• No results found

Denna studie understryker vikten av individuella anpassningar i skolan eftersom barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning kan ha mycket skilda behov av stöd. Medan några barn inte behöver särskilt stöd alls, behöver några viss tid i mindre grupp medan andra har behov av undervisning i särskild undervisningsgrupp. Detta gör att en individuell kartläggning för varje barns specifika behov är betydelsefullt för deras skolsituation. Ett barn som inte får rätt anpassning och stöd i skolan har svårare att orka med sin skolsituation och riskerar högre skolfrånvaro. Studien belyser även att föräldrar till barn på högstadiet i högre grad än föräldrar till barn i andra skolstadier upplever att deras barn inte får tillräckligt med stöd och anpassning i skolan samt har en högre grad av frånvaro. Högstadieåren är betydelsefulla år i barnens liv både utvecklingsmässigt och akademiskt (för att möjliggöra fortsatta studier på gymnasiet) och det är därför viktigt att skolsituationen fungerar på ett tillfredsställande vis. Att grundlärarutbildningen från och med i höst innefattar kursmål som förstärker kunskapen om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett steg i rätt riktning. Föräldrars kunskap och beskrivning av deras barns skolsituation utgör en viktig informationskälla som skulle kunna bidra till att utveckla skolan i ovan beskrivna riktning.

25 Avseende fortsatt forskning kan mixed-methods vara ett bärande koncept för att erhålla både en överskådlig bredd men även för att tillföra ett djup och en ökad förståelse för de särskilda behov som kan finnas i studiegruppen, och anpassa skolan därefter. För att i framtiden belysa frågan ur flera perspektiv och ytterligare komplettera bilden av skolsituationen för barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning skulle även en undersökning riktad till lärare, samt till barnen själva vara intressant att genomföra. Oavsett metod och riktning är fortsatt framtida forskning folkhälsovetenskapligt relevant för att minska risken för utanförskap och ojämlikhet i hälsa för dessa barn.

26

6 REFERENSER

Allik, H., Larsson, J-O. & Smedje, H. (2006). Health-related quality of life in parents of school-age children with Asperger syndrome or high-functioning autism. Health Qual Life Outcomes 4 (1). https://doi.org/10.1186/1477-7525-4-1

Autism- och Aspergerförbundet. (2020a). Autism i DSM-5. Hämtad 11 november, 2020, från https://www.autism.se/autism_i_dsm5

Autism- och Aspergerförbundet. (2020b). Medlemsundersökning om skolan 2020 – uppdaterad rapport. Hämtad 5 maj, 2021, från

https://autism.se/rfa/uploads/Skolenk%C3%A4t%202020%20slutversion.pdf

Autism- och Aspergerförbundet. (2018). Rapport Medlemsundersökning om skolgången.

Hämtad 11 november, 2020, från

https://www.autism.se/rfa/uploads/nedladningsbara%20filer/skolenkat_autismforbundet_2 018.pdf

Autism- och Aspergerförbundet. (2019). Autism- och Aspergerförbundets skolplattform.

Hämtad 11 november, 2020,

från https://www.autism.se/rfa/uploads/skolplattform2019webb.pdf

Autismspektrumtillstånd – AST. E Holmér (Red.), 1177 Vårdguiden. (2020, 12 februari).

Hämtad 10 november, 2020, från https://www.1177.se/Varmland/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/autism/

Andersson, L. (2020). Schooling for Pupils with Autism Spectrum Disorder: Parents’

Perspectives. J Autism Dev Disord, 50, 4356–4366. https://doi.org/10.1007/s10803-020-04496-2

Beckman, L., Jansson, S., von Kobyletzki, L. (2016). Associations between

neurodevelopmental disorders and factors related to school, health, and social interaction in schoolchildren: Results from a Swedish population-based survey. Disability and Health Journal, 9 (4), 663-672. https://doi.org/10.1016/j.dhjo.2016.05.002

Black, M-H., Mahdi, S., Milbourn, B., Thompson, C., D’Angelo, A., Ström, E., Falkmer, M., Falkmer, T., Lerner, M., Halladay, A., Gerber, A., Esposito, C., Girdler, S. & Bölte, S.

(2019). Perspectives of Key Stakeholders on Employment of Autistic Adultsacross the United States, Australia, and Sweden. Autism research, 12, 1648-1662. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1002/aur.2167

Blair, M., Stewart-Brown, S., Hjelm, A. & Bremberg, S. (2013). Barnhälsovetenskap.

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3:e uppl.). Liber.

