Det kan konstateras att en hypotetisk framtida lagändring, som innefattar möjlighet till anonyma vittnesmål, inte är förenlig med det kontradiktoriska förfarande som vi följer i Sverige. Utredningar, debatter och framförallt lagstiftaren har gjort tydligt att det inte bör tillåtas enligt rättegångsbalkens regler och synes inte förenligt med artikel 6 EKMR om rätten till en rättvis rättegång. Det är emellertid ett oemotsagt faktum att problemen i samhället med organiserad brottslighet under de senaste åren har ökat och brotten har blivit av mer allvarlig karaktär. Det starka intresset av att införa en anonym vittnesreglering visas inte minst genom det nya direktivet där Justitiedepartementen återigen har gett i uppdrag att utreda en sådan regleringsmöjlighet. Idag finns det betydligt fler möjligheter att vara verksam inom
kriminalitet, framförallt med hjälp av den tekniska utvecklingen. Vittnesuppgifter utgör vital bevisning för att få snabb förstahandsinformation om brottslighet av olika slag.
Vilket behov av anonyma vittnen finns idag inom brottmål kopplat till kriminella nätverk?
Sammantaget får det anses vara tydligt att det finns ett behov av att möjliggöra anonymitet för vittnen. Tystnadskulturen är omfattande men det finns ett antal tystnadsmekanismer som skulle kunna avvärjas om möjligheten till anonymitet gavs. Övergrepp i rättssak är ett brott som ska skydda situationer när vittnet blir utsatt för hot och våld, men är i praktiken svårt att uppdaga och lagföras för. Anonymitet skulle därmed fungera som ett bra komplement till övergrepp i rättssak, om inte till och med överta dess syfte. Vid jämförelse med andra framlagda förslag tycks anonymitet vara det enda som teoretiskt sätt skulle kunna förbättra vittnesskyddet vilket i sin tur bekämpar den organiserade brottsligheten.173
Vad skulle en lagstiftning om anonyma vittnen innebära för praktisk betydelse?
Som nämnts finns det praktiska problem med en reform eftersom det kan anses ineffektivt i praktiken. Vittnesmålen ges låga bevisvärden och anonymitet kan främst ha betydelse för vittnen som av en slump råkar bevittna ett brott. Den praktiska betydelsen kan därmed bli större för ett tillfällighetsvittne än för en gängmedlem eftersom gängmedlemmens tystnad kan grundas i flera aspekter som lojalitet och egen vinning.174 Därför kan ett omfattande arbete
med en ny lagstiftning upplevas som aningen verkningslöst. Men i det fall en
anonymitetslagstiftning kan medföra en ökning av vittnesmål i rättegångar, jämfört med idag, kan lagstiftningen vara motiverad. Om rättsväsendet kan lösa fler brott och lagföra
gärningspersoner, även om fallen eventuellt inte blir många, innebär det ett viktigt bidrag till att minska brottsligheten inom de kriminella nätverken. Ett införande av en
anonymitetslagstiftning skulle också kunna ha en preventiv verkan på så sätt att den har en viss avskräckande effekt hos kriminella nätverk. Det i och med att den försvårar möjligheten till att hota vittnen till tystnad.
173 Se avsnitt 2.4 och 5.5.
Trots att den svenska lagstiftningen inte tillåter anonyma vittnen kan vi inte undgå att det bedömts annorlunda i Europadomstolen samt att sådan reglering finns i andra rättsstater i vår absoluta närhet som exempelvis Norge, Danmark, Finland och Nederländerna.175 Ett
införande av en ny lagstiftning kräver tydliga rekvisit för när dessa typer av vittnesmål kan aktualiseras. Det är mer en lagteknisk fråga och kommer ställa höga krav på domstolarna. En anonymitetslagstiftning medför problem i form av att alla intressen inte kommer kunna tillgodoses till önskad grad. Europadomstolens får anses ha funnit en rimlig balans som utgör en vägledning för utformningen av en ny lagstiftning. En viss acceptansnivå för försvarets underläge bör kunna godkännas, utan att rättigheten till en rättvis rättegång undermineras på ett oskäligt sätt.176 Detta påvisar att anonyma vittnen fungerar i praktiken så länge reglerna
formuleras på ett sådant sätt att undermineringen av rättssäkerheten blir så begränsad som möjligt. För att inte acceptansen ska bli för stor kan lagstiftningen differentiera situationer när användningen av anonyma vittnen är tillåten respektive otillåten. Till exempel kan
användningsområdet villkoras utifrån att straffskalan ska ligga över en viss påföljd eller liknande.
