Samordnad Varudistribution: effekterna av en förändrad distributionsstrategi av livsmedel i Umeå kommun

Enheten för företagsekonomi Kandidatuppsats, 15 hp

VT 2020

Handledare: Erik Lindberg

SAMORDNAD VARUDISTRIBUTION

Effekterna av en förändrad

distributionsstrategi av livsmedel i Umeå kommun

Fabian Knopf, Trolle Frankenberg

Förord

Vi har under genomförandet av denna studie fått stöd och hjälp från en rad människor. Vi vill börja med att tacka vår handledare Erik Lindberg för den feedback och vägledning vi fått ta del av under arbetet med denna studie. Dessutom vill vi rikta ett stort tack till inköpsansvarig på Umeå kommun vars deltagande var av stor hjälp för genomförandet av studien. Slutligen vill vi även tacka våra nära och kära för det stöd de har bistått oss med.

Handelshögskolan, 2020-05-29

_________________________ _________________________

Fabian Knopf Trolle Frankenberg

Sammanfattning

Att miljöfrågan är på agendan idag har knappast undgått någon. Utsläppen som vi människor orsakar påverkar klimatet, i form av växthusgaser men även förhöjda nivåer av hälsofarliga partiklar och höga bullernivåer. Den största orsaken till utsläppen av växthusgaser i Sverige är vägtransporter. I enlighet med Parisavtalet som Sverige skrivit under på, måste vi minska utsläppen från transporter med 8% varje år för att nå målet 2030. Sveriges kommunerns interna transporter är ett område där insatser sker idag för att minska koldioxidutsläppen. Ett sätt att gå tillväga är att använda sig av samordnad varudistribution, genom användning av en distributionscentral där leveranser av gods samlastas kan bland annat antalet transporter minska.

Syftet med denna studie är att visa hur samordnad varudistribution kan påverka miljö och lokal handel ur en kommuns perspektiv. Målet är att göra sammanställningar för vilken miljöpåverkan denna distributionsmetod kan ha, för att en kommun ska kunna se den potentiella effekt detta kan ge. Dessutom ska arbetet ge en förståelse för hur lokal handel kan påverkas med samdistribution.

För att undersöka detta har vi byggt upp en teoretisk bakgrund, fokuserad på grunderna i logistik, distributionsstrategier, miljö och Lagen om offentlig upphandling (LOU, 2016:1145).

Därefter har vi studerat ett gott exempel på en kommun som implementerat samordnad varudistribution, där har vi använt oss av befintliga data. Den informationen har vi sedan jämfört med en kommun som inte använder den distributionsstrategin idag, för att se vad vilka effekter det skulle innebära om en kommun implementerade den. För att få information om kommunen har vi genomfört en kvalitativ intervju med kommunens inköpsansvarig. Med detta har vi kunnat besvara studiens problemformulering: Hur kan samordnad varudistribution av livsmedel påverka miljö, transporter och konkurrensen i Umeå kommun?

Resultatet av studien visar att en samordnad varudistribution av livsmedel i Umeå Kommun kan minska antal transporter och mängden utsläpp. Vidare finns indikationer på att denna distributionsstrategi möjliggör för mindre aktörer att delta i upphandlingar och bli tilldelade kontrakt.

Nyckelord: Samordnad varudistribution, utsläppsreducering, grön logistik, omlastning, terminal, konkurrens, lagen om offentlig upphandling.

Abstract

That the environmental issue is on the agenda today has hardly escaped anyone. The emissions that we humans cause affect the climate, in the form of greenhouse gases but also elevated levels of hazardous particles and high levels of noise. The biggest causes of greenhouse gas emissions in Sweden are due to road transport.

In accordance with the Paris agreement that Sweden has signed, we must reduce emissions from transport by 8% each year to reach the target by 2030. The municipal transport is an area where efforts are being made today to reduce carbon dioxide emissions. One way to proceed is to make use of coordinated distribution of goods, as the municipality uses a distribution center where goods are delivered together.

The purpose of this study is to show how coordinated distribution of goods can affect the environmental and local trade from a municipality's perspective. The goal is to make compilations for the environmental impact this distribution method can have, in order for a municipality to be able to see the potential affect this can obtain. In addition, the work should provide an understanding of how local trade can be affected by co-distribution.

To investigate this, we have built up a theoretical framework, focused on the basics of logistics, distribution strategies, environment, and the public procurement act (LOU, 2016:

1145). Then we have studied a good example of a municipality that implemented coordinated product distribution, where we have used existing data. We have then compared this information to a commune that does not use the distribution strategy today, to see what effects it could have if a municipality implemented it. To obtain information about the municipality, we conducted a qualitative interview with the municipality's purchasing manager. With this we have been able to answer the study's problem statement: How can coordinated distribution of food products affect the environment, transport and competition in the municipality of Umeå?

The results of the study show that a coordinated distribution of food in Umeå municipality can reduce the number of transports and the amount of emissions. Furthermore, there are indications that this distribution strategy enables small local manufacturers to participate in procurement and to be awarded contracts.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund och problembeskrivning ... 1

1.2 Problemformulering ... 3

1.3 Forskningsgap ... 3

1.4 Syfte och mål ... 3

1.5 Avgränsning ... 3

2. Teoretisk referensram ... 4

2.1 Logistik ... 4

2.2 Logistikflöden ... 4

2.2.1 Fysiska flöden ... 4

2.2.2 Betalningsflöde ... 5

2.2.3 Informationsflöde ... 5

2.2.4 Koppling till den aktuella studien ... 5

2.2.5 Logistikens aktörer ... 5

2.2.6 Koppling till den aktuella studien ... 6

2.3 Logistikens effektivitet och mål ... 6

2.3.1 Logistikkostnader ... 7

2.3.2 Leveransservice ... 7

2.3.3 Kapitalbindning ... 7

2.3.4 Koppling till den aktuella studien ... 8

2.4 Distribution ... 8

2.4.1 Direktleverans ... 8

2.4.2 Terminaler ... 9

2.4.3 Tredjepartslogistik ... 9

2.4.4 Cross-docking ... 10

2.4.5 Koppling till den aktuella studien ... 10

2.5 Miljöeffekter av godstransporter ... 11

2.5.1 Koppling till den aktuella studien ... 12

2.6 Offentlig upphandling och regelverket ... 12

3. Metod ... 14

3.1 Val av metod ... 14

3.2 Vetenskaplig ansats ... 14

3.3 Litteraturstudie ... 15

3.3.1 Primära och sekundära källor ... 15

3.4 Planering och genomförande ... 16

3.4.1 Urval ... 16

3.4.2 Empirisk insamling ... 17

3.4.3 Intervjuguide ... 17

3.4.4 Analysmetodik ... 18

3.5 Sanningskriterier - validitet och reliabilitet ... 18

3.6 Etiska riktlinjer ... 19

4. Empiri ... 20

4.1 Samordnad distribution i Växjö kommun ... 20

4.1.1 Bakgrund till Växjös samordnade distribution ... 21

4.1.2 Tillvägagångssätt ... 21

4.1.3 Resultat ... 21

4.2 Umeå kommun - distributionsstruktur av livsmedel ... 22

4.2.1 Bakgrund till val av distributionsstruktur ... 23

4.2.2 Umeå Kommuns syn på samordnad varudistribution ... 23

4.3 Miljöaspekter kopplade till distributionsstrukturen ... 23

4.3.1 Umeå ... 23

4.3.2 Växjö ... 24

4.4 Lokala handelsaspekter kopplade till distributionsstrukturen ... 24

5. Analys ... 25

5.1 Distribution ... 25

5.1.1 Umeå ... 25

5.1.2 Flödesanalys ... 25

5.1.3 Effektivitet och målmixanalys ... 25

5.2 Miljö ... 26

5.2.1 Umeå ... 26

5.2.2 Växjö ... 27

5.3 Lokal handelspåverkan ... 27

5.3.1 Umeå ... 27

5.3.2 Växjö ... 28

6. Slutsats och resultat ... 30

6.1 Samordnad distribution i Umeå kommun ... 30

6.2 Metod för samordnad varudistribution i Umeå kommun ... 30

6.2.1 Uppdelade upphandlingar ... 30

6.2.2 Gemensam terminal ... 31

6.2.3 Samordnade transporter till kommunens enheter ... 31

6.3 Begränsningar av studiens resultat ... 32

7. Diskussion ... 33

7.1 Resultatdiskussion ... 33

7.1.1 Lokal handelspåverkan ... 33

7.1.2 Miljöpåverkan ... 33

7.1.3 Samordnad varudistribution ... 33

7.2 Metoddiskussion ... 34

7.3 Avgränsningsdiskussion ... 34

7.4 Samhälleliga och etiska aspekter ... 34

7.4.1 Integritetsaspekter ... 34

7.4.2 Forskningsområdets påverkan på intressenter ... 35

Referenslista ... 36

Appendix 1 Intervjuguide ... 40

Appendix 2: Analysmall ... 42

1

1. Inledning

I detta kapitel gör vi en bakgrunds- och problembeskrivning. Vi tar upp Sveriges nuvarande miljösituation kring godstransporter och problematik kring denna. Vi identifierar sedan forskningsgapet. Slutligen kommer frågeställningar, syfte och avgränsning att beskrivas.