Carlberg, L. & Granlund, M. (2018). Achievement and participation in schools for young adolescents with self-reported neuropsychiatric disabilities: A cross-sectional study from

27 the southern part of Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 47 (2), 199–206.

https://doi.org/10.1177/1403494818788415

Falk, N.H., Norris, K. & Quinn, M.G. (2014). The Factors Predicting Stress, Anxiety and Depression in the Parents of Children with Autism. J Autism Dev Disord, 44, 3185–

3203. https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1007/s10803-014-2189-4

Ds U2020/00176/UH. Ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad i lärarutbildningarna. Utbildningsdepartementet. Hämtad 2 maj, 2021, från https://www.regeringen.se/4a7399/contentassets/de59964617c042f9a6f7c83508bdb1c2/ok

ad-kompetens-om-neuropsykiatriska-svarigheter-och-sex-och-samlevnad-i-lararutbildningarna

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018: Grundrapport (Artikelnummer:18065). Folkhälsomyndigheten.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b4972 8/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden. Hämtad 19 november, 2020 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/

Fägerblad, H. (2011). Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium. Hämtad 27 november, 2020,

från https://www.autism.se/RFA/uploads/dalarna/aspergers-syndrom-i-grundskola-och-gymnasium.pdf

Leifler, E., Carpelan, G., Zakrevska, A., Bölte, S. & Jonsson, U. (2020). Does the learning environment ‘make the grade’? A systematic review of accommodations for children on the autism spectrum in mainstream school. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 1–16. Advance online publication.

https://doi.org/10.1080/11038128.2020.1832145

Rai, D., Heuvelman, H., Dalman, C., Culpin, I., Lundberg, M., Carpenter, P., &

Magnusson, C. (2018). Association Between Autism Spectrum Disorders With or Without Intellectual Disability and Depression in Young Adulthood. JAMA network open, 1(4), https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2018.1465

Sim, A., Vaz, S., Cordier, R., Joosten, A., Parsons, D., Smith, C. & Falkmer, T. (2018).

Factors associated with stress in families of children with autism spectrum disorder. Developmental Neurorehabilitation, 21 (3),

155-165. https://doi.org/10.1080/17518423.2017.1326185

SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialdepartementet.

Hämtad 19 november, 2020, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-28

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387

SFS 1993:100/2021:245. Högskoleförordningen. Utbildningsdepartementet. Hämtad 2 maj, 2021, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

Skolinspektionen. (2012). ”Inte enligt mallen”, Om skolsituationen för elever i

grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd. (Rapport 2012:11). Stockholm:

Skolinspektionen.

https://www.spsm.se/globalassets/studiepaket-stodmaterial- delwebbar/studiepaket-npf/inte-enligt-mallen-om-skolsituationen-for-elever-i-grundskolan-med-diagnos-inom-autismspektrumtillstand-paskolinspektionens-webbplats.pdf

Skolverket. (2018). Den lönsamma vägen tillbaka; Ett socialt investeringsperspektiv på placerade barn och unga. Hämtad 11 november, 2020,

från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d462/1553968029585/

Bilaga%203%20Socialt%20investeringsperspektiv.pdf?fbclid=IwAR0qdx91P7Bc9EKw31 z0fX76nMdioWHBMkPPg8bv_6lzDDRk2TRWbbnXEdc

Skolverket. (2020). Undantagsbestämmelsen vid betygssättning. Hämtad 11 november, 2020, från

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/undantagsbestammelsen-vid-betygssattning

Socialstyrelsen. (2020a). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Systematisk förteckning Svensk version 2020 Del 1 (3) A–

G. ISBN 978-91-7555-512-6 https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-2-6570.pdf

Ten Hoopen, L.W., de Nijs, P.F.A., Duvekot, J., Greaves Lord, K., Hillegers, M H-J., Brouwer, W B-F. & Haakkart van Roijen, L. (2020). Children with an Autism Spectrum Disorder and Their Caregivers: Capturing Health-Related and Care-Related Quality of Life. J Autism Dev Disord 50, (1), 263–277. https://doi.org/10.1007/s10803-019-04249-w Thoren, A., Quennerstedt, M. & Maivorsdotter, N. (2020). What physical education

becomes when pupils with neurodevelopmental disorders are integrated: a transactional understanding. Physical Education and Sport Pedagogy,

https://doi: 10.1080/17408989.2020.1834525

Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Studentlitteratur.

Unicef Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef Sverige.

United nations. (2020). The Sustainable Development

Agenda. Hämtad 5 november, 2020, från https://www.un.org/sustainabledevelopment/deve lopment-agenda/

29 van Kessel, R., Walsh, S., Ruigrok, A.N.V., Holt, R., Yliherva, A., Kärnä, E., Moilanen, I., Hjörne, E., Johansson, S-T., Schendel, D., Pedersen, L., Jörgensen, M., Brayne, C., Baron-Cohen, S. & Roman-Urrestarazu, A. (2019). Autism and the right to education in the EU: policy mapping and scoping review of Nordic countries Denmark, Finland, and Sweden. Molecular Autism, 10, 44. https://doi.org/10.1186/s13229-019-0290-4

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

World Health Organization. (2020). Autism spectrum disorders. Hämtad 12 november, 2020, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/autism-spectrum-disorders

30

Bilaga 1 - Intervjufrågor anonym webbundersökning

Related documents