna rapport, teorier och riktlinjer kring hållbarhet och CSR, med fokus på inköpsfunktionens roller och arbetssätt samt hur en hållbar försörjningskedja uppnås teoretiskt. Vi har valt att presentera teorier och inslag av riktlinjer som vi anser vara mest relevanta till temat i rapporten, och som lyfts fram av flera forskare kopplat till ämnet.
12
2.2.5 Analys
I analysen har författarna utgått från en jämförande studie vid analys av likheter och skillnader som föreligger i företagens processer. I studiens analys är syftet också att lyfta fram hur det teoretiska inköpsarbetet skiljer sig eller sker på likadant sätt med det praktiska som framgår i intervjumaterialet. I analysavsnittet utgår vi från samma struktur som i den teoretiska referensramen och bakgrunden. I analys- och diskussionsdelen jämför vi likheter och skillnader mellan hur fallföretagen arbetar med hållbarhetsfaktorer, utformar sina inköpsstrategier, utvärderar och gör uppföljningar av leverantörskedjan. Det har varit till fördel att vara två författare för denna rapport, då vi har kunnat analysera ur olika perspektiv och fört resonemang vilket har legat till grund för en diskussion. Detta har även kunnat styrka utfallet, då vi har kunnat jämföra varandras tankegångar. En nackdel har varit att den
jämförande studien inte inkluderade fler företag, vilket möjligtvis hade kunnat resultera i en annorlunda och mer djupgående analys och möjligtvis gett ett annorlunda resultat.
2.3 Reliabilitet och validitet
Alvehus (2013) skriver att forskningens kvalitet behöver ställas i relation mot frågor om vad kunskap är och hur den skapas (epistemologi) och om hur verkligheten är konstruerad
(ontologi). Vidare refererar Alvehus (2013) till hur exempelvis kvalitet i intervjusammanhang ges olika betydelser beroende på vilka vetenskapsteoretiska ställningstaganden som utgör grunden. Reliabilitet och validitet är två centrala fokusområden inom kapitlet om kvantitativa studier. Reliabilitet handlar om hur forskningsresultat är återkommande. Frågan som då ställs är om mätningen av forskningen är pålitlig, detta påvisas ifall samma resultat redovisas efter att ha genomfört samma undersökning flertal gånger. Det andra fokusområdet, validitet, handlar om att undersöka det som förväntas undersökas, det vill säga att undersöka rätt forskning för det relevanta sammanhanget (Alvehus, 2013).
Reliabiliteten kan anses vara är hög i denna studie, på grund av att vi är två författare som genom hela processen har diskuterat alltifrån vilken struktur till vilket innehåll som ska utforma arbetet. Då studiens teorier utgör så pass stor del av rapportens analys- och
diskussionsdel samt slutsats, har även teorierna diskuterats fram, alltså vilka som är relevanta att använda. Trovärdigheten av det empiriska materialet kan dock brista på grund av att respondenternas uttalanden sällan utger sina svagheter, snarare vill de framstå som ledande inom sin bransch.
Validiteten i rapporten kan anses vara är hög eftersom vi valt att utgå från syftet och problemformuleringarna vid selektering av teorier och av det empiriska materialet.
Intervjufrågorna utformades också utifrån problemformuleringarna, sålunda innefattar det empirin material med koppling till problemformuleringarna.
13
3. TEORETISK REFERENSRAM
Här redogörs hållbarhet, inköp och en hållbar försörjningskedja som relevanta teorier och inslag med koppling till problemformuleringarna. Den teoretiska referensramen är uppdelad de i tre delar. Del ett utgörs av företagsambitioner för en hållbar verksamhet, del två som innefattar företagets interna arbete och del tre som redogör för en hållbar försörjningskedja.
Nedan presenteras en modell av den teoretiska referensramens struktur och samband.
Modellen illustrerar den teoretiska referensramens grunder, som i sin tur bygger på studiens drivkrafter, samt baseras på rapportens syfte.
