I detta kapitel samlar vi insamlad empiri och teori för att svara på vår problemformulering;
Hur kan samordnad varudistribution av livsmedel påverka miljö, transporter och konkurrensen i Umeå kommun? Slutligen förklaras vilka begränsningar vår studie har och vi ger förslag på vidare forskning.
6.1 Samordnad distribution i Umeå kommun
Studiens utfall visar att en samordnad varudistribution är fördelaktigt för Umeå kommun eftersom transporter och utsläpp kan minskas. Vi har fått en överblick kring hur distributionsstrategier i Umeå ser ut idag. Vid jämförelser med Växjö kommun drar vi slutsatsen om att en omlastningscentral, integration av ett e-handelssystem samt upphandling av ett 3PL-företag som sköter det praktiska i distributionen hade kunnat leda till minskade transporter och minskade utsläpp i Umeå kommun. Hur en metod för införande av samordnad varudistribution kan öka lokala aktörers involvering i Umeå kommuns upphandlingar förklaras under punkt 6.2.1.
6.2 Metod för samordnad varudistribution i Umeå kommun
En eventuell samordnad distribution skulle kunna göras under vissa förutsättningar. För att visualisera vad som hade krävts för en implementering av en sådan har vi gjort en modell som illustrerar distributionssystemet. Vi bedömer utifrån empiriska insamlingen, samt teoridelen att det som behövs skulle nämligen vara; ett nytt e-handelssystem för att lyckas koordinera kommunens inköp och att samla informationsflödet, en omlastningscentral där transporter kan länka samman samt en tredjepartslogistiker som hanterar logistikflödet av varor. Modellen förklarar hur en samordnad distributionsmodell skulle kunna se ut, se figur 9.
Figur 9. Egenmodifierad modell som beskriver en samordnad distributionsmodell för Umeå kommun.
6.2.1 Uppdelade upphandlingar
En förutsättning för att lyckas med implementeringen av en samordnad varudistribution är att förändra upphandlingsstrategin. Umeå kommun bör dela upp livsmedelsupphandlingarna i mindre, mer specifika, kategorier, såsom till exempel kaffe, ekologiska ägg, gurkor och så vidare. Om denna upphandlingsstrategi inte förändras kommer enskilda, mindre aktörer fortfarande inte ha möjlighet att konkurrera om kontraktet med grossisterna, eftersom de inte uppfyller avtalskraven på det breda sortimentet. Detta gör att avtalskraven enbart kan
31
uppfyllas av större aktörer och små leverantörer/producenter diskrimineras. En samordnad varudistribution med uppdelade upphandlingar i mindre kategorier har visat sig ge större utrymme för mindre aktörer att bli tilldelade avtal. Ur konkurrenssynpunkt bör detta ses som sunt då ingen enskild aktör kontrollerar marknaden. Detta inkluderar behov av information gällande resurser och godsets status samt fysiska lokalisering. Dessutom krävs för i högre grad uppdelade upphandlingar ett förnyat informations- och e-handelssystem.
Ett e-handelssystem där lokala producenter kan erbjuda sina produkter fordras för att Umeå kommun ska kunna ha kontroll på priser och kvalitet avseende produkterna. Ett sådant e-handelssystem underlättar informationsflöde mellan kommunens behov och producenternas utbud, samt godsets status och fysiska lokalisering. I dagsläget finns inte heller resurserna för det arbete som krävs att göra manuella kontroller av detta. Växjö löste problemet med en implementering av ett e-handelssystem grundat i ett politiskt beslut. För att införa ett sådant kommunalt e-handelssystem krävs politiska beslut och att det är en prioriterad fråga. Växjö har lyckats införa detta och att resultaten har blivit en mer lokal och konkurrenspräglad livsmedelsmarknad. Vi anser att även Umeå kommun har möjlighet att lyckas med ett sådant införande.
6.2.2 Gemensam terminal
En upphandlad gemensam terminal är avgörande om samordnad varudistribution ska fungera.
