5. Diskussion
5.10 Slutsats
Sverige är ett av de länder i Europa som har minst skolidrott på schemat, vilket kan resultera i försämrad hälsa bland våra ungdomar. Undersökningen har visat att många av våra ungdomar har ett oroande matbeteende vilket stämmer väl överens med Janson & Danielsson (2003) synpunkter på att ungdomar slarvar väldigt ofta med sin frukost, vilket ju sägs vara det viktigaste målet på dagen. För att vara koncentrerad så behöver man sin frukost dvs. energi. Men tyvärr så slarvar många unga med sin frukost, de har inte tid eller så hinner de inte med. Men de som brukar slarva med sin frukost brukar också slarva med andra måltider under dagen. Det är naturligt-vis inte heller så lätt för många föräldrar att kunna upptäcka om deras ungdomar visar ett oroande matbeteende, då de kanske inte så ofta är närvarande med sina ungdomar vid frukosten. Ungdomar är piggast på förmiddagarna men det finns även ett fåtal ungdomar som är helt slut före lunch och detta beror på att de ätit för dålig frukost eller inte ätit någon frukost alls. Om maten de åt var nyttig eller ej brukade de inte fundera över.
Kvalitativa studier ger information om tonåringars attityder och inställningar till varför de agerar som de gör. Denna studie visar ungdomars kunskaper och sin attityd till kost och kostvanor. Även om denna information inte representerar alla Sveriges ungdomar, så pekar den på ett mönster som blir allt vanligare bland tonåringar. Många ungdomar är medvetna om tallriksmodellen och att kosten ska varieras, vara fettsnål och innehålla mycket grönsaker. Men trots sina kunskaper tänker de sällan på om maten som de åt var nyttig eller onyttig. Idag prioriterar ungdomar precis som vuxna tid och bekvämlighet. Snabbmat som hamburgare, pommes frites, pizza, kebab, korv med bröd är mat som både kan serveras snabbt och ätas snabbt.
Jag anser att ett av våra stora problem är den kroppsfixering som idag är en självklar del av ungdomskulturen. Den utgör ett stort hot mot ett bra näringsintag och drabbar framförallt våra flickor. Trenden och idealet (?) är att vara smal och detta åstadkommer flickor genom att minska sitt energiintag, som samtidigt minskar näringsinnehållet drastiskt och detta leder naturligtvis till näringsbrist och i sämsta fall till Anorexi. Men alla kan vi hjälpas åt genom att ge mer ”tid” för våra ungdomar, mer resurser till skolan: fler lärare, fler special-lärare, mindre klasser, mer utbildad personal, bättre miljö, i många fall bättre skolmat etc.
Ungdomarna tycker enligt enkäten och mina intervjuer att samhället och inte minst skolan borde ta ett mycket större ansvar än vad de gör. T.ex. skolmaten, som de flesta tycker är fantasilös och smaklös, där finns det mycket mer att önska. Maten i skolan har en stor på- verkan på ungdomars kostvanor. Jag liksom Bremberg (2004) anser att skolan måste vara den som visar vägen och föregår med gott exempel både när det gäller kost och motionsvanor, dvs. mer gymnastik och bättre kostvanor på schemat. För att motivera ungdomar till bra kostvanor skulle skolan kunna ställa upp med att frukt och grönsaker alltid finns tillgängliga. Skolan ska också se till att maten serveras i trevliga lokaler, fria från stress och buller. Skolans caféer ska erbjuda och underlätta hälsosammare alternativ till godis och läsk. Skolmåltiderna bör ordnas i den pedagogiska verksamheten med förstärkt undervisning i hemkunskap och i samverkan med idrott och hälsa. På så sätt ökar man ungdomarnas medvetande i kostfrågor. Syftet är ju att påverka, utveckla och förbättra ungdomars kompe- tens att ”på egen hand” kunna bedöma sin kost och sitt näringsbehov, samtidigt som skolan bör göra allt för att förbättra ungdomarnas kost och hälsovanor. Ungdomars kost och hälsoproblem är långt större än vad vi någonsin kan tro.