Figur 3 Egenskapad figur av den teoretiska referensramens struktur
14
3.1 Företagsambitioner för en hållbar verksamhet
Hållbarhet handlar om att utnyttja resurser på ett effektivt sätt och att ta hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter vilket bidrar till en ekonomisk lönsamhet, den ekonomiska aspekten. Dessa tre aspekter har ett samband och påverkar oftast varandra. När företag exempelvis väljer att återanvända produkter (ta ett miljömässigt ansvarstagande), bidrar det till en minskad resursanvändning och därmed ökad lönsamhet (Verksamhet, 2019).
Många undersökningar som har gjorts globalt visar på att konsumenter har förändrat sitt konsumtionsbeteende och har börjat värna om att företag ska ta ett socialt ansvar och tillverka produkter med ett miljömässigt ansvarstagande. Resultatet av en hållbar konsumtion och hållbar utveckling, är en hållbar tillväxt. En hållbar utveckling innebär att företag tar ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar medans hållbar konsumtion avser vad företaget förespråkar genom att använda resurser på ett sätt som minimerar en negativ miljömässig påverkan. Genom att ta dessa ansvarstaganden och möta konsumenternas efterfrågan, kan företagen öka sin lönsamhet (Saxena & Khandelwal, 2012).
3.1.1 Drivkrafter för en hållbar utveckling
Det ska vara en grundförutsättning att företag respekterar mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och miljöstandarder utefter de regelverk och
miljösättningar som finns i alla länder. Corporate social responsibility (företagens sociala ansvar) innebär att företag ska medverka till ett bättre samhälle (Nicolau, 2008).
Goodpoint (2012) skriver att CSR-begreppet används för att återge en bild av hur företag arbetar med CSR-frågor i samhället. Begreppet bryts ned i ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, vilka tillsammans bidrar till en hållbar utveckling där de tre aspekterna integrerar och stödjer varandra (FN, u.å.a). Dessa aspekter kan åskådliggöras genom ett Venndiagram, där de överlappar varandra vilket innebär att man uppnår “sann hållbarhet”
(kth.se).
Figur 3.1.1 World summit on a sustainable development 2002 (unyouthreps, u.å.)
15
Ekonomiskt ansvarstagande
Det ekonomiska ansvarstagandet handlar om på vilket sätt företag gör affärer på för att uppnå lönsamhet på lång sikt. Med andra ord ska företag arbeta på sådant sätt som gynnar
företagens lönsamhet utan att ha negativ påverkan på samhället, med hänsyn till det sociala och miljömässiga arbetet. Ansvarstagandet är oftast en förutsättning för att uppmuntra företag att arbeta med CSR-frågor. Den ekonomiska aspekten handlar dessutom om att förebygga mutor och korruption, och att företag ska ta produktansvar gentemot kundens hälsa.
Produktansvaret bygger på att företag undviker till exempel användning av ohälsosamma ämnen vid tillverkning av produkter (Chef, 2008).
Miljömässigt ansvarstagande
Det finns olika sätt för företag att arbeta med det miljömässiga ansvarstagandet, beroende på bransch och resurser. Genom att investera i ett miljöledningssystem kan företag få kontroll över vilka miljökrav som måste uppfyllas. Det förekommer en rad olika system för hur man kan redovisa miljömässigt ansvarstagande på ett företag och i organisationer. Två frivilliga miljöledningssystem är ISO 14001 och EMAS (Svenskhandel, u.å.). Miljöledningssystemet EMAS är EU:s frivilliga miljölednings- och miljörevisionsordning, vilken syftar till att effektivisera och förbättra miljöarbetet på företag (Naturvårdsverket, u.å.).
Den miljömässiga aspekten innefattar arbete för ett miljömässigt ansvarstagande och
utnyttjande av resurser på ett ansvarsfullt sätt (Ne.se). Detta innebär att dagens generation ska tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov (Svensktnäringsliv, u.å.).
Socialt ansvarstagande
Precis som miljömässigt ansvarstagande, kan företag applicera det sociala ansvarstagandet på åtskilliga sätt. De kan införa ergonomiskt ansvar, som till exempel hörselkåpor i bullriga miljöer eller genom att göra uppföljningar för att kontrollera att det inte förekommer barnarbete (Svenskhandel, u.å.).
