Slutsats

Resultatet från de kvalitativa intervjuerna som gjorts i studien visar att lärarna arbetar

kontinuerligt och genomgående med att motivera sina elever till skrivande. De jobbar med att individanpassa undervisningen och skapa meningsfulla sammanhang för elever, skrivande med digitala verktyg, positivt bemötande och att synliggöra målen. Vidare visar resultatet att lärarna är väl medvetna om sin roll i klassrummet och sin egen betydelse för elevernas framgång. Vi kan i analysen av empirin se hur lärarens roll och betydelse genomsyrar alla teman som tas upp. Det är upp till läraren att se till att det finns en gemenskap och en förståelse i klassrummet som stärker elevernas självtillit och självbild. Detta leder till en utveckling av elevernas skrivande och likaså motivationen. Den tidigare forskningen stärker slutsatsen att lärarens roll har en stor betydelse för elevernas motivation till skrivande (Graham et.al, 2017; Troia et.al, 2012; Alatalo, 2014; Hall & Axelrod, 2014; Wery & Thomson, 2013). Ytterligare en faktor som framkommit i resultatet är vikten av att läraren arbetar med ämnen som är meningsfulla samtidigt som eleverna ska kunna relatera till dem. Både Williams (2015) och de flesta lärare i vår studie lyfter just vikten med att skapa skrivtillfällen för eleverna som bygger på deras egna intressen då det har visat sig skapa en helt annan lust och motivation till skrivande. Vi har blivit medvetna om hur lärarna som intervjuats använder sig av läroplanens lärandemål som ett stöd i klassrummet för att främja elevernas motivation och skrivutveckling (Skolverket, 2018). En intressant aspekt av detta är när vi jämför Troia et als., (2012) resultat med vårt då deras resultat visat att de lagt märke till negativa aspekter i kvalitén på elevernas texter när de strävat efter att nå målen. Eleverna i

detta fall lärandemål. I vår studie visar lärarna hur de väljer att stärka elevernas yttre motivation och koppla lärandemålen till elevernas verklighet genom att visa dem hur skrivande kommer ha en betydande roll i deras framtid.

Lärarna berättar hur digitala verktyg stärker elevernas motivation, men de berättar även hur de i arbete med digitala verktyg stöter på svårigheter. Eftersom eleverna får arbeta med datorn från årskurs ett så blir de vana vid att använda datorn när det kommer till skrivande. Kraven i svenska för år tre är att eleverna ska kunna skriva läsligt för hand och lärarna finner

svårigheter i att locka tillbaka eleverna till pennan då det kräver mer fysisk ansträngning. Eftersom datorn tar bort många moment som kan sänka elevernas motivation, såsom att den skrivna texten ska vara rättstavad och läslig, är det lättare för lärarna att hålla klassen motiverad när det är skrivande med datorn som står på schemat.

Ytterligare en svårighet som lärarna nämner är hur de kontinuerligt måste försäkra sig om att skrivandet lockar alla elever i klassen och att uppgifterna samtidigt behöver individanpassas. Som redovisats i avsnittet betydelsen av meningsfulla sammanhang är det viktigt för lärarna att behålla elevernas intresse för att de ska känna motivation till uppgiften. Att individanpassa skrivuppgifter till en hel klass kräver tid och resurser som många lärare inte har. Det finns alltid elever i klassen som inte kommer finna ett ämne intressant och på grund av det tappa motivationen till att slutföra uppgiften.

7.2 Diskussion

Gemensamt för lärarnas redogörelser och tankar kring motivation är att de initialt går att koppla till inre motivation. När lärarna beskriver sina definitioner av motivation kopplar alla det till individens egna känslor, intressen och upplevelse av meningsfullhet och att individen drivs av sin egna vilja, vilket går hand i hand med Hugos (2011) tankar kring innebörden av inre motivation. Det går dock även att se att den yttre motivationen, till exempel i form av läroplanens mål, också spelar in och utgör en del av det som lärarna talar om när de resonerar kring motivation och skrivande.

