I min undersökning har jag tyckt mig se ett samband mellan vilken presentation man lyssnat på och hur intressant och underhållande man tyckte att den var. Detsamma gäller för frågorna om uppmärksamhet och vidare lyssning. Det går att se en tendens att personer som lyssnat på en presentation med ljud, i större utsträckning än personer som lyssnat på en presentation utan ljud, tycker att den är intressant, underhållande, trolig att fånga ens uppmärksamhet och vilja till att lyssna vidare.
Journalisterna Björn Häger och Erik Fichtelius har skrivit om hur man kan använda sig av olika slags ljudliga illustrationer för att göra radion mer levande i form av t ex scener och musik. I min undersökning har jag använt mig av just dessa metoder i ett försök att göra formen på
presentationerna mer tilltalande för sin publik. Utifrån det resultat jag fått fram tycker jag mig se att dessa metoder hjälper till att förbättra framställningar i radio. Liksom i Ib Poulsens
41 undersökning om förståelse i radio, tycker jag mig kunna se att genom att ändra formen på en presentation, t ex med hjälp av ljudliga inslag, så kan man tilltala fler i sin publik. I Ib Poulsens fall handlade det om att förstå nyheterna i radio, medan det i mitt fall handlade om att göra det mer attraktivt för lyssnaren där presentationer med ljudliga illustrationer visade sig ge just den effekten både hos vana och mindre vana radiolyssnare.
Den enda fråga där jag inte kunde se något direkt samband var den om längden på presentationen. Där skiljde sig svaren rätt rejält beroende på vilka presentation man hade lyssnat på. Inom retoriken brukar man säga att en bra framställning ska kännas kort, vilket jag inte kan se något tydligt tendens till i min undersökning, då jag inte kunde urskilja något samband.
Även om det är relativt få i min undersökning, tycker jag att man kan, utifrån de resultat jag fått fram, visa på att en presentation med ljudliga illustrationer skulle uppskattas av flest personer inom P3:s yngre målgrupp, och också att det skulle kunna locka till vidare lyssning i större utsträckning.
42
10 Diskussion
Mitt mål med min forskning var att använda mina kunskaper inom radioproduktion, och med hjälp av olika metoder försöka utnyttja radiomediets egenskaper för att på så vis göra
radioinnehållet mer tilltalande för publiken. Genom att illustrera det som sas i presentationer, som var hämtade från Sveriges Radios program P3 Populär, med ljudillustrationer, kunde jag tillämpa de metoder och kunskaper jag tillskansat mig som studerande av radioproduktion. Ytterligare en del i min forskning var att testa hur dessa presentationer uppfattades av en publik. Därför genomförde jag en kvantitativ studie i form av en enkät för att få reda på vilken presentation som skulle uppskattas mest inom P3:s yngre målgrupp.
Det resultat jag fick fram visade på att personer som lyssnat på en presentation innehållande ljudillustrationer, i större utsträckning än de som lyssnat på en presentation utan, tyckte att den var intressant, underhållande, trolig att fånga deras uppmärksamhet och vilja att lyssna vidare. Jag blev rätt förvånad över de resultat jag fått fram. Även fast tidigare forskning, och
radiojournalistiska knep, talar för de metoder jag använt som sätt att levandegöra innehållet i radio så trodde jag inte att det skulle bli så stor skillnad. Det bör understrykas att varje grupp bara fick lyssna på en presentation. De kunde alltså inte jämföra presentationerna sinsemellan. De visste heller inte om att det fanns någon annan version på presentationen. Något annat som är viktigt att ha i åtanke är att det enda som skiljde presentationerna åt var ljudillustrationerna i form av scener och musik, och också längden. Det var bland annat detta som gjorde att jag inte trodde att det skulle bli så stor skillnad då deltagarna inte hade något att jämföra med, och att det bara var ljudillustrationerna som skiljde presentationerna åt. Men trots detta så går det alltså att se en tendens som visar på att en presentation med ljudillustrationer får ett bättre betyg än en presentation utan ljudillustrationer.
