Slutsats och sammanfattning

När det kommer till de pedagoger viintervjuade upplevde vi att de hade svårigheter att se på vilket sätt de på ett pedagogiskt och tillfredsställande vis kunde ta in populärkulturen i den planerade verksamheten. Hur man skulle närma sig den och hur man skulle arbeta kring den var frågor som dök upp under våra samtal. Något större intresse eller initiativ fanns inte hos pedagogerna upplevde vi utan om populärkulturen skulle beredas plats i den planerade verksamheten så fick initiativet komma från barnen. Dock så fanns det några pedagoger som kunde tänka sig att arbeta med barnens

31

populärkultur men då bara med ex starwarse om det kopplades till ett rymdtema och melodifestivalen. Det var ingen som nämnde spindelmannen, Hello Kitty med flera. Pedagogerna verkade hellre vilja använda sig av mer traditionella teman som använts i förskolan sedan årtionden tillbaka än att ta in något nytt. Det kan bero på okunskap hos pedagogerna om barnens populärkultur men också tidsbrist, att det tar tid att sätta sig in i vad de olika filmerna handlar om för att kunna planera ett temaupplägg.

Barnen

Det man rätt tydligt kunde se i den populärkultur barnen valde att ta till sig var att den är relativt starkt könsmarkerad. Pojkarna uttryckte en stark negation kring exempelvis Hello Kitty men hyllade Spindelmannens och Dart Vaders egenskaper där styrka och mod men även en viss grad av ondska förekom som framträdande drag hos dessa karaktärer. Detta beror tror vi på om man vänder sig till den feministiska teorierna om den rådande könsmaktsordningen att pojkarna uppmanas genom media och dylika kanaler att vara starka, initiativrika och aktiva. Flickorna uppmanas genom samma kanaler att vara pojkarnas motsats. Under våra samtal med barnen så framgick det, tycker vi med en stor tydlighet att barnen mycket väl hade klart för sig hur dessa figurer skulle vara. Om vi ifrågasatte deras teorier så kunde i alla fall flickorna med en viss tveksamhet gå med på att Spindelmannen kunde vara en flicka, förutsatt att denna gömde sitt långa hår i kläderna och ändrade kostymens färg till rosa-röd. Pojkarna hade, upplevde vi en mycket längre väg att gå för att kunna acceptera dessa teorier och var mer konservativa i sina tankar.

Även leksakskatalogerna tror vi kan påverka barnen med dess tydliga könsmarkörer beträffande leksaker men även den könskodning som finns bland de kvinnliga och manliga figurerna som barnen kommer i kontakt med via film, teve, spel och symboler på kläder och andra typer av artefakter.

32

5. Diskussion och granskning av metod

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur populärkulturen återspeglar sig i barns lekar, tankar och samtal på förskolan och hur pedagogerna förhåller sig till populärkulturen på förskolan. Till en början hade vi svårt att ringa in det vi ville skriva om och på vilket sätt vi skulle formulera våra frågor. Att uppsatsen skulle kretsa kring populärkultur i förskolan visste vi men inte exakt hur och vilken ingångsvinkel vi skulle angripa ämnet för vår studie. Att vi ville utgå från barns och pedagogers tankar var dock en punkt vi var säkra på. Under våren 2012 genomförde vi en rad ostrukturerade lekobservationer på barnen för att se vilken sorts populärkultur som upptog eller fångat deras intresse. Utifrån dessa formade vi sedan våra barn och pedagogintervjuer. Att vi valde att intervjua barnen och utgå från bilder tyckte vi var en bra metod då det gick bra att hålla ett bättre fokus på vad vi ville tala med barnen om. Vi tror även att det underlättade för barnen.

Under vår analys märkte vi att våra intervjuer kretsade mycket kring genus både hos barnen och pedagogerna varvid vi fick ändra vårt fokus. Ytterligare intervjuer med barnen och pedagogerna hade kanske behövts för att på ett ännu tydligare sätt synliggöra populärkulturens förhållande till genus.