Jag anser att skolidrottstimmarna på schemat bör ökas, på så sätt bidrar skolan till bättre hälsa och välmående eftersom hälsan går hand i hand med lärandet. Skolan bör vidare bilda ett s.k. matråd. Matrådets sammansättning bör vara skolledning, skolmåltidspersonal, idrottslärare, pedagoger, föräldrar och naturligtvis även representeras av våra ungdomar. En gång i månaden bör skolan anordna möte med matrådet där det på agendan ska tas upp vilken mat och dryck som är bäst att servera i matsalen. Matrådet borde också ta upp ordningsregler vid skollunchen, kunna påverka miljön och integrering av skolmåltidsverksamheten i under- visningen.
5.11 FORTSATT FORSKNING
Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka om det skulle bli någon positiv förändring angående kost och hälsovanor om det satsades mer pengar på ämnet idrott och hälsa. Skolan bör få de resurser de behöver ifråga om fler lärare, speciellt i ämnena idrott och hälsa. Jag tycker det skulle vara mycket intressant att utöka undersökningen med fler
6. REFERENSFÖRTECKNING
Backman, J. (1999). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bonniers Lexikon (1995). Band 10. Stockholm: Bonniers Lexikon AB.
Bremberg, S. (2004). Elevhälsa. Lund: Studentlitteratur.
Brülde, B. & Tengland, P-A. (2003). Hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.
Christenson, I & Sundling, I-M (2000). Näringslära. Stockholm: Liber AB.
Dahlkwist, M. (1994). Miljö och hälsa. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Danielsson, M. (2003). Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02. (Grundrapport 2003:50). Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.
Dryden, G. & Vos, J. (1994). Inlärningsrevolutionen. Malmö: Brain Books.
Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. En handbok i enkät metodik. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ewels, L. & Simnett, I. (2005). Hälsoarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Holme, J & Solvang, B (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2000). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur.
Janson, A. & Danielsson, P. (2003). Överviktiga barn. Stockholm: Forum.
Johansson, B. & Svender, P. O. (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB.
Johansson, U. (2004). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Kvalitativa Forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahti-Nordström, B. (2004). Muntlig referens. (310 304). (I rapport 13-2004).
Livsmedelsverket (2001). Riktlinjer för skolluncher – Råd, tips och mängdtabeller. Kalmar: Lenanders Tryckeri AB.
Livsmedelsverket (2005). Svenska näringsrekommendationer. Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Uppsala: Livsmedelsverket.
Nilsson, A (2003). Det måste va´ sånt som får en att fundera mera. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nordlund, G (1997). Verkligheten är att många äter för lite. Barn, mat och mjölk. Stockholm: Tryck Media i Stockholm AB.
Olesen, S. G. (2004). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Rasmussen, F. (2004). Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Compass-en studie i sydvästra Stockholm. Stockholm: Samhällsmedian, Stockholms läns landsting och statens folkhälsoinstitut.
Rössner, S. (1996). God mat för klokt folk. Smedjebacken: Smegraf.
Rydqvist, L-G. & Winroth, J. (2002). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. Farsta: Sisu Idrottsböcker AB.
SBU (2002). Fetma – Problem och åtgärder. SBU-rapport nr. 160. Stockholm: SBU.
SBU (2004). Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. SBU- Rapport nr. 173. Stockholm: SBU.
Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2 000:19. Från dubbla spår till elevhälsa-en skola som främjar lust att lära, hälsa och Utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (lpo-94). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Weil, A. (2001). Ät rätt ät gott må bra. Smedjebacken: Fälth & Hässler.
Artikel:
Lindeberg, G. (2000). För mycket godis och chips. Barn och ungdom nr. 5 – Framtidsbarnet.