Det bör påpekas att det här resultatet bara rör radiopresentationer som görs i ett
populärkulturellt program som P3 Populär. Det går alltså inte att svara på om presentationer i andra typer av program i andra radiokanaler/radiostationer med en annan målgrupp skulle få ett liknande resultat. Om man tar en radiokanal som Sveriges Radio P1 t ex, som beskrivs som den talande kanalen (Sveriges Radio, 2012), hade det kanske inte alls fungerat att ha en person
43 presenterad på det sätt som jag gjort i min gestaltning. Det går heller inte att säga om ett helt program i P3 som lät på det här sättet hade blivit mer uppskattat av sin publik. Detta öppnar upp för fler frågor och förslag på vidare forskning. För att ta P1 som exempel. Trots att P1 beskrivs som en talande kanal så återstår ändå frågan om användandet av ljudillustrationer skulle kunna tilltala sin publik även där, och vilka slags ljudillustrationer hade då kunnat fungera i en sådan kanal? Detsamma gäller för P3 som säger sig vilja experimentera och utveckla dialogen med sina lyssnare (Sveriges Radio, 2012). Hade det i P3 kunnat göras ett helt program som lät ungefär som dessa presentationer?
Man kan också ifrågasätta val av metod. Nu gjorde jag en enkätundersökning med fasta
svarsalternativ. Kanske hade man kunnat göra en liknande undersökning fast istället använda sig av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse hur lyssnarna tänker kring
ljudillustrationer. Det hade kanske gett ytterligare kunskaper om hur man kan göra innehållet i radio mer tilltalande för sin publik.
Något annat man kan ifrågasätta är valet av frågor i enkäten. Är verkligen frågorna de bästa för att få svar på vilken presentation som skulle uppskattas av flest inom målgruppen? Nu har jag formulerat frågor utifrån AIDA-modellen, vilket gör att frågorna inte rör själva
ljudillustrationerna som sådana, utan istället handlar om intresse, uppmärksamhet, bibehållet intresse, och övertygelse. Jag har därför bara mätt vad deltagarna har tyckt om dessa olika faktorer, och inte vad de tyckte om ljudillustrationerna i sig. Det som talar för att de frågor jag har ställt har varit relevanta är att jag har kunnat se ett samband vilken presentation man lyssnat på och hur man sen har svarat, där svaren mycket/ganska förekom oftare i grupperna som lyssnat på en presentation med ljud. Det bör dock understrykas, som tidigare nämnts, att alla samband är tolkade samband. Jag kan visa på att det finns ett samband, men jag kan inte visa på att det är just ljudillustrationerna som gör att grupperna svarar som de gör. Jag kan bara tolka, utifrån det resultat jag har, att ljudillustrationer spelar roll för hur intressant, och
underhållande man tyckte att presentationen var. Detsamma gäller för frågorna om
uppmärksamhet och vilja till att lyssna vidare. Detta kan jag göra för att det enda som skiljde presentationerna åt var just ljudillustrationerna. Därför drar jag slutsatsen att en presentation
44 med ljud skulle vara mer uppskattad i just den här målgruppen som jag undersökt, och även att en presentation med ljud hade kunnat locka till vidare lyssning i större uträckning.
