6 DISKUSSION
6.6 Slutsats
För lärare som är verksamma i dagens skola kan resultatet av den här studien förhoppningsvis öppna deras kreativa tankar. Situationen är säkert liknande på många skolor som på de jag har undersökt. Lärarna är positivt inställda till samarbete men tiden sätter stopp för det. Med små medel och en god kommunikation, som inte behöver vara att man har en gemensam planeringstid, kan man ge eleverna en möjlighet att se en helhet med att bara koppla samman de olika ämnena. För den framtida forskningen kan det här resultatet bidra med att vara en del i en större undersökning för att se hur lärarna ska få mer tid till exempelvis gemensam planering. Det är det som många av lärarna anser saknas för att kunna använda sig utav ett samarbete i en större utsträckning. I den undersökningen kan jämförelse göras med skolor som arbetar ämnesintegrerat.
Jag har med den här undersökningen kommit fram till vad det gäller de undersökta lärarnas syn på samarbete så är de väldigt positiva inställda till det. Däremot förekommer det inget utpräglat samarbete mellan de lärare som har deltagit i undersökningen. Den största anledningen till det anges vara tidsbrist. Vad som framkommit och som visats fungera är att hitta koppling mellan ämnena vilket inte har krävt en gemensam tid för planering. Med andra ord kanske det räcker med lite snack och mycket verkstad.
6.7
Förslag på vidare forskning
Under arbetet med den här undersökningen har nya idéer framkommit till fortsatta forskning inom området. Det här är några förslag till vidare forskning.
• På de skolor där lärarna planerar gemensamt för t.ex. övergripande tematiskt arbete skulle det vara intressant att forska vidare för att se hur den verksamheten är uppbyggd. Detta är något som jag kommit på då det påpekats att det är mycket möten och annat som lärarna kallas till istället för att kunna lägga den tiden på planeringen
• Efter några av intervjuerna avslutades samtalade jag lite allmänt med lärarna om skolan. Det visade sig att det födde en del idéer hos några av de där det kom fram att det finns många möjligheter till att starta ett mer återkommande samarbete. En intressant vidare forskning skulle vara att ge lärarna möjligheter till gemensam planering och att kunna samköra ämnen mer. Detta skulle innebära en större studie och då skulle det vara av intresse att se hur både lärare och elever resonerar efter att ha provat på det arbetssättet i jämförelse med hur det är idag.
REFERENSLISTA
Akbari, R. & Hosseini, K. (2008). Multiple intelligences and language learning strategies: Investigations possible relationships. An international journal of
Educational Technology and Applied Linguistics, Vol. 36 ss. 141-155.
Björkvold, J-R. (1991). Den musiska människan. Barnet, sången och lekfullheten
genom livets faser. Stockholm: Runa Förlag.
Dahlgren, L.O. & Szczepanski, A. (1997). Utomhuspedagogik. Boklig bildning och
sinnlig erfarenhet. Linköping: Skapande Vetande.
Dunn R., Dunn K. & Treffinger D. (1995). Alla barn är begåvade – på sitt sätt. Jönköping: Brain Books AB.
Grahn, M. (2005). Musernas viskningar förr och nu. En studie av det musiska och
inriktningen musiskt lärande. En teoretisk analys samt ett empiriskt bidrag från lärarutbildningen. Linköpings universitet.
Grahn Stenbäck, M. (1995). Sång eller musik. Linköpings universitet.
Granström, K. (2003). Om vuxnas samarbete och kompensationsutnyttjande. I Lidholt, B. (red.). Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling. ss. 13-28 Uppsala: Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/sb/d/107> Publikationer/Titel: Lagarbete och tidig läs och skrivutveckling. (08-11-26).
Gardner, H. (1983). De sju intelligenserna. Malmö: Brain Books AB.
Gardner, H. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books AB. Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori.
Lund: Studentlitteratur.