Svensk handel beskriver (u.å.) att till följd av socialt ansvarstagande kan företaget uppnå flera affärsmässiga fördelar. De kan öka sin konkurrenskraft genom nära samarbete med
leverantörer och tillsammans utbyta kunskap. Ett företags varumärke stärks, oftast tack vare konsumenterna som talar gott om företag som arbetar moraliskt och etiskt rätt. Det finns dessutom större möjlighet för företag att attrahera, motivera och därmed behålla sina anställda om de handlar rätt. Företag kan arbeta med CSR-frågor genom att ansluta sig till exempelvis uppförandekoder och uppvisa en hållbarhetsredovisning (Svenskhandel, u.å.).
16
3.1.2 Upprättande av hållbarhetsredovisning
Branschorganisationen Förening för Auktoriserade Revisorer (FAR) (u.å. a) skriver på sin hemsida att årsredovisningslagen (ÅRL) kräver att större företag ska upprätta en
hållbarhetsredovisning
Med större företag menar FAR de företag som vart och ett av de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande kriterier:
• Medelantalet anställda har uppgått till mer än 250
• Företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
• Företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.
Hållbarhetsredovisningen ska i enlighet med kapitel sex i Årsredovisningslagen, paragraf 12, innehålla de hållbarhetsupplysningar som en verksamhet har gällande företagets ställning och resultat (FAR, u.å. ).
Hållbarhetsredovisningen ska dessutom innehålla upplysningar som baseras på
“konsekvenserna av verksamheten.” Dessa upplysningar som redovisningen innefattar är exempelvis användning av energi, vatten, växthusgasutsläpp och andra föroreningar.
Hållbarhetsredovisningen ska också inkludera sociala- och personalrelaterade frågor, som berör jämställdhet, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, hänsynstagande för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. Företaget bör påvisa vilka frågor som är centrala för dem och varför (PWC, 2016).
PWC (2016) skriver i enlighet med detta att företag också ska redogöra för hållbarhetsrisker som finns i verksamheten som är kopplade till miljömässiga- och sociala frågor.
Vidare skriver PWC (2016) att årsredovisningslagen kräver att den interna revisorn
kontrollerar att företaget har upprättat en hållbarhetsredovisning. Det är samtidigt viktigt att den interna revisionen samverkar med övriga avdelningar vid skapande av en
hållbarhetsredovisning.
Enligt FAR (u.å. b) ska hållbarhetsredovisningen även presentera en väsentlighetsanalys, vilken återspeglar konsekvenserna av att bedriva en verksamhet och hur konsekvenserna ska åtgärdas. Det som behöver åtgärdas bygger på de hållbarhetsrelaterade frågorna som
verksamhetens intressenter anser är viktigast. Ett företags hållbarhetsarbete baseras på det sociala ansvar som även nämns av Pedersen (2015).
I arbetet för hållbar utveckling involveras det ekonomiska och sociala ansvarstagandet, de inkluderas även i konceptet av Carrolls pyramid. I en artikel skriven av Carroll (1991) presenteras en pyramid som illustrerar det ansvar företag bör ta ekonomiskt och socialt, utifrån samhällets krav men också från företagets perspektiv.
17
3.1.3 Carrolls pyramid
I en artikel presenterar författaren ett prestationsperspektiv, att det är nödvändigt av företag att implementera hållbarhetsmål. Konceptet handlar om hur företag förväntas ta ett
samhällsansvar för att tillgodose ett ekonomiskt ansvarstagande, lagstiftningar, etiskt ansvar och slutligen det filantropiska ansvaret (Carroll, 1991). När företag alltså arbetar med
pyramidens beståndsdelar tas ett ekonomiskt och socialt ansvarstagande, dock tar teorin ingen hänsyn till det miljömässiga ansvarstagandet utöver det som är lagstiftat. Det är nödvändigt av företag att integrera sig i etiska frågor vid beslutsfattningar, policys och i alla handlingar som berör verksamheten. Carroll (1991) nämner samtidigt att den traditionella bilden av företag är att vara vinstorienterad. Syftet med Carrolls pyramid är att illustrera i vilken utsträckning företag är transparenta i sitt arbete och målsättningar mot intressenterna. Syftet är även hur företag uppfyller de minimala kraven från lagar och intressenter. Vidare syftar pyramiden på de aktiviteter som företag gör utöver det som förväntas av samhälleliga behov (Carroll, 2016). Denna illustration av pyramiden åskådliggörs nedan.