Den yttre motivationen och lärarnas koppling till den var något som uppdagade sig i

analysarbetet. Lärarna berättade hur de tycker att den inre motivationen i form av självtillit, intresse till ämnet och skrivande har en stor roll i klassrummet och den yttre motivationen

individuella prov och läxor använder lärarna i de lägre årskurserna sig av lärandemålen och kunskapskraven skolan har i helklass. Vi har kunnat observera lärarnas koppling till den yttre motivationen när de synliggjorde lärandemålen för eleverna och hade diskussioner i klassen om vad de behöver kunna och varför. I kursplanen för svenskämnet för grundskolans årskurs ett och tre finns det kunskapskrav att sträva mot. Dessa utgår inte från betygen A-F, utan från vad eleven behöver kunna för att ha möjlighet att nå kraven i högre årskurser och för att lärarna ska säkerställa att elevernas utveckling är på väg åt rätt håll (Skolverket, 2018). Lärarna är noga med att poängtera att det för dem är viktigt att hålla skrivandet på en nivå som tilltalar eleverna, speciellt i de yngre åldrarna och speciellt när de ska skriva med penna och papper. De betonar att de inte främst bedömer elevernas skrivande summativt, utan ger formativ och konstruktiv bedömning som inte är fokuserad på poäng eller rätt och fel. Lärarna arbetar således i samstämmighet med vad den tidigare forskningen tar upp, i synnerhet

Alatalos (2011) undersökning, där 98% av informanterna uppger att de arbetar med beröm och uppmuntran för att gynna elevernas utveckling. Enligt lärarnas uppfattning handlar elevers skrivande i årskurs 1-3 främst om att de ska börja resan till skrivande individer och inte haka upp sig på enstaka stavfel. Även Troia et al. (2012) skriver om hur viktigt det är med uppmuntran och stödstrukturer för att främja elevernas arbete och kvalitén på deras texter. Lärarna vi intervjuat berättar om hur de använder sig av smartboarden och tavlan för att skriva upp målen med lektionen samt strukturer för texttyper och meningsbyggnad för att kunna hänvisa till instruktioner om eleverna blir osäkra på vad som skall göras. Tavlan har också en betydande roll i att stötta elever som gynnas av struktur och bildstöd och de

strategier som lärarna här ger uttryck för är något som vi kommer ta med oss till vår framtida profession.

För att öka motivationen arbetar lärarna med elevernas tro på sig själva, deras självtillit och med elevnära, relevanta ämnen som skapar intresse. Detta är något som även tas upp av Hall och Axelrod (2014), Graham et al. (2017) och Wery och Thomson (2013). Det går även att se mönster i lärarnas svar när de genomgående berättar om hur de arbetar i sina klassrum, vilket bemötande de har gentemot eleverna och hur de använder sig själva som redskap för att motivera eleverna. Vi har genom svaren som framkommit i intervjuerna kunnat tolka att det är lärarens roll som har störst betydelse för elevernas motivation till skrivande. Lärarna har en tendens att se sig själva endast som sina arbetssätt, med det menar vi att de lyfter olika faktorer som påverkar motivationen runt omkring dem, men glömmer att se på sig själva genom elevernas ögon där det faktiskt är just de som gör störst skillnad. Alatalo (2011), Troia

lärare och elev. Beröm, uppmuntran och positivt bemötande är avgörande för elevers

motivation till skolarbete och skrivande. Vårt arbete är skrivet ur ett lärarperspektiv. Stor del av den tidigare forskningen kring ämnet är skrivet ur ett elevperspektiv och där beskrivs lärarens roll ur en annorlunda synvinkel men båda perspektiven framhåller betydelsen av läraren och relationen till eleverna.