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

Utsläpp av klimatpåverkande ämnen från inrikestransporter i Sverige minskade mellan åren 2007 och 2012, därefter hölls de oförändrade fram till 2018 då trenden bröts och utsläppen ökade istället med 0,5% (Trafikverket, 2018). Enlig Trafikverket berodde detta på ökad lastbilstrafik. Sverige skrev 2016 under Parisavtalet, och i enlighet med detta ska utsläppen av växthusgaser minska med 70% fram till år 2030 (Parisavtalet, 2016). Om målet ska nås i avtalet krävs det att utsläpp av växthusgaser från transporter måste minska med 8% varje år (Naturvårdsverket, 2020). Bidragande faktorer för att nå målet i vägtransportperspektiv kan kategoriseras i tre delar; energieffektiva och fossilfria fordon, högre andel förnybara drivmedel samt ett mer transporteffektivt samhälle. Att öka transporteffektiviteten innebär enligt Naturvårdsverket (2020) att minska den sträcka fordonen sammanlagt färdas.

Effektiviteten kan även förbättras genom att öka fyllnadsgraden¹ på godstransporter. Förutom att vägtransporter bidrar till ökad mängd utsläpp av växthusgaser, orsakar ökade transporter även förhöjda nivåer av hälsofarliga partiklar och buller, något som kan påverka såväl individer som natur negativt (Norberg, 2019, s.9).

Under coronapandemin har världen upplevt ett utsläppsras som aldrig tidigare skådats. I en vetenskaplig studie gjord av Corinne Le Quére (2020), professor i klimatforskning, har världens koldioxidutsläpp analyserats dag för dag under pandemin. Globalt har utsläppen som mest minskat med 17%. Sverige har haft 28% lägre koldioxidutsläpp under hela april än i normala fall. Vilket är större än minskningen i Europa i genomsnitt, trots lägre restriktioner kopplade till pandemin. Förklaringen till detta är enligt Le Quére att en stor del av Sveriges utsläpp kommer från vägtransporter. Vägtrafikens förändringar är största orsaken till minskningarna globalt. Le Quére menar att eftersom Sverige i normala fall har stor andel utsläpp i transportsektorn har effekten hos oss blivit väldigt stor. I Sverige står transportsektorn för 54% av alla koldioxidutsläpp, det kan jämföras med Storbritanniens 30%

(Le Quére, 2020). Le Quére förklarar att vägtransporter måste högre upp på radarn i klimatdebatten.

Sedan 1990-talet har det på initiativ av svenska regeringen bedrivits samdistributionsprojekt för att bidra till en minskning av utsläpp och minska onödiga transporter inom Sveriges kommuner (SOU 1990:16). Gods från flera leverantörer till samma mottagare inom Sveriges kommuner skulle omlastas till en och samma lastbil för att minska trängsel och öka tillgängligheten i urbana områden. Under 2000-talet har fokus flyttats till svenska kommuners egen interna transporter av varor och minskning av dessa för reducerade koldioxidutsläpp (Jonsson et. al. 2009). Sedan slutet av 1990-talet har kommuner använt sig av samordnad varudistribution vilket innebär att en kommuns leveranser av gods ska samlastas² vid en (Klimatmärkningen, 2010, s.21). Även Växjö kommun har varit mycket framgångsrik med sin samdistribution och klassades 2017 som Europas grönaste stad (Växjö.se, 2019). Till följd

1 Fyllnadsgrad: Den grad ex. en lastbil fylls till, är lastbilskapaciteten fylld till hälften av lastbilskapaciteten innebär det 50% fyllnadsgrad.

2 Samlastning: När olika typer av gods lastas i samma lastbil för att slippa onödiga transporter

2

av införandet av samdistribution har lastbilsutsläppen minskat med 93% i Växjö kommun distributionscentral³. Genom samlastningen kommer färre transporter att köras ut till verksamheterna med högre fyllnadsgrad, detta till skillnad från det traditionella sättet att leverera från leverantör direkt till verksamhet (Moen 2013; Ilic & Svensson 2017).

Trots lovvärda projekt och avtal i detta avseende finns idag stora skillnader i svenska kommuners framgång kring samdistribution. Borlänge kommun var först i Sverige med att införa samdistribution 1999, med huvudmålet att bryta de stora grossisternas monopol och främja lokala aktörers leveranser av livsmedel (Hartwig & Persson, 2015, s.20).

Närproducerade livsmedel är viktigt att eftersträva eftersom andelen miljöskadliga utsläpp från importerade varor kontra inhemska skiljer sig markant. Exempelvis innebär transportkedjan för ett kilo äpplen från Frankrike till Sverige ett koldioxidutsläpp på 235 gram, medan ett kilo svenskodlade äpplen endast genererar ett utsläpp på 45 gram per kilo (Klimatmärkningen, 2010, s.21). I en undersökning gjord av Naturvårdverket (2018, s.61) påvisas växthusgasutsläppen från importerade livsmedel utgöra 60% av den mat vi konsumerar. Således bör lokala och nationella livsmedelsproducenter främjas för minskat klimatavtryck. Även Växjö kommun har varit mycket framgångsrik med sin samdistribution och klassades 2017 som Europas grönaste stad (Växjö.se, 2019). Till följd av införandet av samdistribution har lastbilsutsläppen minskat med 93% i Växjö kommun (Braic, 2014). Idag använder sig 40 kommuner av samordnad varudistribution i Sverige (Samordnadvarudistribution, 2020).

Många kommuner arbetar med att införa samdistribution och att involvera fler varuleverantörer, då främst små och lokala livsmedelsproducenter. Borlänge och Växjö kan klassas som föredömen då de har lyckats minska kostnader och miljöpåverkan samtidigt har de lyckosamt ökat konkurrensen på marknaden med fler lokala aktörer och dessutom trafiksäkerheten, med hjälp av sin framgångsrika distributionsmetod. Gemensamt hos dessa två kommuner är att båda har lyckats upphandla en enda extern leverantör och distributionscentral där godset samlastas för att sedan köras ut med ett gemensamt fordon till kommunens enheter (Hassan & Karlsson, 2016, s. 37). Lösningen är effektiv, dels för att minska totalt antal körda kilometer men även för att öka fyllnadsgraden på transporterna (Samordnadvarudistribution, 2020).

En kommun som inte använder samordnad varudistribution är Umeå Kommun. Kommunen använder sig av grossister för leveranser till sina enheter. Huvudgrossisten är Martin &

Servera

(M&S) vilken förser kommunens enheter med en stor del av alla livsmedel (Umeå kommun, 2019). Detta väckte vårt intresse och vi funderade på varför kommunen väljer att distribuera utan samlastning av livsmedel. En stor marknadsaktör som M&S kan tränga ut mindre aktörer från att kunna delta och vinna anbud från kommunen. Umeå kommuns tillvägagångssätt att upphandla och transportera livsmedel går inte i linje med hur de framgångsrika kommunerna, nämnda ovan, arbetar med samordnad varudistribution. Detta genererade vårt intresse för att mer i detalj studera och analysera Umeå kommuns distributionssystem.

Regelverket för upphandling och inköp i Umeå kommun ställer krav på att transporter ska beaktas, i syfte säkerställa minsta möjliga miljöpåverkan (Umeå kommun, 2020). Eftersom samordnad varudistribution verkar kunna minska miljöpåverkan signifikant i fallen Borlänge

3 Distributionscentral: En terminal där varor och gods samlastas för att minska antalet utgående transporter

3

och Växjö är det intressant att undersöka om Umeå verkligen har en distributionsmetod som ger minsta möjliga miljöpåverkan.

