Vårt syfte var att undersöka om uteförskolor är en förskola för alla utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på klass.
Respondenterna som är verksamma i förskolan har alla betonat att deras förskola är en förskola för alla. Vi tolkar det som att det finns en vilja och en intention att förskolan vill att den ska vara en förskola för alla och att de i denna strävan medvetet eller omedvetet inte ser de som inte har möjligheten att ta del av pedagogiken. Även våra föräldrarespondenter säger att förskolan som deras barn vistas på är en förskola för alla, här är svaren dock mer tvetydiga. Alla respondenter vill att förskolan ska vara för alla, men rent praktiskt beskriver de att de innerst inne vet att den inte är det. En vilja om en förskola för alla finns hos alla, trots detta ser vi i vår studie att det inte är så. Det finns ett hinder för många familjer i vårt samhälle med att ha sina barn på en uteförskola, detta framgår tydligt i vår analys.
Att ge ett konkret svar om alla uteförskolor lever upp till benämningen ”en förskola för alla” är svårt och det visste vi att det redan skulle vara, även om vi tycker att det mesta visar på att det inte korrelerar riktigt. Det finns, som vi nämner ovan, förhinder för många familjer. Dock visar respondenterna som är verksamma i förskolan att det finns en vilja att hjälpa till med de materiella ting som krävs.
Ett krav på utrustning är också indirekt en förväntan på ekonomin - en ekonomisk tillvaro som vi vet att alla inte har. Här kan man ta upp aspekterna om möjligheten att köpa utrustning billigare på olika sätt, men detta har vi stärkt från Hjort (2004) att om en individ lever i en ekonomisk utsatthet så har denne inte möjlighet till den aspekten. Ur en ekonomisk aspekt så är inte en uteförskola en förskola för alla, för alla familjer har inte råd att lägga de pengar som krävs på utrustning till sina barn även om de vill. Problematiken som finns här är att vi inte har någon respondent eller har hittat forskning som kan stärka detta rent konkret. Detta tolkar vi dock som att det förmodligen beror på att familjer inte söker sig till en förskola där de vet att en det finns en högre förväntan på ett ekonomiskt kapital. Detta medför att det är svårt att få ett konkret svar när målgruppen vi fokuserar på är en osynlig del av samhället. Vår slutsats är dock, utifrån vår analys av vår empiri, att en uteförskola inte har möjligheten att vara en förskola för alla med de krav som ställs på familjens kapital.
Det som stärker vår slutsats om att en uteförskola inte är en förskola för alla är att vi ser en homogen grupp på förskolorna. I denna homogena grupp finns där inte plats för familjer som av olika aspekter lever i en ekonomisk utsatthet. Ser vi denna homogena grupp utifrån ett intersektionellt perspektiv så har denna grupp en överordnad position. Deras vithet ger en privilegierad position, men ur ett intersektionellt perspektiv så har de även en privilegierad position på grund av deras klass, etnicitet och sexuella läggning. När alla dessa kategorier samverkar så får de en väldigt stark överordnad position. Den homogena gruppen blir då en grupp med högre social status.
Med vårt intersektionella perspektiv har vi kunnat se det som oftast osynliggörs. Vi har kunnat se den starka överordnande som finns i den homogena grupp familjer som är verksamma i vår studie och se den makt som de har över underordnande. Vi har kunnat se den osynliga grupp som en ekonomisk utsatt familj är och lyfta fram att dem inte har samma möjlighet och där av samma rätt till att sätta sina barn på en uteförskola.
DISKUSSION
Det första vi måste belysa med vår diskussion är hur tillförlitlig vår studie är. Med vår tidsram som referens har inte intervjuerna blivit så många, med detta i åtanke kan vi dra slutsatsen att vår studie inte kan bli en generalisering av alla uteförskolor. Denna studie visar ett resultat av det vi har undersökt och de förskolorna som är relevanta till vår studie. I vår analys har vi även blivit tvungna att beskriva en osynlig grupp med individer. Denna grupp av individer lever i ekonomisk utsatthet och som vi tidigare beskrivit är detta ett ämne som dessa individer inte vill diskutera med andra. Vår intention genom hela denna studie har varit att belysa att begreppet ”en förskola för alla” faktiskt inte har den innebörd som det borde ha. En förskola ska välkomna alla barn och familjer oavsett till exempel deras ekonomiska och sociala förutsättningar eller deras klasstillhörighet. Utifrån vår studie kan vi se att det existerar förskolor som ställer högre krav på barnens kläder och med det följer en direkt extrakostnad för familjerna som väljer att placera sitt barn på en uteförskola. Då det finns familjer i det svenska samhället som lever utan symboliskt kapital kan vi inte se att det finns möjlighet för dem att ha sina barn placerade på en uteförskola och därmed faller inte förskolan under begreppet ”en förskola för alla”. Vi vill påstå att en förskola som ställer dessa ovan nämnda krav på en familj, utan att ha en handlingsplan för de som inte har råd, endast välkomnar familjer med större symboliskt kapital, det vill säga de familjerna med en högre social status. Vi vill belysa problematiken med att inte kritiskt granska utomhuspedagogiken och vilka konsekvenser det kan ha för en familj.
