Slutsats

Syftet med vår studie var att bidra till ökad förståelse för hur coronapandemin påverkat undervisningen i svenskämnet utifrån gymnasielärares erfarenheter. Våra frågeställningar är (1) Vilka erfarenheter har gymnasielärare av den plötsliga omställningen från klassrumsundervisning till distansundervisning i svenskämnet under coronapandemin? (2) Vilka erfarenheter har gymnasielärare av läsning av olika texter i undervisningen under coronapandemin? Utifrån vårt resultat och Sawyers och Van de Vens paradigm (2006) är en av våra slutsatser att vi ser tendens till ett digitalt paradigm. De didaktiska frågorna vad, hur och varför ser till viss del annorlunda ut inom det digitala paradigmet. Därtill har de didaktiska frågorna vem och var fått större betydelse. Det behövs mer forskning inom området för att undersöka och komma fram till vilka undervisningsstrategier som fungerar på distans. Det behövs även mer forskning för att ta reda på vilka konsekvenser distansundervisningen lett till.

En annan slutsats är att lärarna upplever att det är svårare att arbeta med läsning på distans. Två av lärarna nämnde att de i klassrummet vanligtvis arbetar explicit med fem lässtrategier: förutspå, inre bilder, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta i samband med läsning av skönlitteratur. De säger att det är svårare att genomföra liknande undervisning av lässtrategier när eleverna inte är i klassrummet. Lärarna uttrycker att vissa elevgrupper behöver stöttning som är svårare att genomföra på distans än i klassrummet. Därför har de valt att ersätta läsning av hela romaner med utdrag, kortare texter och det vidgade textbegreppet. Resultatet i studien har gett upphov till oro för gymnasieelevers romanläsning i skolan. Elever måste fortfarande träna på att läsa längre texter, men det har blivit svårare på distans. Beträffande sakprosatexter föredrar en av lärarna att arbeta med att eleverna får varsin papperskopia där de följer med i texten, stryker under och antecknar. Läraren har däremot upplevt att det upplägget inte har fungerat lika bra på distans. En annan lärare ger ett exempel på att hen har arbetat med digital sakprosatext med fokus på ord- och läsförståelse. Vår slutats är att lärarna inte varit helt nöjda med hur de arbetat med läsning i undervisningen under coronapandemin. Det har framgått genom att de valt att läsa kortare utdrag istället för hela verk

En annan slutsats är att vara svensklärare under coronapandemin har inneburit nya utmaningar. Utmaningarna är i form av digitala verktyg, krav på flexibla planeringar, nya didaktiska överväganden och samspelet med elever. Samtliga lärare har använt sig av nya digitala verktyg som möjliggjort undervisning på distans och som de inte använt tidigare i klassrumsundervisningen. Lärarna har fått planera om sin svenskundervisning beroende på om eleverna varit i skolan eller på distans. Ett didaktiskt övervägande som tagit större plats under coronapandemin är frågan var. Utifrån lärarnas erfarenheter har vi kommit fram till att var-frågan således har påverkat val av innehåll, examinationsuppgift och lektionsupplägg.

Samtliga lärare har på ett eller annat sätt lyft vikten av att träffas under den tid som undervisningen varit på distans. Vikten av att träffas har yttrats på olika sätt. Exempelvis genom att flera av lärarna har nämnt att det har varit svårare att läsa av eleverna under lektionerna. Det har även varit svårare att veta om eleverna har förstått de uppgifter de blivit tilldelade. Därtill har lärarna saknat att ha ögonkontakt med eleverna. Ibland har lärarna inte kunnat säkerställa om eleverna varit närvarande under lektionerna. Dessutom har två lärare erfarit att de saknat elevernas respons under lektionerna. Det har alltså visat sig vara viktigt utifrån arbetssituationen att känna att det finns ett samspel mellan eleven och läraren, och inte enbart att det är läraren som ska nå ut till eleverna. Undervisningen i svenskämnet har fått en mer traditionell prägel efter skiftet till distansundervisning enligt lärarnas erfarenheter. Med traditionell undervisning menar vi att läraren besitter de rätta svaren, exempelvis genom användning av instuderingsfrågor. Därtill uppger lärarna att undervisningen har blivit mer monologisk, från lärare till elev, när undervisningen bedrivits på distans. Något som kan tyckas motsägelsefullt eftersom skiftet möjliggjorde att undervisningen kunde bedrivas på ett nytt och modernt sätt med nya tekniska möjligheter och digitala verktyg.