Är en eventuell negativ effekt på rättssäkerheten i dessa fall rättfärdigad i förhållande till det övergripande målet av att komma åt problematiken kring gängkriminalitet?
Vad gäller frågan om anonyma vittnen som brottsbekämpningsverktyg mot kriminella nätverk synes det tydligt att det brottsbekämpande intresset i detta fall behöver komma före
rättssäkerheten, för just denna typ av brottslighet. Det sagda innebär inte ett orimligt
försvagande av rättssäkerheten givet den realitet som finns i dagens samhälle. Ett införande tycks bringa mer fördelar än nackdelar för rättssamhället. Det är av vikt att belysa att rättssäkerheten inte bara avhandlar den tilltalades rättigheter. Det handlar även om att
målsägande ska få brotten uppklarade och att en person ska kunna medverka i en rättsprocess utan att utsättas för otillåten påverkan. Rättssäkerhet innebär en rätt till en rättvis rättegång men också att den som begår brott ska lagföras. Rättssäkerhetsaspekten kan därför inte bara bedömas utifrån den tilltalades perspektiv. Avsikten är inte att den tilltalade ska utsättas för rättsförluster. Men för att undvika att hamna i en position där kriminella nätverk utvecklas och expanderar synes anonyma vittnen vara ett bra första steg i en rättssäker och
brottsbekämpande riktning. Mot bakgrund av den inledande statistiken kring den ökade brottsligheten inom den kriminella sektorn får detta anses vara synnerligen angeläget.177
Gängkriminaliteten är idag utbredd och det kommer förmodligen ta lång tid att få bukt med den, om det överhuvudtaget är möjligt. Ett långsiktigt sätt att bekämpa den organiserade brottsligheten, som inte påverkar rättssäkerheten nämnvärt, kan vara att rikta in ett brottspreventivt arbete i tidig ålder genom att exempelvis ge skolor mer resurser och där tilldela eleverna bättre information och mer personlig stöttning. Sverige behöver till exempel öppna upp för åtgärder som sätter fler medborgare i arbete som möjliggör egen försörjning.
175 Se fotnot 33.
176 Jfr. de uppställda kraven i Pesukic mot Schweiz. 177 Se statistik i Brå, rapport 2020:4, s. 9f.
En lösning som däremot skulle ge effekt på kort sikt är ett införande av en anonym vittnesreglering. I dessa tider är det svårt att se hur en sådan reglering skulle skada den svenska rättsordningen. Det skulle öka allmänintresset av att våga vittna och förmodligen även medföra att gängmedlemmar vågar utge högst relevanta uppgifter om de kriminella nätverken. Ett utökat skydd för vittnen torde därmed vara fördelaktigt både utifrån ett brottsbekämpande perspektiv men även utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom arbete med att bekämpa brottslighet är mycket kostsamt för den offentliga sektorn. Utifrån min studie har jag således kommit fram till att det bör anses vara rättfärdigat med ett
Källförteckning
Offentligt tryck
Statliga offentliga utredningar SOU 1990:92 – Våld och brottsoffer.
SOU 1998:40 – Brottsoffer – Vad har gjorts? Vad bör göras?
SOU 2003:74 – Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen. SOU 2004:1 – Ett nationellt program om personsäkerhet.
SOU 2010:14 – Partsinsyn enligt rättegångsbalken.
SOU 2015:69 – Ökad trygghet för hotade och förföljda personer. SOU 2017:46 – Stärkt ordning och säkerhet i domstol.
Propositioner
Prop. 1986/87:89 – om ett reformerat tingsrättsförfarande.
Prop. 1993/94:117 – Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och
rättighetsfrågor.
Prop. 1996/97:135 – Ändring i brottsbalken Skärpning av straff för övergrepp i rättssak. Prop. 2004/05:131 – En modernare rättegång – reformeringen av processen i allmän domstol. Prop. 2005/06:149 – Kvalificerad skyddsidentitet.