Figur 3.1.3 Omarbetad figur av The Pyramid of Corporate Social Responsibility (Carroll, 1991)
Som det illustreras av figuren är den mest grundläggande byggstenen i Carrolls pyramid det ekonomiska ansvarstagandet. När denna ambitionsnivå är uppnådd behöver företaget följa det legala ansvaret. Följt av det legala ansvaret kommer det etiska ansvarstagandet. Slutligen när de nämnda ansvarstaganden har uppnåtts kan företaget ta det filantropiska ansvaret, vilket innebär att de till exempel engagerar sig i välgörenhet. Vad som också är värt att nämna är att respektive ambitionsnivå som utgör pyramiden behöver uppnås innan nästkommande nivå kan uppfyllas (Carroll, 1991).
Pyramidens grund utgörs av det ekonomiska ansvaret. Carroll (2016) menar att en förutsättning för att bedriva en verksamhet är att vara vinstdrivande, för att överleva på marknaden långsiktigt. Därutöver är det viktigt att företag presterar genom att tillgodose aktieägarnas intresse för att då maximera den ekonomiska lönsamheten. Carroll (1991) menar
18
att företag har som principiell roll i samhället att tillverka varor och tjänster som konsumenter är i behov av, således går företag med vinst. När det ekonomiska ansvaret är uppnått ska nästa ambitionsnivå i pyramiden verkställas, det legala ansvaret. Carroll (1991) anser att verksamheter förväntas följa de lagar och regler som upprätthålls av staten. Detta innebär följaktligen att företag förväntas följa lagar vid tillverkning av produkter och tjänster. Det legala ansvarstagande är dessutom en reflekterande bild av etiska och moraliska
ställningstaganden som bland annat omfattar mänskliga rättigheter. Som det åskådliggörs i figuren av Carrolls pyramid beskrivs det ekonomiska ansvarstagandet som en förutsättning för det rättsliga ansvarstagandet. Denna beskrivning har att göra med den historiska
utvecklingen, då dessa ansvarstaganden samexisterar vilket är en grundläggande princip för ett fritt företagande (Carroll, 1991).
Den tredje nivån av pyramiden består av det etiska ansvarstagandet. Denna nivå involverar att göra det rätta både etiskt och moraliskt i sina handlingar. Att företag arbetar och sträcker sig utöver det som krävs av lagen. Ett exempel är hur de behandlar sina leverantörer och de arbetsförhållanden som de förser sina anställda med (Carroll, 2016). Carroll (1991) nämner att verksamheter behöver undvika aktiviteter som går emot etiska och moraliska värderingar.
Något som är värt att nämna är hur stora företag kan bli den drivande kraften till att nya lagar stiftas. Stora företag kan ha inflytande i samhället genom att på eget initiativ föra
samhällsfrågor vidare. Exempel på nya lagar som tillkommit, är miljömässiga lagar, lagar för mänskliga rättigheter och lagar för konsumentrörelser. Den fjärde och sista ambitionsnivån är det filantropiska ansvaret. En förenklad förklaring till det filantropiska ansvaret nämner Carroll (2016) att företag “ska ge tillbaka till samhället”, när de uppnått den ekonomiska förutsättningen och de legala samt etiska anspråken. Vidare handlar den filantropiska ambitionen om att som företag bidra samhället med resurser, förbättra livskvalitén i
samhället. För att konkretisera företagens arbete, kan det handla om att skänka överskott av resurser till välgörenhetsorganisationer eller avsätta tid åt anställda till att arbeta med välgörenhetsprojekt (Carroll, 1991).
Företag som arbetar för hållbar utveckling och som arbetar för att skapa en transparent verksamhet, upprättar ofta en hållbarhetsredovisning. I en hållbarhetsredovisning beskrivs företagets arbete för en hållbar samhällsutveckling. Det är vanligt att företag inkluderar FN:s arbete för att uppnå de 17 globala hållbarhetsmålen, och/eller hur de arbetar utefter Global Compacts principer.
