I denna sektion avser vi att besvara det syfte som denna uppsats har haft som mål att besvara och även den frågeställning som konstruerades för att konkret besvara vad som har visat sig i detta arbete.
Vi anser, efter tolkning av de resultat som framkommit under denna undersökning, att UPS främsta mål var, då man expanderade till Turkiet, att riskreducera. Detta genomsyrade UPS beslut i samtliga steg under denna process. UPS valde en agent då detta ger en låg grad av engagemang vilket även innebär en låg grad av risk.
Under tiden UPS arbetade med en agent hade man tid att utvärdera marknaden och undersöka om den hade potential inför framtiden och även införskaffa sig kunskap om den. Då UPS såg potential i marknaden ökade man engagemanget genom att ta ett engangemangsbeslut som ledde till ett joint-venture tillsammans med agentens verksamhet. I och med detta beslut fick man även tillgång till den kunskap och marknadserfarenhet som fanns bland de anställda i verksamheten vilket betydde att riskerna kunde hållas fortsatt låga trots det ökade engagemanget. Även det faktum att man förvärvade de relationer som agenten hade etablerat med regeringen betydde att riskerna kunde reduceras ytterligare. I dagens läge siktar UPS, som tidigare nämnt, på att kunna driva verksamheten i egen regi år 2013. Detta blir ytterligare ett steg till ökat engagemang vilket kommer betyda en högre risk för UPS.
Vi anser däremot att UPS genom de löpande aktiviteterna fortsätter att förvärva marknadskunskap och erfarenhet, och genom att även inkorporera agenten i verksamheten vid valet av att driva allt i egen regi så fortsätts riskerna hållas på en låg nivå.
Enligt UPS är det viktigare att upprätthålla en god relation med regeringen än att vara väl etablerad i ett nätverk med leverantörer och kunder, eftersom regeringen har en direkt påverkan på UPS verksamhet. Speciellt i Turkiets fall, har det varit ännu viktigare att upprätthålla en god relation med regeringen, eftersom tillväxtmarknader likt Turkiets ofta består av politisk instabilitet, och därför är det enligt UPS viktigt att minska oförutsägbarheten för framtida verksamhet. Detta är ytterligare sätt UPS har valt att riskreducera genom. Det intressanta, enligt oss, är att det inte är UPS själva
som skapar en relation med regeringen, utan att man ger agenten ansvaret. Det mest betydelsefulla kriteriet vid valet av agent under UPS expansion till Turkiet var att agenten redan hade en god relation med regeringen. Nätverkssynsättet blir i UPS fall inte lika klart som i den reviderade Uppsala-modellen, utan dess karaktär kan ses mer som att ha en indirekt påverkan på verksamheten.
Vi anser att kritiken gentemot den äldre versionen av Uppsala-modellen inte är tillämplig i detta fall för att förkasta dess grundantaganden som är riskmedvetenhet och ett gradvist ökat engagemang, och studien visar att i UPS fall är Uppsala-modellens antaganden fortfarande relevanta. De resultat som framkommit i denna uppsats ska dock inte tas som generella resultat för mjuktjänsteföretag. Hänsyn måste tas till att detta endast är en fallstudie av hur ett mjuktjänsteföretag agerade under en expansion. Det kan dock tolkas som en ledtråd till att tjänsteföretag, inom distributionsbranschen, expansionsprocesser inte behöver vara annorlunda till ett produktionsföretags. Vi tror att den äldre modellens fokus på riskreducering har avspeglat sig särskilt väl i detta fall då det var en tillväxtmarknad som UPS expanderade till.
6.1 Vidare forskning
Vi vill med detta arbete understryka den växande betydelsen av tjänstesektorn i den globala ekonomin. Vi betonar behovet av mer systematisk forskning på begreppsmässig och empirisk nivå för att utvidga gränserna för vår kunskap om tjänsteföretag. Med tanke på den ökande betydelsen av tjänstesektorn, anser vi det vara viktigt att fortsätta utforska hur tjänsteföretag väljer att riskreducera. Vi anser inte att resultatet som framkom genom undersökningen är generaliserbart till hela tjänstesektorn. Däremot anser vi att det är möjligt att resultatet kan appliceras på den specifika branschen, som i detta fall är distribution.
7 Källförteckning
7.1 Litteratur
Agarwal, S. & Ramaswami N. (1992) Choice of organizational form in foreign
markets: A transaction cost perspective. Journal of International Business Studies, 1-27 .
Agndal, H. (2004) Internationalization as a process of strategy and Change: A study of 16 Swedish SMEs. JIBS Dissertation Series No. 23. Published Doctoral Thesis.
Jönköping: Jönköping International Business School.
Andersen, O. (1993) On the Internationalization Process of Firms: A Critical Analysis, Journal of International Business Studies, vol. 24.
Arnold, D.J. and Quelch, J.A. (1998) New strategies in emerging markets, Sloan Management Review, 40(1): 7–20.
Blomstermo, A. Sharma D. & Sallis J. (2006) Choice of foreign market entry mode in service firms, International Marketing Review, Vol. 23 Iss: 2, 211 – 229.
Carman, J. M. and Langeard, E. (1980) Growth strategies for service firms, Strategic Management Journal, 1: 7–22.
Caslione, J., Thomas A. (2000) Growing Your Business in Emerging Markets:
Promise and Perils, Quorum, Westport.
Cavusgil, S. T., Ghauri, P. N. & Agarwal, M. R. (2002) Doing business in emerging markets. Thousand Oaks: Sage Publications Inc.
Czinkota, M. & Ronkainen, I. (1990) International Marketing. Harcourt Brace &
Company.