Vi undersöker i denna studie hur en samordnad varudistribution i Umeå kommun kan komma att påverka logistikens effektivitet samt miljöpåverkan vid leverans av livsmedel. Fokus ligger på vilken eventuell effekt samordnad varudistribution av livsmedel har på miljö och utsläpp för kommunen. Berörs gör även frågan hur samordningen kan främja ökad konkurrens på den lokala livsmedelsmarknaden genom att fler små aktörer kan tilldelas leveranskontrakt, om de ekonomiska och logistiska förutsättningarna ges. Att studera dessa frågor är intressant eftersom miljöframsteg kopplade till vägtransporter kan bidra till förbättrad folkhälsa och en mer hållbar planet. En mer lokal marknad bidrar till minskade transportsträckor och miljöfarliga utsläpp. Därför går dessa två frågor hand i hand för vidare samhällsutveckling.

1.2 Problemformulering

Hur kan samordnad varudistribution av livsmedel påverka miljö, transporter och konkurrensen i Umeå kommun?

1.3 Forskningsgap

Tidigare forskning kring hur miljöpåverkan kan reduceras i form av transportutsläpp finns i mängd, bland annat i forskningsrapporter från Klimatmärkningen (2010) och Institutet för transportforskning (2001). Där behandlas vilka fördelar och nackdelar olika transporter har på miljön. Vi hittar dock sparsamt med undersökningar rörande hur kommuner kan sträva mot samordnad varudistribution och därmed minska miljöskadliga utsläpp. Tidigare undersökningar finns rörande hur Växjö har lyckats med detta (Braic, 2014), vilket är den kommun vi valt att använda som ett bra exempel på samordnad varudistribution. Vi hittar ingen tidigare forskning eller rapporter rörande hur samordnad varudistribution kan tillämpas i Umeå kommun, vilket gör det extra intressant att undersöka. Vi tror även att kunskapsbidraget kan vara intressant då kommunen i dagsläget har en distributionsstruktur med en upphandlad grossist och begränsad samlastning, vilket i detta sammanhang framgångsrika kommuner försökt motverka, som nämnts ovan.

1.4 Syfte och mål

Syftet med denna studie är att visa hur samordnad varudistribution kan påverka miljö och lokal handel ur en kommuns perspektiv. Målet är att göra sammanställningar för vilken miljöpåverkan denna distributionsmetod kan ha, för att en kommun ska kunna se den potentiella effekt detta kan ge. Dessutom ska det genereras en förståelse för hur lokal handel kan påverkas.

1.5 Avgränsning

Studien kommer avgränsas till att undersöka Umeå kommuns varudistribution av livsmedel, inte andra produkter och tjänster. Detta eftersom transport av livsmedel motsvarar en stor del av kommunala transporter och eventuella förändringar därmed kan generera stora vinster vad gäller till exempel miljöutsläpp. Arbetet är avgränsat till att använda Växjö kommun som exempel på en kommun som redan har infört samordnad varudistribution. Detta då det, ur transportsynvinkel, är ett gott exempel på en miljömässigt lyckad logistikstruktur. En annan avgränsning är att vi valt att fokusera på miljöeffekterna ur ett lokalt perspektiv, samt främst

4

de fysiska effekterna. Detta då vi har svårt att uppskatta vilka övriga effekter en distributionsförändring kan bidra till, vi hade för detta behövt en mer omfattande datainsamling gällande rutter men även samhället som helhet. Något som tidsbegränsningen för arbetet inte tillåtit.

2. Teoretisk referensram

I detta kapitel tar upp relevanta teorier kopplade till ämnet. Teorierna utgör grunden för resultat och slutsatser. Vi kommer till en början förklara logistik allmänt, för att sedan gå djupare in på de delar inom logistik varpå arbetet riktar in sig. Kapitlet är grundat på kurslitteratur och vetenskapliga artiklar inom logistik.

2.1 Logistik

Logistikområdet har under de senaste 30 åren varit under ständig utveckling. Till en början handlade logistik bara om lager och transporter, medan det idag är en viktig faktor för skapande av konkurrenskraft och lönsamhet inom många företag (CSCMP, 2012). Logistik innebär att på ett kostnadseffektivt sätt planera, styra och genomföra förflyttning och lagring av material och produkter från råvara till slutkund för att tillfredsställa kundens behov och önskemål, dessutom innefattas det informationsflöde som behövs för att materialflödet ska fungera (CSCMP, 2012).

Begreppet logistik började användas först på 1960-talet i företagsekonomiska termer, inom forskning är begreppet än nyare. Logistik är inte bara att göra rätt, utan att göra rätt saker enligt Oskarsson, et.al (2013, s. 23). Vidare exemplifierar Oskarsson (2013, s.23) detta som att en orienterare kan springa hur fort som helst, men har de en dålig karta eller läser slarvigt finns det risk att denne springer åt fel håll. Strukturförändringar och strävan mot att jobba på nya och bättre sätt är centralt inom logistik; att inte bara rita nya bättre kartor åt orienteraren, utan också få denne att använda kartan på ett effektivt sätt (Oskarsson, et.al., 2013, s. 23).

2.2 Logistikflöden

Logistikflödet brukar i regel delas upp i tre olika huvudkategorier. Dessa är fysiska flöden, betalningsflöden och informationsflöde. Alla dessa är grundläggande för att en logistikkedja ska fungera.

Figur 1. Egenmodifierad bild som illustrerar dessa olika logistikflöden.

2.2.1 Fysiska flöden

Fysiska flöden har i traditionellt perspektiv utgjort den centrala delen i logistik och syftar på material som flyttas mellan och inom anläggningar (Lumsden, 2006, s. 71). Flödet skapas i förflyttningen av gods och är kopplat till andra flöden. För att förflyttningen ska kunna ske krävs i normala fall någon typ av förbindelse i form av lastbärare, till exempel lastbil,

5

container eller lastpall (Lumsden, 2006, s. 71). Fysiska flöden är resurskrävande och kräver mycket arbete, enligt Oskarsson et al. (2013, s.90). Författarna menar vidare att leverantörer med rätt förmåga och kapacitet är viktigt för att ett fysiskt flöde ska fungera tillfredsställande.

Fysiskt flöde är starkt beroende av att i tidigare inköpsarbete har lyckats väl med att hitta, utvärdera och kontraktera lämpliga leverantörer (Oskarsson et.al, 2013, s.90).

2.2.2 Betalningsflöde

Detta är flödet av pengar som uppstår när material flyttas från leverantörer till verksamheter och till sist når slutkunderna. Betalningsflödet går från kunder till leverantörer. Företagen vill ha betalt för slutprodukten medan leverantörerna vill ha betalt för sitt levererade material (Lumsden, 2006, s. 71).

2.2.3 Informationsflöde

För att kunna göra kravspecifikationer och tidsspecifikationer krävs att varuproducerande företag är i kontakt med varukonsumerande företag för informationsutbyte menar Lumsden (2016, s.71). Detta inkluderar behov om information gällande resursernas och godsets status samt fysiska lokalisering. Tillsammans utgör denna statusinformation ett underlag för planering och styrning av gods, så kallad dubbelriktad vertikal information och är ett viktigt flöde för att kunna förse kunders behov och efterfrågan (Lumsden, 2006, s.71). Nuvarande och framtida efterfrågan görs ofta i form av prognoser, försäljningsinformation och kundorder. Ett effektivt och produktivt informationssystem som till exempel innefattar ett så kallat trackingsystem ska förbättra transportsäkerhet och möjliggöra avvikelserapportering om sådan skulle vara aktuell (Lumsden, 2006, s. 76).

Informationssystem används även för administrativa flöden exempelvis fakturering och orderbekräftelser. På så vis kan samordning och sammankoppling med de övriga flödena skapa potential för unika produktions och transportupplägg vilket vidare kan vara ett kraftfullt verktyg för att säkra transporters kvalitet (Lumsden, 2006, s.72).

2.2.4 Koppling till den aktuella studien

Vid införande av samordnad varudistribution är det viktigt att samtliga flöden fungerar för att logistikkedjan ska flyta på. Det kanske viktigaste är att informationsflödet fungerar på ett effektivt sätt, i och med att samordning av informationssystem kan skapa potential för unika transportupplägg. Informationssystem kan vara ett kraftfullt verktyg för kvalitetssäkring av transporter. Därför anser vi att denna del är viktig att ha med för att förstå hur Umeå kommun har möjlighet att förbättra detta i sina distributionsupplägg.