Jag tror att en sådan här undersökning som jag har gjort kan ha betydelse för hur en radiokanal som P3 tänker kring hur de väljer att utforma sina presentationer, men även program. Medierna måste använda sig av retoriska hjälpmedel för att väcka en nyfikenhet hos publiken och få dem att stanna kvar (Mral, 2008). Att använda sig utav t ex scener, musik och ljudinslag, metoder som journalisterna Björn Häger och Erik Fichtelius beskrivit som sätt att levangöra radio (Häger, 2009; Fichtelius 2008), kan vara en väg att gå för att skapa just den här nyfikenheten hos
publiken. Ib Poulsen visade att det var viktigt att komma bort från den monotona och slentrianmässiga framställningen i radio för att öka begripligheten i nyhetssändningar, något som bland annat löstes genom att använda ljudillustrationer, musik och miljöljud (Hanson, 2001). Detta borde alltså kunna gälla även i andra sammanhang i radio, något som min undersökning har visat men då inte med fokus att göra innehållet i radio mer begripligt utan mer attraktivt. Om fler liknande studier görs, som visar på samma resultat, kan det kanske bidra till att radioproducenter blir mer medvetna kring ljudillustrationer som ett redskap för att levandegöra innehållet i radio, och på så vis göra radioinnehållet mer tilltalande för sin publik.
45
11 Källförteckning
Tryckta källor
Botwid, T. (1992). Släpp fram ljudet i radion. I P. R. Meyer (Red.), Ljudkonst: en bok om radion
som skapande medium (s 120-121) Stockholm: Poprius.
Carlsson, A. & Koppfeldt, T. (2003). Medieboken. Bild och retorik i media. Malmö: Liber ekonomi. Clausen, V. (1992). Viggo Clausen. I P. R. Meyer (Red.), Ljudkonst: en bok om radion som
skapande medium (s 41-45) Stockholm: Poprius.
Ekström, M. & Larsson, L. (2000). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Fichtelius, E. (2008). Nyhetsjournalistik: tio gyllene regler: version 2.0. Stockholm: UR.
Hanson, H. (2001). Talspråkslära för journalister och andra. Lund: Studentlitteratur. Hultåker, Ö. & Trost, J. (2007). Enkätboken - Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. Häger, B. (2009). Reporter: en grundbok i journalistik. Stockholm: Nordstedt.
Johansson, B. (2008). Surveyundersökningar. I M. Ekström, L. Larsson (Red.), Metoder i
kommunikationsvetenskap (s 78-109) Lund: Studentlitteratur.
Kylén, J.-A. (1994). Fråga rätt: vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning. Stockholm: Kylén.
Lavröd, M. & Pettersson, Å. (1996). Medieboken. Ljud. Malmö: Liber-Hermod
Meyer, P. R. (red.) (1992). Ljudkonst: en bok om radion som skapande medium. Stockholm: Proprius.
Mral, B. (2008). Retorikanalys av medietexter. I M. Ekström (Red.), Mediernas språk (s 61-88) Malmö: Liber AB.
Munck, J. (2006). Radioreklamboken: från idé till ljudproduktion. Lund: Studentlitteratur. Elektroniska källor
Sveriges Radio, Om P3, hämtad den 2012-05-04 från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3634&artikel=3625179 Sveriges Radio, Om P1, hämtad den 2012-05-08
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3632&artikel=3621366 Sveriges Radio, Om P3 Populär, hämtad den 2012-02-15 från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2785&artikel=1151702 Wikipedia, Sveriges Radio P3, hämtad den 2012-04-26 från
46
12 Bilagor
Bilaga 1 – Transkribering av presentationerna Bilaga 2 – Enkäten
Bilaga 3 – Om de olika grupperna, och resultat för radiovanor Bilaga 4 – Resultatet från förtestet
Bilaga 1
Transkribering av presentation utan ljud (Robert Gustafsson)
Presentatören: Robert Gustafsson är en av Sveriges mest välkände komiker och skådespelare. Han har bland annat varit med i TV-program som ”NileCity”, ”Percy tårar” och ”Parlamentet”. 2004 hjälpte han till att skriva och spela i Killinggängets film ”Fyra nyanser av brunt” och fick då även ta emot en guldbagge för bästa huvudroll. 2006 blev han utsedd till världens roligaste man av TV-programmet ”Folktoppen”. Just nu är han aktuell med musikalkomedin ”Rivierans
guldgossar” samt TV-programmet ”Hjälp” som börjar igen i vår. Programledare: Robert Gustafsson välkommen hit.
