• No results found

6. Slutsats och diskussion

6.1 Slutsats

Både forskning och pedagogerna i vår studie menar att genus är ett pågående förändringsarbete. Mycket av arbetet för att komma bort från de traditionella

31

könsmönstren/könsrollerna handlar alltså om hur pedagoger bemöter barn utifrån kön i olika situationer, eftersom det är där överförandet av pedagogernas föreställningar om de olika könen sker. För att kunna arbeta vidare mot en mer jämställd förskola utan lika tydliga könsroller krävs det att pedagoger blir mer medvetna om hur de bemöter, exempelvis pratar med, barn i olika situationer samt bli medvetna om vilka föreställningar de har om könen. Pedagogerna i studien verkar inte riktigt vara redo för användandet av begreppet hen av olika anledningar. För att genus-och jämställdhetsarbetet ska gå framåt kanske det krävs att Sverige inför ett tredje juridiskt kön, samt en ny läroplan.

Genom vår studie märkte vi att pedagoger - i alla fall de som deltog i vår fokusgrupp - verkar trots allt ganska medvetna om deras föreställningar om könsroller, hur könsroller skapas samt hur pedagogerna ska arbeta för att få en mer jämställd förskola. Några förslag till vidare forskning är att intervjua pedagoger om hur de upplever att de bemöter barnen, och sedan observera eller filma pedagogernas bemötande i verksamheten och därefter titta på materialet och reflektera tillsammans med pedagogerna. Ett annat förslag är att göra en liknande studie som denna, men att då intervjua både föräldrar och pedagoger i fokusgrupper. Den här studien har gett oss en tydligare inblick i forskningen om genus och könsroller, och det är något som vi kommer att arbeta med och försöka utveckla vidare i vår framtida yrkesroll.

Avslutningsvis vill vi ge ett exempel, som vi hittat i social media (Bingokul, 2013), som vi tycker visar att barn inte alltid kategoriserar samt är öppna för många olika sätt att vara:

-

Är du en pojke eller flicka?

-

Vet inte

-

Vad heter du då?

-

Måns

32

Referenser

Bingokul. 2013. [Twitter post]. (2013) Hämtad från:

https://twitter.com/bingokul/status/354895725034864640 2015-06-09

Butler, Judith (2007) Genustrubbel – Feminism och identitetens subversion, Göteborg: Daidalos

Dalén, Karl. (2012). Andra barnboken med ”hen” på väg. Dagens Nyheter, 21 Februari. Tillgänglig: http://www.dn.se/dnbok/andra-barnboken-med-hen-pa-vag/

Hämtad: 2015-05-22

Davies, Bronwyn (2003) Hur flickor och pojkar gör kön, Stockholm: Liber

Dolk, Klara (2011) Genuspedagogiskt trubbel. Från en kompensatorisk till en komplicerande och normkritisk genuspedagogik & Olikhet, aktivism och kritiskt tänkande i förskolan. Nedslag i Australien och Sverige. I: Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.), En rosa pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar, Stockholm: Liber, s. 48-59 & s. 60-77

Dolk, Klara (2013) Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan, Stockholm: Ordfront förlag

Eidevald, Christian (2009) Det finns inga tjejbestämmare – att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek.

Tillgänglig: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2015-04-28

Eidevald, Christian & Lenz Taguchi, Hillevi (2011) Genuspedagogik och förskolan som jämställdhetspolitisk arena. I: Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.), En rosa pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar, Stockholm: Liber, s. 19-31

33

Hellman, Anette (2003) Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv, Stockholm: Liber

Lagerwall, Katarina. (2012). Kritiker: ”Hen gör barn förvirrade”. Dagens Nyheter, 14 Februari. Tillgänglig: http://www.dn.se/nyheter/sverige/kritiker-hen-gor-barn-forvirrade/ Hämtad: 2015-05-22

Lenz Taguchi, Hillevi (2011) Jämställdhetspedagogiska trender och en introduktion till en rosa pedagogik. I: Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.), En rosa pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar, Stockholm: Liber, s. 171-191

Nationalencyklopedin [NE]. (2015) Genus. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genus Hämtad: 2015-05-05

Nationalencyklopedin [NE]. (2015) Hen. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hen Hämtad: 2015-05-22

Nationalencyklopedin [NE]. (2015) Norm. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norm Hämtad: 2015-05-05

Odelfors, Birgitta (1998) Förskolan i ett könsperspektiv att göra sig hörd och sedd, Lund: Studentlitteratur

Pavlica, Adrianna. (2012). Så började debatten om hen. Göteborgsposten, 29 Februari. Tillgänglig: http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.874481-sa-borjade-debatten-om-hen Hämtad: 2015-05-22

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter [RFSL]. (2015) Juridiskt kön . Tillgänglig: Hämtad: http://www.rfsl.se/?p=410 2015-05-22

Skolverket (1998 rev. 2010) Läroplan för förskolan, Stockholm: Edita

34

och genus i förskolans pedagogiska arbete, Stockholm: Elanders Gotab AB

Fredén, Jonas. (2014). Fler partier vill ha tredje kön. Sveriges radio, 31 Juli. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspxprogramid=83&grupp=11079&artikel=5926801 Hämtad: 2015-05-22

Tallberg Broman, Ingrid (2002) Pedagogiskt arbete och kön – med historiska och nutida exempel, Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2011) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad: 2015-06-09

Wedin, Eva-Karin (2011) Jämställdhetsarbete i förskola och skola, Stockholm: Norstedts Juridik

Wibeck, Victoria (2010) Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, Lund: Studentlitteratur

Öhrn, Elisabet (2002) Könsmönster i förändring – en kunskapsöversikt om unga i skolan, Kalmar: Lenanders Tryckeri AB

35

Bilaga

Hej!

Vi heter Clara och Caroline och vi studerar tredje året av förskollärarutbildningen på Malmö högskola. Vi arbetar just nu med vårt examensarbete som handlar om genus, normer och föreställningar om traditionella könsmönster som pedagoger har.

Vi letar efter ER som vill vara med och diskutera och dela med er vad NI tycker och tänker inom ämnet – det finns inget rätt och fel – i en fokusgrupp med oss.

En fokusgrupp är en diskussionsgrupp med deltagare, i detta fallet pedagoger, där allt deltagande är frivilligt och helt anonymt. Vi kommer att använda oss av ljudinspelning och föra fältanteckningar som kommer användas när vi skriver över materialet till själva arbetet. Materialet kommer endast användas i vårt examensarbete och läsas av vår handledare, examinator och kursare, samt eventuell publicering för framtida elevers hjälp och inspiration.

Tanken är att vi träffas på förskolan någon gång under vecka 17, en kväll eller under arbetstid (exempelvis 30 minuter av arbetslagens planeringstid). Vid fokusgruppstillfället kommer vi att ge olika exempel på frågor och påståenden om ämnet som vi sedan diskuterar tillsammans.

Var med och påverka framtida forskning, och kanske även få en egen tankeställare!

För intresseanmälan och/eller frågor, vänligen maila senast vecka 16

Related documents