Slutsats 34

Vi har i vår studie undersökt begreppet lärande på fritidshem. Hur lärandet ser ut i

fritidshemmet, hur fritidshemslärare, rektorer och barn ser på lärande i fritidshemmet och vad det står om lärande på fritidshemmet i de allmänna råden och Lgr 11. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra deltagande observationer och fyra icke deltagande observationer på två olika fritidshem. Vi har även intervjuat två fritidshemslärare, fyra barn och rektorn på varje skola. Ansatsen för studien är kvalitativ.

Utöver insamling av vårt empiriska material så har vi läst de rådande styrdokumenten för fritidshemmet, teorier om begreppen lek, lärande och socialt samspel samt vad tidigare forskning säger om dessa begrepp. Studien har gjort det tydligt för oss att mycket av lärandet på fritidshem kretsar kring lek, socialt samspel, demokrati och värdegrund. Lärare, barn och rektorer har alla varit överens om att grunden till lärande på fritidshem och hur det ser ut ligger i det sociala samspelet på fritidshemmet. Något som också framgått tydligt i studien är att barn ofta är medvetna om att det sker ett lärande på fritidshemmet trots dess mer

informella miljö och struktur. Visserligen kunde något barn i studien inte riktigt sätta ord på vad det var barn lärde sig på fritids.

Lärarna på fritidshemmen talade om lärande i förhållande till styrdokumenten och kunde svara på vad de hade för syfte med sina olika aktiviteter, vilket lärande de ville uppnå eller varför de utformade sin verksamhet som de gjorde om än ibland utan att de var medvetna om det. Begreppet medvetenhet återkom när vi diskuterade lärande. Fritidshemslärarna menade att de hela tiden kunde bli än mer medvetna om motiveringen av sina handlingar och

synliggörandet av lärandet hos barnen.

Vår förhoppning om att ta del av barns perspektiv kring lärande och sätta det i förhållande till fritidshemlärarnas och rektorernas perspektiv föll väl ut anser vi. Även om barnen själv

saknade en medvetenhet kring vad som står i styrdokumenten så var kopplingen till

styrdokumenten ofta tydlig. För oss var det centralt för studien att belysa barnens perspektiv kring vad de lär sig på fritidshemmet. När vi intervjuade barnen blev det tydligt att fokus för dem var det sociala samspelet tillsammans med främst andra barn men även personalen på avdelningen. För barnen låg glädjen i att leka och göra saker tillsammans med andra och därigenom kunde de också lära sig ansåg de. Att ta del av barnens tankar om vad de lär sig på fritidshemmet har varit det mest intressanta samt det mest givande för studiens resultat. Det material vi samlat in från barnen har varit centralt för studien.

5.2 Diskussion

Vad gäller våra förväntningar på arbetet hade vi nog förväntat oss större skillnader i svaren på våra intervjuer. Dels skillnader mellan fritidshemslärare och rektorer på respektive skola men även skillnader mellan de olika fritidshemmen samt skillnader i barns perspektiv jämfört med de vuxnas barnperspektiv. Det hade varit intressant att observera verksamheten under ett lov för att se några eventuella skillnader kring lärandet mellan när det är lov och när det inte är lov. Ytterligare en aspekt som hade varit intressant att studera är hur utanförskap påverkar lärande på fritidshem då det sociala samspelet enligt vår studie var grundläggande för lärandet. För yrkesrelevansen och ur forskningsrelevans hade det varit intressant att göra en studie kring hur mobbning och exkludering påverkar barns lärande på fritidshemmet? Eller hur påverkas de barn som inte har någon fritidshemsplats?

Ett problem vi stötte på under vår studie var att vi upptäckte att två icke deltagande

observationer på varje skola inte räckte för att synliggöra lärandet. Därför kompletterade vi genom att även genomföra två deltagande studier på de båda skolorna. Därigenom blev resultatet tydligare för oss om än inte så tydligt som vi önskat. Det måste även tilläggas att det var svårt att se och höra lärandet tydligt genom våra observationer. Däremot kompletterade observationer och intervjuer varandra på ett bra sätt. För en mer objektiv observation kunde vi även valt att filma våra observationer. På så vis hade vi inte varit i rummet överhuvudtaget och barnen borde således betett sig som de normalt gör. Det hade alltså minimerat risken för att vi som observerar påverkar barnens beteende.

Slutligen måste det också påpekas att det inte går att dra några generella slutsatser utifrån vad vi kommit fram till i vår studie. De fritidshem och elever vi observerat utgör bara en bråkdel

av alla de fritidshem och barn som går på fritidshem. Nu har vi ha tagit del av två fritidshem som fungerar relativt väl där problemen är få. Hur hade vår studie och vårt resultat påverkats om studien gjorts på två fritidshem med större och tydligare problem som exempelvis

mobbning, oengagerade eller omedvetna fritidshemslärare? Eller där verksamheten inte fungerar lika väl eller varit lika kopplad till styrdokumenten som på de två fritidshem vi undersökt. Det hade varit intressant att jämföra ett väl fungerande fritidshem med ett inte lika väl fungerande fritidshem.

Referenslista

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 rev uppl.) Malmö: Liber.

Falkner, C. & Ludvigsson, A. (2012) God kvalité i fritidshem – Grund för elevers lärande,

utveckling och hälsa. Malmö: Malmö Stad.

Falkner, C & Ludvigsson, A. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik – en

forskningsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting och Kommunförbundet

Skåne.

Gustafsson, K. & Mellgren, E. (2005). Barns skriftspråkande – att bli en skrivande och

läsande person. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och kultur.