Distansundervisning ställer högre krav på att eleverna tar eget ansvar. Det innebär att distansundervisningen blir en likvärdighetsfråga i vem som kan ta större ansvar över sina studier och vem som får stöd hemifrån eftersom skolan får svårare att kompensera. Utifrån vårt resultat kan vi dessutom dra slutsatsen att framförallt en av lärarna gjort textval som ska bidra till elevernas personliga utveckling, och litteraturen ska således vara moraliskt bildande. Inom det akademiska paradigmet ämnar litteraturen att bland annat vara moraliskt bildande. Det moraliska bildandet refererar främst till ett lands kulturarv och syftar till att skapa en kollektiv nationell identitet (Sawyer & Van de Ven 2006:11). Vi menar dock att samhället har förändrats och att det i dagens samhälle

kultur. Exempelvis som Charlies undervisning om antisemitism och läsning av Anne Franks dagbok. Det innebär att undervisningen inte längre syftar att skapa en kollektiv nationell identitet utan snarare en individuell kulturell identitet i ett kulturellt heterogent samhälle.

Sammanfattningsvis har lärarna talat som sin undervisning i svenskämnet och om läsning som något som har påverkats av coronapandemin. Undervisningen har fått ett enklare upplägg, nya didaktiska överväganden har fått tagits i beaktning samt att de alla har varit beroende av att tekniken fungerar. Dessutom behöver lärarna och eleverna besitta digital kompetens som en förutsättning för att undervisning och lärandet ska vara möjligt. Läsning i svenskämnet har påverkats av coronapandemin och speciellt i elevgrupper som lärarna beskrivit som inte självmant väljer att läsa. De elevgrupper som behöver mer lässtöd har därför fått läsa fler korta utdrag än hela verk under den digitaliserade distansundervisningen. Samtliga lärare har uttryckt att undervisning på distans kan vara gynnsam i vissa avseenden, men att den inte kan ersätta undervisningen i klassrummet. Det finns flera tankar om att den digitaliserade distansundervisningen eventuellt kan komma att bli ett komplement till klassrumsundervisningen framöver.

7.2 Diskussion

Utifrån Erixon och Green (2020) kan vi konstatera att modersmålsundervisningen under de senaste fyra decennierna präglats av globalisering och teknik. Det är svårt att resonera om hur vi kommer se på dagens läroplaner i framtiden. Däremot kan vi utifrån Erixon och Green (2020) konstatera att läroplanerna förändras utifrån samhället och ideologier. Den tekniska utvecklingen tar sig i uttryck i möjligheten att fortsätta undervisa elever trots uppmaningar om social distansering. År 2018 reviderades läroplanen i grundskolan för att stärka elevernas digitala kompetens utifrån den nationella strategin (Godhe, Magnusson & Hashemi, 2020) och deras kunskaper har prövats i och med rådande situation. Enligt lärarnas erfarenheter har eleverna god vana vid användning av digitala verktyg. Däremot har svagare elever svårare att ta eget ansvar för sitt lärande och det är något som blivit viktigare under distansundervisningen. Erixon (2010) menar att i vissa fall kan läs- och skrivsvaga elever vara starkare i digitala moment, men det verkar gälla endast i klassrummet. Lärarna kan inte längre gå runt i klassrummet och hjälpa eleverna med uppgifter när det är distansundervisning. Vissa lärare kan inte heller förvänta sig att eleverna läser de texter som tilldelats eftersom de saknar verktyg för att stötta eleverna på distans. I enlighet med Erixon (2010) verkar det som att läsning av sakprosatexter lämpar sig bättre i ett digitalt klassrum och på distans. Trots att samtliga lärare inte var överens om det verkade de flesta föredra sakprosatexter framför skönlitterära verk i distansundervisningen.