Terminalens funktion är, som Lumsden (2006) förklarar, att förenkla och effektivisera transporter. Den största och viktigaste simplifieringen sker hos de mindre aktörerna, vilka då enbart behöver leverera till ett enda ställe, vilket Braic (2019) lyfter i sin intervju. Mindre leverantörer/producenter/aktörer ges därmed logistiska och ekonomiska förutsättningar att kunna delta i kommunens upphandlingar. Här bör kommunen för att uppfylla effektivitet i logistiken tänka på bland annat lokalisering och storlek på terminal i förhållande till lagringsbehov. Umeå kommun har de flesta kommunala enheter lokaliserade i tätbebyggt område, med hänsyn till detta bör inte den potentiella terminalen vara lokaliserad alltför långt utanför stadskärnan för minskade transportsträckor.
För att det praktiska i terminalen ska fungera krävs att ett tredjepartslogistikföretag upphandlas som kan sköta omlastning av underleverantörens livsmedel, för att sedan leverera ut det till kommunens enheter i optimerade rutter. En tredjepartslogistiker har en avgörande roll för att uppnå den önskvärda effektiviteten i logistikkedjan, då de har ansvar för det dagliga arbetet i logistikflödet. Inköpsansvarige berättade att Umeå kommun har begränsad arbetskraft på inköpsavdelningen, en 3PL kan underlätta både det fysiska flödet och informationsflödet med sin logistikexpertis. För att kunna ställa rätt krav på tredjepartslogistiker är det viktigt att genomföra ett noggrant förarbete till upphandlingen av distributionen. Vilket även styrks av Oskarsson et. al. (2013, s. 124) som menar att kostnader, ledtider och leveranspålitlighet för en verksamhet kan förbättras med tredjepartslogistik, eftersom inleveranser inväntas i omlastningscentralen.
6.2.3 Samordnade transporter till kommunens enheter
Slutligen måste transporterna samordnas vid utleveranserna till kommunens enheter. En förutsättning för att detta ska fungera är att upphandla en 3PL-tjänst som har hand om både det administrativa informationsflödet och det praktiska materiella flödet i distributionen. För att mindre aktörer ska kunna involveras krävs som sagt en tydligare uppdelning i upphandlingarna. Detta innebär större informationshantering och mer omlastning i terminalen. En annan förutsättning för att samordnad distribution ska vara möjlig är att
32
kommunenheterna måste integreras med e-handelssystemet för att beställa livsmedel genom detta, som fallet är i Växjö.
6.3 Begränsningar av studiens resultat
Denna jämförelse mellan kommuner har varit intressant för att utröna vilka skäl kommuner har för att välja eller inte välja att genomföra en samordnad varudistribution och vilka negativa och positiva effekter det innebär för jämförelseobjekten. För att öka trovärdigheten i vår studie skulle data från fler kommuner behöva insamlas. Denna studie är gjord utifrån en kommuns perspektiv, men för att få en djupare förståelse för hela logistikkedjan skulle intervjuer behöva göras med fler parter som är involverade. Det kan till exempel innefatta vilken syn M&S har på samordnad varudistribution, men även vilken syn mindre aktörer har på vad som skulle krävas för att lättare kunna delta i upphandlingarna. Detta hade gett en bredare uppfattning i frågan. Vi förmodar att mindre aktörer hade föredragit att leverera till en och samma omlastningscentral istället för att behöva köra ut sina livsmedel till alla kommunens enheter. Detta antagande är grundläggande för studiens slutsatser.
Ytterligare insamling av data kring vilka sträckor fordonen färdas och exakt hur stora utsläppen är för transporterna hade varit intressant att få tag på för att göra kalkyleringar till hur miljön hade kunnat påverkas rent praktiskt. Även beräkningar för hur stora kostnaderna av upphandlad omlastningscentral och tredjepartslogistikföretag hade varit av intresse för att ta reda på hur investeringskostnaden förhåller sig till den ekonomiska vinningen kring miljö.
Tyngdpunktsberäkning för var denna potentiella terminal bör vara lokaliserad hade kunnat göras för framtida forskning. En marknadsundersökning av hur mycket anbuden hade kunnat öka från lokala leverantörer hade varit intressant att göra. Marknadsundersökningen hade eventuellt inneburit att Umeå kommun får en bättre överblick kring hur många mindre aktörer som har möjlighet att delta vid eventuell omdaning av Umeå kommuns offentliga upphandling.
33