2.2.5 Logistikens aktörer

Inom en logistikkedja finns ett flertal aktörer som har en betydelsefull funktion. Logistikens aktörer kan delas in i interna och externa aktörer. De interna aktörerna kan sägas vara de som i logistikflödet ska lyckas tillfredsställa kundens behov, vilket ofta kretsar kring rätt kvalitet.

Dessa är varuägare och varuförflyttare. Kvalitet definieras som överensstämmelse med produktens specifikation (Lumsden, 2006, s.73). De externa aktörerna är kunder och samhället. Kunder är inte de enda som ställer krav på ett välfungerande logistiksystem. Även samhället ställer krav på logistik i form av lagenliga och politiska åtgärder vilket vidare måste beaktas i verksamheters val av lager och anläggningsplatser. Krav på transportsystemet kan leda till samhällsekonomiska fördelar exempelvis minskade avgasutsläpp, mindre vägslitage

6

och mindre drivmedelsförbrukning. (Lumsden, 2006, s.707). Detta kan tillsammans spara på miljön.

Figur 2. Egenmodifierad bild som illustrerar logistikens olika aktörer. 2.2.6 Koppling till den aktuella studien

För vidare läsning i studien är det viktigt med en grundkunskap i vilka aktörer som är inblandade i en logistikkedja. Det är även av betydelse att förstå aktörernas kravställan på logistiksystem för att utforma det så bra som möjligt. Kommunen, som är en extern aktör, har vissa krav på logistikkedjan som är viktiga att förstå, till exempel transporter och hur detta kan bidra till potentiell minskning av miljöpåverkan.

2.3 Logistikens effektivitet och mål

Logistisk effektivitet kan beskrivas i termer som service, kostnader och kapitalbindning (Lumsden, 2006, 259). Effektiviteten definieras som graden av måluppfyllelse och kan ses som den nytta den utförda prestationen åstadkommer. Vidare handlar effektivitet om att fokus ska läggas på rätt saker, som beskrivits ovan. Detta kan delas in i inre och yttre effektivitet.

Inre effektivitet kretsar kring hur väl en verksamhet fungerar i sin inre process, exempelvis administration. Medan den yttre handlar om hur väl anpassad verksamheten är gentemot omgivande system, exempelvis en väl utformad leveransservice. Målet med logistik är generellt sett att uppnå en låg totalkostnad samtidigt som hög kundservice uppnås (Lumsden, 2006, s.686). I en forskningsstudie gjord av De Marco & Mangano (2010) påvisas sambandet kostnader och service vara direkt påverkade av varandra. Undersökningen inkluderade 78 lagerlokaler i Italien med totalt 273,795m² golvyta. De kommer med hjälp av en regressionsanalys fram till att ju högre underhållskostnaderna i ett lager är, desto bättre servicenivå och minskat antal sena leveranser.

7

Figur 3. Egenmodifierad bild som illustrerar logistikens målmix och effektivitet.

2.3.1 Logistikkostnader

De kostnader som kan uppstå inom logistik kan förklaras med tre huvudmål som alla tre hänger ihop: leveransservice, kapitalbindning och logistikkostnader (Lumsden, 2006, s.259).

Som tidigare nämnts vill logistikensaktörer uppnå en låg totalkostnad samtidigt som högt kundvärde och hög service kvarstår. Enligt Lumsden (2006, s.259) är ett sätt att kapa kostnader att minska antalet transporter, men då färre transporter leder till större lager för att kunna vänta på stora sändningskvantiteter leder detta i sin tur till ökad kapitalbindning.

Servicen blir även den sämre i och med lägre sändningsfrekvens (Lumsden, 2006, s.259).

Vilket styrks av De Marco & Manganos (2010, s. 418) undersökning som visade att högre uppsamlings och leveransproduktivitet kräver högre hanteringsproduktivitet, som i sin tur kräver högre underhållskostnader. Därför gäller att hitta en bra balans mellan dessa tre huvudmål och se helheten för att kunna skapa en kostnadseffektiv logistikkedja som möjligt.

2.3.2 Leveransservice

De Marco & Mangano (2010) kom i sin forskningsstudie fram till att det finns viktiga variabler som är associerade med logistikens operationella egenskaper. För att lyckas effektivisera den utgående servicenivån hos en logistikleverantör bör följande egenskaper tas i beaktning; Ju lägre utgående fraktvolymer, ju lägre är servicenivån. Utrymme för utgående leveranser är en relevant faktor som förbättrar service. Detta kan göras genom att optimera rutter och bestämma rätt antal fordon. Slutligen är det viktigt att på ett effektivt sätt använda produktiviteten för mänskliga resurser för att öka den yttre effektiviteten. (De Marco &

Mangano, 2010, s. 419) 2.3.3 Kapitalbindning

Kapitalbindning spelar olika roll vid olika typer av produkter. Denna studie lägger fokus på hur distributionen för livsmedel ser ut och kan förbättras. Harrison & Van Hoek (2008) tog i en forskningsstudie fram en modell för att kategorisera in olika produkters karaktär och vilket behov de har av lagring. Modellen togs fram i syfte att kunna underlätta verksamheters val av distributionsstrategi. Variabler som spelar in är vilken typ av produkt, vilka kunder och vilka marknader som verksamheten i fråga har. I tabellen nedan förklaras vad som bestämmer vilken distributionsstrategi som bör användas enligt Harrison & Van Hoek, se tabell 1.

8

Siffra Leveranstid Efterfrågevariation Fokus på...

1 Mycket kort Mycket låg Stort fokus på distributionskostnader

2 Kort Låg Fokus på distributionskostnader

3 Medel Medel Fokus på båda

4 Lång Hög Fokus på lagerhållningskostnader

5 Mycket lång Mycket hög Stort fokus på lagerhållningskostnader

Tabell 1. Gradering av variabler för distributionsstrategi. Omarbetad från Harrison & Van Hoek (2008).

2.3.4 Koppling till den aktuella studien

Målet med logistik kretsar runt att lyckas leverera hög service till låg kostnad. Ett sätt att minska kostnaderna är att utföra färre transporter. Tabellen från Harrison & Van Hoek (2008) kan hjälpa oss att förstå Umeå kommuns val av distributionsstrategi.

2.4 Distribution

Distribution handlar enligt Oskarsson et.al (2013, s.67) om att göra färdiga produkter tillgängliga för kund på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, samtidigt som önskad leveransservice upprätthålls. Det är framförallt produktens och produktionens egenskaper och förutsättningar som har påverkan på distribution. Företag kan antingen producera en vara när kundorder har mottagits och leverera direkt efter produktion, eller tillverka produkter innan order och lagra dem (Oskarsson et.al, 2013, s.67). Om det är möjligt att tillverka på order eller bygga upp ett lager är ofta beroende av vilken typ av produkt som ska levereras. Variabler som spelar in är enligt Oskarsson et.al (2013, s.67) till exempel produktens kostnad, hållbarhet och lokalisering i förhållande till slutkund. Vidare exemplifierar författarna detta i följande exempel; för en tomat från Holland som ska levereras till Sverige kan distributionskostnaderna uppgå till 95% av kostnaden för själva tomaten. Medan en värmeväxlare från Siemens som levereras till specifik kund endast utgör någon tiondels procent av produktvärdet. De olika distributionsstrategierna vi lyfter i studien är direktleverans, terminaler, tredjepartslogistik (3PL) och cross-docking. Vi väljer att med bakgrund till detta lägga fokus på dessa tre strategier eftersom direktleverans lyfts som ett ineffektivt sätt att distribuera. (Lumsden, 2006, s.563) Samtidigt som terminaler, 3PL och cross-docking alla är strategier som används för att effektivisera ett distributionsflöde.

2.4.1 Direktleverans

Direktleveranser innebär att tillverkande enheter själv levererar sina produkter till sina kunder, vilket skapar ett skapar ett praktiskt distributionsproblem med behov av större antal transporter (Lumsden, 2006, s. 617). En ensidig satsning på direkttransporter skulle därför medföra ett lågt genomsnittligt utnyttjande av transportmedlen och därmed ökade undervägskostnader (Lumsden, 2006, s.563). För att minska problem som kan uppstå med direktleveranser används terminaler i det externa materialflödet.

9

Figur 4. Egenmodifierad bild som illustrerar direktleverans.

2.4.2 Terminaler

Terminaler samlar in gods från en omgivning, i dessa samlastas godset för att sedan spridas ut till respektive enhet för att göras tillgänglig för kund, enligt Lumsden, 2006 (s.563). Vidare menar författaren att terminalens funktion är i grund att förenkla och effektivisera transporter.