Robert Gustafsson: Nämen tackar så mycket.
Transkribering av presentation med ljud (Robert Gustafsson)
/Klipp från ”Roast på Berns”. Applåder och publikljud hörs. Erik Hag börjar prata.
Erik Hag: Nu har det blivit dags att lämna ordet till kvällens huvudperson, han är kunglig hovleverantör av pruttljud och dagisskämt här är han, köpmannen från Venedig - Robert Gustafsson.
/Vinjettmusiken från ”NileCity” drar igång och ligger i bakgrunden resten av presentationen.
Presentatören: Robert Gustafsson är en av Sveriges mest välkände komiker och skådespelare. Han har bland annat varit med i TV-program som ”NileCity”, ”Percy tårar” och ”Parlamentet”.
/Klipp från ”NileCity” och Robert Gustafssons karaktär ”Weiron”.
Weiron: Jaa, godmorgon, godmorgon, godmorgon. NileCity 105,6 Weiron i Ottan, vem är det jag tjötar med?
Presentatören: 2004 hjälpte han till att skriva och spela i Killinggängets film ”Fyra nyanser av brunt” och fick då även ta emot en guldbagge för bästa huvudroll
/En dialog från filmen ”Fyra nyanser av brunt” spelas upp där Robert Gustafsson spelar rollen som Johan och Anna Ulrica Ericsson rollen som Helen.
Johan: Jag har en fisk Helen:Hm
Johan: I hyllan
Helen: När jag tar bort den fisken så bakom den finns en lucka, när jag tar bort den luckan och sticker in hela armen.
Helen: En lucka med porr. Johan: Ja, massor med porr
Presentatören: 2006 blev han utsedd till världens roligaste man av TV-programmet
”Folktoppen”. Just nu är han aktuell med musikalkomedin ”Rivierans guldgossar” samt TV-programmet ”Hjälp” som börjar igen i vår.
/Klipp från TV-programet ”Folktoppen”, där Robert är utklädd till karaktären Greger från NileCity.
Greger: Det brinner, det brinner i mitt hjärta, haha. Ingen panik, ingen panik, nej nej nej. Vi, vi ska bara göra en liten brandövning här förstår ni.
Presentatören: Just nu är han aktuell med musikalkomedin ”Rivierans guldgossar” samt TV-programmet ”Hjälp” som börjar igen i vår.
/Vinjettmusiken från NileCity tar slut.
Programledare: Robert Gustafsson välkommen hit. Robert Gustafsson: Nämen tackar så mycket.
Transkribering av presentation utan ljud (Robyn)
Presentatören: I Stockholm 1979 föddes Robyn Carlsson. När hon var liten följde hon med sina föräldrars teatersällskap på turné i Europa så redan från början kändes det rätt självklart att hon skulle stå på scen. Hon var bara elva när hon skrev sin första låt, och fem år senare slog hon igenom med hiten ”Do You Really Want Me”. Hennes första skiva, ”Robyn Is Here”, sålde i nästan två miljoner exemplar, och några år efter debuten lanserades hon även i USA. Sen dess har hon gjort en rad hits bland andra ”Show Me Love”, ”Be Mine”, och ”With Every Heartbeat”. Robyn har även startat sitt eget skivbolag, turnerat med Madonna, gästat David Letterman, och utsetts till decenniets stilikon på Elle-galan. I år är hon inte bara aktuell med singlarna ”Fembot” och ”Dancing On My Own”, hon kommer även släppa hela tre album. Det första heter ”Body Talk Part One” och kommer om två veckor.
Programledaren: Välkommen hit Robyn! Robyn: Tack!
Programledaren: Hur har din morgon varit än så länge?
Transkribering av presentation med ljud (Robyn)
/Musik från Robyns låt ”Show Me Love”. Den fortsätter spela i bakgrunden när presentatören börjar prata.
