I början av denna uppsats ställde vi frågan: “Vilka fysiska egen-
skaper innehar Friisgatan och hur påverkar de användandet av gatan?”. Genom denna studie som fokuserat på olika aspekter
i den fysiska miljön kan vi i denna avslutande del dra några slut- satser. Resultaten från den genomförda fallstudien av Friisgatan har bidragit med förståelse för vilka fysiska egenskaper som ten- derar att bidra till ett mer levande gaturum.
Vi menar att huruvida gatan främjar användandet huvudsakligen beror på vilka formtyper, typer av gränssnitt, verksamheter och edges som finns på den. Formtypen insula, gränssnittet till- gängligt/transparent, verksamheter som lockar till sig en bred krets av människor under större delen av dagen samt mjuka edges är de aspekter som skapar det bästa samspelet av egen- skaper. Utifrån dessa kriterier har vi identifierat att Friisgatan är en gata som har två väldigt olika delar. Den del av Friisgatan som besitter byggnader, som genom sin form och gränssnitt uppfyl- ler de kraven nämnda ovan, är också den del med det mest kon- tinuerligt folkliv. Som tidigare påvisat kan vi inte se hur konnek- tiviteten till olika noder i närområdet har någon inverkan på var folklivet längs gatan centreras. Gatan som helhet gynnas dock av de närliggande noderna då dessa skapar flöden som bland annat går igenom Friisgatan.
Det har uppdagats att byggnader som är mer visuellt kopplade till gaturummet intill också tenderar att ha ett mer kontinuerligt folkliv utanför. I förhållande till gatans splittring, där Gatuseg- ment A har mer besökare än Gatusegment B, ser vi att byggna-
der som bidrar till denna visuella kontakt primärt finns på Gatu- segment A. Viss diskrepans från detta resonemang går att finna då en fabriksbyggnad utan de fysiska egenskaper som vi menar gynnar folklivet, ändå har flöden som strömmar in i byggnaden. En förklaring av detta tror vi är att Kulturhuset har en så pass unik funktion att det kan definieras som en nod vilket gör att människor i större utsträckning rör sig till byggnaden.
Utifrån intervjuer har vi fått reda på varför vissa människor vis- tas på Friisgatan. Anledningar varierar men kan sammanfattas med att säga att en del människor vistas på gatan på grund av dess placering i staden och konnektivitet till närliggande noder. En annan del av de tillfrågade vistas på gatan av den anledning att det finns vissa speciella affärer som personerna gärna besö- ker. Gatans arkitektur är också en anledning (eller åtminstone en extra sådan) för vissa individer.
Kan då en levande gata rekonstrueras varhelst intresse finns, det vill säga även utanför den traditionella stadskärnan? Enligt denna studie är det möjligt. Det handlar dock om ett samspel mellan en rad fysiska egenskaper som tillsammans bidrar till en gatas kontinuerliga folkliv. Att en plats har nära till noder skapar flöde genom gatan vilket är en första förutsättning för att ett mer kontinuerligt folkliv ska ta form.
För att detta flöde ska stanna upp är byggnadstypen insula nöd- vändig då den med sin öppna bottenvåning har förmåga att hu- sera verksamheter som aktiverar gator och gör dem levande. Transparenta gränssnitt är en ytterligare faktor som en levande gata måste ha, enligt denna studie. Möjligheten att se in i bygg-
nadens bottenvåning och att kunna ta del av det som händer där inne är en mycket viktig egenskap som en stadsgata med konti- nuerligt folkliv bör ha. Detta gäller även omvänt, att de som be- finner sig inne i en verksamhet har goda utsiktsmöjligheter mot gaturummet. Detta gör att det finns “ögon på gatan” som bidrar positivt till upplevd trygghet bland gatans besökare. Den passiva övervakningen uppstår även från bostädernas håll vilket stödjer vikten av deras närvaro på gatan.
Det har framkommit att ingen enskild fysisk egenskap separerad från de andra bidrar till en levande stadsgata. Vi har exempelvis i den genomförda studien identifierat insula-hus som inte bidrar nämnvärt till det kontinuerliga folklivet. Dessa insula-hus hade transparenta och tillgängliga gränssnitt och verksamhet i bot- tenvåning. Den saknade dock en edge som bjöd in människor i byggnaden och var även monofunktionell vilket gjorde att det marginella folklivet vid den byggnaden endast fanns under dag- tid.