Hög- och lågkultur inom svenskämnet är något som Malmgren (1992) exemplifierar som äldre skönlitteratur respektive populärkultur. Populärkulturella texter tar större plats på distans eftersom texterna ofta är kortare och läraren kan välja ämnen utifrån elevernas intresse. Lärarna lägger mycket vikt vid att anpassa undervisningen till elevernas intresse och kultur snarare än att genomföra läsning av någon slags litterär kanon. Det går i linje med lärarna för verkstadsklassen i Malmgren (1992). Lärarna för verkstadsklassen i Malmgrens studie var mer tillmötesgående med eleverna vad gällde didaktiska överväganden och ämnesinnehåll. Utifrån den didaktiska triangeln i Molloy (2007) verkar c-axeln särskilt intressant eftersom den intresserar sig för elevernas relation till svenskämnet. Vid läsning av skönlitterära verk är högläsning ett stående moment för lärarna i vår studie. Det förekommer i olika stor utsträckning beroende på elevernas lässtyrka. Däremot verkar klasser med mer ambitiösa elever ha större förmåga att ta eget ansvar över sitt lärande och läsande. B-axeln i den didaktiska triangel utgår från hur-frågan och där visar vårt resultat att det saknas forskning för hur exempelvis lärares arbete med lässtrategier omsätts i ett digitalt klassrum. Den didaktiska triangeln tar även upp klassrummets möblering för att underlätta kommunikation i klassrummet (Molloy, 2007). På distans har klassrummet förändrats om till något nytt och okänt. Därmed ställs det krav på att didaktiken förändras. Den didaktiska frågan var har således tagit större plats på distans. Relationen mellan lärare och elev förändras också utifrån den didaktiska triangeln när läraren inte kan se eleven och således även får svårare att nå fram till vederbörande. Det påverkar lärarens didaktiska överväganden och kan i slutändan påverka även elevens lärande och motivation.

Samtliga informanter uppger att de arbetar med läsning och lässtrategier på olika sätt. Erixon och Löfgren (2020) menar att arbetet med lässtrategier inte har någon effekt på elever som är starka läsare. Det styrks av Hallesson (2016) som menar att elever som är starka läsare själva använder sig av lässtrategier kontinuerligt. Det bör således innebära att elever som är starka läsare kan läsa och förstå texter även utan lärarens stöttning eftersom de på egen hand behärskar att använda lässtrategier utan lärarens lässtöd. En av lärarna i studien har arbetat med läsning av hela romaner och det tyder på att eleverna är goda läsare. De andra lärarna i studien har fått ersätta romanläsning med kortare utdrag eftersom de anpassat innehållet efter elevgruppen. Det innebär att elever som ännu inte besitter förmågan att använda lässtrategier vid egen läsning utan lärares stöd kan hamna mellan stolarna.

En av lärarna i vår studie läser olika texter och kopplar dem till samhällsrelevanta ämnen för att eleverna ska utvecklas personligen och vara goda människor. Inom det progressiva- och kommunikativa paradigmen kan kunskap om språk och språkanvändning leda till insikter om emancipation. Insikter om emancipation kan utifrån ett kollektivt perspektiv fungera som kritisk litteracitet. Vid läsning av olika slags texter kan eleverna få en större förståelse för omvärlden och sig själva genom att läsa kritiskt. Under arbetets gång har vi frågat oss hur elevernas kritisk litteracitet påverkas när de läser kortare skönlitterära utdrag och sakprosatexter istället för hela verk. Erixon och Green (2020) menar att modersmålsundervisningen idag konstruerar identiteter i en globaliserad värld. Modersmålsundervisningen syftar inte längre till att vara moralisk utifrån ett nationalistiskt perspektiv utan snarare moralisk utifrån ett kulturellt heterogent perspektiv. Eleverna läser exempelvis texter som nyanserar och ifrågasätter strukturer. Det kan nästan sägas vara litteraturens nya moraliska uppdrag att skapa moraliskt goda medborgare där moralen utgörs av acceptans för andra ideologier, kulturer och religioner.

7.3 Metoddiskussion

Vi var nyfikna på hur coronapandemin har påverkat undervisningen i svenskämnet eftersom vi snart ska ge oss ut i arbetslivet. Utifrån intervjuer med verksamma lärare hoppades vi få fördjupad förståelse för svensklärares erfarenheter. Intervjuerna synliggör visserligen de tillfrågade lärarnas erfarenheter. Men som intervjuande finns det risk att vi styrt intervjun och på så sätt varit medskapare till den dialog som uppstod (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008:170). För att undvika en alltför stark personlig färgning försökte vi utforma en intervjuguide med öppna frågor. På så sätt skulle lärarna ges möjlighet att prata fritt men ändå om vissa teman. Vår empiriinsamling gör inte anspråk på att representera en hel yrkesgrupps erfarenheter. Vi har valt informanter från olika skolor, på olika program och med olika lång erfarenhet för att få en fördjupad förståelse för olika svensklärares erfarenheter av att undervisa på distans.