Deresky, H. (2008) International Management: Managing Across Borders and Cultures, Prentice Hall.
Erramilli, M. & C.P. Rao. (1993) Service firms' international entry mode choice: A modified transaction-cost analysis approach, Journal of Marketing, 57:19-38.
Ekeledo, I. & Sivakumar, K. (1998) Foreign Market Entry Mode Choice of Service Firms: A Contingency Perspective. Journal of the Academy of Marketing
Science, 26: 274-292.
Erramilli, M. K. (1991) The experience factor in foreign market entry behavior of service firms, Journal of International Business Studies, 22(3): 479–501.
Exportrådet:
http://www.swedishtrade.se/sv/om-exportradet/pressrum/nyheter/Tillvaxtmarknader-ar-framtidens-marknader/, 13/05/2011.
Exportrådet: http://www.swedishtrade.se/sv/vara-kontor/europa/turkiet/Om-Turkiet/Marknad-och-ekonomi/, 05/05/2011.
Forsgren, M. & Hagström, P. (2007) Ignorant and impatient internationalization.
Critical perspectives on international business, Vol. 3, No. 3.
Gaur Ajai S. & Kumar V. (2009) International Diversification, Business Group Affiliation and Firm Perfomance: Empirical Evidence from India, British Journal of Management, Vol. 20.
Hollensen, S. (2007) Global Marketing. England: Pearson Educated Limited.
Holme, I. M. & Krohn Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur.
Hörnell, E., Wiedersheim-Paul, F. & Vahlne. J. (1972) Export och utlandsetableringar, Uppsala, Almqvist & Wicksell.
Jansson, H. (2007) International business strategy in emerging country markets: the institutional network approach, (1. ed.) Cheltenham: Edward Elgar.
Javalgi G., Griffith A. & White D. (2003) An empirical examination of factors
influencing the internationalization of services, Journal of services marketing, Vol. 17, No. 2.
Johanson, J., Blomstermo, A. & Pahlberg, C. (2002) Företagets
internationaliseringsprocess – lärande i nätverk, Lund: Studentlitteratur.
Johanson, J. & Mattsson, L. G. (1988) Internationalization in industrial systems—a network approach, I Hood, N.& Vahlne, J. (eds.), Strategies in global competition.
London: Croom Helm.
Johanson, J. & Vahlne, J. (1977) The Internationalization Process of the Firm – A Model of Knowledge Development and Increasing Foreign Market Commitments, Journal of International Business Studies, Vol. 8.
Johanson, J. & Vahlne, J. (2009) The Uppsala Internationalization Process Model Revisited: From Liability of Foreignness to Liability of Outsidership, Journal of International Business Studies, Vol. 40, No. 9.
Johanson, J. & Wiedersheim-Paul, F. (1975) The Internationalization of the Firm-Four Swedish Cases, Journal of Management Studies, Vol. 12, No. 3.
Kirca, A., Jayachandran, S. & Bearden, W. (2005), Market orientation: A meta-analytic review and assessment of its antecedents and impact on performance, Journal of Marketing, 69, 24–41.
Lekvall, P. & Wahlbin, C. (2001) Information för marknadsföringsbeslut, 4:e upplagan. Göteborg: IHM Publishing.
Madsen, T. K. & Servais. (1997) The Internationalization of Born Globals: an Evolutionary Process?, International Business Review, 6, (6), 561-583.
Nordström, K., A. (1990) The internationalization process of the Firm in a New perspective, Stockholm, Institute of International Business.
Penrose, E. T. (1966) The theory of the growth of the firm, Oxford:Basil Blackwell.
Reid, S. (1983) Firm internationalization, Transaction cost and Strategic choice, International Marketing Review, 1, no. 2.
Ruzzier M., Hisrich R., D. & Antoncic B. (2006) SME internalization research: past, present and future, Journal of Small Business and Enterprise Development, Vol. 13, No.4.
Terpstra, V. & Yu, C.-M. (1988) Determinants of Foreign Investment of U.S.
Advertising Agencies, Journal of International Business Studies,Vol. 19, No. 1, 33-46.
Turnbull, P. W., (1987) A Challenge to the Stages Theory of the Internationalization Process, in Rosson, P. J./ Reid, S. D. (eds.), Managing Export Entry and Expansion, New York: Praeger.
Vernon, R. (1966) International Investment and International Trade in the Product Cycle, Q.J.E. 80: 190-207.
Whitelock, J. (2002) Theories of internationalization and their impact on market entry, International Marketing Review, Vol. 19, No. 4.
Williamson O. E. (1991) Comparative Economic Organizations: The Analysis of Discrete Structural Alternatives, Administrative Science Quarterly, 36(2): 269-296.
7.2 Intervjuer
Intervju (2 timmar) med Joe Mozzali 27 april 2011. Se bilaga 1.
Intervju (2 timmar) med John Lindström 27 april 2011. Se bilaga 1.
Intervju (2 timmar) med Yannick Mooijman 27 april 2011. Se bilaga 1.
7.3 Figurer
Figur 1, Johanson & Vahlne, 1977, s.26.
Appendix
Intervjufrågor
1. Can you give us a short background about yourself?
2. Why did you expand to Turkey?
3. How did you expand to Turkey?
4. How did you reduce the risks?
5. How did this expansion develop over time?
6. How did you adapt to local circumstances?
7. What are the main characteristics of Turkey’s markets according to you?
8. Did you have any competitors already located in the emerging market?
9. How did you relate to the emerging and reformed formal institutions (e.g.
judicial system) influencing business?
10. Did the government play an important role? Why?
11. How did you gain access to the knowledge needed in the emerging market?
12. Was any relationship established with actors in the market prior to the expansion? Why and how?