Vi vill avsluta diskussionen med att tydligt poängtera att vi inte ställer oss negativa till fördelarna med utomhuspedagogik och friskluftsdiskursen. Vi har dock sett i vår studie en tendens att romantisera denna typ av pedagogik. Vi vill betona att denna pedagogik, precis som övriga pedagogiska verktyg inom förskolan, hela tiden måste ifrågasättas och kritiskt granskas för att den ska kunna utvecklas. Vår förhoppning är att familjer i framtiden ska kunna välja vilken förskola de vill, utan att behöva tänka på vad det kostar dem att ha sina barn placerade där.
Detta har varit ett intressant ämnesområde att undersöka och det hade behövts fler studier om det, framför allt en större och bredare studie. En större studie hade gett en möjlighet att koppla in fler av kategorierna i det intersektionella perspektivet, som till exempel funktionshinder.
REFERENSER
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Berg, Martin (2015). Netnografi: att forska om och med internet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bourdieu, Pierre (1984). Distinction: a social critique of the judgement of taste. Cambridge, Mass.: Harvard University Press
De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap. 1. uppl. Malmö: Liber
Fernqvist, S. 2012, "Barns strategier och ekonomisk utsatthet — knappa resurser som utgångspunkt för en förhandling av positionerna i familjen", Sociologisk Forskning, vol. 49, no. 3, pp. 173-188.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm:
Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/ 1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber
Harju, Anne (2008). Barns vardag i fattigdom en studie om barns erfarenheter och strategier. Diss. Växjö : Växjö universitet, 2008
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1951
Hjort, Torbjörn (2004). Nödvändighetens pris: konsumtion och knapphet bland barnfamiljer. Diss. Lund : Univ., 2004
Tillgänglig på Internet: http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_495/soc_495_transit.html
Linde, Göran, Naeslund, Lars & Sundblad, Bo (2010). Resultatuppföljning, läskvalitet och
skolutveckling: tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze
Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/14038/a/158426
Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30905
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup
Nilsson, Jan Olof (1994). Alva Myrdal: en virvel i den moderna strömmen. Diss. Lund : Univ. Salonen, Tapio (red.) (2015). Barnfattigdom i Sverige: årsrapport 2015. Stockholm: Rädda barnen
Sverige. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (2006). Utbildningens
dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis : rapport. Stockholm: Fritze
Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/ 2006/04/sou-200640/
Sjöstrand Öhrfelt, Magdalena (2014). Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om
utomhuspedagogik och uteförskola. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2015
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/18576
Wedin, Eva-Karin (2014). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. 3., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Westerlund, Anna & Andersson, Kerstin (2008). I Ur och skur: metodbok för förskola :
[Friluftsfrämjandets metodexempel för ledare i Ur och skurverksamheten]. Stockholm:
BILAGA 1
PresentationstextHej!
Våra namn är Nicole Fredholm och Emma Hellqvist och vi går förskollärarutbildningen på Malmö Högskola och vi skriver just nu vårar examensarbete. Vi skulle vilja intervjua dig till vår studie.
Syftet med denna studie är att belysa problematiken i relationen mellan uteförskolor och begreppet ”en förskola för alla” ur ett klassperspektiv.
Frågorna och svaren kommer att presenteras i sin helhet som en bilaga i examensarbete. Vi kommer inte att använda några riktiga namn.
Svara på frågorna så utförligt du kan och förklara gärna bakgrunden till ditt svar. Har du några övriga synpunkter får du gärna skriva ner dem också.
Tveka inte att höra av dig om du har några frågor! Nicole Fredholm och Emma Hellqvist
nicolefreedholm@live.se emma_hellqvist@yahoo.se
BILAGA 2
Frågor till föräldrarBerätta om din egen bakgrund. Vad jobbar du med? Vad har du för utbildning?
Hur ser familjeförhållandet ut? (den andre föräldern) Vad är din koppling till ur och skur eller utomhuspedagogik?
Anser du att din förskola är en förskola för alla barn och familjer? Varför valde du en ur och skur-förskola?
Vilka fördelar anser du att det finns med att ha sitt barn på en ur och skur-förskola? Vilka nackdelar anser du att det finns med att ha sitt barn på en ur och skur-förskola?
Upplever du att det finns några förväntningar från förskolan på dig som förälder?
Har du någon gång känt att du inte kan leva upp till det som förskolan förväntar sig av dig?
Behövs det någon speciell utrustning? Kläder?
Rekommendationer om märken? Matsäck?
BILAGA 3
Frågor till personalBerätta om er profil.
Hur arbetar ni?
Varför tror du att föräldrarna väljer just er förskola?
Anser du att din förskola är en förskola för alla barn och familjer? Hur ser barngrupperna ut?
Finns det ett mångfald? Hur ser familjeförhållandena ut?
Ensamstående? Olika kulturer? Utbildningsnivå?
Vad förväntar sig föräldrarna av er?
Vad har ni för förväntningar på föräldrarna? Har ni en utrustningslista?
Kläder?
Rekommendationer om märken? Matsäck?
Anser du att det medföljer en större kostnad att ha sitt barn på er förskola? Hur gör ni om en familj inte har råd med utrustningen som behövs?