6.1 Diskussion
6.1.1 IFRS har inte utjämnat skillnader mellan länderna fullt ut
Studien tyder på att det fortfarande kvarstår skillnader mellan de undersökta länderna, vilket innebär svårigheter för investerare och andra intressenter på kapitalmarknaden eftersom jämförbarheten minskar. En av anledningarna till införandet av IFRS var att skapa en homogen redovisning inom EU, något som införandet alltså inte har medfört fullt ut. Vi tror dock att IASBs införande av konsekvent värdering till verkligt värde av en del tillgångskategorier istället för att ge företagen valmöjligheter kommer leda till att skillnaderna mellan länderna minskar.
Studien visar att länderna närmade sig varandra vad gäller graden av försiktighet år 2005 till 2007. Detta tyder på att IFRS har haft inverkan på redovisningen. Dock förändrades detta år 2008 då skillnaden mellan länderna ökade, något som kan bero på finanskrisen. Efter år 2009 minskade dock skillnaderna mellan länderna igen.
En slutsats är därför att införandet av IFRS inte har lyckats få försiktigheten inom redovisningen att ligga på samma nivå inom EU, men att det ändå finns tecken på att försiktigheten håller på att utjämnas mellan länderna.
6.1.2 Rättssystemets inverkan på skillnader
Vår första hypotes gällande rättssystemen var att länder med anglosaxisk rättssystemstradition skulle uppvisa en högre grad av försiktighet än länder med kontinental tradition. Vår undersökning visar att den anglosaxiska rättssystemstraditionen generellt uppvisar en högre grad av försiktighet än den kontinentala. Det finns dock stora skillnader inom den kontinentala traditionen där det, som tidigare nämnts, exempelvis skiljer 0,4675 i graden av försiktighet mellan Sverige och Tyskland. Därför kan inte alltför stora slutsatser dras gällande hypotes 2.1.
Vår andra hypotes gällande rättssystemen var att rättssystemets ursprung påverkar graden av försiktighet eftersom investerares rättigheter skiljer sig åt mellan länderna. Eftersom homogeniteten av graden av försiktighet är högre inom varje ursprung jämfört med inom
30
rättssystemstraditionerna kan tydligare slutsatser dras från denna hypotes. Inverkan av rättssystemets ursprung på försiktighet inom redovisning stämmer överens med hypotes 2.2. Skillnader i investerares rättigheter mellan ursprungen ser alltså ut att påverka försiktigheten inom redovisning, vilket innebär att IFRS inte har lyckats eliminera ursprungens påverkan.
Då IFRS fortfarande ger valmöjligheter vid en del värderingar kan valet av värderingsmetod påverkas av hur man tidigare har agerat i länderna och på så sätt kan valet påverkas av bland annat landets rättssystem. Skillnader mellan länderna kan alltså vara en effekt av olika traditioner som genom valmöjligheter inom IFRS lever kvar. Detta tyder på att Nobes är korrekt med sitt påstående att skillnader i redovisningen, på grund av skillnader i rättssystemen, lever kvar trots införandet av IFRS. Så länge det finns valmöjligheter finns risken att de internationella skillnaderna kommer leva kvar, och redovisningen kommer inte vara fullt jämförbar.
Standardsättare bör därför se över vad de kan göra för att minska dessa skillnader och på så sätt göra redovisningen mer jämförbar mellan länder. Ett alternativ kan vara tydligare krav på valet av värderingsmetod samt förtydliga standarder. Med färre värderingsmetoder blir det även lättare för Committee of European Securities Regulators att samordna och stötta den nationella kontrollen av IFRS. Som Ball et al. menar täcks inte redovisningen fullt ut av standarder och därmed lämnas utrymme för till exempel traditionella diskrepanser mellan länderna som bidrar till internationella skillnader i graden av försiktighet. För att minska detta utrymme måste IFRS bli mer detaljerad.
6.2 Framtida forskning
Precis så som landets rättssystem påverkar graden av försiktighet så tror vi att det även kan finnas andra faktorer som spelar in, en av dessa tror vi är landets beskattningsnivå. Därför skulle det vara intressant att göra en likadan undersökning där man istället undersöker skillnader i beskattningen.
Det vore även intressant att se hur finanskrisen påverkar ländernas grad av försiktighet, då vår undersökning tyder på ovanligt höga värden år 2009. I samtliga länder utom Finland ökade
31
graden av försiktighet detta år, därför vore det intressant att undersöka vad det var för faktor i Finland som påverkade detta.