Heald, R. (2008). Musicality in the Language of Picture Books. Children’s
Literature in Education. Vol. 39, ss. 227-235. Häger, B. (2007). Intervjutekniker.Stockholm: Liber.
Kernell, L-Å. (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund. Studentlitteratur.
Matell, G. & Theorell, T. (2001). Musikens roll i barns utveckling. Stockholm: Institutionen för psykosocial medicin (IPM).
Nilsson, J. (1997). Tematisk undervisning Lund: Studentlitteratur. Olsson, J. (2004). Arbetslag och lärande Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber.
Sandberg, R. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv. Gotab: Stockholm.
Skolverket (2008) Vad styr verksamheten? Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/3440> (08-12-08).
Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorentz.
Svenska akademins ordlista över det svenska språket, (1998). Norbok: Gjövik, Norge.
Tillberg, U. (2003). Ledarskap och samarbete. En jämförande fallstudie i tre skolor. Stockholm: Elanders Gotab.
Thurén, T. (2002). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Törnquist, E-M. (2000). Skapande föreställningar. Elevers uppfattningar av arbetet i
ett musikalprojekt. Lunds universitet.
Utbildningsdepartementet, (2006). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Stockholm: Tillgänglig: <
http://www.skolverket.se/sb/d/468 > (08-11-26).
Wahlström, G. O. (1996). Handledning och samverkan i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag.
Wahlström, G. O. (2005). Samspel och ledarskap. En vardagsbok för pedagoger. Stockholm: Runa Förlag.
BILAGA 1
Bakgrundsfrågor
Till båda
Vilken pedagogisk utbildning har du? Hur många år har du jobbat inom skolan? Inom vilka åldrar jobbar du?
Till musikläraren
Hur många klasser har du musik i? Hur många skolor är dessa fördelade på Till klassläraren
Vilka ämnen undervisar du i? Vilka ämnen undervisar du inte i? Orsak?
Intervju klasslärare
Vilka är enligt din mening musikundervisningens främsta uppgifter i dagens skola?
- Hur tänker du då? - På vilket sätt?
Har ni haft några projekt på skolan där musiken funnits med och som inneburit en planering tillsammans med musiklärare?
JA NEJ
Berätta om projektet Vem tog initiativet? Mål med projektet?
Är det något som ni skulle vilja göra? Om ja: Vad är anledningen till att det inte har blivit
av?
OM Nej: Vad är anledningen till att du inte vill genomföra det?
Vad för mål?
Planerar du din undervisning i samråd med musikläraren? (Alt. Tipsar du musikläraren om vad ni jobbar med för att denne ska kunna ta del av det i sin undervisning?)
JA NEJ
Vad är anledningen till att du gör det? Hur gör du då?
Inom vilka ämnen?
Vad är anledningen till att du inte gör det? Finns det några hinder?
Skulle du vilja göra det och i så fall på vilket sätt?
Vad ser du för fördelar/nackdelar med ett samarbete?
Vad ser du för möjligheter för elevernas utveckling med att använda musik i den vardagliga undervisningen?
Intervju musiklärare
Vilka är enligt din mening musikundervisningens främsta uppgifter i dagens skola?
- Hur tänker du då? - På vilket sätt?
Har ni haft några projekt på skolan där musiken funnits med och som inneburit en planering tillsammans med klasslärare?
JA NEJ
Berätta om projektet Vem tog initiativet? Mål med projektet?
Är det något som ni skulle vilja göra? Om ja: Vad är anledningen till att det inte har blivit
av?
Om nej: Vad är anledningen till att du inte vill genomföra det?
Vad för mål?
Planerar du din undervisning i samråd med klassläraren
JA NEJ
Vad är anledningen till att du gör det? Hur gör du då?
Inom vilka ämnen?
Vad är anledningen till att du inte gör det? Finns det några hinder?
Skulle du vilja göra det och i så fall på vilket sätt?
Vad ser du för fördelar/nackdelar med ett samarbete?
Vad ser du för möjligheter för elevernas utveckling med att använda musik i den vardagliga undervisningen?