Utifrån ett elevperspektiv fokuseras betydelsen av relationen mellan lärare och elever medan lärande och lärarens arbetssätt hamnar i fokus utifrån ett lärarperspektiv. En tydlig likhet hos alla medverkande lärare i studien är att alla använder sig av det gemensamma lärandet. I alla lärarnas klassrum har eleverna tillgång till varandra som stöttning i skrivpar, gemensamma gruppaktiviteter och andra klassrumssituationer. Lärarna är noggranna med att ge eleverna möjligheten att lära sig av varandra. Genom lärarnas beskrivningar kan vi tolka det som att eleverna, precis som lärarna, inte ser sin roll i motivationsarbetet. Att de, precis som lärarna, inte förstår hur viktiga de är för varandra i klassrummet. Även om alla lärare inte uttryckligen nämner den närmaste utvecklingszonen så blir det tydligt för oss i analysarbetet av empirin att alla arbetar med den i åtanke. Nadia och Sandra är de enda som nämner Vygotskij och det sociokulturella perspektiv som ett teoretisk arbetssätt som de använder i sitt lärande men alla lärarna lyfter vikten av gemenskap i klassrummet, både för motivationen och

kunskapsutvecklingens skull.

Vårt resultat visar på den stora betydelsen digitala verktyg har i skrivundervisningen idag. Alla lärare som vi har intervjuat har tillgång till en-till-en datorer eller Ipads till sina elever. I den tidigare forskning vi tagit del av till detta arbete framkommer nästan ingenting kring digitaliseringens betydelse för motivation till skrivande. Det är något som vi tar upp i vårt framtida forskningsförslag. Vi kan utifrån det lärarna berättar under intervjuerna se att digitala verktyg kan ha en positiv påverkan på motivation till skrivande, men uppmärksammas

samtidigt på de negativa aspekter lärarna lyfter kring digitaliseringens påverkan på klassrummen.

7.3 Metoddiskussion

Vi har haft som ambition att använda oss av både intervju och observation som metod för att kunna synliggöra lärarens ord från intervjun i praktiken. Johansson och Svedner (2006) lyfter att när endast en metod används, i detta fall en kvalitativ intervju, uppstår svårigheter i form

faktiska arbetssätt i klassrummen. På grund av tidsaspekten hade vi inte möjlighet att genomföra de tänkta observationerna men vi är medvetna om att det hade kunnat ge en mer nyanserad bild av det lärarna upplever som betydelsefullt för elevernas motivation till skrivande.

Med användningen av tematisk analys i bearbetningen av vår empiri hade vi fallgroparna som Clarke och Barun (2006) tagit fram i åtanke. Den första fallgropen är att helt misslyckas med att analysera empirin och endast skriva fram små delar av intervjun och fåtal citat med en analytisk kommentar efteråt. Ett annat problem eller fallgrop är att använda sig av de frågor och mönster som syns i intervjuguiden i hela arbetsgången. Det hade påverkat djupet på analysen då de teman som lyfts inte sträcker sig genom all empiri. Den sista fallgropen som Clarke och Barun (2006) skriver om är att varje avsnitt i resultatet inte kan stå för sig själv. Där menar de att delarna behöver varandra för att bli förståeliga och inte göra analysen spretig och osammanhängande.

Den första fallgropen är den som vi genom arbetet varit mest medvetna om då det är den fallgrop som är enklast att falla i. Att analysen av empirin blir platt och endast kopplas till små delar av intervjun med ett fåtal citat och en analytisk kommentar efteråt har vi försökt arbeta emot genom att dels använda oss av grovtranskribering som metod, att gemensamt närvara vid samtliga intervjuer samt att lyssna igenom och söka efter möjliga mönster så tidigt som möjligt och sedan gemensamt arbeta fram en analys och ett resultat som är fylligt och genomarbetat. Den andra fallgropen som rör intervjuguiden och handlar om att endast förhålla sig till denna i hela arbetsgången har vi undkommit då vi tidigt i intervju-, och analysarbetet fann tydliga mönster som vi utgick från i analysen istället för att utgå från de frågor vi ställt utifrån intervjuguiden. Vi lät svaren och teman som gick att återspeglas i dessa få ta störst del i analysen. Då analysen i arbetet utgår från vårt syfte och frågeställningar går det självklart att finna en röd tråd i våra olika teman, men de är ändå så pass individuella att de klarar att stå för sig själva och fortfarande fungera, vi undgår därmed att falla i den sista fallgropen som berör just detta.