Slutligen skulle det vara intressant att om några år göra om undersökningen för att se om IFRS har lyckats utjämna de befintliga skillnaderna och då göra undersökningen för samtliga EU-länder. Som vi nämner i avsnitt 6.1.1 tyder resultatet av vår studie på att skillnaden mellan länderna har minskat fram till och med 2008 och sedan minskade igen efter 2009. Det vore därför intressant att undersöka om trenden som vi ser efter 2009 med minskande skillnader mellan länderna fortsätter.
32
Referenslista
Andre, P., Filip, A., (2011). Accounting Conservatism in Europe and the Impact of Mandatory IFRS Adoption: A Look at Legal Incentives, Corporate Governance, Enforcement Prior
Accounting Traditions and Tax Book Conformity. Working paper, KPMG.
Ball, R., (1995) Making accounting more international: Why, how, and how far will it go? Journal
of applied corporate finance, 8(3), 19-29.
Ball, R., Kothari, S.P., Nikolaev, V., (2010) Econometrics of the Basu Asymme tric Timeliness Coefficient and Accounting Conservatism. Working paper.
Ball, R., Kothari, S.P., Robin, A., (2000). The effect of international institutional factors on properties of accounting earnings. Journal Of Accounting & Economics, 29(1), 1-51.
Basu, S., (1997). The conservatism principle and the asymmetric timeliness of earnings. Journal
of Accounting and Economics, 24, 3-37.
Bergh B., Gårdenberg A., (2009). Varför skiljer sig länder åt när det gäller graden av
konservatism inom redovisning? Kandidatuppsats Uppsala universitet.
Chiang, T-C., Zheng, D., (2010). An empirical analysis of herd behavior in global stock markets.
Journal of Banking & Finance, 34, 1911-1921.
Dietrich , J-R., Muller, K-A., Riedl, E-J., (2006 ). Asymmetric timeliness tests of accounting conservatism. Review of Accounting Studies, 12(1), 95-124.
EG- förordningen, (2002). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Europeiska
gemenskapernas officiella tidning, 243(1).
FAR SRS, (2010). IFRS – Volymen 2010. (7., rev. uppl.). Stockholm: FAR SRS Förlag.
Finansinspektionen, (2006). Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler [online]. Hämtad 25 januari 2012 från
http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/10_Rapporter/2006/Rapport2006_ 2.pdf
Givoly, D., Hayn , C., (2000). The changing time series properties of earnings, cash flows and accruals: has financial reporting become more conservative? Journal of Accounting and
33
Gregoriou, A., Skerratt, L., (2007). Does the Basu model really measure the conservatism of earnings? Working papper: Brunel Business Schoool, United Kingdom.
La Porta, R., Lopez-de-Silanes, F., Shleifer, A.,Vishny, R., (1998). Law and Finance. Journal of
political economy, 106(6), 1113-1155.
Leuz, C., Nanda, D., Wysocki, P-D., (2003). Earnings management and investor protection: an international comparison. Journal of Financial Economics, 69(3), 505-527.
Lönnqvist, R., (2011). Årsredovisning i aktiebolag och koncerner. (5., rev. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Marton, J., Lumsden, M., Lundqvist, P., Pettersson, A.K., Rimmel, G., (2010). IFRS - i teori och
praktik. (2., rev. uppl.). Stockholm: Bonnier utbildning.
Nationalencyklopedin, (2012). Dummyvariabel. Hämtat 16 februari år 2012 från
http://www.ne.se/dummyvariabel
Nobes, C., (2006). The survival of international differences under IFRS: towards a research agenda. Accounting and Business Research, 36(3), 233-245.
Pope, P-F., Walker, M., (1999). International differences in the timeliness, conservatism, and classification of earnings. Journal of Accounting Research, 37, 53-87.
Smith, D., (2006). Redovisningens språk. (3., rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Datastream, (2012). Datastream advance 4,0. Hämtat 31 januari 2012 från databasen Datastream advance.
Thomson Reuters, (2012a). Datastream, find your way to alpha. Hämtad 22 februari 2012 från
http://online.thomsonreuters.com/datastream/
Thomson Reuters, (2012b). Datastream advance, investigate the value of your ideas. Hämtad 22 februari 2012 från
http://thomsonreuters.com/content/financial/pdf/i_and_a/datastream_advance.pdf
Watts, R-L., (2003a). Conservatism in Accounting Part I: Explanations and Implications.
Accounting Horizons, 17, 207-221.
Watts, R-L., (2003b). Conservatism in Accounting Part II: Evidence and research opportunities.
34