Presentatören: I Stockholm 1979 föddes Robyn Carlsson. När hon var liten följde hon med sina föräldrars teatersällskap på turné i Europa så redan från början kändes det rätt självklart att hon skulle stå på scen.
/Klipp från SVT:s program ”Lilla sportspegelns” 10års jubileum. Applåder hörs i bakgrunden när Christer Ulfbåge säger ”Vem är det egentligen som sjunger signaturmelodin till Lilla
Presentatören: Hon var bara elva när hon skrev sin första låt, och fem år senare slog hon igenom med hiten ”Do You Really Want Me”.
/Robyns låt ”Do You Really Want Me” spelas upp, och fortsätter i bakgrunden när presentatören kommer tillbaka.
Presentatören: Hennes första skiva, ”Robyn Is Here”, sålde i nästan två miljoner exemplar, och några år efter debuten lanserades hon även i USA.
/Applåder hörs, och David Letterman säger ”Next guest is a popular singer from Sweden, oh what that explains it”. Sen spelas Robyns låt “Be Mine” upp, som hörs I bakgrunden när presentatören kommer tillbaka.
Presentatören: Sen dess har hon gjort en rad hits bland andra ”Show Me Love”, ”Be Mine”, och ”With Every Heartbeat”. Robyn har även startat sitt eget skivbolag, turnerat med Madonna, gästat David Letterman, och utsetts till decenniets stilikon på Elle-galan.
/Robyns låt ”Dancing On My Own” spelas upp i bakgrunden.
Presentatören: I år är hon inte bara aktuell med singlarna ”Fembot” och ”Dancing On My Own”, hon kommer även släppa hela tre album. Det första heter ”Body Talk Part One” och kommer om två veckor.
Programledaren: Välkommen hit Robyn! Robyn: Tack!
Bilaga 2
Enkäten
Hur intressant tyckte du innehållet i presentationen var?
Mycket intressant
Ganska intressant
Inte särskilt intressant
Inte alls intressant
Hur underhållande tyckte du presentationen var?
Mycket underhållande
Ganska underhållande
Inte särskilt underhållande
Inte alls underhållande
Vad tyckte du om längden på presentationen?
Kunde varit kortare
Kunde varit längre
Varken för lång eller kort
Hur troligt är det att den här presentationen hade fångat din uppmärksamhet om du hört den på radio?
Mycket troligt
Ganska troligt
Inte särskilt troligt
Hur lockad blev du till att fortsätta lyssna på intervjun efter att ha hört den här presentationen?
Mycket lockad
Ganska lockad
Inte särskilt lockad
Inte alls lockad
Vilket år är du född? _______
Hur ofta lyssnar du på radio? (webbradio och podcast inkluderat)
Dagligen 5-6ggr/v 3-4ggr/v 1-2ggr/v Mer sällan Aldrig
Vilken radiokanal lyssnar du helst på? (webbradio och podcast inkluderat)
Välj högst tre alternativ
P1 Rix FM
P2 Mix Megapol
P3 Annan
Bilaga 3
Fördelning i ålder och antal i grupperna samt tid för testet
Robert. G med ljud Robert. G utan ljud Robyn med ljud Robyn utan ljud
Personer Födda Tid 21 1993 09.30 18 1995 08.00 27 1994 10.30 25 1995 08.40
Radiovanor, hur ofta de svarande uppger att de lyssnar på radio
Antal personer Procent
Dagligen 5-6 ggr/v 3-4 ggr/v 1-2 ggr/v Mer sällan Aldrig 24 8 27 15 13 3 27 9 30 17 14 3 Antal svar Summa procent 90 100
Bilaga 4
Resultat för förtestet (Presentationen av Robert.G utan och med ljud)
I förtestet deltog totalt tio personer, det är alltså fem personer i gruppen utan ljud, och fem personer i gruppen med ljud.