För att terminaler ska vara en effektiv nod i nätverket av transporter måste samordning av fordonen ske, utifrån tidsmässig anpassning av ankomst- och avgångstider samt sändningskvantitet i relation till transportmedlets lastkapacitet (Lumsden, 2006, s.564).

Figur 5. Egenmodifierad bild som illustrerar varuflöde med dubbla terminaler.

2.4.3 Tredjepartslogistik

Tredjepartslogistik (3PL) innebär att ett externt företag används i syfte att samordna inleveranser från flera olika leverantörer (Oskarsson et. al., 2013, s. 97). Med hjälp av denna logistiktjänst kan kostnader, ledtider och leveranspålitlighet för en verksamhet förbättras genom införandet av en terminal i logistikflödet (Oskarsson et. al., 2013, s. 124). Då tredjepartslogistikföretag inväntar alla inleveranser behöver leverantörer bara leverera till omlastningscentralen. Därefter har logistikföretaget hand om alla utleveranser från terminalen.

När stora volymer kommer in till terminalen kan fyllnadsgraden på transporterna ut från terminalen öka. Detta görs genom möjligheten att samlasta flera kunders sändningar i samma transport, vilket är den grundläggande affärsidén för dessa transportföretag (Oskarsson et. al., 2013, s. 124). Exempelvis 4 leverantörer med 8 kunder innebär utan terminal 32 relationer- medan en terminal eller omlastningslager kan minska dessa relationer till 12, vilket innebär att varje transport kör tre gånger så mycket gods till slutkunderna (Oskarsson et. al., 2013, s.

10

125). För att ett företag ska kunna klassas som tredjepartslogistiker krävs att företaget utför mer än bara transport och styrning av denna. Det vanligaste är att företaget även har hand om lager och lagerhantering utöver transporterna, som handlar om distribution av färdiga produkter (Oskarsson et. al. 2013, s. 320).

I en undersökning gjord av Jayaram & Tan (2010) påvisades fyra teman vara viktiga för att lyckas framgångsrikt med integration av 3PL i leveranskedjan. Dessa summeras i informationsintegration, urvalskriterier, utvärdering av prestation och relationsbyggande.

Studien visade även att verksamheter som integrerar 3PL i sin leveranskedja når högre effektivitet än verksamheter som inte gör det (Jayaram & Tan, 2010, s. 262).

Informationsintegration innebär användningen av informations och kommunikationsteknologi för att samordna beslut mellan verksamhet och 3PL-företag (Jayaram & Tan, 2010, s. 263).

Jayaram & Tan lyfter att tidigare forskning har påvisat att verksamheter har kunnat förbättra samordningen mellan leverantör och tillverkare med hjälp av informations och integrationsverktyg i form av elektroniskt datautbyte (Bookbinder & Dilts, 1989). Relationella prestationer, relationsbyggande, har i en undersökning med Stank et. al. (2013) visats som den viktigaste faktorn som påverkar kundnöjdheten i en logistikkedja. Vidare anses de två sista faktorerna i artikeln; urvalskriterier och utvärdering av prestation även dessa ha en positiv korrelation med verksamhetens leveransprestation. Vad som påverkar hur viktiga dessa två kriterier är hos en verksamhet grundas mycket på vilken konkurrensmiljö verksamheten i fråga befinner sig i (Menon et. al. 1998). Är konkurrensen liten på marknaden beaktas inte leverantörernas prestation i samma utsträckning. Vilket i sin tur leder till mindre strikta urvalskriterier för verksamheten som upphandlar leveranstjänster.

2.4.4 Cross-docking

En ökande del av marknaden, speciellt dagligvaruhandeln ställer idag höga krav på ständig påfyllning av varor. Detta för att kunna ha mindre lager och minska sin kapitalbindning. För att lyckas med detta ställs höga krav på snabbhet i den fysiska distributionen, främst terminalen. Fokuseringen på detta har gjort att ett nytt begrepp börjat användas, nämligen cross-docking. Eftersom begreppet är relativt nytt finns olika definitioner kring det, men det kan förklaras som ett sätt att minimera två dyra lagerfunktioner, lagring och orderplockning (Yan Ye et. al., 2017, s.1). Det kan därför minska distributionskostnader samtidigt som kundservicen förbättras (Yan Ye et. al., 2017, s.1). Detta görs genom att godssändningar ständigt transporteras till terminaler där de sorteras, packas om och sänds vidare till kund utan att hamna i lager, allt inom två dygn (Lumsden, 2006, s. 572). För att ett cross-docking system ska fungera ställs höga krav på informationsdelning och informationssystem (Lumsden, 2006, s. 573).

Cross-docking kan delas in i två dimensioner, terminaldimensionen och logistikdimensionen.

Terminaldimensionen avser att hanteringen av varor i, från och till terminalen fungerar.

Logistikdimensionen avser totala kedjan mellan producent och kund. Att båda dessa fungerar med hjälp av informationsdelning är av fundamental vikt för att gods ska kunna sorteras snabbt och effektivt (Lumsden, 2006, s. 573).

2.4.5 Koppling till den aktuella studien

Val av distributionsmetod kan ha en central roll för hur effektivt en logistikkedja utnyttjar sin kapacitet. Att utföra direktleveranser är varken effektivt ur ett tids,- miljö- eller kostnadsperspektiv. Att använda sig av terminaler kan bidra till ökad fyllnadsgrad av

11

transporterna. Behovet av att samordna transporterna för att fungera är grundläggande. Cross- docking är i sin tur en metod för att lyckas med terminalerna på ett effektivt sätt. Att distribuera livsmedel kan vara komplext då hållbarheten på varorna i många fall kan vara kort. Att inte lagra varorna kan således vara att föredra. Vi vill förstå hur många leveransställen Umeå kommun i dagsläget har och få en uppfattning om vilka förutsättningar kommunen har för implementering av en omlastningsterminal och cross-docking för minskad miljöpåverkan och hur mindre aktörer ges större möjlighet att delta i upphandlingarna om direktleveranser inte behöver utföras. Direktleveranser kan vara kostsamt för mindre aktörer med mindre etablerat transportnätverk.

2.5 Miljöeffekter av godstransporter

Transportnäringen utgör idag ett av de största miljöproblemen i samhället (Naturvardsverket.se, 2020). Krav på mindre miljöstörande lösningar har därför fokuserats under de senaste 20 åren (Lumsden, 2006, s.699). Trots detta finns stora förbättringsmöjligheter att göra ur ett logistiskt perspektiv (Björklund, & Gustafsson, 2014, s.194).

Ett begrepp som används inom logistik kopplat till miljö är “miljöanpassad logistik” eller

“grön logistik”. Enligt Blinge (2005) är meningen med detta begrepp att företag ska nyttja sina resurser på ett sätt som strävar efter så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. De åtgärder som kan göras är t.ex. ändrat körsätt, förändrad lagerstyrning och ordersystem samt bättre fordonsutnyttjande (Blinge, 2005. ref. i Lumsden, 2006). Ett sätt att anpassa sin logistik till en “grön logistik” är genom samordnade transporter. I en studie av Björklund &

Gustafsson (2014) undersöker de hur en kommun med samordnad godsdistribution till kommunens verksamheter kan leda till minskning av transporternas miljöpåverkan. Det finns stora möjligheter för kommuner att påverka samhällets utsläpp av växthusgaser, och då främst genom transporter (Björklund & Gustafsson, 2014, s.194). Vidare menar Björklund &

Gustafsson (2014, s.202) att upphandling spelar en roll i möjligheten att genomföra ändringen till en samordnad distributionsstrategi med målet att minska miljöpåverkan. Detta stärks även av Santén (2013, s.69) som i sin studie lyfter fram köparen som en viktig roll i kravställningen för att minska trafiken och öka fyllnadsgraden, vilket i sin tur leder till minskad miljöpåverkan.

De negativa miljöeffekterna brukar delas upp på tre nivåer för en djupare förståelse för vilken påverkan logistik och utsläpp har i olika stora skalor för omgivningen; lokala, regionala och globala effekter (Blinge, 1996. ref i Lumsden, s.707). Vi kommer endast att fokusera på de lokala effekterna eftersom vår studie är avgränsad till Umeå kommun. Hade regionala och globala effekter tagits hänsyn till hade vi behövt insamla mer data från fler kommuner i Sverige. Detta blir för storskalig avgränsning för vårt arbete. Lokala effekter kan delas upp i tre huvudområden:

- Fysiska effekter: Luftföroreningar; CO, NOx, HC, partiklar och bly. Rök, lukt, vattenskvättning, buller, vibrationer, vattenföroreningar, landanvänding och förslitningar av infrastruktur.