Vi vill även tydliggöra att våra resultat ger en bild av hur det ser ut i de granskade klasserna vid de två utvalda skolorna som vi valt att genomföra vår studie på och kan därför inte generaliseras till nationell, regional eller ens lokal nivå.

7.4 Framtida forskningsförslag

Då det som tidigare nämnts inte finns en stor mängd nationell forskning gjord kring just motivation kopplat till skrivande, är vår förhoppning därför att vår gjorda studie kan vara både givande och av värde för den svenska skolkontexten. Användningen av digitala verktyg har i vårt resultat visats vara något som tycks stimulera elever som har svårt att skriva och ökar skrivglädjen. Samtidigt har aspekter kring den negativa påverkan som digitala verktyg kan ha på bland annat elevernas formande av bokstäver synliggjorts. Detta är något som fångat vårt intresse och vi hade velat fördjupa oss i digitala verktygs påverkan på både motivation och elevers skrivande i helhet.

8. Referenser

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber. Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: W.H.Freeman & Co Ltd

Björk, M. & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket - tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur & Kultur

Boström, L. & Svantesson, I§ (2007). Så arbetar du med lärstilar - nyckeln till kunskap och individualisering. Jönköping : Brain Books AB

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3:2, 77-101. Tillgänglig:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1191/1478088706qp063oa Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Davidsson, L. & Flato, D. (2010). Motivera mera, - möjligheternas pedagogik. Malmö: Gleerups utbildning

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur

Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren studieförlag AB

Graham, S., Harris, R. K., Kiuhara, A. S, & Fishman, J. E. (2017). The relationship among strategic writing behavior, writing motivation, and writing performance with young, developing writers. The elementary school journal, Volume 118(1), 82-104. Tillgänglig:

https://www.researchgate.net/publication/319070724_The_Relationship_among_Strategic_ Writing_Behavior_Writing_Motivation_and_Writing_Performance_with_Young_Developing_ Writers

Hall, H. A., & Axelrod, Y. (2014). “I am kind of a good writer and kind of not”: Examining Students’ Writing Attitudes. Journal of Research in Education, volume 24(2), 34-50. Tillgänglig: https://eric.ed.gov/?id=EJ1098193

Hugo, M. (2011). När skolans lärande saknar mening. Pedagogiska magasinet. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://pedagogiskamagasinet.se/nar-skolans-larande-saknar-mening/

Johansson, B., & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen -

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Författarna och kunskapsföretaget.

Jungert, T. (2014). Inre motivation positiv för elevers utveckling och lärande. Venue, 3(1), 1- 5. Tillgänglig: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.1436

Kvale, S., & Brinkmann, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Författarna och Studentlitteratur.

Liberg, C., & Säljö, R. (2015). Grundläggande färdigheter – att bli en medborgare. I Liberg, Caroline och Säljö, Roger (red.). Lärande, skola, bildning. 3. uppl. Stockholm: Natur och Kultur

Miller, D.S. (2003). How High and Low – Challenge Affect Motivation and Learning: Implications for Struggling Learners. Reading & Writing Quarterly, volume 19 (1), p39-57. Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10573560308209

Nationalencyklopedin. (2019). Motivation. Hämtad: 2020-02-21, från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation

Skoog, M. (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Diss., Örebro universitet. Tillgänglig: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:453322/FULLTEXT02.pdf

Skolinspektionen. (2015). Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse (2011:6488). Hämtad från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2015/las-skriv/las-skrivundervisning-kortrapport.pdf

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2018. Mölnlycke: Skolverket.

Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel – ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati, vol 20, nr 2, p67-82. Tillgänglig:

https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2011/nr-3/roger-saljo---kontext-och-manskliga-samspel---ett-sociokulturellt- perspektiv-pa-larande.pdf

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Studentlitteratur

Troia, A.G., Harbaugh, G.A., Shankland, K.R., Wollbers, A.K., & Lawrence, M.A. (2012). Relationships between writing motivation, writing activity, and writing performance: effects of grade, sex, and ability. Reading and Writing - an Interdisciplinary Journal, volume (26), p17-44. DOI: 10.1007/s11145-012-9379-2. Tillgänglig:

https://www.researchgate.net/publication/257643274_Relationships_between_writing_motiva tion_writing_activity_and_writing_performance_Effects_of_grade_sex_and_ability

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling student. British Journal of Learning Support 28(3), 103-109. Tillgänglig:

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/1467-9604.12027

Williams, C. (2015). “A little magic can take you a long way”. English 4 - 11 (55), 2-4. Tillgänglig: http://connection.ebscohost.com/c/articles/110667762/little-magic-can-take-you- long-way

Yousafzai, M. & Lamb, C. (2013). I Am Malala: The Girl Who Stood Up for Education and Was Shot by the Taliban. Boston: Little Brown and Company

Bilaga 1

Intervjufrågor

Hur använder ni skrivandet som verktyg i ditt klassrum? Vilka arbetssätt möter dina elever?

Beskriv hur ”skrivundervisningen” brukar gå till. Ge gärna exempel.

Hur definierar du motivation? Vad innebär motivation för dig?

Hur upplever du att elevers motivation till skrivande är? Skiljer det sig åt mellan eleverna? Varför/varför inte?

Tror du att motivation hos eleverna spelar någon roll när de ska skriva? Varför/varför in Hur arbetar du för att öka elevernas lust och engagemang till att skriva? Kan du ge konkreta exempel på hur du gör?

Finns det andra faktorer som du tror påverkar elevers motivation att skriva i skolan? Vilka är dom? Exempel?

Upplever du en brist på motivation kring skrivande? · På vilket sätt? Varför/varför inte?

Hur arbetar du med elever som känner sig omotiverade? Kan du ge exempel · Individnivå/helklass

Vilken funktion anser du att motivation har i svenskämnet - kopplat till skrivande?

Vad tänker du om interaktionens betydelse kopplat till motivation & skrivande? Har du upplevt en förändring i elevers motivation under dina år i skolverksamheten?

• Om ja, på vilket sätt/vad tror du det beror på?

Faktorer som påverkar elevers motivation;

• på vilka sätt kan skolan/organisatoriskt/ledning motivera eleven? • på vilka sätt kan läraren motivera eleven?

• finns det faktorer som varken skolan/lärare kan styra över?

Hade du varit ok med att vi observerar dig i ditt klassrum under en lektion i sv(skrivande)?

Bilaga 2

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION

Datum

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Hej!

Vi, Hellvi Toresson och Lina Heiming Strömbäck, är två studenter som läser vår åttonde och sista termin på grundlärarprogrammet F-3 vid Malmö Universitet. Vi kommer att ta vår examen i juni i år 2020.

Vi har inhämtat universitetets godkännande till att genomföra studien. Detta samtycke till medverkan rör vårt examensarbete som kommer att handla om motivation kopplat till skrivande. Under intervjun kommer vi att fokusera på din syn på motivation inom svenskämnet och skrivande. Intervjun kommer att ske enskilt men om möjlighet finns kan även klassrumsobservationer komma att ske.

Dina tankar kommer att sammanställas tillsammans med andra intervjuobjekts och kommer att ställas i relation till olika motivationsteorier och tidigare forskning. Inga personuppgifter kommer att samlas in, du och de andra som intervjuas kommer att vara helt anonyma i studien.

Med ert godkännande kommer ljudupptagning ske. Då vi är två studenter kommer även en av oss att föra anteckningar under intervjun. Ljudupptagningen kommer att ske med hjälp av en diktafon. Inga privata mobiltelefoner kommer att användas.

Under arbetet med examensarbetet kommer allt insamlat material lagras på Malmö universitets server, men det är endast vi två som har tillgång till det. Efter arbetets slutförande kommer materialet att raderas. Samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.

Vår studie utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i b.la. följande avseenden:

- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under