Vi valde att utgå från paradigmforskning av Sawyer och Van de Ven (2006). Sawyer och Van de Ven (2006) presenterar internationell modern forskning inom modersmålsundervisning. Deras paradigm inrymmer både generella och specifika drag. De specifika dragen är innehåll, tillvägagångssätt och ämnets syfte. Innehåll, tillvägagångssätt och ämnets syfte går i linje med de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Vår teoretiska utgångspunkt färgar vår empiri och för att nyansera det hade vi kunnat använda andra definitioner av paradigm. Även Sawyer och Van de Ven (20016:13-14) skriver att det är omöjligt att nyansera och få med alla delar och motsägelser i sin forskning. Paradigmen kan också uttryckas olika beroende på vem som är författare, men

innebörden är ofta ungefär densamma. Under analysprocessens gång har det visat sig att Sawyer och Van de Vens paradigm inte täcker hela vårt forskningsområde. Exempelvis saknar paradigmen explicit vikten av samspelet och relationen mellan lärare och elev. Vikten av att bygga goda relationer med sina elever är något som nämnts under intervjuerna och som vi själva har erfarenhet av från utbildningen.

7.4 Fortsatt forskning

Vår förhoppning är att vår studie ska bidra med ökad förståelse för hur verksamma svensklärare på gymnasiet har upplevt skiftet från klassrumsundervisning till distansundervisning under coronapandemin. Framförallt har det varit lärorikt för oss som kommande lärare att ta del av att de upplägg som fungerat väl i klassrummet inte fungerat på samma sätt på distans. Det berör exempelvis hur lärare kan arbeta med längre texter. I vårt studie ersätter vissa lärare romanläsning med utdrag och det är värt att fundera över vilka konsekvenser det får. Vår studie tar även upp svårigheten att omsätta lässtrategier i distansundervisningen. Det har fått oss att fundera över läsningens plats i svenskämnet på distans. Vår studie lyfter också vikten av samspel mellan elev och lärare. Många elever stänger av kameran på datorn och det får konsekvenser för lärarnas undervisning. Som blivande lärare är det därför av vikt att bära med sig den kunskapen in i yrket när vi nu lever i en tid som ständigt präglas av förändringar. För verksamma lärare är vår förhoppning att vår studie bidrar till igenkänning eller nya insikter av andra lärares erfarenheter under en tid när undervisningssituationen förändrades för samtliga gymnasielärare i Sverige.

Just nu befinner vi oss mitt i en coronapandemi och det finns många obesvarade frågor om svenskundervisningen på distans. I framtiden kanske vi ställer oss andra frågor än idag. Utifrån vårt arbete hade det varit intressant att undersöka hur lärare i svenskämnet kan omsätta arbete med lässtrategier till ett digitalt klassrum. Många didaktiska utgångspunkter inom lärarutbildningen och läraryrket utgår från ett fysiskt klassrum. Det ställer högre krav på läraren att kunna anpassa sina didaktiska frågor utifrån ett klassrum på distans utan stöd från forskningen. Vidare kan forskning bedrivas inom frågan om hur lärare kan engagera elever på distans. Lärare behöver verktyg för att på distans nå fram till elever som saknar stöd hemifrån eller som är i behov av explicit stöd från läraren. Den fortsatta forskningen kan ta utgångspunkt i andra paradigm och i ett historiskt perspektiv för att kunna resonera om framtiden och vilka konsekvenser distansundervisningen kan få. Dessutom kan observationer, elevintervjuer och enkäter täcka in området för att få en större bild av forskningsområdet. Därtill kan svenskämnet i sin helhet undersökas utifrån svenskämnets

Referenser

Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber

Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Bergman, Lotta (2009). Makt, mening, motstånd: [litteraturundervisningens dilemman och möjligheter]. 1. uppl. Stockholm: Liber

Braun, Virginia & Clarke, Victoria (2006) Using thematic analysis in psychology i Qualitative Research in Psychology, 3:2, 77-101

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Erixon, Per-Olof (2010). Svenskämnet i skärmkulturen. Tidskrift för litteraturvetenskap, vol 40 nr 3- 4. s. 153-163.