- Sociala och indirekta effekter: Olyckor, förseningar, köer och lokal landanvändning.

- Subjektiva effekter: Rädsla för trafik, barriäreffekter och visuellt intrång.

Traditionell logistik handlar om att minska de interna kostnaderna som finns i företaget, medan nutida logistik fokuserar mer på vilka externa kostnader som finns. Exempel på externa kostnader är samhällets kostnader av ökad miljöpåverkan i ökade miljöskador.

12

Individens kostnad av ökad miljöpåverkan är försämrad hälsa, vilket även det är en extern kostnad. För att en verksamhet ska lyckas med sitt miljöarbete bör arbete ske inom fyra strategiska nivåer enligt (Lumsden, 2006, s.703):

1. Fysisk struktur av det logistiska systemet. Här bestäms parametrar som antal, lokalisering och storlek av fabriker, lager och samlastningscentraler.

2. Inköp och distributionsmönster. Val av leverantörer, underleverantörer, distributörer och kunder påverkar det slutgiltiga varuflödet.

3. Tidsstyrning av flödena. Tidsstyrning av order bestämmer hur flödena utformas som fraktrörelser.

4. Styrning av transportresurser. Detta handlar om typ av fordon, ruttplanering , hur man skall samlasta på bästa sätt. Dock under den förutsättningen att det sker under de villkor som bestämts i tidigare nivåer.

Vanligast är att företag arbetar med nivåerna 3 och 4. Detta eftersom företagen tjänar inte bara miljömässigt på att arbeta efter dessa steg utan även ekonomiskt (Lumsden, 2006, s. 703).

2.5.1 Koppling till den aktuella studien

Förståelsen om vilka lokala miljökonsekvenser transporter har ger oss en överblick kring varför dessa är viktiga att försöka reducera. En överblick kring vilka strategiska steg som kan göras är av stor vikt, för att sedan försöka överföra och applicera dessa på Umeå kommun. Vi kan få en förståelse för hur strategin kring godstransporter av livsmedel ser ut i dagsläget och ge förslag och dessa kan förbättras i teoretiskt perspektiv.

2.6 Offentlig upphandling och regelverket

Offentliga myndigheters affärer påverkar som tidigare nämnts samhällsekonomin, affärerna som genomförs inom offentliga myndigheter motsvarar drygt en femtedel av svenskt BNP exklusive moms (Upphandlingsmyndigheten.se, 2020). Den svenska upphandlingslagstiftningen, Lagen om offentlig upphandling (LOU, 2016:1145) bygger på EU-rätten, och reglerar hur offentlig sektor i Sverige kan göra affärer (Pedersen, 2017, s.18).

Nedan följer utdrag ur allmänna bestämmelser i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling är av relevans att ta hänsyn till vid upphandling av transporter och livsmedel:

“Kap 4 LOU 1§ Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.

Kap 4 LOU 2§: En upphandling får inte utformas i syfte att undanta den från lagens tillämpningsområde och får inte heller utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt.

Kap 4 LOU 3§: En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.”

2.6.1 Koppling till den aktuella studien

LOU är viktig att ta hänsyn till i denna studie då Umeå kommun är en offentlig myndighet och omfattas därmed av lagen. LOU reglerar sektorn för varor, tjänster och byggentreprenader. I Kap 4 LOU §1-3 listas grundprinciper som ska ligga till grund för all offentlig upphandling inom sektorerna för LOU, grundprinciperna nämns ovan.

13

14

3. Metod

I detta kapitel redogör vi för studiens praktiska och teoretiska metod. Vi presenterar vårt val av metod för insamling samt utförande och framställning av det empiriska materialet. Sedan för vi en diskussion i slutet där vi diskuterar de etiska aspekter som vår studie berör.

3.1 Val av metod

Metoden vi har valt har ett kvalitativt förhållningssätt där vår datainsamling sker genom fallstudieforskning. Kvalitativ forskning passar då undersökningen ska koncentreras på ett eller ett fåtal fall för att möjliggöra större djup i forskningen (Denscombe, 2004, s. 46). Vi vill få en djupare inblick inom samordnad varudistribution som omfattar ett eller ett fåtal fall. Ett fall kan vara en grupp, ett förlopp, ett geografiskt område, ett utbildningsprogram eller liknande (Lundahl & Skärvad, 1999, s.187). Vi ska studera Umeå kommuns potential till samordnad varudistribution av livsmedel. För att få perspektiv på hur denna hade kunnat utformas och vilka effekter det kan få väljer vi att exemplifiera med ett praktikfall av en kommun av snarlik storlek som lyckats bra med genomförandet, Växjö kommun. Denna typ av fallstudie kallas för beskrivande fallstudie, där sammanställningar görs för att till exempel illustrera goda och dåliga exempel för, exempelvis, stadsplaneringen i en kommun (Lundahl

& Skärvad, 1999, s.187). Vi vill få en djupare förståelse för hur samdistribution kan komma att påverka en kommun ur ett handelsmässigt och miljömässigt perspektiv. Vi anser därför att kvalitativt tillvägagångssätt är rätt metod att tillämpa.

Vi väljer det kvalitativa tillvägagångssättet för att inte gå miste om viktiga parametrar som spelar in kring införandet av distributionssamordningen. Jämfört med den kvalitativa forskningen ska den kvantitativa metoden kunna uttryckas och analyseras med numeriska värden (Esaiasson et. al., 2017, s.198). För detta krävs att forskaren redan från början ska kunna vara mycket exakt och detaljerad beträffande undersökningens syfte, och detta innan data har samlats in (Denscombe, 2004, s.45). Då vi inte från början kan veta exakt vilka faktorer som spelar in vid införandet av denna distributionsmetod kommer vi att välja en kvalitativ metod.

3.2 Vetenskaplig ansats

3.2 Vetenskaplig ansats

För insamling av kunskap använder vi oss av en deduktiv ansats. En deduktiv ansats kan förklaras genom att man tittar på befintliga teorier och prövar den mot en hypotes, resultatet kopplas sedan tillbaka till den teoretiska grunden (Bryman, 2011, s.26). Vi kommer i vår undersökning dock inte använda oss av hypoteser. Induktiv ansats, startar istället sin forskning i empiri och sedan skapar en teori (Johannesen & Tufte, 2003, s. 35). I vår studie har vi börjat med att samla ihop teoretisk bakgrund kring logistik, distributionsstrategier, upphandling och miljö. Vi valde att börja med att fördjupa oss i dessa teorier och litteratur innan vi börjat samla in vår data, då vi saknar tidigare djup kunskap inom ämnet. Syftet med detta var att öka vår egna kunskap inom ämnet och kvaliteten på studien. Den deduktiva ansatsen går alltså från teori till empiri och innebär avledning från det generella till det konkreta (Collis & Hussey, 2014, s.79).

Efter teoriinsamlingen såg vi behov av ytterligare information kring hur en kommun kan dra miljömässiga fördelar och minska transportbehov med hjälp av samordnad varudistribution.

Information kring hur mindre leverantörer kan påverkas av olika distributionsstrategier saknades, denna kunskap och information inhämtade vi från empirisk data. Vår avsikt var att

15

den empiri vi sammanställde och samlade in skulle bredda befintliga teorier och kunskaper samt komplettera forskningsområdet för att utveckla det. Då vi ämnade att se till en specifik kommun och hur den kan dra nytta av en samordnad varudistribution, menar vi att det blir en konkret beskrivning av den mer generella teoribakgrunden. Generellt tenderar kvalitativa forskningsstudier att anamma en induktiv ansats (Bryman & Bell, 2013, s.398). Vi argumenterar dock för att studien har en god teorigrund att utgå ifrån, då samordnad varudistribution har implementerats i kommuner med liknande förutsättningar tidigare. Vi ämnar vi därför att pröva olika teorier och se hur de överensstämmer med vår empiriska insamling. Det vill säga hur samordnad varudistribution kan påverka miljö, transporter och konkurrens i en kommun, och inte skapa en ny distributionsstrategi. Därmed menar vi att syftet snarare är att pröva en befintlig teori än att generera en ny, vilket går i linje med vårt deduktiva angreppssätt, detta resonemang stärks av Bryman & Bell (2013, s.50).

3.3 Litteraturstudie

För att få en djupare inblick och kunskap om ämnet som ska undersökas är det viktigt att göra en litteraturstudie. I en litteraturstudie samlas tidigare relevant information som kan användas för att kunna svara på studiens syfte och problemställning (Lundahl & Skärvad, 1999 s.132).