Prop. 2008/09:226 – Brott mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning.
Prop. 2013/14:170 – Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar. Prop. 2015/16:113 – Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet.
Prop. 2016/17:68 – Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar. Prop. 2018/19:81 – Stärkt ordning och säkerhet i domstol.
Direktiv
Justitieutskottsbetänkanden Betänkande 1992/93:JuU6 Betänkande 1993/94:JuU4 Betänkande 2018/19:JuU12 Motioner
Motion 2019/20:955 – Kronvittnessystem och anonyma vittnen. Motion 2019/20:2470 – Möjlighet att vittna anonymt vid rättegång. Motion 2018/19:2642 – Anonyma vittnen.
Motion 2012/13:Ju234 – Tillåt personer att vittna anonymt i rätten.
Författningar
Rättegångsbalk (1942:740) Brottsbalk (1962:700) Regeringsform (1974:152) Lag (1985:206) om viten
Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Lag (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
Litteratur
BöckerBernitz, Ulf, Carlsson, Mia, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Magnusson Sjöberg, Cecilia, Seipel, Peter, Warnling Conradson, Wiweka och Vogel, Hans-Henrich, Finna rätt, 15 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm 2020.
Bring, Tomas, Diesen, Christian och Wilton Wahren, Alexandra, Förhör, 3 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2008.
Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis : en kommentar till
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 5 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm,
2015.
Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik och Heuman, Lars, Rättegång – fjärde häftet, 7 uppl. Norstedts Juridik, Stockholm, 2009.
Hjerstedt, Mattias, Beskrivningar av rättsdogmatisk metod – om innehållet i metodavsnitt vid
användning av ett rättsdogmatiskt tillvägagångssätt, Juridiska institutionen, Umeå universitet,
2019.
Korling, Fredric och Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, 1 uppl. Studentlitteratur, Lund, 2013.
Lunds Domarakademi, Rättssäkerhet i brottmål – ifrågasatt av Justitiekanslern, Lund, 2007. Nergelius, Joakim, Förvaltningsprocess, normprövning och europarätt, Norstedts Juridik, Stockholm, 2000.
Nilsson, Mattias, Juridiken – en introduktion till rättsvetenskapen, 3 uppl., Jure förlag AB, Stockholm, 2011.
Nordh, Robert, Bevisrätt A, 2 uppl., Iustus, Uppsala, 2019.
Nowak, Karol, ”Europadomstolen som prejudikatinstans”, i Lindell, Bengt och Andersson, Torbjörn, Vänbok till Torleif Bylund, Uppsala, Iustus förlag, 2003.
Peczenik, Alexander, Rätten och förnuftet, 2 uppl., Stockholm, 1988. Rosén, Jan, Liber Amicorum, 1 uppl., Eddy, Visby, 2016.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och
argumentation, 4 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018.
Steen Sundberg, Christina, Anonyma vittnen - Kostovski och Doorson i referat och perspektiv, Institutet för offentlig och internationell rätt, 1996.
Artiklar
Andersson, Magnus, Anonyma vittnen – nödvändigt eller oacceptabelt?, Advokaten, nr 3 2018 årgång 84.
Frändberg, Åke, Om rättssäkerhet, JT 2000/01 s. 269–280.
Heuman, Lars, Absolut eller relativ vittnesplikt, JT 1994/95 s. 153–160.
Heuman, Lars, Innebär Europakonventionen att vittnesattester inte får åberopas i den
utsträckning som rättegångsbalken förutsätter?, JT 1993/94 s. 202–209.
Lindblom, Per Henrik, Civilprocessens grundprinciper de lege ferenda, SvJT 2000 s. 105–155.
Lundh, Petra, Kvalitetssäkrade domstolsavgöranden – några tankar om effektivitet och
kvalitet i våra domstolar, SvJT 100 år (festskrift) s. 313–321.
Mellqvist, Mikael, Om tro, tyckande och vetande, SvJT 2013 s. 753–778.
Ramberg, Anne, Anonyma vittnen hot mot rättssäkerheten, Advokaten, nr 6 2007 årgång 73. Renfors, Cecilia, Varför muntlighet?, SvJT 100 år (festskrift) s. 322–330.