Erixon, Per-Olof & Green, Bill (2020). Understanding the (Post-)National L1 Subjects: Three Problematics. I Erixon, Per-Olof & Green, Bill (red.). Rethinking L1 education in a global era. Springer International Publishing, 259-285.

Erixon, Per-Olof & Löfgren, Maria (2020). The Marginalisation of Literature in Swedish L1: A Victim of Socio-Political Forces and Paradigmatic Changes. I Erixon, Per-Olof & Green, Bill (red.). Rethinking L1 education in a global era. Springer International Publishing, 133-155.

Europaparlamentet (2006/925/EG). Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=DE [Hämtad 2021-04-26]

Godhe, Anna-Lena, Magnusson, Petra & Sofkova Hashemi, Sylvana (2020). Adequate digital competence exploring revisions in the Swedish National Curriculum. Educare - Vetenskapliga skrifter. 2, 74-91 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21073

Hallesson, Yvonne (2016). Lässtrategier för att lyckas - om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser. Forskning om undervisning och lärande, vol 4, nr 2, ss. 6-23. Tillgänglig på internet:

https://forskul.se/tidskrift/volym-4-nummer-2-2016/lasstrategier-for-att-lyckas-om-hur- hogpresterande-gymnasieelever-gor-nar-de-laser/ [Hämtad 2021-03-31]

Lundman, Bertil & Hällgren Graneheim, Ulla (2008). Kvalitativ innehållsanalys i Granskär, Monica & Høglund-Nielsen, Birgitta (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, 159-172.

Malmgren, Gun (1992). Gymnasiekulturer: lärare och elever om svenska och kultur. Diss. Lund: Univ.

Molloy, Gunilla (2007) Skolämnet svenska: en kritisk ämnesdidaktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Nationalencyklopedin [NE], (2021). Paradigm. Elektronisk resurs:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/paradigm [Hämtad 2021-05-31]

Sawyer, Wayne & Van den Ven, Piet-Hein. (2006). Starting points. Paradigms in Mother tongue Education i L1 – Educational Studies in Language and Literature, 7(1), p. 5-20.

Skolinspektionen (2020). Gymnasieskolors distansundervisning under covid-19 pandemin: Skolinspektionens centrala iakttagelser efter intervjuer med rektorer. Tillgänglig på internet:

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/ovriga-

publikationer/2020/gymnasieskolors-distansundervisning-under-covid-19/ [Hämtad 2021-03-31]

Skolverket (2016). Att läsa och förstå - Läsförståelse av vad och för vad? https://www.skolverket.se/getFile?file=3694 [Hämtad 2021-03-31]

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå – Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659807/1553964056811/pdf2705. pdf [Hämtad 2021-03-31]

Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 352. Stockholm: Fritzes.

https://www.skolverket.se/getFile?file=2473 [Hämtad 2021-04-27]

Sjöstedt, Bengt (2013). Ämneskonstruktioner i ekonomismens tid [Elektronisk resurs] Om undervisning och styrmedel i modersmålsämnet i svenska och danska gymnasier. Diss. , 2013 Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7466

Svenska akademiens ordböcker (2021). Paradigm. Elektronisk resurs: https://svenska.se/saol/?id=2205698&pz=7 [Hämtad 2021-05-31]

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Elektronisk resurs: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [Hämtad 2021-04-07]

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide

Delmoment Frågor

Inledning - Läs upp samtycket

- Försäkra oss om att informant tydligt säger ja.

Introduktionsfrågor - Hur länge har du varit verksam som svensklärare?

- Berätta vad du tycker du är roligast att undervisa om i svenskämnet?

Övergångsfrågor - Berätta om hur du upplevde det plötsliga skiftet från klassrumsundervisning till distansundervisning?

- Berätta om din syn på distansundervisning.

- Vilka didaktiska avväganden har du fått göra i övergången till digital undervisning?

Nyckelfrågor - På vilket sätt upplever du att distansundervisningen har påverkat din planering av undervisning?

- Berätta hur din undervisning i svenskämnet har påverkats sedan pandemins utbrott?