3.1.4 FN:s 17 hållbarhetsmål
Förenta nationerna (FN) bildades 1945 i 51 länder. Idag har antalet medlemsländer ökat till 193 länder (FN, u.å. b). FN är en ideell organisation som arbetar på olika platser i världen för mänskliga rättigheter, att förebygga konflikter, uppnå social hållbarhet och en ekonomisk rättvisa för en hållbar utveckling (FN, u.å. c).
Civila forskare, akademiker såväl som företag diskuterade under tre års tid den nya agendan och hur målen skulle utformas. FN-agendan antogs av världens ledare år 2015 med syfte att
19
bidra till ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen som eftersträvar de tre målen, bryts ned i den ekonomiska, miljömässiga och sociala
aspekten. Ansvaret för att uppnå de 17 målen ligger på varje medlemslands regering. FN kan dock bidra med stöd i genomförandet och i arbetet för att uppnå dessa mål (FN, u.å. d). Det fastställda datumet för att uppnå dessa mål är utnämnt till år 2030 i alla världens länder (FN, u.å. c).
Den privata sektorn har en väsentlig roll i hållbarhetsarbetet, för att arbeta utefter de globala målen och eftersträva att målen uppnås till år 2030. Oavsett storleken på företaget kan alla bidra till den hållbara utvecklingen genom att arbeta med de globala målen (Globalamalen, u.å. a). De studerade företagen arbetar utefter följande delmål av totalt 17 mål:
Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar (Regeringskansliet, u.å.).
Mål 7: Hållbar energi för alla
Att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till överkomlig kostnad (Regeringskansliet, u.å.).
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla (Regeringskansliet, u.å.).
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation (Regeringskansliet, u.å.).
Mål 10: Minskad ojämlikhet
Att minska ojämlikheten inom och mellan länder (Regeringskansliet, u.å.).
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster (Regeringskansliet, u.å.).
20
Mål 13: Bekämpa klimatförändringen
Att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser (Regeringskansliet, u.å.).
Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
Att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hindra och vrida tillbaka markförstöringen samt hindra förlusten av biologisk mångfald (Regeringskansliet, u.å.).
3.1.5 FN Global Compact
Förenta Nationerna (United Nations, u.å.) uttrycker sig genom att citera “idag är det inte frågan längre om företagen ska arbeta med CSR, utan hur de ska göra det” (FN, 2016). FN (u.å.) har utvecklat riktlinjer för hur företag och organisationer kan arbeta för att vara hållbara. Riktlinjerna inkluderar etiskt ansvar (uppförandekoder) som bland annat berör mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Utöver detta baseras riktlinjerna på miljömässiga villkor och antikorruption, vilka också är en del av CSR. Det handlar om att ta ett socialt samhällsansvar, det vill säga att förhålla sig till mänskliga rättigheter (CSR kompassen, u.å.).
Företag som är ansvarsfulla inom hela verksamheten, följer samma krav och värderingar oavsett vilken marknad de befinner sig på. Det är även viktigt att de aktiviteter de utför, inte har en negativ påverkan på externa aktörer (FN Global Compact, u.å.). Global Compact omfattar tio principer, riktlinjer för hur företag på eget initiativ arbetar för hållbarhet (FAR, u.å.). Principerna presenteras nedan.
Mänskliga rättigheter Princip 1
Denna princip handlar om att respektera och stödja mänskliga rättigheter och skyddandet av internationella mänskliga rättigheter. I företagssammanhang handlar principen om att företag ska stödja frågor om de mänskliga rättigheterna. Om företag, kund eller leverantör bryter mot rättigheterna, förväntas åtgärder vidtas. Arbetet som ska ske i förebyggande syfte engageras genom att samarbetspartnerna tar gemensamt ansvar i försörjningskedjan. Företag som inte engagerar sig i de mänskliga rättigheterna eller som bryter mot dessa, kan riskera omfattande kostnader. Företagets varumärke kan riskeras, vilket påverkar resterande aktörers status i försörjningskedjan. Risken för att konsumenter väljer konkurrenterna och att investerare väljer att lämna företagen uppstår. Det innebär samtidigt att staten kan gå in för att åtgärda situationen, detta sker i form av ny lagstiftning (United Nations, u.å.).