Förförståelse utgör själva grunden och förutsättningen för att förstå något (Gustavsson, 2004, s. 75). För fördjupad kunskap har vi inhämtat relevant litteratur och vetenskapliga artiklar kopplat till vårt valda ämne. Databaser vi använt oss av är Umeå Universitets biblioteks egna databas, men även databaser som Esmerald och Ebsco - Business source Premier. Att använda sig av empiriska data på internet kan innebära stora fördelar då det ger stor tillgänglighet av empiriskt material. Dock måste informationen tolkas och bedömas, källkritik är centralt (Lundahl & Skärvad, 1999, s.143). Böcker och studentlitteratur har vi lånat på Hudiksvalls bibliotek respektive på Umeå Universitetsbibliotek.

3.3.1 Primära och sekundära källor

Sekundärdata eller “andrahandsdata” avser information som redan finns dokumenterad om ett visst fenomen. Denna data är inte insamlad eller sammanställd primärt för den egna studien (Lundahl & Skärvad, 1999, s. 52). Den sekundärdata vi har samlat in för detta arbete härrör huvudsakligen från studentlitteratur inom logistik, men även vetenskapliga artiklar.

Sekundärdata har också använts i empirin då vi inte fick möjlighet att samla primärdata från Växjö kommuns distributionsmetod. Teorier som tas upp i litteraturen har hjälpt oss bygga en teoretisk referensram som har varit utgångspunkten för förståelsen av logistik och samordnad varudistribution.

Primärdata är den data som en utredare själv samlar in (Lundahl & Skärvad, 1999, s.52). Vi samlar in data i form av en kvalitativ intervju från Umeå kommun, samt söker befintlig data från Växjö kommun för att kunna analysera vilka fördelar samordnad varudistribution hade kunnat ha för kommunen som inte implementerat detta distributionssätt. Anledningen till att vi jämför data från kvalitativ intervju med befintliga data är eftersom vi inte lyckades få ett möte med inköpsansvarig i Växjö. Nyckeln till kvalitativ forskning är jämförelse och komparation (Gustavsson, 2004, s. 132). Data ska jämföras med data. Eftersom vi på grund av bristande datainsamlingsmöjlighet inte kan samla primärdata från båda kommuner kommer detta kunna minska på arbetets trovärdighet. På något stadium jämförs även data med existerande litteratur och teori (Gustavsson, 2004, s.132). Anledningen till att vi väljer att jämföra en kommun med en annan är för att vi tror det kan öka transparensen mellan vilka praktiska fördelar distributionssättet kan ha för miljö och för den lokala handeln av livsmedel.

16

3.4 Planering och genomförande

För att utgå från problemställningen bör en genomtänkt plan finnas för vad fallstudien ska leda fram till (Lundahl & Skärvad, 1999, s.190). Vi syftar med vår fallstudie att exemplifiera för hur en samordnad varudistribution kan påverka miljö och konkurrens på den lokala marknaden. Vi vill illustrera hur distributionen kan förändras samt utvecklas med hjälp av goda och mindre bra exempel av denna.

På grund av att vi har begränsat med tid för att genomföra denna studie är det inte möjligt att utföra en processtudie även om denna typ av studie hade kunnat ge en djupare förståelse i hur fenomenet samdistribution verkligen fungerar och vilka effekter det har, något som Lundahl

& Skärvad (1999, s.191) lyfter. Vidare menar Lundahl (1999, s.191) att en ögonblicksstudie kan vara tillräcklig för vissa begränsade syften. Vi anser att vårt syfte är begränsat i och med att vi fokuserar på just miljö och lokal handelspåverkan i ett relativt litet geografiskt område.

En beskrivande fallstudie kommer utföras. Med begränsad tidsram kommer vi använda oss av två fall. Vi anser att två fall är tillräckligt då syftet är att se skillnader mellan en kommun som lyckats bra med samordnad varudistribution och en som inte använder det i samma utsträckning, samt dra paralleller mellan dessa två. Val av antalet fall är en fråga om avvägning om studien ska vara djup eller ha bredd (Lundahl & Skärvad, 1999, s.191). Vår fallstudie fokuserar på mer djup än bredd och kommer därför att inkludera ett fåtal fall.

3.4.1 Urval

Vid urval av fall till studien hade vi ambitionen att få fram så tydliga skillnader som möjligt.

Då Växjö kommun varit framgångsrik med sin samdistribution kan detta klassas som en framgångssaga medan Umeå kommun är ett mer problematiskt fall eftersom de inte har implementerat sådana distributionsstrategier fullt ut. Ett fall blir oftast lättast att analysera om det finns problem eller framgång involverad (Lundahl & Skärvad, 1999, s.191). Vid val av goda exempel till studien hade vi ambitionen att få fram så tydliga skillnader som möjligt kring fenomenet om samdistribution. För att kunna besvara vår forskningsfråga väljer vi att genomföra ett urval av respondenter utifrån populationen. Populationen är i vårt fall Umeå kommun. Urval bör göras när hela populationen är för stor för att undersökas (Bryman, 2013, s.178). Samhällsforskning tenderar också att inrikta sig på begränsat antal fall där särskilda fall studeras (Denscombe, 2004, s. 174). Urvalstypen vi valt är därför ett representativt urval.

När representativt urval görs är det viktigt för forskaren att kunna svara på i vilken utsträckning fynden i de särskilda fallen är giltiga för andra fall som inte ingick i studien (Denscombe, 2004, s. 174). Eftersom kommunenheten i Umeå är uppdelad i olika avdelningar som har hand om olika arbetsuppgifter är urvalsramen inköpsavdelningen på kommunen. Det var i vårt intresse att intervjua en inköpsansvarig som hade lång erfarenhet av inköp och upphandlingar för att den intervjuades kunskaper kan svara för andra inköpsansvariga på kommunen. I denna studie har vi därför endast valt att intervjua en typ av respondent. En inköpsansvarig som inte tidigare har erfarenhet av samordnad varudistribution och jobbar i en kommun som inte har implementerat arbetssättet. Målet med studien och urvalet är att ingående undersöka just Umeå kommuns syn på samordnad varudistribution. Specificering i val av fall något som enligt Bryman (2013, s.75) är viktigt för att kunna skilja fallstudie från andra typer av forskningsdesigner där urvalen bör vara större. Vi är medvetna om att endast intervjua en respondent kommer påverka vår trovärdighet i arbetet, men målet är inte heller att kunna generalisera våra resultat utan att snarare att få en djup förståelse kring hur

17

distributionssituationen ser ut i Umeå kommun. Vidare resonerar vi att intervjuad inköpsansvarig på ett bra sätt kan representera just populationen Umeå kommun och inköp/distributionsstrukturen i denna.

3.4.2 Empirisk insamling

Enligt Collis & Hussey (2013, s.55) ska metoden styras utifrån den metod som är mest lämpad för att undersöka problemet. Då inköpsansvariga besitter erfarenheter och upplevelser som är svår att fånga genom kvantitativ metod är kvalitativ att föredra, vilket bekräftas av Collis & Hussey (2013, s.46). Intervjuer är ett av fyra sätt att samla in kvalitativa data (Collis

& Hussey, 2013, s.130). Valet av intervju som empirisk metod för insamling grundar sig i att vi ämnar jämföra två kommuners val av distributionsflöden av livsmedel. Genom att intervjua är det möjligt att ställa frågor till respondenten och utveckla frågorna för att få en djupare förståelse för respondentens tankar och åsikter kring fallet. För att samla in empiriskt material har vi gjort en semistrukturerad intervju med inköpsansvarig på Umeå kommun. Då vi inte fått något möte med inköpschef i Växjö kommun har vi istället baserat den empiriska insamlingen på befintliga data baserat på en intervju med honom från Youtube (Braic, D.

2019, 2 september) samt en uppsats (Salomonson & Modic, 2018). Främst fokus på vilka fördelar detta har fört med sig analyseras, samt hur ledaren kring projektet ser på vilka vinster som kunnat skapas.

Metoden för insamling av primärdatan kommer göras genom en telefonintervju. Valet beror på att det är passande utifrån den rådande situationen i samhället med en pågående pandemi.