Zila, Josef, Om rättssäkerhet, SvJT 1990 s. 284–305.
Publikationer
Brå, Dödligt våld i den kriminella miljön, Stockholm, rapport 2020:4. Brå, Konstaterade fall av dödligt våld, Stockholm, 2019.
Brå, Konsten att läsa om statistik om brottslighet, Stockholm, rapport 2006:1. Brå, Kriminella nätverk och grupperingar, Stockholm, rapport 2016:12. Brå, Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen, Stockholm, rapport 2008:8.
Brå, Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden, Stockholm, rapport 2018:6. Brå, Skjutningar i kriminella miljöer, Stockholm, rapport 2019:3.
Brå, Tystnadskulturer, Stockholm, rapport 2019:10.
KRIPUT, Vittnesskydd, Förutsättningar och möjligheter, rapport RPS 1990:4.
Staaf, Annika, rättssäkerhet och tvångsvård, Lund Studies in Sociology of Law, Lund, 2005. Åklagarmyndigheten, Yttrande över betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol SOU
Rättsfall
Högsta domstolen NJA 1972 s. 532 NJA 1980 s. 435 NJA 1998 s. 204 NJA 2016 s. 3 Hovrätten RH 2007:24 RH 2001:71 EuropadomstolenKostovski mot Nederländerna, ansökan nr 11454/85, dom av den 20 november 1989. Doorson mot Nederländerna, ansökan nr 20524/92, dom av den 26 mars 1996. Pesukic mot Schweiz, ansökan nr 25088/07, dom av den 6 december 2012. Balta och Demir mot Turkiet, ansökan nr 48628/12, dom av den 2 juni 2015.
Elektroniska källor
Ramberg, Anne, Anonyma vittnen ingen lösning, Anne Ramberg,
https://annerambergs.wordpress.com/2012/11/16/anonyma-vittnen-ingen-losning/, publicerad 2012-11-06, hämtad 2020-12-25.
Brå, Anmälda brott, https://www.bra.se/statistik/kriminalstatistik/anmalda-brott.html , senast uppdaterad 2020-09-18, hämtad 2020-10-13.
Brå, Hot och påverkan mot samhället, https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-
brottstyper/hot-och-paverkan-mot-samhallet.html, senast uppdaterad 2020-10-21, hämtad 2020-12-01.
Svensson, Petter, Anonyma vittnen – hot eller möjlighet?, Nordstedts Juridik,
https://www.nj.se/nyheter/anonyma-vittnen-hot-eller-mojlighet, senast uppdaterad 2019-06- 20, hämtad 2020-10-01.
Regeringskansliet, 34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten,
regeringens-atgarder-mot-gangkriminaliteten/, senast uppdaterad 2020-09-11, hämtad 2020- 09-29.
Sveriges domstolar, Omloppstider, målutveckling och inställda förhandlingar,
https://www.domstol.se/om-sveriges-domstolar/statistik-styrning-och-
utveckling/statistik/omloppstider-malutveckling-och-installda-forhandlingar/, senast uppdaterad 2020-07-30, hämtad 2020-10-13.
Referenslitteratur
Offentligt tryck
SOU 2005:117 – Ett effektivare brottmålsförfarande – några ytterligare åtgärder. Danmark
2010/1 LSF 124 – Forslag till lov om ændring af retsplejeloven (Udvidet adgang til at
anvende anonyme vidner).
Finland
Justitieministeriets publikation 69/2012. Norge
Ot.prp.nr.40 (1999–2000) – Om lov om endringer i straffeloven og straffeprosessloven mv.
(tiltak for å beskytte aktørene i straffesaker mot trusler og represalier mv).
Författningar
DanmarkRetsplejeloven Norge
Lov om rettergangsmåten i straffesaker
Litteratur
Böcker
Matningsdal, Magnus, Siktedes rett til å eksaminere vitner: opplesning av politiforklaringer,
anonyme vitner og dommeravhør av barn, Fagbokforlaget, Bergen, 2007.
Artiklar
Bernitz, Ulf, Rättighetsskyddets genomslag i svensk rätt – konventionsrättsligt och
unionsrättsligt, JT 2010/11 s. 821–845.
Gaspar-Vrana, Emina, Kronvittnen i svensk rätt – kampen mellan effektivitet och