Elektronisk källa:
7. BILAGOR
7.1 BILAGA 1: ENKÄT
SKRIFTLIG ENKÄT
Jag håller på med en undersökning om kostens påverkan på ungdomar vilket är
ett led i mitt examensarbete på Malmö Högskola. Denna undersökning skall ha
för avsikt att försöka ta reda på varför problem som övervikt, dåliga kostvanor
och minimal motion, ökat så drastiskt hos ungdomar på senare tid. Målet med
undersökningen skall också ligga till grund för oss vuxna genom att lättare
kunna förstå och ta till oss ungdomars problem och att kunna förebygga dessa i
allra möjligaste mån.
Jag vore tacksam om du ville hjälpa mig med undersökningen och ta dig
tid att besvara dessa frågor.
Du behöver inte skriva ditt namn på enkäten, eftersom undersökningen är
anonym.
Om du har några frågor eller vill veta mera, ring mig gärna för mer information.
Tack på förhand för din medverkan.
Undersökningsledare
Hannah Ragneklint
Västansjögatan 7a
777 34 Smedjebacken
Tfn 0240.xxxxxx
ENKÄT
Frågeformulär 1.
1. ÄR DU KILLE ELLER TJEJ?
………
2. ÄTER DU FRUKOST PÅ MORGONEN?………
3.
OM SVARET ÄR JA PÅ FRÅGA 2. VAD ÄTER DU TILL FRUKOST?……….
……….
4. VAD DRICKER DU TILL DIN FRUKOST? JUICE, TE, KAFFE, MJÖLK,MJÖLKCHOKLAD ELLER ANNAN DRYCK?
………
5.
HUR OFTA ÄTER DU MELLANMÅL PÅ FÖRMIDDAGEN? VARJE DAG?………
6. HUR MÅNGA GÅNGER I VECKAN ÄTER DU SKOLLUNCH?
………
7. DE DAGAR DU INTE ÄTER SKOLLUNCH, VAD ÄTER DU DÅ ISTÄLLET?
……….
8. VAD DRICKER DU OFTAST SOM MÅLTIDSDRYCK TILL DIN SKOLLUNCH?……….
9. HUR OFTA ÄTER DU MIDDAG HEMMA? VARJE DAG?
………
10. HUR OFTA ÄTER DU ETT SENT KVÄLLSMÅL?
………
11. HUR OFTA DRICKER DU LÄSK? VARJE DAG? EN GÅNG I VECKAN?ENKÄT
Frågeformulär 2.
12. HUR OFTA ÄTER DU MEJERIPRODUKTER (TEX. FIL, YOGHURT, OST)?
………
13. VAD ÄR TALLRIKSMODELLEN?
………
14. HUR MÅNGA DELAR HAR TALLRIKSMODELLEN?
………
15. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT ÄTA FRÅN ALLA DELAR AV TALLRIKS- MODELLEN?
………
16. HUR OFTA ÄTER DU SNABBMAT?
………
17. HUR OFTA ÄTER DU FRUKT RESPEKTIVE GRÖNSAKER?
………
………
18. VAD MENAS MED BRA KOSTVANOR?
………
………
………
………
19. HUR TYCKER DU ATT MAN SKULLE KUNNA FÖRBÄTTRA UNGDOMARS KOSTVANOR?
………
………
………
………
………
………
………
7.2 BILAGA 2: INTERVJUFRÅGOR
I mina intervjuer har jag bl.a. ställt frågor som:
- Funderar du på om maten som du äter är nyttig eller ej?
- Vad tänker du på när du hör ordet mat eller kost?
- Vad kännetecknar bra mat?
- Vad är bra mat?
- Hur är din frukostsituation hemma? Äter du ensam eller tillsammans med
någon?
- Varför är det så viktigt att äta frukost?
- Berätta om skollunchen, dvs. dina synpunkter på maten, salladsbuffén,
miljön, hur du blir bemött osv.
- Motionerar du?
- Varför tror du att det är så viktigt med motion?
- Vad tänker du främst på när du hör ordet hälsa?
- När?, var?, hur?, hur ofta?, ge exempel.