Populärkulturens påverkan av barns genus

Inom genusforskningen skiljer man på termerna femininitet/kvinnligt och maskulint/manligt därför att kvinnligt respektive manligt lätt kan uppfattas som biologiska egenskaper hos könen att det till exempel är en självklar egenskap hos alla kvinnor att de är intresserade av smink och män av sport. Genusforskarna (Fagerström& Nilsson, 2008:7) menar att det snarare handlar om en social och kulturell konstruktion och sådana intressen blir uppmuntrade och förmedlade till våra pojkar och flickor i dagens samhälle, vilket man tydligt kan se i populärkulturen tycker vi exempelvis genom Walt Disneys könsstereotypa rollfigurer eller leksakskatalogen.

Pedagogen Davies (hos Ambjörnsson, 2011:65) som forskat om barn och deras genusskapande beskriver att barn ofta lägger sig till med en väldigt traditionell variant av genus där flickorna tar sig an den sköra och vackra prinsessan/kvinnan medans pojkarna hänger sig mer åt det actionbetonade och våldsbejakande. Detta beror på,

33

menar Davies att barnen försöker orientera sig i en värld som uteslutande bygger på motsatta kön.

Det vi uppmärksammade hos barnens tankar kring genus var att den var relativt hårt könsuppdelad om vad flick respektive pojkfigurer såg ut, lät och gjorde. Eftersom främst pojkarna hade det, som vi uppfattade det som, svårast att tänka “utanför mallarna” menar vi att med utgång från Bhabas resonemang, som vi nämt tidgare i uppsatsen, att det är viktigt att tillsammans med barnen diskutera om vad en bild eller en figur representerar och varför, för att inte fastna i redan på förväg inkörda mönster. Genom att placera dessa in i nya sammanhang kan vi motverka stereotypa könsrollsmönster och se dem i nya perspektiv. I stället för att exempelvis helt ta bort leksakskatalogen som Hedvig gjorde, bör man enligt oss lyfta fram den och tillsammans med barnen samtala och arbeta kring den könsuppdelning som finns i den. På så sätt menar vi finns det goda chanser för barnen att lättare kunna bryta mot den traditionella uppdelningen och få barnen att se andra mönster och möjligheter.

Barn i dag har fått en allt större roll som konsumenter menar Sparrman (2002: 123). Detta på grund av att de har allt mer att säga till om vilket i sin tur påverkar hur producenterna använder sig av direktadresserad reklam till barnen. Det är dock inte bara reklamkanalerna som använder sig av spin-offprodukter till sina populärkulturella program. Även Public-media gör så. De uttryck vi såg på de två förskolor som finns med i vår undersökning är att populärkulturen i allra högsta grad finns levande hos barnen. I samtal, logotyper, sagoskapande och samtal och i lekar.

Även om Trassel är den enda av våra populärkulturella ikoner som kommer i från Walt Disney (Den ursprungliga Trassel heter Rapunchel och är en gammal tysk folksaga från Bröderna Grimms sagosamling) så tycker vi att Giroux forskning om Walt Disneys filmer är intressant. Anledningen till detta är att eftersom barnen ofta kommer i kontakt med Walt Disneys filmer och därigenom även stiftar bekantskap med dess stereotypa persongalleri kring exempelvis könsroller. Så vi menar att de också påverkas i sina egna könsroller om hur de skall vara och uppföra sig.

34

Populärkulturen och den planerade verksamheten

Att ta in populärkulturen i verksamheten var något som de flesta av våra intervjuade pedagoger ställde sig positiva till. Dock rådde det en viss skepsis eller osäkerhet på vilket sätt det skulle göras för att bli bra på ett pedagogiskt vis. Att populärkulturen påverkade barnen och fanns hos barnen var något som alla våra pedagoger var medvetna om och att det fanns en hel del att jobba med beträffande de stereotypa könsroller som förekommer bland dessa artefakter. När det kom till de manliga populärkulturella figurerna var dessa i hög grad mycket lättare att benämna och komma ihåg än vad det kvinnliga var. Medieforskaren Ganetz (hos Fagerström & Nilsson, 2008:43) pekar på ett problem beträffande genus i massmedia där han menar att vi allt som oftast omges av stereotypa framställningar av genus att vi inte ens länge reflekterar eller ens orkar reagera över. Jarlbo som också är medieforskare (hos Fagerström & Nilsson, 2008:43) talar om ett osynlighetsgörande speciellt i nyhetssammanhang där kvinnliga experter åsidosätts till gagn för sina manliga kollegor. Att osynliggöra menar Jarlbo är att frånta någon en makt. Att pojkarnas figurer är de som syns och hörs mest på förskolorna kan bero på just av att de värderas högre än de kvinnliga då de förstnämnda är mer aktiva och dominerande i sina karaktärer. Men också för att de kvinnliga artefakterna omges av en pessimistisk och motsträvighet från sin omvärld. Att ta in barnens populärkultur i den planerade verksamheten ger goda möjligheter till ett bra underlag för att uppnå några av de strävansmål som finns i läroplanen (lpfö 98 rev 10) och som pedagogerna i förskolan har att arbeta utifrån.