Till planeringsdiskursen idag, som fokuserar på levande offentliga rum, funktionsblandning och gånganpassade miljöer kan denna uppsats vara ett välkommet bidrag (Malmö stad, 2014). Den för- ståelse som vi har skapat i denna uppsats påvisar vilka fysiska egenskaper som genererar bäst förutsättning att skapa en le- vande och funktionsblandad stadsgata.
Slutlig reflektion får beröra hur valet av litteratur har haft inver- kan på denna uppsats. Eftersom litteraturen har stått som grund för det vi undersökt exempelvis Bafnas (2003) konnektivitet, Scheers (2010) formtyper, Dovey & Woods (2015) urbana gräns-
snitt och Gehls (2010) edges har vi troligen missat en del fy- siska egenskaper som också hade varit relevanta att studera. Vi har försökt att läsa så mycket litteratur som möjligt som beskri- vit hur ett väl fungerande offentligt rum ska se ut vilket vi inser också har färgat vår egen uppfattning av ämnet.
Att Friisgatans delar presterar olika vad gäller att bidra till ett kontinuerligt folkliv kan förankras i att gatan innefattar byggna- der från olika tidsepoker. Stadsbyggnad genom tiderna har foku- serat på olika egenskaper en byggnad ska ha beroende på vilka samhällsideal som fanns (Scheer, 2010, s. 5f). Sekelskifteshu- sen var byggda i en tid då sammankoppling med gatan ansågs viktig, och aktiva bottenvåningar verkade vara en självklarhet. Skivhuset på andra delen av gatan byggdes i tiden då ljusa och rymliga bostäder samt möjligheten att husera en inomhusparke- ring förespråkades framför aktiva bottenvåningar och integration med gaturummet. Att idealen hela tiden förändras bidrar till att det är svårt att säga hur Friisgatan kommer att vara om 30 år. Om trenden att handla allt vi behöver på internet blir starkare och människor inte längre har intresse att besöka en restaurang eller ett café kommer de öppna bottenvåningarna som idag anses bidra till folkliv att bli överflödiga i stadsrummet. Vi måste därför belysa att denna studie om fysiska egenskaper som bi- drar till kontinuerligt folkliv är förankrad i vår samtid och kan komma, eftersom samhällsideal förändras, att bli mer av en his- torieskrivning än konkret stadsbyggnadsförslag.
Vidare forskning
En ytterligare aspekt som hade varit intressant att ta med vid studien av Friisgatan hade varit den socioekonomiska dimensio- nen. Istället för att studera folkliv som homogen grupp kunde olika typer av folkliv ha definierats. Detta är intressant eftersom vi tror att de olika verksamheterna som har stor del i det konti- nuerliga folklivet inte tilltalar alla människor, i synnerhet inte dem som har det sämre ställt. Frågan hade då istället behandlat vem är målgruppen för gatans verksamheter och undersökt hur en gata som är mer rättvis kan skapas. Detta hade fyllt luckor som vi upplever finns i vår egen uppsats.
Källor
Tryckta källor
Bafna, S. (2003). Space Syntax. Environment & Behavior, 35 (1), 17.
Björk, C. Kallstenius, P. & Reppen, L. (2013) Så byggdes husen 1880–2000. Svenska byggtjänst: Stockholm
Björk, C. Nordling, L. & Reppen, L. (2008). Så byggdes staden: stadsbyggnad, arkitek-
tur, husbyggnad. Svensk byggtjänst: Stockholm
Boverket (2010) Vidga vyerna: Planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet. Da- vidson Tryckeri AB
Carr, S. Francis, M. Rivlin, L.G. Stone, M.A. (1993). Public Space, Cambridge: Cambridge Press
Davidson, B & Patel, R (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur AB, Lund
Dovey, K. & Wood, S. (2015). Public / Private Urban Interfaces: Type, Adaptation, As- semblage. Journal Of Urbanism, 8 (1), 1–16.
Gehl, J. (2006). Life Between Buildings: Using public space, The Danish Architectural Press: Copenhagen
Gehl, J. Kaefer, L. & Reigstad, S. (2005). Close encounters with buildings. Town Plan- ning And Architecture, 29 (2), 70–80.
Gehl, J. (2010). Cities for People, Washington, DC: Island Press.