Fördelarna med att göra telefonintervju är att det går fort att genomföra, det är låg kostnad per intervju och att intervjuaren kan följa upp frågor (Lundahl & Skärvad, 1999, s.172). I studien vill vi förstå hur Umeå tänker kring sitt distributionsupplägg på djupet, därför är det viktigt att kunna ställa följdfrågor om något svar inte framkommit tillräckligt tydligt. Viktigt är också att planera rätt typ av intervju. Enligt Gustavsson (2004, s.128) ingår individuella intervjuer i praktiskt taget alla fallstudier och utgör i många fall kärnan i datainsamlingen. Intervjuernas struktur kan variera mellan informella och formella, hårt strukturerade eller öppen för anpassning till intervjusituationen samt korta eller långa. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer, vilken grundas på en intervjuguide som utvecklas i 3.4.3 Intervjuguide. Nackdelarna med telefonintervju som datainsamling är att frågorna som ställs måste vara tämligen enkla att svara på, intervjuareffekt kan förekomma och att metoden inte är lämplig för känsliga frågor (Lundahl & Skärvad, 1999, s. 172). Genom intervjuguiden som vi kontrollerar innan intervjun samt skickar underlag till respondenten med frågorna inför intervjun säkerställer vi att frågorna inte är av alltför komplex karaktär, och respondenten har möjlighet att förbereda svar till eventuellt svåra frågor. Intervjuareffekt är den eventuella snedvridning vid svaren som kan förekomma vid en intervjuundersökning som beror på intervjuarens person, exempelvis att denne har en viss attityd eller visar vad hen själv tycker kring någon fråga (NE, 2020). För att undvika eventuell intervjuareffekt har vi försökt förhålla oss objektiva till vilka frågeställningar som ställts och låtit den intervjuade tala till punkt vid sina svar. Vidare är området som undersöks inte är av känslig karaktär varför en telefonintervju passar bra som insamlingsmetod.

3.4.3 Intervjuguide

För att möjliggöra en analys av intervjuerna skapade vi en intervjuguide som vi förhöll oss till. En intervjuguide är en lista över teman och generella frågor som ska tas upp under intervjuns gång (Johannessen & Tufte, 2002, s.98). De olika temana härstammar från de forskningsfrågor som undersökningen ska belysa. Meningen med teman är för att uppmuntra

18

informanterna att komma med fördjupande information om ämnet, underfrågor kan bidra till att temana täcks och fördjupas (Johannessen & Tufte, 2002, s.98). Collis & Hussey (2013, s.135) menar att utformningen av intervjuguiden inte bör vara alltför detaljerad utan bör utgå från teman som är hänförliga till ämnet. Vidare menar författarna att det är viktigt med en baskunskap i ämnet som ska undersökas vid utformningen av intervjuguiden. Vår erfarenhet av att hålla intervjuer är begränsade och har därför valt att utforma en intervjuguide med ämnesområden (appendix 1) för att säkerställa att vi samlar in den datan som behövs för att genomföra en jämförelse av materialet. Intervjuguiden har grundat sig i studiens teoribakgrund och är uppdelad i fokusområdena logistikflöden, effektivitet i logistik, distribution och miljö. Den första delen handlar om logistikflöden med syfte att få fördjupad information om Umeå Kommuns distributionsstrategi och hur deras förutsättningar för leveranser ser ut. Det skapade även en naturlig ingång för respondenten inom ett område där denne känner sig trygg. Del två avhandlade effektivitet i logistik och fokuserade på Umeå Kommuns ekonomiska och logistiska strategi. Därefter diskuterades distribution där även lokala leverantörer, informationssystem och anbudsprocessen ingick. Avslutningsvis kom vi in på ämnet miljö och samordnad varudistribution för att diskutera möjliga utfall av en implementering av denna strategi.

3.4.4 Analysmetodik

För analys av vårt insamlade empiriska material gick vi från teori till empiri. Detta går i linje med vårt deduktiva angreppssätt. Resonemanget till valet av analysmetodik grundar sig i att det inte finns något generellt uttalat sätt för hur kvalitativ forskning ska analyseras, något som bekräftas av Collis & Hussey (2013, s.154). Vidare menar författarna att det ändå krävs en viss struktur för att gå igenom den insamlade datan. När vi genomförde intervjuerna samlade vi in materialet och delade upp informationen i olika kategorier/teman (se appendix 2).

Kategorierna/teman bör baseras på teoretisk referensram enligt Bryman (2013, s.528), vilket vi också gjort. Efter att vi tematiserat intervjuunderlaget analyserade vi svaren kopplat till teorierna i fyra olika rubriker: distributionsstrategi, upphandlingsstrategi, miljö och lokal handelspåverkan. Vi kunde då ställa upp svaren från de olika kommunerna mot varandra för att se fördelar och nackdelar med respektive strategi.

3.5 Sanningskriterier - validitet och reliabilitet

För att utvärdera forskning används vanligtvis tre kriterier: validitet, reliabilitet och replikerbarhet (Collis & Hussey, 2013, s.172). Forskare tenderar att lägga olika vikt vid utvärderingen av de tre kriterierna beroende på om det är en kvalitativ eller kvantitativ metod som tillämpas (Bryman & Bell, 2013, s.76). Vidare menar författarna att kvalitativa forskare har en benägenhet att tona ner kriteriernas betydelse. En orsak till det är att de inte anses vara relevanta för kvalitativa forskningsmetoder (Bryman & Bell, 2013, s.402). För dessa forskningsmetoder lyfts istället fyra andra kriterier, där tillförlitlighet är det centrala för samtliga (Collis & Hussey, 2013 s.172).

Trovärdighet innebär att forskningen är genomförd korrekt och efter de regler som finns (Collis & Hussey, 2013, s.172). Det kan vi säkerställa genom att presentera resultatet för inköpsansvarige som deltagit i studien. Genom att möjliggöra för Umeås inköpsansvarig att ta del av det material som lyfts fram i empirin har de möjlighet att kontrollera att det som lyfts fram ur intervjun inte förvanskas och återspeglar verkligheten på ett tillfredsställande sätt, vilket är viktigt enligt Bryman & Bell (2013, s.354).

19

Överförbarhet handlar inom kvalitativ forskning om hur detaljrik och djup datan är som insamlas (Bryman 2008, s 355). Inom en kvalitativ studie är det oftast få respondenter som studierna baseras på vilket innebär att en generalisering inte är möjlig (Collis & Hussey, 2013, s.54). I vår studie blir det svårt att överföra till andra kontexter och situationer eftersom det är baserat på en specifik kommun. Däremot anser vi att denna studie kan fungera som ett underlag för förförståelse vid jämförelse av skillnader mellan olika distributionssätt för livsmedel i kommuner.

Pålitlighet innebär att författarna ska tillförsäkra att studien har redovisats på ett tillfredsställande sätt (Bryman, 2008, s 355). För att visa på studiens pålitlighet kommer vi genom studiens gång redogöra för våra tillvägagångssätt och ställningstaganden, där vi motiverar för de val vi gjort under studien för att uppnå pålitlighet redogöra och motivera för de beslut vi tagit det är således av stor vikt att inte utesluta någon del i arbetet för att uppnå pålitlighet, vilket stärks av Collis & Hussey (2013, s.52).

Konfirmering handlar om att forskaren inte avsiktligt låter personliga uppfattning och värderingar påverkar utfallet av studien (Bryman 2008, s 355). Det kan vara svårt för oss att hålla oss objektiva till studien då vi kommer bedriva en kvalitativ studie och är nära studien.

Genom att konstruktivt lyfta fram våra tidigare till bakgrunden och valet av ämne, hoppas vi på att belysa för läsaren vår avsikt att hålla studien objektiv där våra personliga värderingar hålls utanför studien.

3.6 Etiska riktlinjer

Potentiella deltagare i en undersökning vill först och främst känna att de kan lita på att forskaren uppträder på ett hederligt och professionellt sätt. De vill känna sig säkra på att deras intressen inte kommer till skada på något vis genom att samarbeta med forskaren (Denscombe, 2004, s.97). Därför är det viktigt att ge garantier om att deras information kommer anonymiseras och hanteras konfidentiellt. I inledningen av vår intervju förklarade vi för respondenten att all information vi fick skulle användas i vetenskapligt syfte och att hen skulle få vara anonym. Deltagare kan även vilja ha försäkringar om att forskningen är värdefull och relevant (Denscombe, 2004, s.97). För att respondenten skulle vara medveten om vad vi ämnade att undersöka förklarade vi i början av intervjun vad vi hade för syfte med vår studie. Forskaren har också en skyldighet att se till att insamlad information inte hamnar i fel händer eller används i annat syfte än det avsedda (Denscombe, 2004, s.221).