Med det menar vi, att genom att ”utnyttja” populärkulturen i exempelvis den planerade verksamheten kan man utifrån populärkulturella figurer väcka tankar och funderingar om t.ex. etik och moral samt Literacy. Barnens intresse till Star Wars kan kopplas till ett rymdprojekt och så vidare. Men det är inte bara i den planerade verksamheten som pedagogerna tycker att populärkulturen ska ha sin plats utan också i den fria leken. Vygotskij (hos Höök, 2010:18–20) utgår från ett sociokulturellt perspektiv när han pekar på att det är i samspel med den sociala världen som barn tillägnar sig de färdigheter och värderingar de behöver. Och eftersom populärkulturen är en del av barnens sociala liv finner vi att det är lätt att anknyta den till Vygotskijs teorier. Och med det som bakgrund ser vi att det är viktigt att inte negligera den utan låta den ta sin plats den behöver. Den digitala utvecklingen som sker i dagens samhälle har gjort att bildspråket (teve, film, data) har blivit allt viktigare och barn lär sig tidigt att tolka dessa

35

bilder, men inte automatiskt utan i samspel med andra. Fast (2008) tar i sin studie om sju barns väg in i skriftspråket, upp hur stor och viktig roll populärkulturen spelar för barns lärande eftersom den är något som barnen kommer i daglig kontakt med. Fast menar att populärkulturen i allra högsta grad kan ge material till teman eller projekt som knyter an till förskolans läroplan.

Med utgång från detta resonemang menar vi att genom att vara en aktiv, lyhörd pedagog där barnets intresse står i fokus för lärandet bidrar pedagogen också till ett lustfyllt och kreativt lärande.

Vidare forskning

En djupare studie skulle kunna vara att forska kring hur det hade sett ut på förskolan om pedagogerna medvetet lyfte in populärkulturen i verksamheten, både den planerade och styrda. Om barnen ges större utrymme att utnyttja populärkulturen, hur den då skulle påverka dem kring exempelvis genus? Och hur vi som pedagoger kan arbeta och diskutera kring denna med barnen vad beträffar exempelvis pojkars och flickors roller inom den. Vad den förmedlar till barnen och hur den påverkar barnens könsroller.

Vi tycker att vi genom våra studier och vår uppsats blivit medvetna om att populärkulturen spelar en stor och viktig roll hos barnen men också att den kommer och går i vågor. Den finns, men den kommer inte alltid till uttryck. Vi har också blivit medvetna om populärkulturens påverkan på könsroller. Eftersom populärkulturen har en stor betydelse för barnen och figurerar i deras dagliga liv på olika sätt genom radio, teve, tidningar, filmer och reklam så är det viktigt tycker vi efter vår studie att samtala med barnen och med varandra om detta. På vilket sätt den påverkar oss, vår syn på kön och så vidare. Vi menar på att det absolut går att få in populärkulturen i den planerade verksamheten i form av tema/projektarbete, men att detta ställer krav på oss pedagoger att tänka ”utanför ramarna” och våga vända oss emot ”den traditionella undervisningspedagogiken”. För att motverka stereotypa könsroller hos barnen är det viktigt anser vi att vi även uppmärksammar populärkulturens i bland stereotypa värld och vilka signaler den sänder till våra barn om vad som är ”tillåtet” att tycka om för respektive kön. Ett intressant forskningsområde hade varit tycker vi hade varit att närmare analysera djupare hur barn, populärkultur och genus påverkar varandra.

36

Litteraturlista

Ambjörnsson, F (2011). Rosa den farliga färgen. Stockholm: Ordfront Förlag

Höök, K (2010). En skrivande och läsande förskola. Stockholm: Bonniers Utbildning AB.

Fagerström, L/ Nilson, M (2008). Genus, medier och masskultur. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri AB.

Fast, C (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Hungary Elanders Hungary Kft.

Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf[2012-05-19]

Johannesen, N /Sandvik, N (2010). Små barns delaktighet och inflytande- några perspektiv. Stockholm: Liber

Kragh-Muller, G/ Oersted Andersen, F/ Veje Hvitved L (2012) Goda läromiljöer för

barn. Spanien: Studentlitteratur AB

Lindgren, S. (2009). Populärkultur Teorier, metoder och analyser Malmö: Liber Läroplan för förskolan. Lpfö 98 rev 2010. Stockholm: Edita

Magne Holme, I / Krohn Solvang, B (1997). Forskningsmetodik Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur

Nelson, A/ Svensson, K (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber. Odelfors, B (1998). Förskolan i ett könsperspektiv – att göra sig sedd och hörd. Lund: Studentlitteratur.

Persson, M. (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Pramling-Samuelsson, I/ Asplund-Carlsson, M (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

Pramling-Samuelsson I/ Sheridan S (2008). Lärandets grogrund. Polen: Studentlitteratur

37

Pramling-Samuelsson, I / Asplund-Carlsson, M (2008). Det lekande lärande barnet i en

utvecklingspedagogisk teori Stockholm: Liber.

Rönnberg, M (1997). Tv är bra för barn. Falun: AiT Scandbook.

Rönnberg, M (2006). ”Nya medier” –men samma gamla barnkultur? Valdermarsvik: Akademitryck.

Rönnberg, M (2008). Blöjbarnsteve – om hur barn under tre år upplever tv och leker

med fjärrkontroll. Vällingby: Elanders.

Sparrman, A (2002). Visuell kultur i barns vardagsliv – bilder, medier och praktiker. Linköping: LTAB Linköpings tryckeri AB.

Wedin, E-K (2009). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Vällingby: Elanders Sverige AB

Werner, A (1996) Barn i tv- åldern. Lund: Studentlitteratur.

Åberg, A/ Lenz Taguchi, H (2005) Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i

38

Bilagor

Bilaga 1 Till Målsman

Hej

Vi är två förskollärarestudenter på Malmö Högskola som kommer att skriva om populärkultur i förskolan i vårt examensarbete där vi vill ta reda på hur den syns i lekar men också i barns tankar och samtal. Vi kommer att intervjua 6 stycken barn. ( I två olika grupper) 3 Pojkar och 3 Flickor på två olika förskolor. Samtalet kommer att spelas in på en diktafon och direkt efter transkriberingen kommer samtalet att raderas. Det inspelade samtalet är således enbart för oss och kommer enbart att användas i uppsatsen. I uppsatsen kommer barnens namn att fingeras likaså barnens förskola. Detta för att skydda barnens identitet. Barnen blir också tillfrågade om de vill vara med.

Vi kommer att samtala med barnen kring ett par olika populärkulturfenomen som vi sett förekommit i barnens lekar och kring de samtal de för med varandra och med oss. Vi visar barnen X antal bilder (ex Eric Saade, Fångarna på fortet, Blixten Mc Queen mfl) och samtalar kring dessa

Vi undrar nu om ni tillåter ert/era barn att delta i intervjuven/gruppsamtalet. Fyll i nedanstående ruta och skriv under.

Ja, jag tillåter mitt barn att delta i gruppsamtalet/intervjuvn

39 Bilaga 2 (Bilder till barnintervjuerna)

41

Bilaga 3 (pedagogintervju)

Intervjufrågor pedagoger. ( 2 pedagoger var i enskilda samtal) ålder på pedagogerna samt yrkeslängd.

1. Vad är populärkultur för dig?

2. Finns där positiva/ negativa aspekter av populärkulturens påverkan på barnen? På vilka sätt? 3. Vilken populärkultur ser ni på avdelningen?

4. På vilket sätt ses den?

5. Vad är era tankar om den populärkultur som barnen använder? Varför?

6. Tar du som pedagog i populärkulturen i den planerade verksamheten på vilket sätt/ varför inte?

7. Hur förhåller du dig till populärkulturen i den fria leken?

8 .Hur ser du på de genusmönster som representeras i populärkulturen? Tror du att barnen påverkas av dem? Hur då?

9 .Finns det levande diskussioner i arbetslaget om populärkulturen i barngruppen? Varför/ varför inte?

10. Om du som pedagog hade valt att plocka in populärkultur i den planerade verksamheten, på vilket sätt hade du då gått till väga?