Jacobs, J (1961). The Death and Life of Great American Cities, Random House: New York
Lynch, K. (1960) The image of the city, Harvard university press: Cambridge Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund
March, A. Rijal, Y. Wilkinson, S. & Firidin Özgür, E. (2012). Measuring Building Adaptabi-
lity and Street Vitality i Planning Practice & Research, 27(5), 531–552
Persson, R. (2006) Pragmatisk analys: att skriva om och tolka kvalitativ data, Morris- ville: Lulu Press
Rönnblom, M. (2014) Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd ska-
pas i nationell policy, Umeå centrum för genusstudier: Umeå
Scheer, B.C. (2010) The Evolution of Urban Form: Typology for Planners and Archi-
tects, APA Planner Press
Scheer, B.C & Scheer, D.R. (1998). Typology and urban guidelines, i Petruccioli (Red.),
Rethinking XIXth century city (151–164), Cambridge: Cambridge Press
Steg, L. & Gärling, T. (2007). Threats From Car Traffic to the Quality of Urban Life:
Problems, Causes, Solutions. Amsterdam: Elsevier Science Ltd
Tykesson et al. (2003). Malmös kartor: Från 1500-talet till idag, Historiska Media, Lund
Whyte, W. (2011). The Design of Space, i Legates & Stout (Ed.) The City Reader, (s. 510–518) Routledge: London
Internetkällor
Bellander, G (2005). Blandstaden: ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseut-
veckling, Hämtad 2017–03–28 från: http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publi-
cerat-av-boverket/publikationer/2005/blandstaden
CoClass (2017) BDG Tillverkningsindustri, Hämtad 2017–04–18 från: coclass.byggt- janst.se/sv/sok?query=fabrik
Malmö stad (2014). Översiktsplan för Malmö, Hämtad 2017–03–07 från:
malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d6ac4/1401438553855/OP2012_pla nstrategi_antagen_140522.pdf
Malmö stad (2016) Malmö – vinnare!, Hämtad 2017–05–03 Från: malmo.se/Stadspla- nering-trafik/Trafik-hallbart-resande/Bra-resvanor/European-mobility-week.html Malmö stad (2017). Friisgatan, Hämtad 2017–04–13 från: http://malmo.se/Stadspla-
nering-trafik/Stadsplanering-visioner/Malmos-stadsmiljo/Friisgatan.html
Olsson, J. (2014) Möllevången, Hämtad 2017–04–29 från: malmo.se/Kultur-fritid/Kul- tur-noje/Arkiv-historia/Kulturarv-Malmo/L-O/Mollevangen.html
Skånetrafiken (2012) Resandet fortsätter att öka i Skåne. Hämtad 2017–04–23 från: www.mynewsdesk.com/se/skanetrafiken/pressreleases/resandet-med-taag-
fortsaetter-att-oeka-i-skaane-824986
Spacescape (2005) Karlstad stad: Space syntax-analys avseende gångtrafik. Hämtad 2017–05–02 från: operationkarlstad.files.wordpress.com/2008/02/karlstad_spaces- cape_ab050909.pdf
Täby kommun (2008) Det nya Täby – Översiktsplan 2010–2030, Hämtad 2017–03– 28 från: www.taby.se/Bygga-bo-och-miljo/Stadsplanering/oversiktlig_planering/Ny- oversiktsplan–2010/
Bildkällor
Bild 1–7: Vojta, B. (2017)
Bild 8 och 9: Underlag Google maps: Bearbetning Lindblad, M & Vojta, B (2017) Bild 10–22 Vojta, B. (2017)
Bild 23 Lindblad, M & Vojta, B (2017) Bild 24–30 Vojta B (2017)
Arbetsfördelning
Vi har under arbetets gång suttit tillsammans och arbetat. Initi- alt Benjamin hade större fokus på det grafiska och Mattias hade större fokus på det teoretiska men ju längre arbetet gick desto mer fokus låg på texten från båda författarna. Båda författarna har varit med på samtliga exkursioner till Friisgatan för att in- ventera, observera och intervjua.
Arbetsfördelningen har varit jämn och båda författarna har bi- dragit till textens innehåll och utformning. Det som en författare skrivit har den andra författaren titta på och belyst svagheter i texten. Vi har tillsammans diskuterat fram resultatet för vår analys.