Diagram 2. Resultat för fråga 1 ”Hur intressant tyckte du innehållet i presentationen var?” (i antal personer) (N med ljud = 5) (N utan ljud = 5)
Diagram 3. Resultat för fråga 2 ”Hur underhållande tyckte du presentationen var?” (i antal personer) (N med ljud = 5) (N utan ljud = 5)
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5
Mycket Intressant Ganska intressant Inte särskilt intressant
Utan ljud Med ljud 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 Mycket underhållande Ganska underhållande Inte särskilt underhållande Inte alls underhållande Utan ljud Med ljud
Diagram 4. Resultat för fråga 3 ”Vad tyckte du om längden på presentationen?” (i antal personer) (N med ljud = 5) (N utan ljud = 5)
Tabell 15. Resultat för fråga 4 ”I vilken grad instämmer du i det här påståendet: Om jag hade hört den här presentationen på radio hade den fångat min uppmärksamhet” (i antal personer) (N med ljud = 5) (N utan ljud = 5)
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer lite Instämmer inte alls Utan ljud Med ljud 2 3 2 1 1 1
Tabell 16. Resultat för fråga 5 ”Blev du lockad att fortsätta lyssna på intervjun efter att ha hört den här presentationen?” (i antal personer) (N med ljud = 5) (N utan ljud = 5)
Ja Nej Utan ljud Med ljud 4 5 1 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5
Kunde varit längre Varken för lång eller kort
Utan ljud Med ljud
Motivering för svar JA i gruppen som lyssnade på presentationen av Robert Gustafsson utan ljud:
”Jag gillar själv Robert Gustafsson, och tyckte absolut att det hade varit intressant att lyssna vidare”
”Jag blev nog mest lockad att lyssna vidare pga att det var Robert. G och inte för att introt sålde mig”
”Precis när jag kände att det började bli intressant slutade den och det kom nya röster” ”Jag skulle fortfarande gett intervjun en chans. Den nämner dock ingeting extra som annars kanske skulle fångat min uppmärksamget. Den kunde kanske försökt hinta om något som man inte visste eller ngt intressant som dyker upp i intervjun”
Motivering för svar NEJ i gruppen som lyssnade på presentationen av Robert Gustafsson utan ljud:
”Det var bara en radda med fakta och saker intervjupersonen gjort i yrkeslivet. Mer privat, mer personligt hade fångat mitt intresse”
Motivering för svar JA i gruppen som lyssnade på presentationen av Robert Gustafsson med ljud:
”Var kul med de olika klippen och gav en mersmak”
”Jag tyckte att presentationen var bra och jag blev sugen på att lyssna vidare, dock vet jag inte om det beror på själva presentationen eller gästen”
”Tycker om Robert Gustafsson därför skulle jag nog lyssnat vidare”
”Det var klippen som lockade mig till att lyssna. Presentatören var lite för monoton vilket gjorde att jag inte fastnade”
”Anledningen till att velat fortsätta lyssna är för att jag tycker Robert Gustafsson är intressant, själva presentationen gjorde varken till eller rån förutom att klippen fick mig att fnissa”
Gruppen som lyssnade på Robert Gustafsson utan ljud var födda: 1989, 1988, 1989, 1986 (ett
bortfall)
Gruppen som lyssnade på Robert Gustafsson med ljud var födda: 1987, 1991, 1983, 1991,
1991
Tabell 17. Resultat för hur ofta de lyssnade på radio (i antal personer)
Dagligen 3-4 ggr/veckan
6 3
Antal svar 9
Kommentar: Ett bortfall på den här frågan.
Tabell 18. Resultat för vilken radiokanal de lyssnade helst på (i antal personer)
P1 P2 P3 P4 Rix FM Mix Megapol Annan 2 1 7 1 2 4
Kommentar: Totalt har 9 personer svarar på den här frågan där de fick välja 1-3 alternativ. Ett bortfall på den här frågan.
Bilaga 5
Gestaltning
Presentationerna av Robyn och Robert Gustafsson, med- och utan ljudillustrationer, finns att