Haglund, B. (2011). Fritidshemmet – en arena för omsorg och lärande. I Lära leva och

utvecklas – aspekter på fritidspedagogik och lärande. Stockholm: Lärarförbundet. ss. 25-31.

Hansen Orwehag, M. & Mårdsjö Olsson, A.-C. (2011). Lärande i fria miljöer. I Klerfelt, A & Haglund, B. (red.) Fritidspedagogik - fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber.

Hjalmarsson, M., Löfdahl, A. & Saar, T. (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem.

Nordisk barnhageforskning, 5(3), ss. 1-13.

Johansson, I. & Ljusberg, A-L. (2004). Barn i fritidshem. (Rapport 2004:21). Stockholm: Lärarhögskolan.

Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007).”Att lära är nästan som att leka” Lek och

lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Förskolans vardag. I Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (red.) Förskolan – barns första skola! Lund: Studentlitteratur. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Att upptäcka barns lärandeprocess. I: Benn, S. (red.) Förskolan – barns första skola! Lund: Studentlitteratur.

Larsson, J. (2013). Children´s encounters with friction as understood as a phenomenon of emerging science and as ”oppurtunities for learning”. Journal of Research in Childhood

Education 27(3), ss. 377-392.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Rohlin, M. (2011). Fritidspedagogik och lärande. I: Pihlgren, A. (red.) Fritidshemmet. Lund: studentlitteratur.

Skolverket (2010). Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentar fritidshem. Stockholm: Skolverket.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Riksdagen.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.

Wetterblad. P. (2012). Leken som grogrund för lärande – aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan, 12(5), ss. 1-36.

Williams, P. (2001). Barn lär av varandra. Samlärande i förskola och skola. Diss., Göteborgs universitet.

Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bilaga 1

Hej!

Som du vet genomför vi nu vårt examensarbete. Som en del i det arbetet har vi tänkt genomföra en studie om lärande på fritidshemmet. För att få en djupare inblick i

verksamheten och vilket lärande som sker skulle vi gärna vilja intervjua dig som rektor samt barn och fritidshemslärare. Vi vill även göra en deltagande och en icke deltagande

observation kring vilket lärande som sker på fritidshemmet. Vi tror att en stark relation mellan oss och respondenterna påverkar utgången av studien positivt och därför vill vi genomföra studien på din skola.

Självklart kommer vi att ta forskningsetisk hänsyn och se till så att det material vi eventuellt beslutar oss för att använda är helt anonymt. En viktig aspekt för oss är samtyckeskravet där varje respondent när som helst ska kunna hoppa av studien. Vad gäller barnen kommer vi även att kräva samtycke från föräldrarna.

Syftet med vår studie är att belysa vilket lärande som sker på fritids. Vår förhoppning är att detta ska gagna den framtida verksamheten.

Ser du något hinder med vår studie eller har några övriga frågor så kontakta gärna oss så snart som möjligt. Vi bifogar frågor till såväl dig som pedagoger och barn.

Med vänliga hälsningar X

Bilaga  2

Hej alla föräldrar!

Som de flesta av er känner till så pluggar jag till fritidspedagog och idrottslärare på Malmö högskola parallellt med att jag arbetar här. Jag är nu inne på sista terminen och det har blivit dags för examensarbetet. I detta tänker jag och en klasskamrat skriva om lärande på

fritidshemmet. Jag anser mig ha en god relation till era barn vilket kommer vara nyttigt för vår studie. Därför skulle jag gärna vilja höra om de har några reflektioner och tankar kring vad de lär sig på fritidshemmet. Syftet med studien är alltså att belysa vilket lärande som sker på fritidshemmet (se bilaga för frågor). Utöver de frågor som står i bilagan kommer jag eventuellt ställa följdfrågor baserade på era barns svar. De samtal jag kommer att ha med barnen kommer att vara i gruppform men om något barn gärna vill uttrycka sig enskilt så finns möjligheten till det också.

Studien kommer inte omfatta alla barn på fritidshemmet utan urvalet kommer att göras spontant med ett fåtal elever. För oss är det viktigt att ta hänsyn till forskningsetik och den information som vi eventuellt använder oss av i vårt arbete kommer att vara helt anonym. Självklart är deltagande i studien frivilligt. Vi vill be om ert godkännande utifall vi väljer att använda vad ert barn sagt i vår studie. Detta genom en signatur på detta papper.

Skulle någon av er ha synpunkter på studien så får ni gärna höra av er till oss.

Med vänlig hälsning x

Bilaga 3

Frågor till barnen

• Vad brukar ni få göra på fritids?

• Vad tycker ni är det roligaste med fritids?

• Om ni hade fått bestämma vad ni skulle göra på fritids, vad hade ni valt då? • Lär ni er något på fritids?

Bilaga 4

Frågor till fritidslärarna

• Hur kan en vanlig vecka på ert fritidshem se ut? • Vilka aktiviteter erbjuder ni barnen?

• Hur kopplar ni verksamheten till styrdokument?

• Hur utformar ni verksamheten för att skapa möjligheter för lärande?

• Anser ni att barnen lär sig något på ert fritidshem och i så fall hur? (Alltså i samspel med varandra, genom de aktiviteter ni erbjuder, genom sin egen lek, egna initiativ etc) • Hur skulle ni utforma den ultimata fritidshemsverksamheten?

Bilaga 5

Frågor till rektorer

• Hur ser du på lärande inom fritidshemsverksamheten? • Hur anser du att en bra fritidsverksamhet utformas?

• Hur kan du ge din personal förutsättningar för att skapa en så bra fritidsverksamhet som möjligt?